Pia Svensson, SÄL Tk 5 p ht 02
Plast (påsen) – från råvara till sopa
Varför behöver människan plastpåsen Plast finns överallt omkring oss, hemma, på
jobbet, i skolan och på dagis. Många leksaker är gjorda av plast. Liksom påsen vi bär hem
sakerna i. Plastpåsen behövs främst för att förvara livsmedel från uttorkning, då luften inte
kan passera genom plast. Det är ett nytt material, jämfört med trä, sten och metall. Men under
hela 1900-talet har det fått allt fler användningsområden. Det finns många olika sorter med
varierande egenskaper som passar i alla möjliga sammanhang. Det fungerar i de djupaste
haven, på land och uppe i rymden. Idag skulle vi ha svårt att klara oss utan plasterna. Bortsett
från alla plastsaker vi ser hemma används det mestadels inom tekniska industrier.
Byggnadsindustrin och förpackningsindustrin är några exempel på stora användare. Materialet
förekommer hela tiden i nya sammanhang.
Vad är plastpåsen tillverkad av Vi säger plast, men i själva verket finns det
hundratals, kanske tusentals olika sorter. Alla har det gemensamt att de bildas av olja och
naturgas.
Vilka transporter medför plastpåsen Tillverkarna av plast är många så det är något
vi inte behöver importera. Återvinningssystem kräver korta transportsträckor. Den energi som
går åt för transporterna får inte överstiga den som går åt vid tillverkning av ny produkt. Man
får inte heller glömma den extra förbrukning av rengöringsprodukter som krävs vid
återvinning.
Plasten som en del av ett tekniskt system Det finns en rad olika metoder att bearbeta
plasten till halvfabrikat eller färdiga produkter. Bara i Sverige finns över 700 företag som är
verksamma med detta. De flesta specialiserar sig på ett eller ett fåtal sätt. Förenklat kan man
särskilja fyra huvudmetoder. De är gjutning, strängsprutning, formsprutning och pressning.
Sedan finns det varianter på dessa. Plasterna är mycket användbara i alla möjliga tekniska
system. Det beror på deras utmärkta egenskaper såsom att de är:
•
starka och tåliga
•
säkra och hygieniska
•
lätta
•
billiga
•
formbara och flexibla
•
enkla att massproducera
•
isolerar till exempel elektricitet och värme bra
Det finns också några nackdelar med plast. Till exempel kan den ibland ändra form om
belastningen blir för stor. Det är också skillnad på hur pass bra de tål kemikalier.
Pia Svensson Grupp A
2
Plast (påsen) i Cirkelmodellen enligt Ginner
Tekniska komponenter & system
Plast är lätt. Plasternas vikt uppgår till knappt till 12,5 procent av vad järn och stål väger.
Lägre vikt innebär sparad energi bland annat för våra fordon, därför ingår plast mer och mer.
Plast ingår som isolering i elbranschen och finns i många andra tekniska sammanhang..
Plastpåsen kan ingå som ensilageförpackning, förpackning av livsmedel och
byggnadsbranschen.
Konstruktion & verkningssätt
Plast som material kommer att allt fler användningsområden. Det kommer att utvecklas och få
nya egenskaper. Bland annat kanske det kommer plastförpackningar som kan bekämpa
bakterier. Idag är plast ett ersättningsmaterial för andra naturprodukter. Här följer några
exempel; silke (slips, fallskärm), glas (genomskinligt, lufttätt), trä (lätt, dålig ledare).
Teknikens uppgifter
Plastpåsens uppgift är förvara, försluta, förhindra, transportera och kan synliggöra innehållet.
Drivkrafter & konsekvenser
Människan har experimenterat med naturens råvaror i alla tider för överlevnad, estetiska och
ekonomiska skäl men även för att bli av med avfall och sopor. Det fanns ett behov av ett
material som kunde ersätta dyra naturprodukter och förenkla tillverkningen. Tänk bara på
silkesfjärilarnas trådar (tyg) som var bra till fallskärmar och vackert glansigt tyg, träets dåliga
ledningsförmåga, då elektriciteten kom. Plastpåsen kunde ersätta metallburkar, keramik,
papper för att bevara mat. Det fanns/finns pengar att tjäna. Konsekvensen är att plast
kunde/kan inte brytas ner i naturen, så som sopa måste vi ta vårt ansvar för produkten. Idag är
de flesta plastpåsar nedbrytbara och miljövänligare vid förbränning.
Historiskt perspektiv
Först kom bakeliten (1909), sedan nylonen (1925). Därefter har utvecklingen gått hiskligt fort.
1975 använde industriländerna 50 kg plast per person och år.
Plastpåsen som sopa
Undersökningar visar att plast endast står för sju procent av hushållssoporna. Många tror att
det är farligare att förbränna plaster än naturmaterial. Detta är inte sant. De avger i stort sett
samma mängder och proportioner av giftiga gaser.
Det är oftast inte ekonomiskt lönsamt att återvinna plast ur osorterade hushållssopor och inte
heller att rekommendera av hygien- och hälsoskäl. Däremot har man startat insamling och
upparbetning av transportförpackningar som är renare och ofta förekommer i större mängder.
Återvinning för plastprodukter består av flera steg, plasterna återanvänds för att bilda nytt
material, genom att deras molekylkedjor av kolväte, överförs till nytt plastmaterial. Denna
process kan ske flera gånger men deras molekylkedjor minskar med tiden och till slut återstår
endast energiinnehållet som utvinns genom att man förbränner plasten och på så sätt alstrar
energi.
Det finns numera plastsorter som är biologiskt nedbrytbara, som en följd av det ökande
kretsloppsmedvetandet.
Pia Svensson Grupp A
3
Mycket fakta i detta dokument är hämtat från Internet och följande är helt och hållet
därifrån.
Ratade burgare blir till finfin plast.
Snart kan vi slänga resterna av bearnaisesåsen och gårdagens havregrynsgröt med bättre
samvete. Forskare har upptäckt hur man gör åtråvärd plast av matrester.
Varje år kasseras obscena mängder överflödig mat från de välbärgade länderna i världen. Inte
nog med att det är en sorglig misshushållning med jordens resurser, utan matresterna avger
också metangas som spär på växthuseffekten. Idel elände med andra ord. men nu säger sig
forskare på Hawaii ha kommit på ett sätt att använda matsoporna. Biokemisten Jian Yu har
uppfunnit en biologisk reaktor som gör om matrester till biologiskt nedbrytbar plast, skriver
New Scientist. Flaskor, piller och miljövänliga förpackningar är några produkter som skulle
kunna ha sitt ursprung i den ratade hamburgaren.
Polymeren PHB som används för att tillverka plastprodukterna är däremot inte ny. Problemet
har varit att tillverkningen med råvaror som rent socker och syra har varit för dyr. Hur Jian Yu
kom på att han skulle gå till en närbelägen restaurang och be att få rota bland deras matrester
är oklart. Likaså att han skulle göra denna smet ännu sörjigare genom att blanda den med
vatten. Hela härligheten stängde han sedan in i en lufttät behållare. Efter några veckor hade
stammar med bakterier som lyckats föröka sig utan syre tagit slasktunnan i besittning.
Bakterierna bryter ned bakterierna i maten och bildar syror som restprodukter. Yu tog hand
om dessa syror och efter diverse experimenterande fick forskarlaget fram den åtråvärda
polymeren.
Nu säger han sig kunna utvinna mellan 22 och 25 kilo polymerer av 100 kilo matsörja. Så nu
lär det bli slagsmål mellan återvinningsföretagen om slaskhinkarna i skolmatsalarna.
Återvinning av plast ökar; Sverige på sjätte plats i Västeuropa.
Återvinning av plast i alla applikationer ökar markant. Det visar en studie som publiceras av
APME (Association of Plastic Manufakturers in Europe). Studien kring konsumtions- och
återvinningstrender i den västeuropeiska plastindustrin är gjord av TN Sofres Consulting. Den
analyserar den totala livscykeln för plaster, från konsumtion till hantering av uttjänta
produkter. Under 2000 ökade användningen av plaster i Västeuropa med tre procent till 36,7
miljoner ton. Det ger en per kapitalförbrukning på 91,5 kilo plaster. Samtidigt ökade
återvinningen med elva procent genom bl.a. mekanisk återvinning och energiutvinning.
Pia Svensson Grupp A
4
Sverige återvinner 52,7 procent av plastavfallet och det placerar oss på sjätte plats i
Västeuropa, efter Danmark, Schweiz, Nederländerna, Norge och Tyskland.
Förpackningar svarar fortfarande för den största delen, drygt en tredjedel, av den totala
plastanvändningen. Samtidigt har utvecklingen av lättare och effektivare plastförpackningar
bidragit till att endast 2,7 procent mer plast användes till förpackningar år 2000 jämfört med
1999. Hälften av alla västeuropeiska varor förpackas i plaster. Dessa förpackningar motsvarar
i vikt endast 17 procent av de totala förpackningarna. Den största procentuella ökningen för
plaster sker inom sektorn för el- och elektronik. Sektorn ökade sin plastkonsumtion med mer
än fem procent, till 2,6 miljoner ton. I denna sektor inräknas allt från mikrovågsugnar till
datorer och mobiltelefoner. Andra sektorer som under 2000 ökat sin förbrukning av plaster är
jordbruk, bilindustri, byggindustri och hushåll.
Trots den ökade förbrukningen utgör icke återvunna plaster fortfarande mindre än en procent
av den totala mängden avfall från alla material. Den totala avfallsmängden i Västeuropa
uppgick år 2000 till nära 2,8 miljarder ton och därav svarade plasterna för knappt 20 miljoner.
Mängden plastavfall och plastindustrins miljöpåverkan har kunnat minskas genom en markant
ökad återvinning. Återvinningen av plaster ökade under år 2000 med 11 procent räknat i ton.
36 procent av det insamlingsbara plastavfallet återvanns under 2000 antingen i form av nya
produkter eller som energikälla.
Vad gäller procentuell andel plastavfall som återvinns placerar sig Schweiz, Nederländarna,
Norge och Tyskland. Mängden insamlingsbart plastavfall i Sverige uppgick år 2000 till
370 000 ton. Av dessa återvanns 195 000 ton, vilket motsvarar 42,7 procent. 9,5 procent av
det plastavfallet återvanns i form av nya produkter och 43,2 procent som energikälla.
I Danmark, där 83 procent av plastavfallet återvinns går 75 procent till energiutvinning. I
Schweiz används 73 procent för energiutvinning. Totalt i Västeuropa ökade den mekaniska
återvinningen av plastavfall med 17 procent år 2000. Förutom mekanisk återvinning har
energiutvinning bidragit till att många länder omhändertar en hög andel av plastavfallet. 23
procent av plastavfallet användes för energiutvinning, som ersättning för fossila bränslen.
Denna återvinning är speciell lämplig för blandningar av olika plastmaterial som inte effektivt
kan återanvändas.
Källa Polymer världen 0204 (2002-06-04). Tfn 042-13 85 00. 86 00.
