Tidslinje över kärnkraftskatastrofen i Fukushima

Tidslinje över kärnkraftskatastrofen i
Fukushima
Februari 2013
_____________________________________________________________________
Mars 2011
11 Mars En jordbävning på magnituden 9,0 slår till utanför Japans östra kust. Följt av en stor
tsunami. Den externa strömförsörjningen försvinner vid Fukushima Daiichi kärnkraftverk, backupgeneratorer slås ut av tsunamin. Utan ström kollapsar kylsystemen. Inom några dagar har tre av
anläggningens reaktorer drabbats av härdsmälta och väteexplosioner förstört
reaktorbyggnaderna.
12 Mars Japan utlyser en 20 km evakueringszon runt anläggningen Fukushima Daiichi och
utrymmer tiotusentals invånare från området. Regeringen utökar senare zonen till andra mycket
förorenade områden. Så småningom beordras 160 000 människor att evakuera och tiotusentals
flyr frivilligt.
23 Mars På uppdrag av Greenpeace görs nya analyser av en kärnsäkerhetsexpert. Dessa visar
att mängden radioaktivitet som spreds ut i atmosfären är tillräcklig för att rangordna olyckan till
nivå 7 på INES-skalan (International Nuclear Event Scale). Detta är skalans högsta nivå, och
likvärd med kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986. Trots tydlig fakta och rankningen från INES,
uppgraderar ansvariga kärnkraftsbolaget TEPCO sin ranking av olyckan till nivå 5 från nivå 4 på
skalan vid denna tid.
26 Mars Specialister vid Greenpeace inleder oberoende mätningar av strålningen och finner
omedelbart att strålningsnivåerna är höga nog för att kräva evakuering på flera platser nordväst
om det krisdrabbade kärnkraftverket Fukushima Daiichi, inklusive byn Iitate som ligger 40 km från
anläggningen och 20 km utanför den officiella evakueringszonen. Den Japanska regeringen
avvisar resultaten. Internationella atomenergiorganets (IAEA) experter bekräftar två dagar senare
behovet av evakueringen.
April 2011
TEPCO medger att radioaktivt vatten från Fukushima reaktor # 2 läcker ut i havet från en spricka i
grop som står i underhåll nära reaktorn. Dessutom har TEPCO avsiktligt dumpat 11 500 ton
radioaktivt vatten i havet och ignorerar protester från andra nationer samt den egna fiskeindustri.
Mätningar visar halter av radioaktivt jod-131 i havsvatten på 7,5 miljoner gånger mer än den
lagliga gränsen.
4 April Greenpeace utökar sitt operativa strålningsteam i Fukushima regionen. Baserat på mer
detaljerade resultat kräver Greenpeace en utökning av evakueringszonen och uppmanar till
evakuering av gravida kvinnor och barn från högriskområden.
6 April Greenpeace strålningsexperter börjar utföra tester på livsmedel och finner att
strålningsnivåer är över de officiella gränserna i grönsaker som samlats in från trädgårdar i
närheten av Fukushima City, Koriyama, Minamisoma och från en stormarknad i Fukushima City.
Under tiden meddelar Japan att de kommer att höja den tillåtna strålningsnivån för alla inklusive
barn, till 20 gånger högre än den internationellt erkända och lagliga gränsen på 1 millisievert per
år.
12 April Japan klassar officiellt katastrofen till nivå 7 på INES-skalan. Greenpeace konstaterar att
detta sker "bedrövligt sent".
22 April Regeringen medger slutligen att strålningsnivåerna fortfarande är för höga i Iitate och
andra förorenade områden och uppmanar invånarna att evakuera - en månad efter Greenpeaces
krav på att vidga evakueringszonen.
Maj 2011
TEPCO medger slutligen att en härdsmälta startade i reaktor #1 inom fem timmar efter strömavbrott, och att detta
även inträffade i reaktorerna #2 och #3.
Greenpeace fartyg Rainbow Warrior kommer till Japan. Greenpeace uppmanar de japanska myndigheterna att
genomföra omfattande strålningstester av tång längs med Fukushimas kust. Efter uppmaningen genomförs de
första marina strålningsövervakningarna. De inledande testerna av Greenpeace registrerar signifikant höga halter
av radioaktiv kontamination, långt bortom tillåtna gränserna för livsmedelskonsumtion.
Juni 2011
Greenpeace strålningsexperter finner väldigt höga halter av föroreningar på bakgårdar till skolor och daghem i
staden Fukushima, samt på tillfartsvägar som barnen använder. Strålningsnivåerna vid en offentlig lekplats som
används aktivt av familjer och barn når 9,5 mikrosievert i timmen och vid en hotspot bredvid en offentlig skola mäts
45 mikrosievert en timme, trots saneringsansträngningar (strålningsnivåer mätt vid 10 cm).
Juli 2011
Premiärministern Kan kräver ett kärnkraftsfritt Japan. Under press säger han vid ett senare tillfälle att det är hans
personliga åsikt och inte regeringens politik. Så småningom ersätts Kan av Yoshihiko Noda, som är betydligt mer
positiv till kärnkraft. Det uppdagas att det finns gamla rapporter av Nuclear Safety Commission som redogjort för
möjligheten av ett strömavbrott till kärnkraftverken, inklusive Fukushima Daiichi, så långt tillbaka som 1990-talet.
Det framkommer att riskerna bagatelliserades.
Kärnkraftsminister Goshi Hosono säger att regeringen kommer att agera för att ta bort en del av
evakueringszonerna.
Augusti 2011
Chefen för Nuclear and Industrial Safety Agency (NISA) säger att kärnkraftsregleringen i Japan är otillräcklig och
erkänner att han visste att en härdsmälta var möjlig den 11 mars.
Greenpeace uppmanar premiärministern att fördröja öppnandet av skolorna i staden Fukushima, efter att ha funnit
stråldoser som överskrider de internationella säkerhetsnormerna vid flera skolor och många offentliga utrymmen i
staden. Resultaten, släpptes strax innan skolorna skulle starta och visar att skolorna inte bör öppna innan ordentlig
sanering har skett.
September 2011
Forskare vid Japans atomenergiorgan (JAEA) rapporterar att katastrofen kan ha spridit ut mer än tre gånger så
mycket strålning till närliggande havsvatten än som initialt rapporterats av TEPCO: upp till 15 000 terabecquerels
av jod-131 och cesium-137. TEPCO rapporterade endast 4 720 terabecquerels.
Oktober 2011
TEPCO meddelar upptäckten av xenon-133 och -135 i reaktor # 2, ett tecken på att kriticitet och eventuell
kärnklyvning förekommer. Utlåtandet dras senare tillbaka och upptäckten sägs bero på att det uppstått spontan
fission. Händelsen visar på reaktorernas instabilitet, liksom TEPCO:s brist på information om reaktorernas
nuvarande tillstånd.
November 2011
Japans största återförsäljare AEON, meddelar att man ändrar till en nolltolerans av strålningsföroreningar i sina
livsmedel efter Greenpeace kampanj som fokuserar framförallt på fisk och skaldjur.
December 2011
Premiärminister Noda meddelar att en "kall avställning" av Fukushima reaktorerna har uppnåtts. Milstolpen är
symbolisk och politisk och utformad i linje med kärnkraftskatastrofens ansvariga minister Goshi Hosonos strategi
för att dämpa allmänhetens farhågor. Medlemmar i Nodas egna parti kallar förklaringen "en fiktion".
Nio månader efter den tredubbla härdsmältan vid kärnkraftverket i Fukushima Daiichi finner Greenpeace
radioaktiva hotspots och tecken på att det officiella saneringsprogrammet är både dåligt samordnat och otillräckligt.
Februari 2012
Media ges tillträde till anläggningen Fukushima Daiichi. Sedan olyckan inträffade i mars 2011 är detta endast andra
gången som media släpps in. Rundturen visar utbredda skador och extremt höga nivåer av strålning, nästan ett år
efter händelsen.
Japans kärnsäkerhetskommission (NSC) avslöjar att regeringen dolt strålningsresultat som mätts i barns
sköldkörtlar i mars 2011. Totalt testades 1 080 barn från 15 år och nedåt, några fick årliga doser så höga som 35
millisievert.
Greenpeace rapport "Lessons from Fukushima" pekar på att katastrofen är "ett misslyckande för mänskliga
institutioner att erkänna de verkliga riskerna med reaktorerna, ett misslyckande i att upprätta och tillämpa lämpliga
kärnsäkerhetsnormer och slutligen ett misslyckande in att skydda allmänheten och miljön".
Mars 2012
Ett år efter katastrofen, släpper en oberoende panel som undersöker kärnkraftskatastrofen i anläggningen
Fukushima Daiichi en svidande rapport som är mycket kritisk mot TEPCO, dåvarande premiärminister Naoto Kan,
och andra myndigheter. Rapporten hävdar att TEPCO:s "systematiska vårdslöshet" synliggjorde en "otillräcklig
säkerhetskultur" och detta resulterade i att man var oförberedd för en allvarlig olycka.
April 2012
Kommunstyrelsen i Tokyo är nu majoritetsägare i TEPCO:s aktier. Tokyo har kritiserat operatören för en ny
prishöjning på 17 procent, samt för att fortsätta mörka fakta kring Fukushima katastrofen.
Japans regering meddelar att reaktorerna #1 till #4 på Fukushima Daiichi formellt kommer att ”avvecklas".
Maj 2012
Japans sista återstående kärnreaktor stängs ned och lämnar landet helt kärnkraftsfritt för första gången på 42 år.
Trots rädsla från kärnkraftsindustrins anstiftare inträffade inga stora strömavbrott.
Tjänstemän från NISA och TEPCO erkänner att de visste att effektförlusten som leder till en total blackout till följd
av översvämningar från en tsunami var möjligt vid Fukushima Daiichi kärnkraftverk redan 2006. Trots detta gjordes
ingenting för att förhindra översvämningar av vatten, vilket senare också skadade utrustningen där.
Juni 2012
TEPCO medger att de studerade effekten av en 13,5-meters tsunamin vid Fukushima Daiichi anläggningen 2006,
och kom fram till att all ström till anläggningen skulle förloras om en så stort tsunami drabbar kusten. Personalen
uppskattade att uppgraderingar för att förhindra strömavbrott skulle kosta 25 miljoner USD. TEPCO tar aldrig upp
frågan.
Juli 2012
Kansai Electric Company (KEPCO) ignorerar ett brett offentligt motstånd då de startar reaktor #3 i kraftverket Ohi i
Fukui-regionen.
Kylsystemet för det använda bränslet från reaktor #4 vid anläggningen Fukushima Daiichi stannar oväntat, vilket
resulterar i en temperaturökning på nästan 10 grader och det tar över 33 timmar innan systemet startas igen. Det
använda bränslet i poolen innehåller 1,535 bränslestavar och har allmänt betecknats som osäkra av
kärnenergiexperter. Om de skulle smälta skulle Tokyo, huvudstadsregionen med en befolkning på 35 miljoner,
kanske behöva evakueras.
Augusti 2012
Japan skjuter till 1 biljon yen (12.78 biljoner USD) i TEPCO, vilket innebär ett statligt övertagande i syftet att
förhindra att TEPCO tvingas förklarar konkurs. Dessutom kommer 2.5 biljoner yen av de offentliga finanserna att
användas för att garantera ersättning till offren vid kärnkraftsolyckan i Fukushima. Trots ödesdigra varningar från
kärnkraftsindustrin och dess uppbackare, passerar Japans varma sommar utan strömavbrott eller brist på ström
och detta trots att bara två av de 50 kärnreaktorer var i drift.
September 2012
Japan meddelar att man planerar att överge kärnkraften till 2030 och kommer inte att påbörja byggnation av några
nya kärnreaktorer under den perioden.
Oktober 2012
I en helomvändning från tidigare uttalanden, däribland i en omfattande rapport som släpptes i juni där all skuld till
olyckan förnekades, medger TEPCO att kärnkraftsolyckan i Fukushima hade kunnat undvikas om förberedelser för
en eventuell tsunami hade gjorts. Detta var en risk som dom var väl medvetna om och olyckan kunde undvikts med
effektivare säkerhetsövningar, diversifierade energikällor, om de varit bättre organiserade och anslutit sig till
internationella standarder.
Nya strålningsövervakningar utförs av Greenpeace i staden Fukushima samt staden Iitate och visar att mer än 75
procent av 40 statliga övervakade platser visade lägre strålningsnivåer än sin närmiljö. Inom 25 meter från
stolparna mäts föroreningsnivåer på upp till sex gånger högre än vid stolparna.
TEPCO fortsätter att kämpa med ökande mängder förorenat vatten i reaktorbyggnadernas källare. Även fast
vattnet nu återvinns för att kyla det smälta bränslet, sipprar grundvatten in i de skadade reaktorbyggnaderna och
blir därmed också radioaktivt. För närvarande har TEPCO lagrat 200 000 ton högradioaktivt vatten, tillräckligt för att
fylla 50 simbassänger i OS-storlek.
November 2012
TEPCO meddelar att de planerar att bygga ett välvt lock över Fukushima Daiichi:s reaktor #3, vilket gör det möjligt
för kranar och annan utrustning att ta bort 566 kärnbränslepatroner som innehåller en del av den strålningen som
läcker ut. Ett liknande lock skyddar redan reaktorbyggnaden #1, och arbete pågår för att bygga en på reaktor #4.
Shinzo Abe, ledare för det oppositionella liberala partiet (LDP), lovar att om hans parti vinner valet till underhuset i
december, kommer han att starta landets kärnreaktorer igen.
FN:s särskilda rapportör Anand Grover, som representerar FN:s råd för mänskliga rättigheter, kritiserar Japans
regering för att inte ha skyddat offrens mänskliga rättigheter vid kärnkraftsolyckan i Fukushima, inklusive de som
utsätts för strålning.
December 2012
Det kärnkraftvänliga liberala partiet (LDP) slår det etablerade demokratiska partiet (DPJ), som i parlamentsvalet
leds av premiärministern Yoshihiko Noda. Den liberala partiets (LDP) ledare Shinzo Abe väljs till Japans
premiärminister.
Takefumi Anegawa som leder en intern arbetsgrupp vid TEPCO medger att "brist på säkerhetskultur och dåliga
vanor", samt maskopi med kärnkraftsindustrin, ledde till kärnkraftsolyckan i Fukushima. Detta är TEPCO mest
öppna erkännande av skuld hittills.
Februari 2013
Regeringen godkänner ytterligare 696.8 miljarder yen (7.5 miljarder USD) som ska tryckas in i den statligt stödda
kompensationsfonden för att täcka kompensationskostnaderna för offren vid kärnkraftsolyckan i Fukushima.
TEPCO säger att en nettoförlust på 120 miljarder yen (1.29 miljarder USD) kommer att läggas upp för
räkenskapsåret 2012, nästan tre gånger mer än de 45 miljarder yen (485 miljoner USD) de ursprungligen
förutspådde.