Läs den spännande fortsättningen här som pdf.

1
SAMUE L JAR R I CK
Operasångare och talesperson för
Klimataktion
OM KOLDI OX I DE N HADE EN
FÄR G
J AG B E FI N N E R M I G VI D stenstadens utpost, högst upp i en
fastighet på toppen av Rörstrandsgatan i Stockholm. Jag blickar ut
över den gamla godsjärnvägen som skiljer staden från Solna med den
enorma postterminalen i Tomteboda, Karolinska Institutet, Pampasparken. Och mellan allt detta: en fläta av vägar, gamla och nya, över
och under varandra i olika riktningar. Bilarna rör sig mjukt och tyst,
som leksaksbilar. Och likt leksaksbilar: ingen rök!
De som ifrågasätter människans påverkan på klimatet brukar
ibland ägna kraft åt att försöka ge upprättelse åt koldioxiden genom
att kalla den för livets gas, som om någon hade förnekat att den är
nödvändig för fotosyntesen. Och koldioxiden är dessutom helt doftoch färglös. Det syns inte på den att den i för stor mängd riskerar att
ändra på livsförutsättningarna på jorden.
Den klassiska bilden av miljöförstöring består ofta av smuts. Idag
ser vi ofta bilder på brun rök från skorstenar och smog över kinesiska
städer, elektroniksoptippar i Afrika eller förgiftade floder i Latinamerika. Men sällan är bilderna från Sverige. Och sällan hör vi att
mycket av miljöförstöringen i syd beror på produktion av prylar som
vi har efterfrågat i till exempel Sverige.
26
Det här är baksidan av miljörörelsens framgångar. Vi har lyckats med
konststycket att tvätta miljöförstöringen skenbart ren. Genom politiska
beslut och effektiv teknik för filtrering av tungmetaller, svavel och stoft
har bilmotorer och industrier i stort sett helt befriats från smutslooken.
Sverige ser rent och fräscht ut.
Samma sak gäller vår elproduktion. Namnet Vattenfall antyder att
det är ett rent och grönt företag. Inom Sverige står vattenkraften fortfarande för ungefär hälften av elproduktionen. Resten består mest av
kärnkraft från pensionsfärdiga reaktorer.
Men det är de mest klimatskadliga fossila bränslena som Vattenfall
tjänar storkovan på, fast inte i Sverige utan utomlands. Så döljs klimatpåverkan dubbelt. Koldioxiden är osynlig och den släpps ut långt borta.
Men nu finns det en stark internationell rörelse som bestämt sig för
att synliggöra den osynliga gasen. När jag följde med i Greenpeace buss
till östra Tyskland för att delta i den stora mänsliga kedjan mot Vattenfalls brunkolsplaner, besökte vi Vattenfalls stora dagbrott i Jänschwalde
och jag fick för första gången även se det gigantiska kolkraftverket torna upp sig bakom gruvan. Ur dess skorstenar väller dag och natt ett
vitfluffigt moln, som frigör ofattbara 25 miljoner ton koldioxid varje
år - lika mycket som halva Sveriges samlade utsläpp. Och runtom ett
vackert landskap med åar, små kullar, skogar, åkrar och sjöar och med
byar som kommer att förstöras om kolgruvsplanerna blir av.
Sveriges regering har hela ägaransvaret men väljer att ge företaget
frihet under ansvar. De säger sig lita på Vattenfalls hållbarhetsmål
och nöjer sig med de löst formulerade ägardirektiven från 2010.
Samtidigt är avkastningskraven höga, vilket gör att omställningen
skjuts på framtiden. Och Vattenfall räknar med att öka sina utsläpp
under de närmaste åren.
Det är lite som om ett par tonårsföräldrar skulle säga till sitt knarklangande barn: Bara du bidrar till familjekassan varje månad, får du
göra vad du vill. Vi rotar inte i hur du skaffar stålarna. Vi litar på dig.
Varpå barnet gick ut på stan och sålde knark.
Tänk om koldioxiden hade en färg, säg turkos. Så att den inte gick
att trolla bort i tandlös utsläppshandel, CCS-drömmar och statistik.
Då skulle det vara svårare att låtsas som att den inte fanns.
27
Denna text är ett utdrag ur
BÄ STA B O K EN O M S VE R IGE S SÄMSTA ID É
© 2014 Greenpeace Norden
Redaktör: Annika Flensburg och Sofia von Post
Omslag: Love Antell
Grafisk form: Magnus Jonsson Szatek
Förlag: Pärspektiv, Uppsala
Boken går att beställa via www.parspektivforlag.se
För varje såld bok går 100 kr till Greenpeace och 20 kr till Vi-skogens
långsiktiga projekt runt Victoriasjön för att ge fattiga småbönder bättre
levnadsvillkor och stärka deras inkomster.