Foto: Christian Åslund/Greenpeace
I december enades världens länder om ett klimatavtal i Paris
som innebär att 80 procent av jordens kol måste stanna kvar i
marken. Sverige kan nu visa att vi menar allvar och regeringen
står inför det viktigaste klimatbeslutet under denna
mandatperiod: ska Vattenfalls kol stanna kvar i marken eller ska
det säljas till någon som öppnar nya gruvor och eldar upp det?
För Greenpeace är svaret självklart: Sverige ska ta ansvar och se till att kolet
stannar kvar i marken. Regeringen måste ställa krav på Vattenfall att en försäljning
inte får leda till att nya kolgruvor öppnas.
______________________________________________________________
Januari 2016
Äntligen: ett klimatavtal
I december 2015 enades världens länder om ett globalt klimatavtal vid klimatkonferensen i Paris.
Målet är att begränsa jordens temperaturhöjning till mellan 1,5 och 2 grader. Den svenska regeringen
har varit bland de mest drivande krafterna bakom avtalet. Inför konferensen deklarerade
statsminister Stefan Löfven att Sverige ska bli ”ett av världens första fossilfria välfärdsländer” och
regeringen lanserade kampanjen Fossilfritt Sverige. Syftet är att föregå med gott exempel och att
uppmuntra kommuner, företag och andra länder att minska sina utsläpp.
Kolet måste stanna i marken
För att nå det mål som världens regeringar enats om behöver utsläppen från kol, olja och gas
upphöra senast år 2030. Över 80 procent av jordens kol måste lämnas kvar i marken och i Europa
behöver nästan 90 procent av brunkolet ligga kvar.1
Det innebär att kolkraftverk runt om i Europa och i resten av världen stängs och att
kolfyndigheter lämnas orörda. Samtidigt krävs en stor satsning på sol, vind och annan förnybar el.
Det är en stor utmaning för många företag och regeringar, men tekniken finns och kostnaderna för
att inte ställa om är oändligt mycket högre.
Flygbild över den medeltida byn Griessen i östra Tyskland med Vattenfalls kolgruva Jänschwalde i bakgrunden.
Foto: J Henry Fair/Greenpeace
1
The geographical distribution of fossil fuels unused when limiting global warming to 2°C, Christophe McGlade & Paul Ekins, Nature Vol 517, 2015
Sveriges ansvar är stort
Sedan början av 1990-talet äger statliga Vattenfall fyra brunkolskraftverk i Tyskland. Samtliga tillhör
de största källorna till utsläpp av koldioxid i Europa och tillsammans släpper de ut mer än vad hela
Sverige gör sammanlagt. Liksom andra kolkraftverk i Europa behöver Vattenfalls kraftverk
avvecklas innan år 2030 och det kol som finns i marken måste stanna där det är.
Ett sådant beslut behöver inte vara dramatiskt för Vattenfall eller regionen. Det innebär en
långsam avveckling av kolanvändningen. Många av anläggningarna närmar sig slutet av sin tekniska
livslängd och de nyare skulle kunna drivas vidare med minskad effekt. Det ger gott om tid att bygga
ut de förnybara energikällorna och att genomföra andra reformer som skapar arbetstillfällen i
regionen.
Regeringen bestämmer
Det självklara vore att Vattenfall tar fram en plan för en långsiktig och ansvarsfull avveckling av
kraftverken och gruvorna. Men Vattenfalls styrelse vill istället sälja verksamheten till någon annan.
Resultatet kan bli att kraftverken och gruvorna hamnar i händerna på företag som inte bryr sig om
globala klimatavtal och inte tar ansvar för framtiden. Kraftverken kan drivas vidare och nya gruvor
kan öppnas.
Men i slutänden är det våra folkvalda som bestämmer. Vattenfall kan inte sälja kraftverken utan
ett godkännande från regeringen, som därmed har en möjlighet att stoppa försäljningen eller att
ställa krav på den som köper. Ett sådant krav, som ligger helt i linje med det globala klimatavtalet
från Paris och vetenskapens rekommendationer, är att några nya gruvor inte får öppnas.
Även oppositionspartierna kan stoppa försäljningen eller ställa krav på köparen. Om regeringen
godkänner en försäljning kan oppositionen kräva att frågan ska avgöras av riksdagen, ett så kallat
utskottsinitiativ. I riksdagen kan de sedan ställa krav på försäljningen eller stoppa den helt.
Låt kolet ligga
Vattenfall och Sverige har ett ansvar för brunkolsverksamheten i Tyskland. Det vore oansvarigt att
sälja verksamheten till företag som kan öppna nya gruvor, fortsätta att släppa ut stora mängder
växthusgaser och motverka omställningen till ett hållbart energisystem.
Istället för att smita från ansvaret bör Vattenfall och regeringen se situationen som en möjlighet
att lämna 1,2 miljarder ton kol kvar i marken och ställa om en viktig del av Europas elförsörjning
till förnybar energi.
Greenpeace anser att Vattenfall ska behålla verksamheten och avveckla den långsiktigt
med målet att kraftverken tas ur drift senast 2030. Om den säljs måste regeringen
säkerställa att det inte leder till att nya gruvområden öppnas och att kraftverken inte drivs
vidare efter 2030.
Låt kolet ligga. Att bygga förnybara energikällor räcker inte, det viktigaste är att sluta använda kol och andra fossila råvaror.
Foto: Bernd Lauter/Greenpeace
Framtiden är förnybar – och kolfri
För att klara målet att begränsa jordens uppvärmning behöver användningen av kol, olja och gas
fasas ut över hela världen inom femton år. Utbyggnaden av förnybara energikällor ökar kraftigt och
det är bra att Vattenfall och andra satsar på framtidens energikällor. Men det hjälper inte om de
samtidigt säljer sina kolkraftverk till någon annan som fortsätter att bränna kol. Framtiden är inte
bara förnybar – den måste även vara kolfri.
Greenpeace Nordic, Box 15164, 104 65 Stockholm
Kontakt: Dima Litvinov, [email protected]
www.ettlitethusforettstortklimatbeslut.se
www.greenpeace.se
#LåtKoletLigga
