Barns behov av information, råd och stöd när en
förälder är psykiskt sjuk – hur efterföljs lagen?
En utvärdering av implementeringen i Psykiatri Skåne
Gisela Priebe, Lunds universitet
Maria Afzelius, Region Skåne, Malmö högskola
Maria Råstam, Lunds universitet
Margareta Östman, Malmö högskola
• Avinstitutionalisering på 80-talet
• Antalet slutenvårdsplatser har kraftigt minskat – färre och
kortare vårdperioder
• Behandling av psykisk ohälsa sker i huvudsak inom den
psykiatriska öppenvården eller inom primärvården
• Förr: långa och upprepade separationer när föräldern
vårdades inom slutenvården
• Nu: föräldern med psykisk ohälsa mer delaktig i barnens
vardag
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Förändringar inom den psykiatriska vården
påverkar barnen
2
Allvarlig sjukdom hos föräldrar KAN innebära en risk för
barnens utveckling:
• Påverkar förälderns förmåga att möta barns emotionella och
fysiska behov
• Sociala nätverk och relationer kan upplösas
• Levnadsstandarden kan sjunka
• Barnen kan vara med om svåra och potentiellt
traumatiserande upplevelser och förhållanden som
äventyrar en god och åldersadekvat utveckling
• Ökad risk = ökad sannolikhet för svårigheter, men alla får
inte problem på samma sätt
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Föräldrars sjukdom – risk för barnen
3
Hälso- och sjukvården ska särskilt beakta barns behov av
• information,
• råd och
• stöd om
barnets förälder har
• en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning,
• en allvarlig fysisk sjukdom,
• är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande
medel eller
• oväntat avlider.
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
2 g §Hälso- och sjukvårdslagen, 1 jan 2010
4
•
•
•
•
•
•
•
Barnperspektiv i alla verksamheter
Samordnare
Barnombud
Lokala handlingsprogram
Dokumentation- registrering
Informationsmaterial
Barnvänliga mötesplatser
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
”Riktlinjer för att beakta behov hos barn till
psykiskt sjuka föräldrar” /Psykiatri Skåne
5
• Interreg-projektet 2012-2014
Kartläggning, utbildning, introduktion nyanställda,
hemsida
• Utbildning i Beardslee familjeintervention och Föra barn på tal
(65/140)
• ALMA/ALVHA Malmö
• Beroendecentrum Malmö
• Fn översyn riktlinjer och registrering
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Implementering
6
Metod
• Fyra kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner, t ex
barnombud, för att komplettera materialet.
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
• Registerstudie vid två tillfällen, 2013 och 2014
• Befintlig databas med uppgifter om patienterna och
deras barn (VåPs).
7
• Mätning 2, 2014
29 972 patienter födda 1945 eller senare
aktuella för vård under tiden 2013-06-01 till 2014-05-31
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
• Mätning 1, 2013
29 677 patienter födda 1945 eller senare
aktuella för vård under tiden 2012-04-01 till 2013-03-31
8
• Andel patienter registrerade som föräldrar till minderåriga
barn?
• Patienternas huvuddiagnos, kön? Heldygnsvård?
• Vilka åldersgrupper tillhör barnen?
• Vilka insatser är genomförda för att tillgodose barnens
behov? T ex informationssamtal/ informationsbrev, Föra
barnen på tal, Beardslee familjeintervention
• Kontakt med socialtjänsten eller barn- och
ungdomspsykiatrin?
• Hur ser fördelningen av insatser ut med tanke på förälderns
kön, diagnos, inom vilken verksamhet föräldern får sin vård,
barnens ålder mm?
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Frågeställningar
9
Registrering av minderåriga barn
• LITEN ÖKNING, MEN FORTFARANDE
BETYDANDE UNDERRAPPORTERING
• Registerstudie patientregister + SCBs befolkningsregister –
30 % (Skerfving, 2007)
• Endagsinventering där patienterna själva frågades –
51% inom öppenvård, 28% inom slutenvård uppgav att de hade barn
(Östman & Eidevall, 2005)
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
• År 2013: för 12,5 procent av patienterna hade minst ett
minderårigt barn registrerats
• År 2014: 12,9 procent
10
Andelen patienter där minst ett
minderårigt barn har registrerats
Patientens kön
Kvinna
Man
Patientens huvuddiagnos
Schizofreni, psykos
Förstämningssyndrom
Ångest och stressreaktioner
Missbruk
Personlighetsstörningar
Hyperaktivitetsstörningar
Övriga störningar
Ingen huvuddiagnos
År 2013
%
År 2014
%
14,5
10,2
15,5
9,9
7,7
15,2
15,2
16,3
10,5
12,7
8,3
6,9
6,4
15,7
16,3
13,4
14,2
17,1
11,9
6,7
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Registrering av minderåriga barn
11
Andelen patienter inom där minst ett
minderårigt barn har registrerats
Heldygnsvård
Ingen heldygnsvård under året
Heldygnsvård under året
Olika
verksamheter/verksamhetsområden
År 2013
%
År 2014
%
11,4
18,3
12,5
16,6
4,8 - 15,7
4,8 – 19,0
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Registrering av minderåriga barn
12
Antal barn
• År 2014
12,9% = 3 863 patienter
Totalt 6 811 barn
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
• År 2013
12,5% = 3 707 patienter som är förälder till ett eller flera
minderåriga barn
Totalt 6 594 barn
13
•
•
•
•
•
•
•
Information
Föra barnen på tal
Beardslee familjeintervention
Samtal föräldrar och barn
Samtal utan förälder
Kontakt med barn- och ungdomspsykiatrin
Kontakt med socialtjänsten
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Registrerade insatser
14
Antal insatser per familj där barn har blivit
registrerade
2013
2014
3%
7%
8%
18%
18%
70%
72%
Ingen insats
En insats
Två insatser
Tre eller flera
Ingen insats
En insats
Två insatser
Tre eller flera
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
4%
15
Patientens kön
Kvinna
Man
Patientens huvuddiagnos
Schizofreni, psykos
Förstämningssyndrom
Ångest och stressreaktioner
Missbruk
Personlighetsstörningar
Hyperaktivitetsstörningar
Övriga störningar
Ingen huvuddiagnos
Andel patienter med minst ett barn där
minst en insats har registrerats
År 2013
År 2014
%
%
31,4
23,1
32,1
25,1
46,9
30,1
28,1
25,3
33,1
20,5
23,6
21,9
52,8
28,2
26,8
42,0
37,3
22,8
28,2
30,2
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Insatser
16
Heldygnsvård
Ingen heldygnsvård under året
Heldygnsvård under året
Olika
verksamheter/verksamhetsområden
År 2013
%
År 2014
%
26,2
35,1
27,3
45,4
15,3 – 52,0
9,8 – 88,9
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Andel bland patienter med minst ett
minderårigt barn där minst en insats har
registrerats
17
Andel patienter med registrerade barn som har
fått minst en insats, uppdelat efter barnens ålder
28,3
29,4
Totalt
20,3
19
… både småbarn och förskolebarn
25,8
27,5
… endast förskolebarn
30
30,3
… både förskolebarn och skolbarn
År 2013
År 2014
29,6
30,9
… endast skolbarn
27,7
… både skolbarnoch tonåringar
32,1
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
19,6
18,7
… endast småbarn
31,2
33,8
… endast tonåringar
30
29
… flera barn i olika åldrar
0
5
10
15
20
25
30
18
35
40 %
Andel patienter med barn som har fått minst en
insats, uppdelat efter typ av insats
19,5
Information
20,1
5,3
Föra barnen på tal
År 2013
6,4
År 2014
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
1,4
Beardslees familjeintervention
1,8
1,8
Samtal föräldrar och barn
2,4
0,2
Samtal utan förälder
0,3
3,4
Barn- och ungdomspsykiatri
3,7
19
10,7
Socialtjänst
11,5
0
5
10
15
20
%
25
Individuella intervjuer
• Som personal tappar man bort att registrera barn och insatser i
Våps, och att påminna kolleger om att registrera.
• Patienterna tar inte själva initiativ till att prata om sina barn
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
• Timing, hur man frågar och när man ska göra det.
20
• Underrapportering av barn som har en förälder med
psykisk ohälsa
• Få insatser ges till barnen och deras föräldrar
• Endast marginell ökning av registrerade barn, insatser
mellan 2013 och 2014
• Stora variationer i registreringen
• Fortfarande hinder inför beaktandet av barnens behov i
den kliniska vardagen
• Implementeringen är en komplex uppgift
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Sammanfattning
21
• Att barn- och familjekompetensen utvecklas både generellt
bland alla medarbetare och mer specifikt bland dem som
genomför insatser
• Att en modell utvecklas för när vilka insatser ska ges till vilka
familjer och av vem
• Att samverkan med barn- och ungdomspsykiatrin,
socialtjänsten, men även skola och förskola förbättras
• Att registreringen i patientdatabasen eller i journalen
förtydligas, förenklas och regelbundet följs upp
• Att beslutsfattare ser över vilka barn som ska omfattas av
lagen
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Rekommendationer
22
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Kan laddas ner från
Folkhälsomyndighetens
webbsida
23
http://www.skane.se/sv/Webbplatser/Psykiatri-Skane/Barn-somanhoriga/
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Psykiatri Skåne –
Barn som anhöriga i psykiatrin
24
Nationellt kompetenscentrum anhöriga
http://www.anhoriga.se/sv/Barn-som-anhoriga/
Uppgift att leda, samordna och stimulera
ett nationellt
utvecklingsarbete.
Forskarnätverk för Barnforskning:
Barn som anhöriga
Antologi om barn som anhöriga med
kapitel om studien
Gisela Priebe och Maria
Afzelius, 2015, ©
25
[email protected]
[email protected]
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2015, ©
Tack för oss!
26
