Barns rätt till information och stöd – hur
efterföljs lagen?
Resultat från en registerstudie i Region Skåne
Gisela Priebe, psykolog
lektor i psykologi vid Linnéuniversitetet
Maria Afzelius, socionom
doktorand Malmö högskola
• Avinstitutionalisering på 80-talet
• Antalet slutenvårdsplatser har kraftigt minskat – färre och
kortare vårdperioder
• Behandling av psykisk ohälsa sker i huvudsak inom den
psykiatriska öppenvården eller inom primärvården
• Förr: långa och upprepade separationer när föräldern
vårdades inom slutenvården
• Nu: föräldern med psykisk ohälsa mer delaktig i barnens
vardag
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Förändringar inom den psykiatriska vården
påverkar barnen
2
Allvarlig sjukdom hos föräldrar KAN innebära en risk för
barnens utveckling:
• Påverkar förälderns förmåga att möta barns emotionella och
fysiska behov
• Sociala nätverk och relationer kan upplösas
• Levnadsstandarden kan sjunka
• Barnen kan vara med om svåra och potentiellt
traumatiserande upplevelser och förhållanden som
äventyrar en god och åldersadekvat utveckling
• Ökad risk som kan ses som probabilistisk snarare än
deterministisk
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Föräldrars sjukdom – risk för barnen
3
Lagstiftning och riktlinjer
• Sedan år 2010 tillägg i HSL§2g
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
• Sedan år 2010 Riktlinjer i Psykiatri Skåne
4
Psykiatri Skånes Riktlinjer för att beakta behov
hos barn till psykiskt sjuka föräldrar
• Handlingsprogram för familjer till psykiskt sjuka bör
utarbetas inom varje verksamhet
• Registrering i patientdatabasen (Våps): Hur manga patienter
som har minderåriga barn, hur många av dessa barn som har
behov av stöd, hur många barn som får någon form av
intervention
Gisela Priebe, 2014, ©
• Barnombud
5
Psykiatri Skånes Riktlinjer för att beakta
behov hos barn till psykiskt sjuka föräldrar II
• Fysiska mötesplatser anpassade till barn
• Information till barn och föräldrar (bl.a. material på
nätet)
Gisela Priebe, 2014, ©
• Alla medarbetare ska aktivt känna till skyldigheten att
anmäla till socialtjänsten när man misstänker att barn far
illa
• Fortlöpande utbildning av personal
• Uppföljning av riktlinjerna
6
Bland medarbetarna i Psykiatri Skåne uppgav
• 19 procent att de inte kände till riktlinjerna
• 38 procent att de alltid eller ofta registrerade
patienternas barn i patientdatabasen eller bad någon
annan att göra det
• 58 procent att de registrerade barnen alltid eller ofta i
journalen
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Interreg-projektets kartläggning 2013
7
Med utgångspunkt i Psykiatri Skånes riktlinjer om
registrering och insatser som görs med fokus på barnen
undersöka hur lagens intentioner efterlevs i den kliniska
vardagen.
Att utvärdera och bidra till en utveckling av insatserna för
barn till föräldrar med psykisk ohälsa i Skåne.
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Studiens syfte
8
• Registerstudie som genomförs vid två tillfällen, 2013 och
2014.
• En befintlig databas används som innehåller uppgifter
om patienterna och deras barn (VåPs).
• Fyra kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner, t ex
barnombud, inom verksamheterna för att komplettera
materialet.
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Metod
9
Första mätningen, 1 april 2013
Antal deltagare
35000
30000
25000
20000
32305
29677
10000
15758
5000
13919
3707
0
Totalt aktuella
Födda 1945 eller
senare
Varav kvinnor
Varav män
Den 1 april 2013 var 32 305 personer aktuella som
patienter hos Psykiatri Skåne och de två privata
vårdgivarna som deltog i undersökningen.
Minst ett minderårigt
barn
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
15000
10
För 12,5% av patienterna
hade minst ett minderårigt barn registerats
Registerstudie patientregister + SCBs befolkningsregister –
30 %
(Skerfving, 2007)
Endagsinventering där patienterna själva frågades –
51% inom öppenvård, 28% inom slutenvård
uppgav att de hade barn
(Östman & Eidevall, 2005)
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
BETYDANDE UNDERRAPPORTERING
11
Antal barn
• Antal barn per patient
47 % - ett barn
48 % - två eller tre barn
5 % - fyra eller fler barn
• Totalt 6 594 barn – 2,5% av alla minderåriga i Skåne 2013
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
• 12,5% = 3 707 patienter som är förälder till minderåriga barn
12
7,7 % småbarn
25,3 % förskolebarn
35,0 % skolbarn
32,0 % tonåringar
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Barnens åldrar
13
Fördelning av förälderns huvuddiagnosgrupp
bland alla registrerade barn, n= 6594
Förälderns huvuddiagnos, fördelning i procent
Schizofreni, psykos
5.7
Förstämningssyndrom
6.5
Ångest/stress
9.1
28.4
3.4
Missbruk
Personlighetsstörning
12.8
Hyperaktivitetsstörning
28.1
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
6.1
Övriga störningar
14
Ingen diagnos
Andel patienter med registrerade barn,
uppdelat på män/kvinnor och olika
åldersgrupper
Patientens kön
Kvinna
Man
14,5
10,2
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Patienter med
minst ett registrerat barn
%
15
Andel patienter med registrerade barn,
uppdelat på huvuddiagnos och förekomst av heldygnsvård
Patientens huvuddiagnos
Schizofreni, psykos
Förstämningssyndrom
Ångest och stressreaktioner
Missbruk
Personlighetsstörningar
Hyperaktivitetsstörningar
Övriga störningar
Ingen huvuddiagnos
Patienten har fått heldygnsvård
Ja
Nej
8
15
15
16
11
13
8
7
18
11
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Patienter med
minst ett registrerat barn
%
16
• Information
• Föra barnen på tal (1-2 samtal, preventivt, manual)
• Beardslees familjeintervention (6 samtal, preventivt,
manual)
• Samtal med föräldrar och barn
• Samtal utan förälder
• Kontakt med Barn- och Ungdomspsykiatrin
• Kontakt med Socialförvaltningen
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Vilka typer av insatser registreras?
17
Familjer som har fått en insats
(n= 3 707)
20.0
18.0
16.0
14.0
12.0
10.0
19.5
8.0
6.0
10.7
4.0
5.3
2.0
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
%
3.4
1.8
1.4
0.0
Information
Beardslee familje
intervention
Föra barn på tal
Samtal med
föräldrar och barn
0.2
Samtal utan
föräldrar
BUP
Social förvaltningen
18
Antal insatser per familj där barn har blivit
registrerade
3.00%
Ingen insats
En insats
17.90%
Två insatser
Tre eller flera
71.70%
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
7.30%
19
Insatser efter barnens ålder
Andel familjer som fått minst en insats (%)
Småbarn
Småbarn och förskolebarn
Förskolebarn
Förskolebarn och skolbarn
Skolbarn
Skolbarn och tonåringar
Tonåringar
Blandad
Totalt
0
5
10
15
20
25
30
35
Typ av insats, uppdelat efter barnens ålder
n=3707
Barnets/barnens ålder
Småbarn
Småbarn och förskolebarn
Förskolebarn
Förskolebarn och skolbarn
Skolbarn
Skolbarn och tonåringar
Tonåringar
Blandade åldrar
TOTALT
Informa
tion
%
Beardslee
%
Föra
barnen
på tal
%
Samtal
föräldrar
och barn
%
Samtal
utan
föräldrar
%
BUP
%
Social
tjänst
%
12,4
10,9
16,7
22,1
20,5
18,7
22,2
21,4
19,5
0
0
0
0,5
2,1
2,8
2,0
1,7
1,4
2,7
5,8
5,9
4,1
6,0
4,9
5,2
7,1
5,3
0,4
2,2
0,7
1,7
2,7
2,8
2,2
0,9
1,8
0
0
0
0
0,2
0,6
0,5
0,3
0,2
3,1
2,2
2,4
3,4
3,6
3,2
3,6
5,1
3,4
7,6
8,7
10,2
9,1
11,6
10,6
11,4
13,1
10,7
Typ av insats, uppdelat efter förälderns diagnos
n=3707
Förälderns huvuddiagnos
Schizofreni, psykos
Förstämningssyndrom
Ångest och stressreaktion
Missbruk
Personlighetsstörning
Hyperaktivitetsstörningar
Övriga störningar
Ingen huvuddiagnos
TOTALT
Information
%
Beardslee
%
Föra
barnen
på tal
%
Samtal
föräldrar
och barn
%
Samtal
utan
föräldrar
%
BUP
%
Social
tjänst
%
34
22
21
14
24
15
14
10
19,5
4
1
2
0,4
2
0,6
2
0,4
1,4
8
6
7
2
8
3
6
5
5,3
6
2
2
0,4
2
0,3
2
3
1,8
2
0,1
0,2
0
2
0
0
0
0,2
3
4
4
0,4
6
5
4
0,9
3,4
19
8
9
17
15
7
7
11
10,7
22
Sammanfattning, slutsatser
• Av de barn som registrerats, har majoriteten inte fått
någon insats
• Kan vara fler barn som uppmärksammas, men inte
registreras
• Implementering
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
• Betydande underregistrering av patienternas minderåriga
barn
23
• Registrera mera!
• Utveckla barn- och familjekompetens inom
vuxenpsykiatrin: barnens behov som en naturlig del av
vuxenpsykiatrins uppgifter, utbildning i olika typer av
insatser och kompetensutveckling för att kommunicera
med barn i olika åldrar.
• En modell behöver utvecklas för när vilka insatser ska ges
till vilka familjer.
• Registreringen i patientdatabasen behöver förtydligas,
förenklas och regelbundet följas upp.
Gisela Priebe och Maria Afzelius,
2014, ©
Rekommendationer
24
Barn som anhöriga
Del i Nationellt kompetenscentrum Anhöriga
Bl.a. http://www.anhoriga.se/sv/Barn-som-anhoriga/
Uppgift att leda, samordna och stimulera
ett nationellt
utvecklingsarbete.
Forskarnätverk för Barnforskning:
Barn som anhöriga
Feb 2014
Antologi om barn som anhöriga med
kapitel om studien
Gisela Priebe och Maria
Afzelius, 2014, ©
25
[email protected]
[email protected]
Gisela Priebe, 2014, ©
Tack för oss!
26
