typ 1-diabetes

Jag vet om att jag har diabetes,
men jag vill bli behandlad precis
som mina kompisar.
Theo 5 år
Utgivare: Svenska Diabetesförbundet Idé: Rosita Ilvered Grafisk form: Jennie Palmér
Foto: Dayfotografi. Mattips: Kerstin Ramfelt Referenser: Barn- och ungdomsdiabetes,
Sture Sjöblad (red.) 2008. Typ 1 Diabetes hos barn, ungdomar och unga vuxna, Ragnar
Hanås 2010. Frågor eller synpunkter? Hör av dig till oss på [email protected]
05
hej jag heter theo
06
vad är typ 1-diabetes?
nu har jag högt blodsocker
10
nu är mitt blodsocker lågt
12
med benen fulla av spring
14
16
18
20
smaskiga recept
från liten till stor
08
nu är det mat
så funkar skolplikt
Push play
Nu börjar vi.
05
Hejsan! Jag heter
Theo och jag är fem år
Jag bor tillsammans med min mamma, pappa och lillasyster. Jag är en
helt vanlig kille som tycker om att leka med mina kompisar. För drygt ett
år sedan hände något konstigt i min kropp. Jag började vakna på nätterna,
sprang mycket på toaletten och var hela tiden törstig.
är jag och mamma åkte till vårdcentralen för
att kolla upp vad det var som hände i min kropp tog
de många, många prover på mig. Besöket på vårdcentralen slutade med en vecka på sjukhus. Dit var
vi tvungna att åka direkt. Det visade sig att jag hade
ett alldeles för högt blodsockervärde. Jag hade fått typ 1-diabetes.
I början var jag tvungen att ta sprutor flera gånger om dagen,
men nu har jag insulinpump istället. Den gör att jag inte behöver
ta riktigt lika många stick i magen. Jag måste fortfarande ta
blodsockertest i fingrarna flera gånger om dagen för att hålla koll
på mina blodsockervärden. Mamma och pappa byter nålen var
tredje dag. Om jag har lågt värde blir jag hungrig, trött, gråtig och
det känns konstigt i kroppen. Det är väldigt obehagligt. Då får jag
druvsockertabletter av mamma eller pappa för att må bra igen.
De höga värdena märker jag inte av så mycket själv. Mamma
märker att jag till exempel blir väldigt törstig och då måste jag få
insulin. De höga värdena är de som är farligast för min kropp.
Ett högt värde kan nämligen drabba mina inre organ och synen
på sikt. Om värdet är toklågt kan det också gå riktigt illa.
Ett bra värde ligger mellan 4 och 8 och det är väldigt viktigt
att mina värden ligger där för att jag ska må bra. Men det är
så klurigt att hålla de värdena för det finns så många olika saker
som kan påverka. Faktorerna är till exempel hur mycket
kolhydrater jag får i mig, hur mycket jag rör mig, om jag
är stressad och om jag har en infektion i kroppen.
Än så länge behöver jag hjälp med att ta prover och
få insulin, men när jag blir stor, då kommer jag vara mitt
eget diabetesproffs och kommer att kunna göra allt själv.
Mina förskollärare hjälper mig att ta blodsockerprov innan
varje måltid och att ge insulin, via min pump.
De antecknar
alla mina värden,
Jag vet om att jag har
och vad jag äter,
på en speciell
diabetes, men jag vill bli
lista. Ibland kan
behandlad precis som
det vara knepiga
värden, då ringer
mina kompisar.
de mamma eller
pappa för att kolla
hur de ska göra. Jag har alla diabetesprylar i ett skåp
på skolan, som alla mina förskollärare har koll på. De är
väldigt måna om att jag ska må bra och hjälper mig att
klara av min sjukdom. Jag tycker att de är mina alldeles
egna superhjältar.
06
Typ 1-diabetes
Drabbar oftast barn och ungdomar. Typ 1-diabetes är en autoimmun
sjukdom där det egna immunförsvaret förstör de insulinproducerande
cellerna. Denna sjukdom går inte att bota i dagsläget utan den kräver
en livslång behandling med insulin.
Vad är det för skillnad på typ 1 och typ 2-diabetes?
Det är vanligt att Typ 1-diabetes och Typ 2-diabetes blandas
ihop, men det är stor skillnad.
Typ 1-diabetes
Typ 2-diabetes
Vid typ 1-diabetes måste insulin
ges fr o m insjuknandet då bukspottkörtelns förmåga att bilda
insulin upphört.
Vid typ 2-diabetes finns fortfarande
en egen insulinproduktion kvar,
men kroppens förmåga att utnyttja
insulin är nedsatt.
07
08
Högt blodsocker
Om blodsockret ligger högt kan man behöva en extra
dos insulin mellan måltiderna. Glöm inte att det alltid
behöver gå två timmar mellan extra insulindoser.
09
»
Vid högt blodsocker kan
man känna sig törstig, torr
i munnen, kissnödig, trött
och okoncentrerad.
Vid ett för högt blodsocker kan du ta hjälp
av 100-regeln för att
justera blodsockret:
100/total daglig dos
Om den dagliga dosen är 25 E
insulin divideras 100/25=4.
1 E insulin sänker då blodsockret med cirka 4 mmol/l
inom två timmar.
Blodsockervärdet före
måltiden bör vara 4-6
mmol. Symtomen vid högt
blodsocker är mycket
individuella.
Högt blodsocker
orsakar på sikt
skador på kärl och
nerver, exempelvis
i ögon och njurar.
10
Lågt blodsocker
Om blodsockret är under 4 mmol/l och man har symtom
på insulinkänning eller om blodsockret är under 3,5 mmol/l
utan symtom, då ska man alltid ta druvsocker.
11
Vid lågt blodsocker behandla
i första hand med druvsocker.
Vid lågt blodsocker
kan man känna sig:
3 g/tablett
» Hungrig
» Darrig
» Svettig
» Dåsig
Ge 1/2 – 1 tablett/10 kg. Om man dricker vatten blir
effekten snabbare. Vila 10-15 minuter. Ta eventuellt
mer druvsocker om blodsockret inte stiger.
Har du inte tillgång till druvsocker behandla med söt dryck.
» Irriterad
» Yr
» Aggressiv
» Grinig
Man kan även bli blek
och få huvudvärk.
1 dl standardsaft = 10 g kolhydrater
Smörgås, choklad och annat som innehåller fett bromsar
glukosupptaget och är mindre lämpligt som första
behandling. Lågt blodsocker strax innan måltid ska
behandlas först med druvsocker eftersom kolhydraterna
i maten tas upp långsammare än det rena druvsockret.
»
Om ett barn med diabetes
mår dåligt och man inte vet
vad blodsockret är så är det
bäst att ge något sött.
Anledning till lågt blodsocker kan vara
» För långt mellan måltiderna.
» För mycket insulin i förhållande
till mängden mat.
» Mat med för långsam blodsockerhöjande
effekt (lågt blodsocker i början av måltiden).
» Mat med snabb blodsockerhöjande
effekt men alltför kortvarig effekt
(lågt blodsocker efter måltiden).
» Hård idrottsaktivitet.
» Intensiv lek med mycket bus.
Lämna aldrig ett
barn eller ungdom med
lågt blodsocker ensamt!
12
13
Idrott och friluftsdagar
Fysisk aktivitet är en viktig del i behandlingen av diabetes.
Det har en positiv och god påverkan på blodsockret. Barn och
ungdomar ska vara med på gymnastik och idrott i samma
utsträckning som sina klasskompisar. Diabetes ska aldrig vara
en begränsning när det gäller fysisk aktivitet.
Det är lämpligt att starta på ett blodsocker runt
6 mmol/l och sedan kompensera blodsockerfallet
under aktiviteten med kolhydrater. Bäst är att ha
aktivitet 1-2 timmar efter måltiden, då insulineffekten börjar minska. Ligger idrottslektionen precis
före lunch kan en frukt behöva tas innan, för att
minska risken för lågt blodsocker. Om barnet har
idrott första timmen på morgonen eller första timmen
efter lunch behöver måltidsdosen oftast sänkas.
Vissa idrotter behöver mer planering t ex
simning och orientering. Då är det extra
viktigt att ha med sig en kompis som
barnet känner sig tryggt med.
Det är också viktigt att komma ihåg
att motion inte sänker blodsockret alls om
det inte samtidigt finns insulin tillgängligt.
Sockret i blodet kan inte komma in i
muskelcellerna utan hjälp av insulin.
Att tänka på
»
»
»
»
Ha alltid druvsocker nära till hands.
Vilken typ av aktivitet och under hur lång tid.
Insulindosering och tidpunkt för motion.
Blodsockerkontroll före, ibland under och efter.
14
Samma mat som alla andra
Enligt svenska näringsrekommendationer
Den mat som är bra för den som har diabetes är precis
samma mat som är bra för alla. Det är den mat som beskrivs
i de svenska näringsrekommendationerna. Det är alltså inte
någon special- eller dietkost som rekommenderas.
ör att kunna ta rätt mängd
insulin till sin portion är det bra att
veta ungefär hur mycket kolhydrater
måltiden innehåller. Det är nämligen
kolhydraterna som omvandlas till sockermolekyler
som insulinet sedan tar hand om och släpper in
som bränsle till cellerna.
Kolhydrater finns det särskilt gott om i pasta,
ris, potatis, cous-cous, bröd, flingor och gryn.
Kolhydrater som snabbt höjer blodsockret finns
i söta drycker, godis, glass och kakor. Eftersom
socker höjer blodsockret snabbare än vad insulinet hinner med ska man inte äta för mycket av
sockerrik mat. Lite socker i samband med måltid
brukar fungera bättre än söta mellanmål. Om man är osäker på om man gillar maten kan
det vara en bra idé att smaka på den innan man
tar sitt insulin, då är det lättare att bedöma hur
mycket insulin som går åt. Därför är det bra om
alla barn och ungdomar med diabetes erbjuds en
så trygg måltidssituation att det känns naturligt att
ta sitt insulin vid matbordet.
De flesta barn och ungdomar vill inte bli särbehandlade. Därför är det viktigt att man erbjuder
mat som passar för de allra flesta, även den som
har diabetes. Vill man servera till exempel glass
är det bra om det ges som efterrätt. Det påverkar
blodsockret mindre. Om man vid något tillfälle
bjuder på saft eller läsk är det viktigt att det finns
light-alternativ till den som har diabetes.
15
16
Tips på mellanmål
Turboglass med banan [4 port]
Fullkornsvåfflor [10 st]
Ingen som äter upp de mogna bananerna hemma?
Skala dem då och frys in dem i bitar i en plastpåse.
Sedan brukar de bli mer omtyckta att äta frusna precis som
de är eller gör glass på dem.
2
2
1
7
2-3 frusna bananer i bitar
2-3 dl mild naturell yoghurt eller Kesella 10%
2 msk pressad apelsin
Blanda vetemjöl, grahamsmjöl, havregryn och salt i en bunke.
Tillsätt hälften av mjölken och vispa till en slät våffelsmet. Vispa
ner resten av mjölken, äggen och fettet. Låt smeten svälla en stund.
Hetta upp våffeljärnet och grädda våfflorna. Servera med t ex bär,
frukt eller skinka och grönsaksfräs.
Lägg de frusna bananerna i matberedaren tillsammans med
mejeriprodukten och pressad apelsin. Kör tills det är väl
blandat. Servera glassen genast eventuellt tillsamman med
några hallon.
1 portion turboglass innehåller 18 g kolhydrater.
Bärsmoothie [1 glas]
1 dl frysta bär
1 dl vaniljyoghurt
1 dl mjölk
Mixa alla ingredienser med mixerstav och häll upp i glas.
1 glas smoothie innehåller 16 g kolhydrater.
dl
dl
dl
dl
vetemjöl
grahamsmjöl
fiberhavregryn
mjölk
0,5 tsk salt
2 ägg
2 msk flytande margarin
1 våffla innehåller 21 g kolhydrater och 5 g fett varav 1,3 g mättat.
Hastbullar med äpple eller hallon [12 st]
50 g flytande margarin
2 dl vetemjöl
1 dl grahamsmjöl
3 msk socker
2
1
1
1
tsk bakpulver
ägg
dl lättfil
äpple + kanel eller 2 dl hallon
Blanda de torra ingredienserna. Tillsätt ägget, margarinet och filmjölken och blanda samman ingredienserna. Fördela smeten i veckade pappersformar som
du först har ställt ut på en plåt. Vänd äppelbitar i kanel
och stick ner en i varje bulle eller stoppa ner några hallon
i varje bulle. Skjut in plåten mitt i ugnen. Grädda till lagom
färg i 12–15 minuter.
225°
1 hastbulle innehåller 15 g kolhydrater, 4 g fett varav 0,6 g mättat.
18
Det är viktigt att vi som vuxna är lyhörda och har
förståelse för ungdomen. Att vi finns där, bryr oss
och stöttar om det behövs.
7-12 13 -
Förstå sammanhang och stor vilja
att vara som alla andra
I 7-12 årsåldern tar den kognitiva utvecklingen fart. Den sociala förmågan
utvecklas och kompisrelationerna blir alltmer viktiga. I olika sammanhang
jämför barnet sig med sina jämnåriga kompisar och har man då diabetes
(eller en annan sjukdom) kan känslan av att vara annorlunda förstärkas.
8-10
sjukdomsförnekelse
Möjligheter att förhålla sig till livsfrågorna stärks
i tonårstiden då förmågan till reflektivt tänkande
utvecklas. Självkritiken, upplevelsen av utanförskap och svårigheter att acceptera sig själv kan i
denna åldersgrupp förstärkas. Identitetsbildningen
är ett av de psykologiska utvecklingsmålen i
denna åldersgrupp. Som tonåring kan sjukdomen
bli ett hot mot identiteten och en krisreaktion med
sjukdomsförnekelse är inte helt ovanligt i denna
ålder. Detta kan leda till sjukdomsförnekelse och
att ungdomen missköter sin behandling.
Rastlös, ängslig och nedstämd
Ökad oro och ängslighet förekommer ofta i 8-10 årsåldern. Det är inte
ovanligt att den så kallade nioårskrisen förstärks hos dem som har en
sjukdom. Tankarna kretsar ofta kring existentiella frågor t ex sjukdom och
död. Förmågan att hantera uppkomna situationer och se konsekvenser av
sitt handlande är inte fullt utvecklad ännu. Detta gör att det är extra viktigt att
ge adekvat information till barnen. Stress i denna ålder visar sig oftast som
magont och huvudvärk. Barnet kan även visa rastlöshet, ofta vara ängsligt
och nedstämt.
det egna lilla apoteket
Man måste man alltid ha med sig insulin
[pump eller penna], blodsockermätare
och druvsocker.
19
20
Skolplikt mellan 7-16
Alla barn i åldern 7-16 år som är bosatta i Sverige
måste gå i grundskolan. Det kallas för skolplikt och
innebär en rätt till utbildning som ingen kan ta ifrån
barn och ungdomar.
21
Egenvårdsplan
Egenvård vid diabetes är en åtgärd som en diabetesläkare eller
diabetessjuksköterska bedömt kan utföras av exempelvis eleven
själv, en förälder, en resurs eller skolpersonal.
Barn och ungdomar kan behöva hjälp att kontrollera
skolan/skolan utforma en individuell vårdplan som
och tolka blodsocker, samt att ge insulininjektioner.
regelbundet ska uppdateras. Tillsammans är man
Diabetesläkare eller diabetessjuksköterska bedömer
skyldig att ansvara för att vårdplanen hålls aktuell
om åtgärden kan genomföras på ett säkert sätt i
och att den följs.
skolan. Som hjälp för att beskriva
varje barns individuella egenvårdsbehov i skolan vid diabetes
Vårdplanen finns att
har man tagit fram ett formulär en
hämta på diabetes.se
så kallad individuell egenvårdplan.
Varje barndiabetesmottagning ska
tillsammans med familjen och för-
Socialstyrelsens
föreskrifter SOSFS 2009:6
I föreskriften har socialstyrelsen beslutat att en hälso- och sjukvårdsåtgärd kan utföras som egenvård om en legitimerad hälso- och
sjukvårdspersonal bedömt att personen själv kan utföra egenvården.
Egenvård är i de fall man gjort en sådan bedömning inte hälso- och
sjukvård enligt hälso- och sjukvårdslagen.
Förskolan/skolan har ett ansvar för att eleven får hjälp med sin
egenvård, till exempel ta sin medicin när barnet vistas i skolan.
Föreskrifterna ställer krav på att hälso-och sjukvården bedömer vad
som är säkert för varje person i varje enskilt fall. När barnet börjar
förskolan/skolan måste en bedömning göras om åtgärden kan utföras
av skolpersonalen på ett säkert sätt.
typ ett
mat
pump
livskvalitet
leva ketoner motion
känning
kissenödig törstig
basinsulin
sött
följdsjukdomar
betaceller
låg trött bolus
slö
bukspottkörteln
må bra hungrig
trött druvsocker
livsnödvändigt hormon
barn- och ungdomsdiabetes
blod diabetes hög
socker
testa HbA1c blodsockerkurva
medvetslös
resa
Energi!
nycklar
njurar
idrotta
glu frihet
spruta
kos kontroll insulin
behandling
Push pause
Nu tar vi rast.