En svensk klimatlag
Miljömålsberedningens
betänkande
Ett klimatpolitiskt ramverk för
Sverige (SOU 2016:21)
Miljömålssystemet
• Generationsmålet
• Miljökvalitetsmål
• Etappmål
Fokus på operativa insatser för att åstadkomma den
samhällsomställning som krävs för att nå målen.
(prop. 2009/10:155, bet. 2009/10:MJU25, rskr. 2009/10:377)
Miljömålsberedningen
Miljömålsberedningen
• En parlamentarisk beredning med ledamöter
från sju riksdagspartier (S, M, Mp, C, V, L, Kd)
samt sakkunniga och experter
• Kansli (nio anställda)
• Uppdragstid 2010-2020
• Ska på uppdrag av regeringen föreslå hur
miljökvalitetsmålen ska nås genom politiskt
förankrade förslag till strategier med etappmål,
styrmedel och åtgärder.
Miljömålsberedningen
Nuvarande uppdrag
• Ett klimatpolitiskt ramverk som anger mål och
former för det klimatpolitiska arbetet, inklusive
ställningstagande till behovet av en svensk
klimatlag (SOU 2016:21)
• En strategi med styrmedel och åtgärder för en
samlad och långsiktig klimatpolitik (redovisas i
juni 2016)
• En strategi för en samlad luftvårdspolitik
(redovisas i juni 2016)
Miljömålsberedningen
Det klimatpolitiska ramverket
Miljömålsberedningens förslag består av:
• ett långsiktigt mål
• en målbana (redovisas i nästa betänkande)
• en klimatlag
• ett klimatpolitiskt råd
Miljömålsberedningen
Ett långsiktigt mål
• Ett långsiktigt mål för klimatarbetet beslutas av
riksdagen
• Målet innebär att Sverige senast 2045 inte ska
ha några nettoutsläpp av växthusgaser till
atmosfären, för att därefter uppnå negativa
utsläpp. Utsläppen från verksamheter inom
svenskt territorium ska senast samma år vara
minst 85 % lägre än utsläppen 1990.
Miljömålsberedningen
Ett klimatpolitiskt råd
• Ett tvärvetenskapligt sammansatt expertorgan
inrättas som komplement till rådande
myndighetsstruktur
• Rådet ska bistå regeringen med en oberoende
bedömning av i vilken mån regeringens
samlade politik är förenlig med klimatmålen
Miljömålsberedningen
En klimatlag
• Formerna för regeringens arbete lagregleras.
• Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt
arbete som syftar till att förhindra farlig störning
i klimatsystemet och som utgår från det
långsiktiga mål som riksdagen fastställt.
• Regeringen ska till riksdagen årligen redovisa
utfallet av klimatarbetet och varje mandatperiod
redovisa vilka åtgärder som behövs för att nå
målet och när de kan genomföras.
Miljömålsberedningen
Den föreslagna klimatlagen…
• utgör ett konkret rättsligt stöd för regeringens
politiska arbete
• syftar till att säkerställa att det bedrivs ett
kontinuerligt klimatpolitiskt arbete inom alla
utgiftsområden över tid, oavsett regering
• kompletterar grundlagen, på motsvarande sätt
som riksdagsordningen och budgetlagen.
Miljömålsberedningen
Varför behov av lagreglering?
Stater har en rättslig och moralisk skyldighet att skydda
klimatsystemet mot skadlig förändring och att skydda
mänskligheten från skadliga effekter av klimatförändring.
(FN:s ramkonvention om klimatförändring och Oslo-principerna)
Att lagreglera det klimatpolitiska arbetet är ett sätt för
demokratiska rättsstater att säkerställa att det nationella
politiska arbetet drivs framåt så att staten kan uppfylla
sina internationella förpliktelser på klimatområdet.
Miljömålsberedningen
Klimatlagar i andra länder
• Finns internationella förebilder i olika delar av
världen
• Storbritannien var först
• Lagstiftningen är utformad på olika sätt
• Reglerar typisk sett mål och former för det
klimatpolitiska arbetet och hur arbetet är
fördelat mellan parlament, regering och
myndigheter/organ
Miljömålsberedningen
Storbritannien
Climate Change Act 2008
• Mål att minska de nationella utsläppen med 80% till
2050 (1990)
• Statsrådet (klimat- och energiministern) ska ta fram
femåriga carbon budgets och handlingsplaner med
åtgärder för att nå satta budgetmål
• Parlamentet beslutar om budgetmål och statsrådet är
ansvarig för att tillse att de uppfylls
• Det ska finnas ett expertorgan, Committee on Climate
Change, som ska vara rådgivande till regeringen och
avge självständiga synpunkter till parlamentet
Miljömålsberedningen
Danmark
Lov om Klimarådet, klimapolitisk redegørelse og
fastsættelse af nationale klimamålsætninger 2014
• Mål att övergå till ett lågutsläppssamhälle till 2050
• Regeringen ska ta fram en årlig klimatpolitisk
redogörelse som ska överlämnas till parlamentet
• Det ska finnas ett expertorgan, Klimaråd, som ska
utarbeta förslag till hur politiken kan utformas
Miljömålsberedningen
Finland
Klimatlag 2015
• Mål att minska de nationella utsläppen med 80% till
2050 (1990)
• Regeringen ska anta en långsiktig plan vart tionde
år och en medellång plan varje mandatperiod
• Regeringen ska informera parlamentet om
planerna
• Det ska finnas ett expertorgan, Klimatpanel, som
ska sammanställa vetenskapligt underlag
Miljömålsberedningen
Inledande bestämmelse
1 § I denna lag finns bestämmelser om
regeringens klimatpolitiska arbete, vad arbetet
ska syfta till och hur det ska bedrivas.
Grundläggande bestämmelser om mål för den
offentliga verksamheten och regeringens
arbetsuppgifter finns i regeringsformen,
riksdagsordningen och budgetlagen (2011:203).
Miljömålsberedningen
Syfte med arbetet
2 § Regeringen ska bedriva ett klimatpolitiskt arbete som
syftar till att förhindra farlig störning i klimatsystemet. Det
klimatpolitiska arbetet ska bidra till att skydda ekosystemen
samt nutida och framtida generationer mot skadliga
effekter av klimatförändring.
Arbetet ska inriktas på att minska utsläppen av
koldioxid och andra växthusgaser och att bevara och
skapa funktioner i miljön som motverkar klimatförändring
och dess skadliga effekter.
Arbetet ska vila på vetenskaplig grund och baseras på
relevanta tekniska, sociala, ekonomiska och miljömässiga
överväganden
Miljömålsberedningen
Mål för arbetet
3 § Regeringens klimatpolitiska arbete ska utgå
från det långsiktiga, tidssatta utsläppsmål som
riksdagen har fastställt.
Regeringen ska sätta de övriga utsläppsminskningsmål som behövs för att nå det
långsiktiga målet.
Klimatpolitiska och budgetpolitiska mål och
riktlinjer ska samverka och förstärka varandra.
Miljömålsberedningen
Klimatårsredovisning
4 § Regeringen ska lämna en klimatårsredovisning till
riksdagen i budgetpropositionen.
Klimatårsredovisningen ska innehålla en
redovisning av utsläppsutvecklingen under året, de
viktigaste besluten inom klimatpolitiken under året och
vad de besluten kan betyda för utvecklingen av
växthusgasutsläppen samt en bedömning av om det
finns behov av ytterligare åtgärder och, i så fall, när
och hur beslut om sådana åtgärder kan fattas.
Miljömålsberedningen
Handlingsplan
5 § Regeringen ska vart fjärde år ta fram en klimatpolitisk
handlingsplan. Handlingsplanen ska lämnas till riksdagen
året efter ordinarie val till riksdagen har hållits.
Handlingsplanen bör innehålla
(1-4 utsläppsdata och utfall av vidtagna åtgärder)
5. en beskrivning av planerade åtgärder för
utsläppsminskningar med en ungefärlig uppgift om när
dessa åtgärder kan börja gälla,
6. en beskrivning av i vilken grad beslutade och planerade
utsläppsminskande åtgärder kan förväntas bidra till att de
nationella och globala klimatmålen kan uppnås,
Miljömålsberedningen
Handlingsplan
7. en redogörelse för i vilken mån beslutade och planerade
åtgärder inom olika utgiftsområden påverkar möjligheterna
att nå de nationella och globala klimatmålen och
8. en beskrivning av vilka ytterligare åtgärder eller beslut
som kan behövas för att nå de nationella och globala
klimatmålen.
Miljömålsberedningen
Tack för mig!
Helén Leijon
utredningssekreterare Miljömålsberedningen
[email protected]
072-222 02 94
