Välkomna till seminariet
Klimatförändring och spannmålspriser
- konkurrensen om marken
En uppföljning av
vårens Nonnendag med temat
Klimatförändring – berör den oss?
Klimatpåverkare är vi allihopa
- en genomsnittlig stockholmares växthusgasprofil – 5400 kg/år
1600
1400
1000
800
600
400
200
B
os
ta
d
Tr
an
sp
or
te
r
0
Li
vs
m
ed
el
R
ek
re
at
io
n
CO2 i kg
1200
6
5
4
3
2
1
Källa: Naturvårdsverket, JTI, IPCC
an
v.
En
er
gi
lin
rd
so
d
M
ul
ljo
2
CO
g
ka
lk
ni
ng
s
st
ga
Lu
et
an
0
M
Miljoner ton CO2-ekvivalenter
Det svenska jordbrukets klimatpåverkan
Klimatpåverkan
Z
Klimatförändringens påverkan på växtodlingen
Z
Växtodlingens del i klimatförändringen
Dagens program
Z
Z
Z
Z
Z
Z
Z
Z
En Skara utmaningar – mat- energi- klimatförändring och mångfald.
Göte Bertilsson, Greengard AB
En meter timmen – klimatförändringarnas påverkan på jordbruket i Sverige.
Harald Svensson, SJV
Lunch
Fortsätter spannmålspriset att stiga?
Jan Rundqvist, DLA Agro
Extensivt, intensivt, nyodling eller beskogning?
Karl-Ivar Kumm, SLU, Skara
Kan vi öka energieffektiviteten i växtodlingen?
Lars Törner, Odling i Balans
Sammanfattning av dagen, behöver vi ny kunskap och teknik i
morgondagens växtodling
Kaffe och tårta
Behov av ny kunskap och teknik
Z
Jag anser stendiken vara vida bättre än de av ris. Det
finns likväl andra materialier för dikens anläggande. I
England utnyttjas nästan uteslutande rör av tegel, som
utpressas på samma sätt som maccaroni och säljas till
ganska gott pris.
Z
Sagt av Edward Nonnen på första Svenska
Lantbruksmötet år 1846.
Vad behöver vi nu utveckla för att möta
och minska klimateffekterna?
Det finns ekonomiska resurser för FoU
Z
Stiftelsen Lantbruksforskning
Z
Jordbruksverket
Z
VL Stiftelsen
Det finns forskare/utvecklare
Z
SLU
Z
HS
Z
Agroväst med programmen Precisionsodling och Energigården
Vad behöver vi utveckla för att möta och
minska klimateffekterna?
