Klimatförändrändringars
inverkan på smittspridning
Linköping, 2 februari 2011
Mattias Waldeck
Smittskydd Skåne
Referenser
•
Hälsoeffekter av en klimatförändring i Sverige
Underlagsrapport utarbetad för Klimat- och sårbarhetsutredningen SOU
2007:60 Bilaga B 34
E Lindgren, Stockholms universitet
A Ahlbin, Statens veterinärmedicinska anstalt
Y Andersson, Smittskyddsinstitutet
•
Dricksvattenförsörjningen i ett förändrat klimat
Underlagsrapport till Klimat- och sårbarhetsutredningen
Svenskt vatten, oktober 2007
•
Hälsopåverkan av ett varmare klimat - en kunskapsöversikt
J Rocklöv, A-K Hurtig, B Forsberg. Yrkes- och miljömedicin i Umeå rapporterar,
2008:1, Climatools
•
Climate change and adaption strategies for human health
B Menne, KL Ebi (eds.) Stinkopff Verlag. Darmstadt
Hur kan smittspridning påverkas
vid varmare klimat?
•
•
•
Badvatten
– vibrio
– blågröna
alger/Cyanobakterier
– tarmsmitta
Dricksvatten
– tarmsmitta
Livsmedel
– matförgiftningar
– tarmsmitta
• Fästingar
– Borrelia
– TBE
• Myggor
– Visceral
leishmaniasis
– West-Nile feber
– Chikungunya
– Malaria?
Badvatten
- Varmare badvatten
- Längre badsäsong
- Fler som badar oftare
• Ökad tillväxt av vibrio-bakterier
• Badsårsfeber, allvarlig sårinfektion med blodförgiftning
Badsårsfeber
• Vibrio-bakterier
– Finns normalt i Östersjön
– Tillväxer vid vattentemp > 20°C
• Sommaren 2006, 8 sjuka, 3 dödsfall
• Badsårsfeber bedöms ha mycket starkt
samband med klimatförändring med allvarliga
konsekvenser för hälsoläget i Sverige (Klimatoch sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)
• Skyfall över strandnära betesmarker
• Kontaminering av badvatten med EHEC, Campylobakter,
Cryptosporidier etc från boskapsdjur
• Ökad algblomning av blågröna alger med
toxinbildning
• feber, kräkningar, diarré, magsmärtor, illamående,
allmän svaghet, leverinflammation, neurologiska
symtom
Dricksvatten
• Allmän vattenförsörjning
– Tillrinningsområde, vattentäkt, vattenverk,
distributionssystem
• Ytvattentäkt
• Grundvattentäkt
• Enskild vattenförsörjning
– Grävda brunnar
– Bergborrade brunnar
Hot mot dricksvattnet
•
•
•
•
•
•
•
•
Skyfall, stormar, översvämningar, jordskred
Ökade vattenflöden
Översvämning i tillrinningsområde för vattentäkt
Kortare infiltrationstid i grundvattentäkter
Bräddning av avloppsvatten
Skador med inträngning av orent vatten
Tryckfall i dricksvattenledning vid strömavbrott
Ökad humushalt - ökat behov av klortillförsel
Dricksvatten
• Ca 2 vattenburna utbrott per år i Sverige
– Lilla Edet hösten 2008: calicivirus, över 2000
insjuknade på några dagar
– Östersund hösten 2010: cryptosporidier, >12 000
sjuka enl webbbenkät
• Störst risk för mikrobiologisk kontamination
vid enskilda brunnar
– Bara var 5:e enskild vattentäkt helt utan
anmärkning ( SoS tillsyn 2007)
Dricksvatten
• Calici, Cryptosporidier och Giardia
– överlever länge i vatten
– är tåliga mot klorering
– har låga infektionsdoser
• Många vattenutbrott föregås av häftiga regn
– Av 548 vattenrelaterade utbrott i USA mellan 1948-1994
föregicks 50% av kraftiga skyfall (Curriero et al. Am J Publ
Health, 2001)
– Ex Milwaukee, USA 1993, 400 000 sjuka, 4400
sjukhusvårdades,100 dödsfall (Cryptosporidios)
Livsmedel
–Förlängd rötmånad??
Livsmedel
• Toxinbildning av bakterier i maten
• Värmestabila toxiner
• Kort inkubationstid
• Kontaminering och ev tillväxt av tarmbakterier
•
•
•
•
Salmonella
Campylobacter
EHEC
Shigella
• Kontaminering av virus/protozoer
• Calici
• Cryptosporidier
• 338 000 - 500 000 personer matförgiftas varje år
i Sverige enl Livsmedelsverket
• Antalet matförgiftningar har ej gått ned trots
goda kunskaper om livsmedelshygien
Livsmedel
• Antalet matförgiftningar relaterat till
temperaturen 2-5 vv före insjuknandet i
England och Wales (Bentham och Langford,
Int J Biometeorology, 2001)
• Samband mellan antalet insjuknade i
salmonella och temperaturen en vecka före
insjuknandet i många europeiska länder
(Kovats et al, Epidemiol Infect, 2004)
Livsmedel
• Snabbare tillväxt av bakterier vid
varmare klimat
• Svårare att hålla kylkedjan
• Ändrade konsumtionsvanor
• Mer tillagning utomhus och intag av mat
närmare naturen
• Skölj frukt, bär och grönsaker noga innan
förtäring!
• Kall mat skall hållas kall och varm mat hållas
varm.
Fästingar
Fästingöverförda sjukdomar
bedöms ha stark klimatkoppling
Fästingar
• Ökad nordlig utbredning av fästingar från
början av 1980-talet till mitten på 1990-talet
kunde relateras till mildare vintrar
• I redan kända fästingområden ökade
mängden fästingar under samma period
E Lindgren et al. Environ Health Perspect 108:119123 (2000)
• Rapporterad fästingförekomst i centrala och
norra Sverige under början av 1980-talet
respektive mitten av 1990-talet.
Lindgren E et al. Environ Health Perspect 108:119-123
(2000)
Fästingöverförda sjukdomar
• Borrelia
– Kan behandlas med antibiotika
• TBE
– Vaccin finns
• Erlichia
– Kan behandlas med antibiotika
• Babesios
– Kan behandlas med antibiotika
•
•
•
•
Faktorer som påverkar
fästingförekomst och risk för
smitta
Vegetation
Temperatur
Fuktighetsgrad vid marken
Reservoardjur
– utgör en reservoar för smittämnet
• Värddjur
– viktig näringskälla för de adulta fästingarna
• Ökad förekomst i områden med t ex rådjur
• Mänsklig aktivitet
Tick Borne Encephalitis (TBE)
• Ökad TBE incidens i Sverige har kunnat
relateras till
– 2 milda föregående vintrar
– Förlängd höst med temp 5-8°C
– Temp 5-8°C tidigt på året (förenligt med
fästingaktivitet)
Lindgren E, Gustafsson R. The Lancet vol 358
issue 9275 July 2001
TBE
• Risk för ökad TBE förekomst och smitta är
multifaktoriell
•
•
•
•
Klimat; temperatur, luftfuktighet
Värddjursförekomst
Förutsättning för co-feeding mellan larv och nymf
Mänsklig aktivitet
• Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med
allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige
(Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU 2007:60)
• Förebyggande åtgärder möjliga
– Adekvat klädsel
– Daglig inspektion av huden
– Vaccination till personer i riskområden
Borrelia
• Ca 10 000 fall per år i Sverige
• Bedöms ha mycket starkt samband med
klimatförändring med mycket allvarliga konsekvenser
för hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)
• Förebyggande åtgärder möjliga
–
–
–
–
Adekvat klädsel
Daglig inspektion av huden
Inspektion av bettställe för att upptäcka erytema migrans
Antibiotikabehandling vid tecken till sjukdom
Myggöverförda sjukdomar
Leishmaniasis
•
•
•
•
•
Vektor: Sandmygga, Phlebotomus
12 miljoner människor smittade
Orsakade 59 000 dödsfall i världen 2001
Visceral leishmaniasis (VL) allvarligast
90 % av VL drabbar Bangladesh, Indien,
Nepal, Sudan och Brasilien
• Zoonos, runt medelhavet är hundar, rävar
och gnagare reservoardjur
• VL förekomst begränsas
av vektorns utbredning
• Sandmyggan har
rapporterats från Paris
och Gehrweiler i Tyskland
• Fall av VL har
rapporterats från norra
Italien, norra Kroatien,
Schweiz och södra
Tyskland
Utbredning av VL (blått) och dess vektor (lila)
Från: Climate Change and Adaptation Strategies for
Human Health. Steinkopff Verlag Darmstadt
Visceral leishmaniasis
• Bedöms ha starkt samband med klimatförändring med
mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i Sverige
• Sandmyggan skulle möjligen kunna spridas till södra
Sverige under detta sekel
Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60
Viktigt att infekterade hundar ej importeras!
West Nile-fever
• Fåglar är reservoar och kan sprida
sjukdomen till nya områden
• Viruset sprids mellan fåglar med
stickmyggan Culex pipiens som vektor
• Andra myggarter kan sprida viruset
vidare till människa
• Kan orsaka hjärninflammation
West Nile-fever
• Utbrott i New York 1999, tre år senare >4000 fall från
39 stater
• Finns sedan tidigare i central- och sydeuropa
• Epidemiska utbrott anses kopplade till en
kombianation av klimatfaktorer
– Milda vintrar (fler fåglar)
– Torra, varma somrar (koncentration av fåglar vid
vattenpölar)
– Följt av nederbörd (kläckning av myggor)
West Nile-fever
• Potentiella vektorer och reservoardjur finns redan i
Sverige
• Kommande klimatförändringar i södra Sverige kan öka
risken för sjukdomsutbrott
• Norra Grekland sensommaren 2010: drygt 200
insjuknade i West Nile fever och drygt 20 avled.
• Ökad förekomst av West Nile i Europa kan öka risken
för spridning till Sverige
• Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring
med mycket allvarliga konsekvenser för hälsoläget i
Sverige (Klimat- och sårbarhets- utredningen, SOU
2007:60)
Chikungunya
• Virus som ger feber och ledvärk
• Vektorer är Aedes-myggor
• Stort utbrott 2006-2007 på Reunion,
Indiska Oceanen. 1/3 smittades.
• Italiensk turist i Indien smittades och
förde med viruset till Ravenna, norra
Italien - spridning med 292 insjuknade.
Malaria, då?
Malaria
• Tidigare endemiskt över hela Europa
• Försvann spontant från Sverige i början
av 1900-talet
• Eradikeringsinsatser med
vektorkontroll-program i Sydeuropa i
mitten av 1900-talet
• Europa förklarat malariafritt 1975.
Varför försvann malaria från
Sverige?
• Förändrad djurhållning
• Bättre bostäder - ogynsammare miljö för anopheles
myggor
• Minskad förekomst av anophelesmyggor i
tättbefolkade områden till följd av utdikning av
våtmarker
• Bättre socioekonomisk standard och hälsovård
• Lägre sommartemperaturer under 1860-1930
T Jaensen. Läkartidn. Vol 80:2418-21 (1983)
Kan malaria återetableras i
Sverige?
•
Vektorer finns, 5 anophelesarter, A messeae biter företrädesvis
boskapsdjur
• Varmare och fuktigare klimat kan ge ökad vektor förekomst
• Varmare och längre sommar möjliggör snabbare utveckling av
parasiten i myggan
• Människan enda värden för malariaparasiten
• Effektiv behandling av insjuknade människor förhindrar vidare
smittspridning
• Bedöms ha medelstarkt samband med klimatförändring
men med mycket begränsade konsekvenser för
hälsoläget i Sverige (Klimat- och sårbarhetsutredningen, SOU 2007:60)
