4.1.11 K OMMUNER MÖTER UTMANINGEN FRÅN
KLIMATFÖRÄNDRING
M IKAEL G RANBER G
Klimatförändring och dess effekter framställs ofta som en av vår tids allvarligaste samhällsutmaningar. Forskning kring klimatförändring som policyproblem fokuserar som regel internationell eller nationell nivå snarare lokal. Den lokala nivån är dock mycket viktig på flera olika sätt. Det är på den
lokala nivån som de verksamheter som skapar utsläppen finns och som leder
till klimatets förändring – transporter, energiproduktion, näringsverksamhet
med mera. Det är också på den lokala nivån som effekterna av klimatförändring blir märkbara – översvämningar eller torka, överraskande väderfenomen,
nya hälsoproblem, etc. Det är också på lokal nivå som nya problemhanteringsmetoder utvecklas och, genom detta, ny kunskap och nya erfarenheter skapas. Det innebär att den lokala nivån och kommunerna inte kan reduceras till
lokala utförare av beslut fattade på högre samhällsnivåer. Kommunerna är
viktiga aktörer i den globala hanteringen av klimatproblematiken. För min del
har forskningsintresset klimatförändring som policyproblem för svenska kommuner följt mig länge och flera projekt har genomförts.
L OKALT
KAPACITETSBYGG ANDE FÖR ATT MÖTA ETT FÖRÄN DRAT
KLIMAT
Det första forskningsprojektet på temat var ”Kunskap, deltagande och åtgärder. Lokalt kapacitetsbyggande för anpassning till ett förändrat klimat” som
jag drev tillsammans med professor Rolf Lidskog (sociologi) och professor Ingemar Elander (statskunskap). Fokus var på hur svenska kommuner bygger kapacitet för att kunna motverka framtida negativa klimateffekter (”mitigation”)
och anpassning till redan märkbara effekter (”adaptation”). Speciellt intressant var om och hur kommunerna samverkar med andra samhällsaktörer på
lokal, nationell och internationell nivå (se Granberg 2006, Granberg och Elander 2007).
Studien visade att svenska kommuner samarbetar med andra aktörer, både
offentliga och privata (civilsamhälle och marknad) i försök att möta klimatproblematiken. Samarbeten förekommer på olika samhällsnivåer och korsar
gränser mellan olika samhällsfärer. Oftast innefattar dock dessa samarbeten
offentliga aktörer på olika nivåer och är i mindre grad gränsöverskridande i
termer av privat–offentliga samarbeten. Andra kommuner är den partner som
277
förekommer mest. Inom det egna kommunala territoriet förekommer dock
offentlig–privata samarbeten relativt frekvent. Kommunerna engagerar det
lokala näringslivet på olika sätt för att både mota framtida effekter och för att
möta samtida effekter.
Kommunstorlek, i termer av befolkningsmängd, påverkar samarbete på klimatområdet i en positiv riktning. Ju större kommun desto större sannolikhet
att kommunen deltar i klimatsamarbete. Även majoritetsförhållanden tycks
ha viss betydelse. Genomgående samverkar kommuner med borgerlig majoritet något mer än kommuner med vänstermajoritet. Kommuner med Miljöpartiet som vågmästare samverkar mer frekvent än kommuner där Miljöpartiet
inte har denna roll. Högre generell aktivitet på miljöområdet (kommunal miljöpolitik) samvarierar med högre frekvens i samarbete på alla nivåer. När det
gäller problemets svårighetsgrad i termer av nivå på de kommunala koldioxidutsläppen kan inget tydligt mönster skönjas.
I huvudsak tycks dessa samarbeten förekomma i anslutning till försök att reducera klimatskadande utsläpp med syfte att dämpa framtida negativa effekter av klimatförändring. När det gäller anpassning till redan observerbara effekter så tycks kommunerna primärt använda fysisk planering som verktyg
och samarbetar sparsamt. Svenska kommuner deltog inte i någon större utsträckning i internationella samarbeten utan samverkade inom Sveriges gränser. Nationella satsningar var viktiga för kommunerna och på klimatpolitikens
område tycks staten ha en stark roll även inom detta område. Staten initierar
och samordnar samverkan mellan olika aktörer på flera sätt. Ett tydligt exempel är arbetet med de lokala investeringsprogrammen och klimatinvesteringsprogrammen. Även de nationella miljömålen, där klimatmål ingår, fungerar
styrande för kommunernas agerande. Studien lämnade dock ett antal viktiga
frågor obesvarade. Vi kunde observera att samarbete förekommer men inte
vilka effekter – politiska, ekonomiska eller ekologiska – dessa samarbeten har.
K LIMATFRÅGAN
SOM KOMM UNALT POL ICYPROBLEM
Huvudfokus i ett senare projekt har varit klimatfrågan som ett kommunalt
policyproblem. Trycket på kommunerna att nå ekonomisk tillväxt, bibehålla
den sociala välfärden, sträva mot en hållbar utveckling med bevarad legitimitet är betydande. Det är i en sådan överbelastad kontext som utmaningen
från klimatförändringar ska hanteras. Kunskap om problemformulering på den
politiska dagordningen hjälper oss att bättre förstå hur klimatfrågan konkurrerar och/eller samexisterar med andra viktiga frågor på den politiska dagordningen. Klimatfrågans formulering som ett lokalt policyproblem öppnar
också för olika styrmetoder som de kommunala aktörerna kan använda för att
driva problemlösningsprocessen i önskvärd riktning. Dessa metoder spänner
278
från traditionella hierarkiska tekniker till interaktiva nätverk och partnerskap.
Under denna studies gång har jag vistats som gästforskare vid, University of
Melbourne, Australien. Intryck från den vistelsen ledde till en betraktelse över
australiensisk klimatpolitik och privatiseringssatsningar på kommunal nivå
(Granberg 2009).
F RAMTIDA
FORSKNING
En slutsats av mina studier av klimatfrågan är att samhällets hantering av global klimatförändring lider av en styrningskris. Det finns många exempel på
detta och ett är att vi, trots att det är över 15 år sedan Kyoto-protokollet kom
till, ännu inte lyckats sänka utsläppen av växthusgaser substantiellt. Det finns
två dimensioner som är av avgörande betydelse både för klimatfrågans hantering och för förståelsen av denna hantering. För det första finns det en tydlig
vertikal dimension som löper från global till lokal samhällsnivå och från lokal
till global nivå som ofta förbises (framförallt returen från den lokala nivån till
den globala). Det finns ett dynamiskt samspel som kan avtäckas om vi frigör
oss från ett enkelriktat förhållningssätt till denna dynamik. För det andra finns
det en tydlig horisontell dimension som sträcker sig över flera sektorer av stat
och övrigt samhälle på varje nivå. Sammantaget innebär detta att det finns en
utmaning i att hitta formerna för ett effektivt flernivåstyre (multilevel governance) som inkluderar de relevanta nivåerna och aktörerna från olika sektorer
och samhällssfärer. Självklart har kommunerna en viktig roll att spela i detta
sammanhang och många av de goda exemplen i åtgärder för att möta och
mota klimatförändringarna återfinns på lokal nivå. Det är denna problematik
som utgör huvudfokus i min nuvarande forskning.
P UBLIKATIONER
I URVAL
Granberg, Mikael, 2006, ”Alla talar om vädret: Svenska kommuner, klimatförändring och samarbete.” Kommunal Ekonomi och Politik, 10(1): 9-35
Granberg, Mikael, 2009, “Almost Like Government…” Urban Policy and
Research, 27(4): 333-336.
Granberg, Mikael och Ingemar Elander, 2007, ”Local Governance and Climate
Change: Reflections on the Swedish Experience.” Local Environment,
12(5): 537-548.
279
