Jordens energisystem är ett känsligt kretslopp

2 Jordens energisystem
Jordens energisystem
är ett känsligt kretslopp
Solen är själva kärnan i hela vårt energisystem, och helt nödvändig för att det ska
kunna finnas liv på jorden. Genom fotosyntes lagras energi från solen i växterna,
och den energin kan vi sedan använda till mat eller i kraftverk. Även i vatten och
vind lagras solenergi, som vi sedan omvandlar till vattenkraft och vindkraft.
Fotosyntesen gör så att vi hela tiden får nytt
syre att andas. Först fångar växterna upp
koldioxid ur luften. Med hjälp av solenergi
och vatten omvandlar de koldioxiden till druvsocker, som växten använder för att växa, och
till syre som släpps ut i luften. Den koldioxid
som finns i växterna frigörs igen när vi eldar
upp dem, till exempel olja och kol (som är
döda växter och djur som packats ihop under
miljontals år nere i marken och kallas fossila
bränslen) i kraftverk, eller använder bensin
i bilen. När koldioxiden kommit tillbaka ut i
luften kan den tas upp av växterna igen,
i ett nytt varv i naturens eget kretslopp.
Växthuseffekten – lagom är bäst
Koldioxiden som finns i vår atmosfär är livsviktig för livet på jorden. Den håller kvar en
del av solvärmen så att det blir lagom varmt
för oss. Det kallas växthuseffekten. Utan den
skulle medeltemperaturen på jorden vara
35 grader kallare. Men om mängden koldioxid
och andra växthusgaser så som metan och
lustgas blir för stor, stiger temperaturen på
jorden och problem kan uppstå. Möjliga konsekvenser är extremt väder, som torka, värmeböljor och översvämningar. Det är inte bra för
naturens ekosystem, tillgången till vatten,
för jordbruk och för människors hälsa.
Vi måste minska koldioxidutsläppen
Under de senaste tvåhundra åren har mängden koldioxid ökat för mycket, eftersom vi
använder så stora mängder fossila bränslen.
Samtidigt hugger vi ner skog, vilket ger färre
växter som kan ta upp koldioxiden igen. För
att bromsa växthuseffekten måste vi minska
våra koldioxidutsläpp, exempelvis genom att
använda mer förnybara energikällor, som sol,
vatten och vind. Vi kan också bli bättre på att
använda energin smartare, så att mindre går åt.
Solenergi
Syre
Koldioxid
Druvsocker
Vatten
Diskussionsfrågor
• Växthuseffekten hänger samman med hur stor del förnybara energikällor
vi använder. Hur då?
• Hur tycker du att vi på jorden ska minska våra utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser?
2 Jordens energisystem
Övning
Nästan all energi kommer från solen
De flesta av våra energikällor kommer från
solen. Vet du vilka som kommer från solen
(förutom såklart solenergi) och vilka som
inte gör det? Titta på bilden, läs texterna
och sätt ett kryss i rutan framför de
energikällor som kommer från solen.
2
3
1
4
CONTROLLED
AREA
5
6
8
7
1. Uran
Uran är ett radioaktivt grundämne som används som bränsle
i kärnkraft. Man klyver atomerna
och då uppstår värmeenergi.
2. Vindkraft
När uppvärmda luftmassor
runt jorden möter kallare luft
uppstår vindar. Vi tar tillvara
vindenergin i vindkraftverk.
3. Vattenkraft
När havet värms upp stiger
vattenånga och skapar moln som
ger regn över bergen. Regnet
blir till älvar där vi tar tillvara
kraften i det forsande vattnet.
4. Solenergi
Solstrålarnas energi fångas upp
när de träffar solceller eller solfångare. Energin blir till värme
eller omvandlas till elektricitet.
5. Biomassa
Växter, buskar och träd fångar
7. Fossila bränslen
upp och lagrar energi i sina celler. Vi använder energin när vi eldar
i spisar och i värmekraftverk.
6. Tidvattenenergi
Ett tidvattenkraftverk utnyttjar
tidvattnets rörelse- och lägesenergi i nivåskillnaderna mellan
ebb och flod.
Rester av miljontals år gamla
djur och växter har omvandlats
till kol, olja och naturgas, som
vi använder till elektricitet,
värme och fordonsbränsle.
8. Geotermisk energi
Den geotermiska energin är
lagrad i jordskorpan och har
sitt ursprung i den energi som
bildades vid jordens formation.