Design och arkitektur
De flesta hus ser likadana ut. Den här enkelstugan är byggd på
1830 - 40-talet. Huset är litet i ett plan. Fasaden är klädd med
stående lockläktpanel som målats med faluröd slamfärg. För den
här typen av hus är det i stort sett den enda färg som finns vid den
här tiden. Stugan har spröjsade tvåluftsfönster. Fönster, vindskivor
och knutar är målade med vit oljefärg. Taket är tvåkupigt äkta
lertegel. Skorstenen är murad av rött tegel och har profilerat
brätte.
Det är en stor variation på hustyper och stilar.
Denna villa är byggd på 1990-talet. Huset är i 1½-plan
och har jämförelsevis stor bostadsyta. Fasaden har
stående lockläktpanel som målats med alkydfärg i en
ljusbeige kulör. Fönsteromfattningar och knutar har
målats i en ljusgrön färg. Man kan beställa vilken kulör
och nyans man vill på färgen. Huset har enlufts
treglasfönster med ”falsk” spröjs. Taket är svart eller
rött betongtegel. Skorstenen är av svart plåt.
Energi
Vedspis. Enkelstugan är liten och lätt att värma upp.
Stugans enda värmekälla är en gjutjärnsspis som placerats i
kammaren som gjorts om till kök. Spisen använd till
matlagning, varmvatten och för att värma vatten till disk och
tvätt. Även strykjärnet värms på spisen. Ingen elektricitet
finns framdragen. Ljus får man av en fotogenlampa och
några stearinljus. Vispar och andra hushållsredskap drivs
med handkraft. För matförvaring har man en jordkällare på
gården.
Induktionshäll. I stort sett all energi i huset kommer av el. En
vattenburen luftvärmepump värmer villan och ger också varmvatten.
Det går åt mycket energi till varmvatten och övrig hushållsel. Spis,
kyl, frys, ugn, mikro, köksfläkt, matberedare, kaffebryggare,
vattenvärmare, brödrost, våffeljärn matberedare, elvisp mm finns i
köket. I tvättstugan finns tvättmaskin och torktumlare. I bastun ett
eldrivet bastuaggregat. Tv, stereo, DVD, datorer, belysning drivs
också med el.
Konstruktion och material
Timmerstomme. 1900-tals huset har timmerväggar
som utvändigt klätts med stående lockläktpanel. På
insidan har man putsat timret med ler- och kalkputs,
som sedan stänkmålats. Innertaket är av pärlspont
som målats vitt med linoljefärg. Den bärande
konstruktionen av taket består av en längsgående
ås vid nocken. Denna bärs på ena sidan upp av en
murad klack på murstocken, och på andra sidan av
gavelväggen. Undertaket är gjort av vertikalt
liggande okantade lockbrädor. Huset har
torpargrund av lösa stenar. Det är endast
hörnstenarna som är bärande. Golvet är gjort av
spontade brädor av gran. Som isolering i golv och
innertak har man använt det som fanns att tillgå;
myrstack, sågspån, hyvelspån och flis. För att
förhindra mögel och skadedjursangrepp blandade
man kalk i isoleringen. Genom att huset inte är
speciellt tätt eftersom det drar genom fönster och
dörrar, är inomhusmiljön frisk.
Regelstomme. Villan från år 2000 är tillverkad på en
småhusfabrik och är monterad på byggplatsen. Innan
bygget påbörjades har man gjort ett omfattande
markarbete för att förhindra fuktproblem. Innan man
började med grunden drogs el, vatten, och
avloppsledningar fram. Huset har torpargrund som
murats med betonghålsten. Muren vilar på en gjuten
betongsula som armerats med armeringsjärn. På
grunden ligger en syll och på syllen är väggreglarna
resta. På reglarnas utsida ligger horisontella spikreglar.
Båda lagren är isolerade med mineralull. Utanpå
spikreglarna sitter en vindpapp och utanpå den
brädfodringen. På väggens och takets insida sitter det
gipsskivor. Innanför gipsskivorna finns en byggplast som
fuktspärr. Golven är gjorda av liggande träreglar med
isolering mellan. Som innergolv har man valt ekparkett
och plastmattor. Ovanpå väggreglarna ligger en
horisontell regel som kallas hammarband. På denna vilar
takstolarna, som är gjorda av fackverk. Vindsbjälkslaget
är välisolerat med mineralull. Ovanpå takstolarna ligger
råspont av gran. Under betongteglet ligger en tjärpapp.
För att undvika mögelproblem är det viktigt med en
luftspalt mellan isoleringen och yttertaket.
Vatten och avlopp
Gårdspump. På gården har man en
grävd brunn. Under senare år har man
investerat i en gårdspump av gjutjärn.
Vattnet i brunnen räcker inte till djuren.
Vatten till dessa hämtar man i en bäck
en bit bort. Vatten bärs in i en hink.
Tvättar gör man i en stor gryta som
finns i en bod på gården. Vid denna
bod finns också ett utedass som
mynnar i gödselstacken.
.
I städerna finns kommunalt vatten och avlopp.
Vatten och avloppsanläggningar är omfattande tekniska system i sig.
Vattensystemet innefattar; pumpar, reningsverk, vattentorn, vattenledningar, varmvattenberedare och blandare.
Avloppssystemet innefattar, VC-stolar, avloppsledningar och avloppsreningsverk
Transport och kommunikation
Hästkraft. På gården har man en häst.
Hästen används främst som dragare men
även till transporter. Man hade inget större
behov av att färdas längre sträckor och gick
oftast till fots. Vid den här tiden
transporterades mycket med båt.
Järnvägsnätet hade också byggts ut mycket
sedan mitten av 1800-talet. Kring
sekelskiftet kom de första bilarna till
Sverige. Det här hemmet hade inte telefon.
Radion kom först vid slutet av 1920-talet
ivårt land.
Kommunikationssamhälle. Vi lever idag i
ett informations- och
kommunikationssamhälle. Vägnätet är
utbyggt över hela landet. 2008 fanns det 4,3
miljoner bilar i trafik i Sverige. Vår familj har
två bilar, en moped och fyra cyklar. Barnen
åker buss till skolan. Familjen har TV, radio,
fast telefon, två datorer med trådlöst
bredband och 4 mobiltelefoner. De
prenumererar också på en lokal
dagstidning.
Yta och levnadsstandard
Fattigt bonde
Fattigt bondesamhälle. I början av 1900-talet var
Sverige ett av Europas fattigaste länder. Folk i
allmänhet ägde bara det allra nödvändigaste.
Bostadsytan på det här huset är på ca 30 m². I
verkligheten bodde det under en period 7 personer i det
här huset. I vår historia bor här nu 5 personer. Det
betyder ca 6 m² per person. På gården finns också en
mindre ladugård på ca 50 m²där man hade en ko, en
gris, några höns och ett stall till hästen.
Rikt industriland. Genom industrialiseringen gick
Sverige från att vara ett fattigt jordbruksland, till att bli ett
rikt industriland. 2003 var den genomsnittliga
bostadsytan för nybyggda villor 202 m².* Det skulle i vårt
exempel innebära ungefär 50 m² per person. Omkring år
1900 drevs alla hushållsredskap för hand. Idag drivs det
mesta med elektricitet.
Gården omkring år 1900 var i stort sett
självförsörjande. Inget avfall slängdes. Man använde
inga engångsförpackningar. Matavfall gavs till grisen
och hönorna. Utedasset mynnade i gödselstacken.
Något enstaka trasigt järnföremål t.ex. en plåthink,
grävdes ned i något hörn på gården. Så småningom,
även om det tog lång tid rostade den sönder och bröts
ned. Få miljöfarliga ämnen fanns på gården. Såpa
används till mycket, exempelvis till disk, tvätt och
rengöring. Gården förbrukar lite energi. Som energikälla
används ved som är förnyelsebar. När gården en gång
skall rivas finns det i stort sett inga miljöfarliga
byggnadsmaterial som måste tas om hand på särskilt
sätt.
En modern villa ingår i ett komplext tekniskt
system. En normalfamilj producerar en stor mängd
sopor på ett år.
De flesta kommuner i Sverige har något system för
sopsortering. I Trollhättan sorterar man brännbart
och komposterbart avfall i gröna och röda påsar. Av
det brännbara avfallet kan man få värmeenergi, av
det komposterbara avfallet kan man utvinna biogas
som kan användas som drivmedel.
Återvinningsbart avfall som glas, tidningar,
plastförpackningar, metallförpackningar mm
sorteras på återvinningsstationer.
En hel del avfall är miljöfarligt t.ex. elektronik,
färgrester, lysrör, glödlampor, batterier mm.
Detta måste samlas in och tas om hand på ett
speciellt sätt.
Avloppsvatten leds till reningsverk, där det måste
renas noga för att kunna släppas ut i något
vattendrag.
En modern villa förbrukar mycket energi. Tidigare
var den största ”energislukaren” uppvärmning. Idag
genom värmepumpar och passivhus har mängden
energi för uppvärmning minskat. Det går åt mycket
energi till varmvatten och all sammanlagd
hushållsel. För värme kan man använda olika
energilösningar.
En del är bättre, andra sämre för miljön.
Till hushållsenergi används el. När villan någon
gång skall rivas innehåller den många material som
är miljöfarliga och måste tas om hand på särskilt
sätt. T.ex. plast, elkablar, elektronik mm.
Tidsfördriv
Stickning. År 1900 fanns inte så mycket ”fritid" på det
sätt vi tänker oss fritid idag. Under sommarhalvåret när
det var ljust ute arbetade man långa dagar. Både med
dagsverk och på den egna gården. Under vinterhalvåret
fick man klara sig med belysning från fotogenlampa och
stearinljus. Man samlades då hela familjen kring
ljuskällan. Man handarbetade, husmor med textilt arbete,
husbonden kanske med att laga redskap eller snickeri.
Barnen lekte med enkla hemgjorda leksaker. Söndag var
vilodag. Då gick man till kyrkan för att lyssna på predikan
och samtidigt träffa folk.
Dator. Idag skiljer vi på arbete och fritid. Det finns
många fritidssysselsättningar att välja på. Många av
fritidsaktiviteterna är förlagda utanför hemmet Det finns
idrottsföreningar, scoutgrupper, studiecirklar, dans mm.
Dessa aktiviteter kräver ofta att man åker bil eller
kollektivtrafik. Det finns också mycket man kan göra
hemma; TV, radio, telefon, Internet, spel inte minst
datorspel. Människor går ut och äter eller fikar, många
roas av att shoppa och åker då till stora köpcentra osv.
Det är också vanligt att åka bort på semester, ofta
utomlands.
Sammanfattningsvis kan man säga att bostaden omkring år 1900, var
ett i stort sett självförsörjande tekniskt system. Livet på gården var
småskaligt och resurssnålt. Man använde miljövänliga naturmaterial.
Arbetet på gården var ofta slitsamt och man skiljde inte tydligt mellan
arbete och fritid. I dag ca100 år senare har våra bostäder utvecklats till
att vara en del av landets och stadens olika tekniska system. Städernas
infrastruktur har byggts ut och vi är beroende av el. El produceras i
kraftverk som ligger i norra och södra Sverige och transporteras i
högspänningsledningar över hela landet. Det finns tekniska system för
uppvärmning, vatten, avlopp, transporter, radio, TV, Internet mm.
Samtidigt som levnadsstandarden blivit mycket högre är nu samhället
mer sårbart. Inget enskilt hus i staden klarar sig utan stadens
infrastruktur. Vi förbrukar också mycket mer energi per person, än
dåtidens människa gjorde. Som vanligt har teknik oftast både en positiv
och en negativ sida.
Energi
Design och
arkitektur
Konstruktion och
material
Avfall och miljö
Bostaden
1900 - 2000
Vatten och avlopp
Transport och
kommunikation
Tidsfördriv
Yta och
levnadsstandard
Energi
Design och
arkitektur
Konstruktion och
material
Avfall och miljö
Bostaden
1900 - 2000
Vatten och avlopp
Transport och
kommunikation
Tidsfördriv
Yta och
levnadsstandard
