FAKTABLAD
Svartfläckig blåvinge Maculinea arion
Svartfläckig blåvinge är vår största blåvinge. Den lever i torra och öppna marker
med låg vegetation. Arten är nästan försvunnen från Sveriges fastland, men på
Öland och Gotland är den fortfarande utbredd. Svartfläckig blåvinge är fridlyst i
Sverige och utrotningshotad i flera europeiska länder.
Vad är Åtgärdsprogram för
hotade arter?
Nära 2000 arter, cirka fem procent av
Sveriges djur, växter och svampar är så
hotade att de riskerar att dö ut. Huvudorsaken till att dessa arter är hotade är
att deras livsmiljöer försvunnit, främst
på grund av ändrad markanvändning.
Vissa marker nyttjas idag hårdare än
förr, andra nyttjas inte alls och växer
igen.
Svartfläckiga blåvingens översida. Lägg märke
till de stora mörka fläckarna på vingarna.
Undersida av svartfläckig blåvinge. Prickarna på
undersidan hos denna art är större än hos de
flesta övriga blåvingearter. Foton: Mats Lindeborg
Rev. 2016 maj
Hur ser den ut?
Svartfläckig blåvinge är 3–4 cm bred mellan vingarna. Vingarna är blå med svarta
fläckar på ovansidan och är kantade med breda, mörka band. Undersidan är ljusgrå
med stora och svarta prickar. De flesta övriga blåvingearterna är mindre och har rent
blå vingar utan fläckar på ovansidan. Deras vingundersidor har mindre prickar och är
flerfärgade med vita och orange mönster.
Var finns den?
Svartfläckig blåvinge var förr spridd från Skåne upp till södra Svealand. På fastlandet
känner vi idag bara till ett fåtal små, isolerade förekomster i Skåne, Uppland, Södermanland, Närke och Västergötland. På Öland och Gotland är arten spridd men finns
sällan i stora antal. I Norden är svartfläckig blåvinge känd från Danmark och Finland
där arten nästan har försvunnit. I övrigt är arten spridd söderut genom Europa, men
förlust av dess livsmiljöer har gjort att fjärilen minskar överallt. I England dog svartfläckig blåvinge ut 1979. Under 1980-talet startades ett projekt för att återinföra den.
Ett antal områden där svartfläckig blåvinge tidigare funnits restaurerades och fjärilar
från Öland sattes ut. Resultatet blev lyckat – den svartfläckiga blåvingen är tillbaka i
England! De ursprungliga engelska svartfläckiga blåvingarna såg dock annorlunda ut
och tillhörde en egen underart, kallad eutyphron. När den svartfläckiga blåvingen dog
ut i England försvann denna unika underart för all framtid.
Naturvårdsverket och Länsstyrelserna
ska därför ta fram drygt 200 åtgärdsprogram för hotade arter och livsmiljöer
(ÅGP). De flesta å tgärdsprogram ä r n u
framtagna och omfattar tillsammans
cirka 400 arter. ÅGP är en del av arbetet
för att klara riksdagens miljökvalitetsmål,
som exempelvis Ett rikt odlingslandskap, Myllrande våtmarker, Ett rikt
växt- och djurliv och Levande skogar.
Vill du veta mer?
– kontakta din länsstyrelse.
Kontaktuppgifter
Länsstyrelsen Kalmar län
Regeringsgatan 1, 391 86 KALMAR
Telefon 010 223 80 00
www.lansstyrelsen.se/kalmar
Utbredning av svartfläckig blåvinge i Nordeuropa.
Hur lever den?
Den svartfläckiga blåvingen flyger från slutet av juni till början
av augusti. Den lever på öppna till halvöppna sand- och grusmarker med lågväxt vegetation som alvarmarker, torrängar och
åsar. Fjärilen finns ofta på gamla gravfält eftersom de länge har
använts som betesmarker. Betesdjuren har hållit dem öppna och
gynnat den naturliga växtligheten.
Exempel på livsmiljö för svartfläckig blåvinge; en öppen torrbacke med
de förutsättningar som gynnar arten; mycket solljus, vindskyddande
buskar, blommor, backtimjan och livsmiljöer för rödmyror.
Foto: Mats Lindeborg
Fjärilens hona lägger äggen på backtimjan och stortimjan men
även på kungsmynta. Timjan växer där det varit bete eller ängsbruk under mycket lång tid, ofta i flera århundraden. Den lilla
växten är känslig för miljöförändringar och beroende av att
marken hålls öppen av betesdjur eller genom slåtter. Hävden
håller vegetationen låg och ger möjlighet för plantorna att överleva och sprida sig. Har timjan försvunnit från en plats kan den
ha svårt att komma tillbaka.
Larven beroende av myror
När larven kläckts lever den i 10–20 dagar på blommorna av
timjan eller kungsmynta. Därefter överger larven värdplantan
och lägger sig på en plats där den väntar på att bli upptäckt av
rödmyror. När en myra hittar den, utsöndrar larven en sockerhaltig vätska som myror tycker om. Myran ”adopterar” larven
och tar med den till sitt bo. Där är den skyddad från andra rovdjur och lever av myrornas larver i utbyte mot den söta vätskan.
Larven förpuppas slutligen i myrboet och en dag kläcks fjärilen
Larverna lever främst på backtimjan Thymus serpyllum de första veckorna.
Foto: Mats Lindeborg
och kryper ut ur boet. Väl ute i det fria vecklar den ut sina vingar och flyger iväg.
Hoten mot svartfläckig blåvinge
Många av den svartfläckiga blåvingens livsmiljöer har förstörts,
främst genom bebyggelse och att öppna marker växt igen eller
planterats med skog. I gödslade marker gynnas få men livskraftiga växter som snabbt konkurrerar ut svaga arter som till exempel timjan. När marken växer igen med träd, buskar, högt gräs
och höga örter försvinner den svartfläckiga blåvingens livsvillkor; backtimjan och rödmyrorna. Tyvärr kan även ett hårt betestryck och för kraftig buskröjning missgynna arten eftersom
blommorna betas bort samt att rödmyrorna inte trivs i alltför
öppen och intensivt betad mark.
Hur kan jag gynna svartfläckig blåvinge?
• Röj bort buskar och sly, men spara enstaka buskar samt små sammanhängande buskage och träd som vindskydd
• Se till att marken betas, men stödutfodra inte eftersom det då
kommer in näring på marken som missgynnar backtimjan. Är du osäker på vilket betestryck som är lämpligast
– kontakta din länsstyrelse om råd.
• Om marken är sandig eller grusig kan det vara bra med viss
markstörning som blottar sanden. Då hålls den höga ört- och
gräsvegetationen borta samtidigt som det blir lättare för
backtimjan att gro.
• Kontakta Länsstyrelsen om du tror att du har hittat fjärilen så
ökar vår kunskap. Vi kan också hjälpa till med åtgärder samt
ge råd om hur man gynnar den svartfläckiga blåvingen.
Lite fakta om våra dagfjärilar
– I Sverige finns 121 olika dagfjärilar varav 34 finns med på den svenska rödlistan över arter som är utrotnings-
hotade eller minskar i landet.
– 21 arter av dagfjärilarna är blåvingar och åtta av dem är med på rödlistan.
– De flesta av blåvingarnas larver har ett speciellt förhållande till myror. De utsöndrar ämnen som uppskattas och äts av myror. I gengäld får de små larverna skydd av myrorna.
