Vägledning 2004:5 Version 13
Sjukpenning­
grundande inkomst
– och årsarbetstid
En vägledning är i första hand ett stöd för Försäkringskassans medarbetare vid
ärendehandläggning och utbildning.
En vägledning innehåller en samlad information om vad som gäller på det
aktuella området, uppdelat på tillämpnings- och metodstödsavsnitt.
En vägledning kan innehålla beskrivningar av
• författningsbestämmelser
• allmänna råd
• förarbeten
• rättspraxis
• JO:s beslut
En vägledning kan även innehålla beskrivningar av hur man ska handlägga
ärenden på det aktuella området och vilka metoder som då ska användas.
Vägledningarna uppdateras fortlöpande. Ändringar arbetas in i den elektroniska
versionen. Den elektroniska versionen hittar du på
http://www.forsakringskassan.se/Om försäkringskassan/Ladda ner vägledningar.
Du som arbetar på Försäkringskassan hittar dem också på Fia.
Upplysningar:Försäkringskassan
Rättsavdelningen
Version 13. Beslutad 2015-06-01. Finns ej i tryckt form
Vägledning 2004:5 Version 13
Innehåll
Förkortningar ........................................................................................................... 9
Sammanfattning .................................................................................................... 11
Läsanvisningar ...................................................................................................... 13
1
1.1
1.2
1.2.1
1.2.2
1.2.3
1.2.4
1.2.5
1.2.6
1.2.7
1.2.8
1.2.9
1.2.10
1.3
Inledning.................................................................................................... 15
Ekonomiskt skydd ...................................................................................... 15
Finansiering av socialförsäkringen ............................................................. 15
Vad är SGI? ................................................................................................ 15
Villkor för SGI ............................................................................................. 16
SGI-skyddad tid .......................................................................................... 17
Vem beslutar om SGI? ............................................................................... 17
När ska SGI bestämmas? .......................................................................... 17
När ska SGI ändras? .................................................................................. 17
Från vilken tidpunkt gäller SGI? ................................................................. 18
Den försäkrades anmälningsskyldighet ..................................................... 18
Försäkringskassans utredningsskyldighet ................................................. 18
Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut.................. 18
Medvetna fel från den försäkrade .............................................................. 19
2
2.1
2.1.1
2.1.2
2.1.3
2.1.4
2.1.5
2.1.6
2.1.7
2.2
2.2.1
2.2.2
2.2.3
2.2.4
2.2.5
Grundläggande villkor för SGI ................................................................ 20
Inkomst av eget arbete ............................................................................... 20
Arbete i Sverige .......................................................................................... 20
Arbete i annat land ..................................................................................... 21
Avrundningsregler ...................................................................................... 22
SGI måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet ........................ 22
SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet ........................... 22
Inkomsttaket för föräldrapenning ................................................................ 23
Omräkningsfaktor för SGI........................................................................... 23
Varaktig inkomst av förvärvsarbete ............................................................ 24
Arbete under minst sex månader i följd...................................................... 24
Arbete som varar under kortare tid än sex månader ................................. 25
Årligen återkommande arbete .................................................................... 32
Tillfälliga arbetsinkomster ........................................................................... 34
Flera arbetsinkomster ................................................................................. 34
3
3.1
3.1.1
3.1.2
3.1.3
3.1.4
3.1.5
3.1.6
3.1.7
3.2
3.2.1
3.2.2
SGI och skatterätten ................................................................................ 35
Skatterättsliga grundbegrepp ..................................................................... 35
Skattskyldig ................................................................................................ 35
Fysisk person ............................................................................................. 35
Juridisk person ........................................................................................... 35
Räkenskapsår ............................................................................................ 36
Taxeringsår ................................................................................................ 36
Beskattningsår ............................................................................................ 36
A-skatt och F-skatt ..................................................................................... 36
Olika slag av inkomst ................................................................................. 37
Inkomst av tjänst ........................................................................................ 37
Inkomst av kapital ....................................................................................... 38
3
Vägledning 2004:5 Version 13
3.2.3
3.3
3.3.1
3.3.2
3.3.3
3.3.4
3.3.5
3.3.6
3.3.7
3.3.8
3.4
3.4.1
3.4.2
3.4.3
3.4.4
3.4.5
Inkomst av näringsverksamhet .................................................................. 38
Vad är en näringsverksamhet? .................................................................. 38
Näringsidkare ............................................................................................. 39
Aktiv och passiv näringsverksamhet .......................................................... 39
Olika typer av företag ................................................................................. 40
Enskild näringsidkare ................................................................................. 40
Enkelt bolag ................................................................................................ 41
Handelsbolag ............................................................................................. 41
Aktiebolag ................................................................................................... 42
Ekonomisk förening .................................................................................... 42
Arbetstagare eller egen företagare? .......................................................... 42
Uppdragstagare .......................................................................................... 43
Idrottslig verksamhet .................................................................................. 44
Royalty med mera ...................................................................................... 45
Konstnärer med flera .................................................................................. 45
Hobbyverksamhet ...................................................................................... 46
4
4.1
4.1.1
4.1.2
4.1.3
4.1.4
4.1.5
4.1.6
4.1.7
Inkomst av anställning – SGI-A .............................................................. 47
Inkomster som kan ingå i SGI .................................................................... 47
Övertidsersättning ...................................................................................... 48
Produktionstillägg ....................................................................................... 48
Kostersättning för sjömän........................................................................... 49
Semesterlön eller semesterersättning ........................................................ 49
Ersättningar i samband med att anställningen upphör ............................... 50
Lön under tjänstledighet m.m. .................................................................... 51
Inkomst från utländsk arbetsgivare – tillämpning från och med 1
januari 2013 ................................................................................................ 52
Inkomst från utländsk arbetsgivare ............................................................ 52
Marie Curie-stipendiater ............................................................................. 53
Speciella anställningssituationer ................................................................ 54
Ersättningar som inte ingår i SGI ............................................................... 55
Kapitalinkomster ......................................................................................... 55
Vissa ersättningar som beskattas med särskild löneskatt ......................... 55
Ersättningar som understiger 1 000 kronor under ett år ............................ 56
Vissa idrottsinkomster ................................................................................ 56
Ersättning från vinstandelsstiftelse ............................................................. 56
Ersättning från vinstandelsstiftelse som inte ingår i SGI ............................ 56
Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning ............................... 57
Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar ..................................... 57
Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och
kommun ...................................................................................................... 57
Sjuklön enligt kollektivavtal......................................................................... 58
Avgångsvederlag ........................................................................................ 58
Medel avsatta till arbetstidskonto ............................................................... 59
Stipendier ................................................................................................... 59
Kommunalt vårdnadsbidrag ....................................................................... 59
Beräkning av SGI-A.................................................................................... 60
Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande ........................................ 60
Helårsinkomst ............................................................................................. 60
Helgersättning eller helglön ........................................................................ 60
Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget ................................................ 61
Oregelbundna inkomster ............................................................................ 63
Bruttolöneavdrag ........................................................................................ 74
4.1.8
4.1.9
4.1.10
4.2
4.2.1
4.2.2
4.2.3
4.2.4
4.2.5
4.2.6
4.2.7
4.2.8
4.2.9
4.2.10
4.2.11
4.2.12
4.2.13
4.2.14
4.3
4.3.1
4.3.2
4.3.3
4.3.4
4.3.5
4.3.6
4
Vägledning 2004:5 Version 13
4.3.7
Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt ................................... 75
5
5.1
5.1.1
5.14
5.14.1
5.14.2
5.14.3
5.14.4
5.14.5
5.14.6
5.14.7
Inkomst av annat förvärvsarbete – SGI-B .............................................. 76
Introduktion till SGI-B ................................................................................. 76
Inkomst av annat förvärvsarbete – huvudregeln i 25 kap. 2 och 8 §§
SFB............................................................................................................. 76
Undantagen i 25 kap. 10 och 13–14 §§ SFB ............................................. 77
Inkomst av näringsverksamhet .................................................................. 77
Skattemässig inkomstberäkning ................................................................ 79
Periodiseringsfonder och expansionsfonder .............................................. 79
Skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ......................... 80
Skattemässigt underskott från tidigare år................................................... 81
Justering av egenavgifter ........................................................................... 81
Räntefördelning .......................................................................................... 82
Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B? ............................... 83
Generellt uppbyggnadsskede .................................................................... 84
Etablerat företag ......................................................................................... 86
Jämförelseinkomst ..................................................................................... 87
Jämförelseinkomst – liknande arbete ......................................................... 89
Jämförelseinkomst – arbetsinsats .............................................................. 89
Jämförelseinkomst – egen administration .................................................. 90
Svårbedömd jämförelseinkomst ................................................................. 91
Lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomst ..................... 91
”… under en följd av år…” .......................................................................... 92
”… med ledning av de tre senaste årens taxeringar” ................................. 93
”inte … under en följd av år …” ................................................................ 107
Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet ......................................... 108
Stark skuldbelastning ............................................................................... 108
Ändrade förvärvsförhållanden .................................................................. 109
Tillfälliga förluster ..................................................................................... 110
Sjukdom med mera .................................................................................. 111
Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan makar ................... 112
Näringsverksamheter ............................................................................... 114
Skönsbeskattning ..................................................................................... 115
Uppgift om PGI hittar du i Serviceåtgärder i ÄHS. Den uppgift som
du ska använda vid utredning och bedömning av SGI är fältet
”Fastställd PGI”. Näringsförbud ................................................................ 115
Karenstid .................................................................................................. 116
Karenstidsregler ....................................................................................... 116
Anmälan ................................................................................................... 116
Ändring till kortare karenstid ..................................................................... 117
Uppsägningstid ......................................................................................... 118
Sjukdom innan ändringen börjar gälla...................................................... 119
Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid ......................................... 120
Sjukförsäkringsavgift ................................................................................ 120
6
6.1
6.1.1
6.1.2
6.1.3
6.1.4
Kombinatörer – både SGI-A och SGI-B ................................................ 122
Vad är en kombinatör? ............................................................................. 122
Arbetar på ungefär samma sätt år från år ................................................ 122
Växlar mellan olika uppdrag ..................................................................... 123
Går från hög andel anställning till hög andel egenföretagande ............... 125
Går från hög andel egenföretagare till hög andel anställning .................. 126
5.1.2
5.2
5.3
5.3.1
5.3.2
5.3.3
5.3.4
5.3.5
5.4
5.5
5.6
5.7
5.7.1
5.7.2
5.7.3
5.7.4
5.8
5.8.1
5.8.2
5.8.3
5.9
5.9.1
5.9.2
5.9.3
5.9.4
5.10
5.11
5.12
5.13
5
Vägledning 2004:5 Version 13
7
7.1
7.1.1
7.1.2
7.1.3
7.1.4
7.2
7.2.1
7.2.2
7.2.3
7.3
7.3.1
7.3.2
7.3.3
Besluta och ändra SGI ........................................................................... 128
Beslut om SGI .......................................................................................... 128
Ändrade inkomstförhållanden .................................................................. 129
Omräkning av SGI .................................................................................... 144
Pension och livränta med mera ................................................................ 144
Ändrad SGI på den försäkrades initiativ ................................................... 145
Den försäkrades anmälningsskyldighet ................................................... 146
Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt .............................................. 146
Anmälan om karenstid för egna företagare .............................................. 147
Uppgiftsskyldighet för andra ..................................................................... 147
Försäkringskassans utredningsskyldighet ............................................... 147
Allmänt om utredningsskyldigheten ......................................................... 147
När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende ................................. 148
När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år ............................... 151
8
8.1
8.1.1
8.1.2
8.1.3
8.1.4
8.1.5
8.1.6
8.1.7
8.2
8.2.1
8.2.2
8.2.3
8.3
SGI-skydd vid förvärvsavbrott .............................................................. 153
Ändring av SGI under SGI-skyddad tid .................................................... 157
Ändring av SGI för anställda .................................................................... 157
Omräkning av SGI .................................................................................... 159
Vilka kan få sin SGI omräknad? ............................................................... 159
När ska SGI omräknas? ........................................................................... 164
Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex (KPI) .................... 170
När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod? .......................... 175
När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid? .......................................... 183
Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av barn......................... 184
SGI-skydd vid graviditet ........................................................................... 184
SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år .................................................. 186
SGI från barnets ettårsdag ....................................................................... 187
Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och deltagande i
arbetsmarknadspolitiskt program ............................................................. 200
Arbetsmarknadspolitiskt program ............................................................. 200
SGI-skydd för deltagare som blir avstängda från aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning ................................................................................ 201
Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen .................................................. 203
Avbrott i arbetssökandet........................................................................... 206
”i en omfattning som svarar mot...” .......................................................... 208
Egen företagare ........................................................................................ 211
Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver .................. 212
Förvärvsavbrott på grund av studier ........................................................ 212
Studier med studiestöd............................................................................. 214
Studier inom eget yrkesområde ............................................................... 217
Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och trygghetsstiftelser ... 219
SGI-skydd vid studier – Vilande SGI ........................................................ 220
Inkomst under studietiden – Studietids-SGI ............................................. 222
Vilande SGI ska i vissa situationer användas under studietid ................. 225
Förvärvsavbrott på grund av sjukdom ...................................................... 227
Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning ..................................... 227
Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning ................................................... 228
SGI-skydd under utredningstid ................................................................. 229
Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen ......................... 230
Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt annan militär
utbildning och tjänstgöring........................................................................ 230
8.3.1
8.3.2
8.3.3
8.3.4
8.3.5
8.3.6
8.3.7
8.4
8.4.1
8.4.2
8.4.3
8.4.4
8.4.5
8.4.6
8.5
8.5.1
8.5.2
8.5.3
8.5.4
8.6
6
Vägledning 2004:5 Version 13
8.7
Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt
etableringsplan ......................................................................................... 231
8.8
Andra förvärvsavbrott ............................................................................... 231
8.8.1 Tremånadersregeln .................................................................................. 231
8.8.2 Biståndsarbetare ...................................................................................... 234
8.8.3 Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt ........................................... 234
8.8.4 Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter anställning ............... 236
8.8.5 Sjuklön enligt kollektivavtal....................................................................... 236
8.8.6 Arbetskonflikt ............................................................................................ 237
8.8.7 SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning –
tillämpning från och med den 1 januari 2010 ........................................... 237
8.8.8 SGI efter period med livränta ................................................................... 242
8.8.9 SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag .......................... 244
8.8.10 SGI-skydd för personer omkring 65 år ..................................................... 245
8.8.11 Andra avbrott i SGI-skyddad tid ............................................................... 249
8.8.12 Skapa SGI-skydd i efterhand ................................................................... 249
9
9.1
9.1.1
9.1.2
9.1.3
9.2
9.2.1
9.2.2
9.2.3
9.3
9.3.1
9.3.2
9.3.3
9.4
9.4.1
9.4.2
9.4.3
9.4.4
9.4.5
Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera? ..................... 251
Ålderspension ........................................................................................... 251
Bestämmelser om ålderspension ............................................................. 251
Ändring av SGI i samband med ålderspension ........................................ 252
Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension ........................................ 252
Sjukersättning och aktivitetsersättning ..................................................... 253
Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning ................................... 253
SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning ....... 256
Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning ....................................... 256
Tjänstepension ......................................................................................... 258
SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats ...................................... 258
SGI-skydd och tjänstepension ................................................................. 260
Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension ....................................... 261
Livränta ..................................................................................................... 261
SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats ................................... 261
SGI-skydd vid arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta..................... 265
Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta ................................................... 267
Livränta beviljas retroaktivt ....................................................................... 267
SGI och livränteunderlag .......................................................................... 267
10
10.1
10.1.1
10.1.2
10.1.3
10.1.4
10.1.5
10.2
10.2.1
10.2.2
10.2.3
10.2.4
10.3
10.3.1
10.3.2
10.4
Årsarbetstid ............................................................................................ 268
Allmänt om årsarbetstid............................................................................ 268
Vad är årsarbetstid? ................................................................................. 268
Varför beräknas årsarbetstid? .................................................................. 268
När beräknas årsarbetstid? ...................................................................... 268
När ändras årsarbetstid? .......................................................................... 269
Årsarbetstid och SGI ................................................................................ 269
Vilken tid ingår i årsarbetstid? .................................................................. 270
Ordinarie eller normal arbetstid ................................................................ 270
Ledighet som räknas in i årsarbetstiden .................................................. 271
Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid ................................................ 271
Inget ”tak” för årsarbetstid ........................................................................ 272
Timberäknad årsarbetstid......................................................................... 273
Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar ..................................................... 273
Avrundningsregler .................................................................................... 274
Dagberäknad årsarbetstid ........................................................................ 275
7
Vägledning 2004:5 Version 13
10.4.1
10.4.2
10.5
10.5.1
10.6
10.6.1
10.6.2
10.6.3
10.6.4
10.6.5
10.6.6
10.6.7
10.6.8
10.6.9
Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar ....................................................... 276
Avrundningsregler .................................................................................... 276
Årsarbetstid från flera anställningar ......................................................... 277
Huvudsakligt förvärvsarbete ..................................................................... 277
Särskilda grupper av anställda ................................................................. 277
Oregelbundna arbetstider......................................................................... 277
Skiftarbetare med flera ............................................................................. 278
Uppdragstagare ........................................................................................ 279
Beting ....................................................................................................... 279
Arbete i bisyssla ....................................................................................... 279
Idrottsutövare, säsongsarbetare .............................................................. 281
Skolpersonal ............................................................................................. 281
Utryckningspersonal ................................................................................. 282
Familjehemsföräldrar ................................................................................ 282
11
11.1
11.1.1
11.1.2
11.1.3
11.2
11.2.1
11.2.2
11.2.3
11.2.4
11.2.5
11.2.6
11.3
11.3.1
11.3.2
11.4
11.5
11.5.1
11.5.2
11.5.3
11.6
SGI för inkomster med internationell anknytning ............................... 283
Inledning ................................................................................................... 283
Försäkringstillhörighet/Försäkrad ............................................................. 284
Arbetstillstånd/uppehållstillstånd .............................................................. 284
SGI ........................................................................................................... 284
SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige ..... 285
Huvudregel – arbete i Sverige .................................................................. 285
Inkomst av arbete här i landet .................................................................. 286
Undantag .................................................................................................. 286
Biståndsarbetare ...................................................................................... 294
Tidigare praxis .......................................................................................... 296
SGI-skydd ................................................................................................. 296
SGI för den som omfattas av förordning 883/2004 eller 1408/71 ............ 297
Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/71 ............................ 297
Arbetslandets lagstiftning ......................................................................... 297
Principer ................................................................................................... 298
SGI och EG-förordningar.......................................................................... 299
Metodstöd – Beräkning av SGI för anställda............................................ 300
Metodstöd – Beräkning av SGI egna företagare ...................................... 301
SGI-skydd och EG-förordningar ............................................................... 302
Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkrings konvention .......................... 306
Källförteckning .................................................................................................... 307
Sakregister ........................................................................................................... 318
8
Vägledning 2004:5 Version 13
Förkortningar
ABL
Aktiebolagslagen (2005:551)
AFL
Lagen (1962:381) om allmän försäkring
ALF
Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring
ATL
Arbetstidslagen (1982:673)
Bet.
Betänkande
BFL
Bokföringslagen (1999:1078)
CSN
Centrala studiestödsnämnden
Dnr
Diarienummer
EFL
Lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
EU
Europeiska unionen
Fia
Försäkringskassans intranät
FKFS
Försäkringskassans författningssamling
FKRS
Försäkringskassans rättsliga ställningstagande
FL
Förvaltningslagen (1986:223)
FÄL
Fängelselagen (2010:610)
FÖD
Försäkringsöverdomstolen
GPL
Lagen (1998:702) om garantipension
HBL
Lagen (1980:1102) om handelsbolag och enkla bolag
HFD
Högsta förvaltningsdomstolen
IL
Inkomstskattelagen (1999:1229)
Kap.
Kapitel
KPI
Konsumentprisindex
KRNG
Kammarrätten i Göteborg
KRNJ
Kammarrätten i Jönköping
KRNS
Kammarrätten i Stockholm
KRSU
Kammarrätten i Sundsvall
KVS
Kriminalvårdsstyrelsen
LAF
Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
LIP
Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
9
Vägledning 2004:5 Version 13
LRNS
Länsrätten i Stockholms län
MS
Medlemsstat
PGI
Pensionsgrundande inkomst
Prop.
Proposition
PRV
Patent- och registreringsverket
RAR
Riksförsäkringsverkets allmänna råd
RFFS
Riksförsäkringsverkets författningssamling
RFV
Riksförsäkringsverket
RR
Regeringsrätten
SAL
Socialavgiftslagen (2000:980)
SCB
Statistiska centralbyrån
SFB
Socialförsäkringsbalken
SFBP
Lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken
SFL
Skatteförfarandelagen (2011:1244)
SfU
Socialförsäkringsutskottet
SGI
Sjukpenninggrundande inkomst
SofL
Socialförsäkringslagen (1999:799)
SOU
Statens offentliga utredningar
SÖ
Sveriges internationella överenskommelser
10
Vägledning 2004:5 Version 13
Sammanfattning
Den här vägledningen vänder sig i första hand till personal på Försäkringskassan som handlägger ärenden om sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
Vägledningen beskriver regler, förarbeten och praxis om SGI och årsarbetstid, och är tänkt som ett stöd i handläggningen. Reglerna om SGI och årsarbetstid finns i:
• Socialförsäkringsbalken (SFB)
• Förordningen (2000:1418) om tillämpningen av vissa
skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst
• Förordningen (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid
bestämmande av sjukpenning m.m.
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om
sjukpenninggrundande inkomst
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m.
• Riksförsäkringsverket allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst
och årsarbetstid (RAR 2002:2)
Försäkringskassan har också beslutat om ett rättsligt ställningstagande
(FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa.
Socialförsäkringsbalken (SFB) är en sammanhållen och heltäckande
socialförsäkringslag. Den trädde i kraft den 1 januari 2011 och ersätter
ungefär 30 av de tidigare gällande socialförsäkringsförfattningarna. SFB
omfattar i stort sett samtliga socialförsäkringsförmåner som administreras
av Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket. Aktivitetsstöd och statligt tandvårdsstöd är exempel på ersättningar som inte omfattas
av SFB.
SFB är indelad i åtta avdelningar som benämns A till H. Avdelning A
innehåller övergripande bestämmelser för socialförsäkringen som helhet.
Det är bestämmelser om personkrets, försäkringsskydd och generella
definitioner. I avdelning B–G finns bestämmelser om de olika förmånerna.
I avdelning H finns vissa gemensamma bestämmelser för de olika
förmånerna, bestämmelser om handläggning samt administrativa och
organisatoriska bestämmelser.
I SFB har språket moderniserats och vissa nya begrepp har införts. Viss
rättspraxis från Regeringsrätten och tidigare Försäkringsöverdomstolen samt
några allmänna förvaltningsrättsliga principer har blivit inskrivna i lagtexten. Men syftet med SFB har inte varit att genomföra några ändringar i sak –
så kallade materiella ändringar – utan tidigare lagstiftning har i princip
oförändrad förts över till SFB. SFB innehåller alltså samma bestämmelser
som tidigare lagstiftning när det gäller förutsättningarna för att få en förmån.
Ersättningsnivåerna är också oförändrade. Det finns dock några ändringar i
11
Vägledning 2004:5 Version 13
sak som beror på att vissa bestämmelser har blivit gemensamma för de olika
förmånerna. Syftet med dessa ändringar har varit att ta bort obefogade
skillnader mellan förmånerna.
För SGI innehåller SFB en ändring i sak. Ändringen innebär att Försäkringskassan på begäran av en försäkrad ska bestämma/besluta om SGI även
om något ersättningsärende inte är aktuellt. Den försäkrades rätt att få beslut
om SGI ska alltså inte vara förenad med några särskilda villkor.
Det finns också del andra ändringar som innebär att tidigare bestämmelser i
1 och 3 §§ Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) om sjukpenninggrundande inkomst regleras i 25 kap. 3 § och 26 kap. 17–18 §§ SFB
från och med den 1 januari 2011.
Ett nytt begrepp Plikttjänstgöring införs för personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär
utbildning som rekryt.
Bestämmelserna om SGI finns i huvudsak i avdelning C kapitel 24–26.
SGI är ett beräkningsunderlag för arbetsbaserade försäkringsförmåner som
betalas ut per dag. Till grund för SGI ligger den årliga inkomst i pengar som
en person kan antas få, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat
förvärvsarbete). När Försäkringskassan beslutar om SGI, har ett antagande
gjorts om en persons framtida inkomst. För att inkomsten ska kunna ligga
till grund för SGI måste den i regel komma från eget arbete utfört i Sverige
och dessutom ha en viss varaktighet. Vissa inkomster, som exempelvis
kostnadsersättningar och kapitalinkomster, ingår inte i SGI eftersom de inte
är inkomst av arbete.
SGI är alltså kopplad till en fortlöpande inkomst av förvärvsarbete. I vissa
situationer kan emellertid en försäkrad ha rätt till SGI trots att personen inte
arbetar, så kallad SGI-skyddad tid. SGI kan i regel inte sänkas när en person
gör ett förvärvsavbrott och omfattas av SGI-skydd. För den som har en
anställning finns möjlighet att höja SGI efter faktisk löneförändring enligt
avtal under den skyddade tiden. För den som exempelvis är arbetslös kan
SGI i stället höjas med förändringen av konsumentprisindex (KPI).
När en person som får hel ålderspension inte fortsätter att arbeta upphör
också dennes rätt till att få en SGI fastställd. Men den som kombinerar
pensionen med arbete kan få en SGI fastställd utifrån sin arbetsinkomst. För
tjänstepension, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta gäller
särskilda regler.
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en person kan antas
komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid, eller
motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid beräknas av Försäkringskassan
när detta är av betydelse för beräkningen av ersättning. Uppgifter om en
persons årsarbetstid krävs endast i de fall en försäkringsförmån måste timeller dagberäknas.
12
Vägledning 2004:5 Version 13
Läsanvisningar
Vägledningen ska vara ett hjälpmedel för Försäkringskassans medarbetare i
handläggningen. Den kan också vara ett stöd vid utbildning av Försäkringskassans personal.
Vägledningen redovisar och förklarar lagar och andra bestämmelser. Den
redogör för de delar av lagens förarbeten som är särskilt viktiga för att förstå
hur lagen ska tillämpas. Den redogör också för rättspraxis och Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden.
Hänvisningar
I vägledningen finns hänvisningar till lagar, förordningar, föreskrifter,
allmänna råd, Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden, förarbeten,
rättsfall, JO- och JK-beslut och andra vägledningar. Hänvisningen finns
antingen angiven i löpande text eller inom parentes i direkt anslutning till
den mening eller det stycke den avser.
I en bilaga till vägledningen finns en källförteckning som redovisar lagar,
förordningar, domar etc. som nämns i vägledningen.
Exempel
Vägledningen innehåller också exempel. De är komplement till beskrivningarna och åskådliggör hur en regel ska tillämpas.
Historikbilaga
Denna vägledning har reviderats. I en bilaga till vägledningen finns en
historikbilaga. Den innehåller en kortfattad beskrivning av de sakliga
ändringar som gjorts i respektive version av vägledningen. Genom att läsa
historikinformationen får man en överblick över de viktigaste nyheterna i
denna version av vägledningen.
Att hitta rätt i vägledningen
I vägledningen finns en innehållsförteckning och ett alfabetiskt sakregister.
Innehållsförteckningen är placerad först och ger en översiktsbild av
vägledningens kapitel och avsnitt.
Sakregistret finns sist i vägledningen och innehåller sökord med sidhänvisningar.
13
Vägledning 2004:5 Version 13
Vanliga begrepp i vägledningen
Den försäkrade – Betyder vanligtvis en person som är försäkrad för
svenska socialförsäkringsförmåner. I den här vägledningen används
uttrycket i regel synonymt med ”personen”, ”den enskilde”, ”han eller hon”
eller andra liknande uttryck.
Egen företagare – När benämningen egen före-tagare används i denna
vägledning avses en person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill
säga SGI-B.
SGI-A – Med SGI-A avses inkomst av anställning.
SGI-B – Med SGI-B avses inkomst av annat förvärvsarbete.
14
Vägledning 2004:5 Version 13
1
Inledning
I detta inledande kapitel ges en kort, översiktlig introduktion till reglerna om
sjukpenninggrundande inkomst (SGI).
1.1
Ekonomiskt skydd
En grundläggande princip är att socialförsäkringen ska ge ekonomiskt skydd
när en person tvingas avstå från förvärvsarbete på grund av till exempel
sjukdom eller vård av barn. Storleken på det ekonomiska skyddet beror på
• vilken årlig inkomst i pengar en försäkrad kan antas komma att få, och
• vilka ersättningsnivåer som gäller enligt socialförsäkringsbalken (SFB).
1.2
Finansiering av socialförsäkringen
Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i
• socialavgiftslagen (2000:980) (SAL)
• lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift
• lagen (1998:676) om statlig ålderspension och
• lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter.
Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa av de
nämnda avgifterna. Förutom dessa avgifter finansieras socialförsäkringen
med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i SFB,
genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda (2 kap. 3 och 4 §§
SFB).
Arbetsgivaren finansierar socialförsäkringen genom att betala arbetsgivaravgifter (2 kap. 1 § SAL). Anställda och egna företagare betalar egenavgifter.
För en egen företagare tas avgift ut på inkomst av aktiv näringsverksamhet
(3 kap. 1 och 3 §§ SAL).
Arbetsgivaravgifter och egenavgifter består bland annat av sjukförsäkringsavgift, föräldraförsäkringsavgift och olika pensionsavgifter (2 kap. 26 § och
3 kap. 13 § SAL).
1.2.1
Vad är SGI?
SGI är den årliga inkomst i pengar som en person tills vidare kan antas få
för eget arbete här i landet, antingen som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning), eller på annan grund (inkomst av annat
förvärvsarbete) (25 kap. 2 § SFB).
15
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI är ett beräkningsunderlag för ersättningar som enligt den arbetsbaserade
försäkringen betalas ut per dag. SGI har inte bara betydelse för storleken på
sjukpenning utan utgör också beräkningsunderlag för följande förmåner
• rehabiliteringspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• graviditetspenning
• närståendepenning
• smittbärarpenning
• dagpenning inom totalförsvaret.
SGI har dessutom bland annat betydelse när livränta ska bestämmas
(41 kap. 11 § SFB).
SGI kan aldrig överstiga 7,5 gånger gällande års prisbasbelopp
(25 kap. 5 § SFB).
De flesta regler om SGI är desamma, oavsett om SGI grundas på inkomst av
anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. De skillnader som finns
gäller framför allt beräkningen av SGI.
Inom Försäkringskassan benämns inkomst av anställning ofta som SGI-A,
och inkomst av annat förvärvsarbete som SGI-B.
1.2.2
Villkor för SGI
För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda.
• I första hand krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner
enligt 4 och 6 kap. SFB.
Det kan man vara antingen enligt 6 kap. 2–5 §§ SFB, Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen (förordning 883/2004) eller rådets
förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av
systemen för social trygghet när anställda, egna företagare eller deras
familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen (förordning 1408/71) eller
någon socialförsäkringskonvention.
Dessutom måste en persons inkomst
• komma från eget arbete, i Sverige, eller från ett annat land (i enlighet
med bestämmelserna i förordning [883/3004 eller 1408/71] eller
socialförsäkringskonvention),
• uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet,
• kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen
återkommande, och
• utgöra inkomst i pengar
16
Vägledning 2004:5 Version 13
(6 kap. 2–5 §§ samt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB).
Villkoren för SGI behandlas vidare i framför allt kapitel 2–6.
1.2.3
SGI-skyddad tid
SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När personen
gör ett förvärvsavbrott, och inte längre har någon inkomst är huvudregeln att
också SGI:n upphör. Från huvudregeln finns emellertid undantag som
innebär att en försäkrad får behålla sin SGI eller ha den vilande under
förvärvsavbrott. Det kallas för SGI-skyddad tid. Arbetslöshet och studier är
exempel på sådana avbrott. I dessa situationer kan SGI fastställas på en
inkomst som var aktuell före avbrottet. För att SGI-skydd ska gälla måste
olika villkor vara uppfyllda. Reglerna om SGI-skydd finns i 26 kap. 9–18 §§
SFB. Dessa beskrivs närmare i kapitel 8.
1.2.4
Vem beslutar om SGI?
Det är Försäkringskassan som fattar beslut om SGI. Beslutad SGI registreras
i Försäkringskassans IT-system och meddelas den försäkrade.
Se vidare avsnitt 7.1.
1.2.5
När ska SGI bestämmas?
SGI ska bestämmas när en försäkrad begär en förmån som beräknas på
grundval av SGI eller när det annars behövs för handläggningen av ett
ärende. Försäkringskassan ska också bestämma SGI när en försäkrad begär
det även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 2 och 3 §§
SFB).
1.2.6
När ska SGI ändras?
När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till
dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra
omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för rätten
till en förmån som redan betalas ut eller för förmånens storlek (26 kap. 4 §
SFB)
SGI ska även ändras när
• sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats
• särskild efterlevandepension har minskats eller dragits in,
• tjänstepension har beviljats,
• ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning
har upphört, eller
• livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats.
17
Vägledning 2004:5 Version 13
(26 kap. 7 § SFB och 4 kap. 2 § lagen [2010:111] om införande av socialförsäkringslagen [SFBP])
1.2.7
Från vilken tidpunkt gäller SGI?
En ändring av den fastställda SGI:n ska gälla från och med den dag då
anledningen till ändringen uppkom. Den ändrade SGI:n får dock läggas till
grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om
inkomständringen (26 kap. 6 § SFB).
För mer information hänvisas till avsnitt 7.1.
1.2.8
Den försäkrades anmälningsskyldighet
Den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för
bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpning av SFB
(110 kap. 13 § SFB).
Den som ansöker om, har rätt till eller annars får en förmån enligt SFB ska
anmäla sådana ändrade förhållanden som påverkar rätten till eller storleken
av förmånen.(110 kap. 46 § SFB)
Den försäkrades anmälningsskyldighet behandlas ytterligare i avsnitt 7.2.
1.2.9
Försäkringskassans utredningsskyldighet
Försäkringskassan ska se till att ett ärende utreds i den omfattning som dess
beskaffenhet kräver (110 kap. 13 § SFB). För ett SGI-ärende kan det
innebära att utreda en persons inkomstförhållanden, arbetstid eller andra
omständigheter av betydelse för rätten till SGI. Försäkringskassan får göra
förfrågningar hos exempelvis den försäkrades arbetsgivare eller annan som
kan antas kunna lämna de uppgifter som behövs för att kunna bestämma
SGI (110 kap. 14 § 1 SFB).
Försäkringskassan gör i regel en sådan utredning när en person begär
ersättning från Försäkringskassan. I vissa situationer behöver Försäkringskassan också utreda en persons SGI trots att han eller hon inte begär
ersättning. I utredningen kan lämpligen ingå uppgifter om till exempel
tidigare och aktuella inkomster, inkomsternas storlek, arbetets och inkomsternas varaktighet, samt perioder med SGI-skydd.
Försäkringskassans utredningsskyldighet behandlas vidare i avsnitt 7.3.
1.2.10
Omprövning och överklagande av Försäkringskassans beslut
Närmare upplysningar om hur ett beslut kan omprövas eller överklagas
finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av
Försäkringskassans beslut.
18
Vägledning 2004:5 Version 13
1.3
Medvetna fel från den försäkrade
Det kan förekomma att en kund medvetet lämnar felaktiga uppgifter till
Försäkringskassan för att få för hög eller felaktig ersättning. Försäkringskassan har i uppdrag att säkerställa att felaktiga utbetalningar inte görs och
motverka bidragsbrott. När handläggaren anser att kunden medvetet försökt
få ersättning på felaktiga grunder ska han eller hon lämna en impuls till
kontrollutredning. Se mer om hur och när impuls till kontrollutredning ska
lämnas i riktlinjerna (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning.
19
Vägledning 2004:5 Version 13
2
Grundläggande villkor för SGI
I det här kapitlet beskrivs regler som är gemensamma för personer med
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
För att kunna fastställa SGI måste vissa villkor vara uppfyllda. Först och
främst krävs att personen är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Det kan
man vara antingen som försäkrad enligt 6 kap. 2–5 §§ SFB, förordning
883/2004, förordning 1408/71 eller någon socialförsäkringskonvention.
Dessutom måste en persons inkomst
• komma från eget arbete i Sverige, eller från annat land (i enlighet med
bestämmelserna i förordning 883/2004, förordning 1408/71 eller
socialförsäkringskonvention),
• uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet,
• kunna antas vara under minst sex månader i en följd, eller vara årligen
återkommande, och
• utgöra inkomst i pengar.
(6 kap. 2–5 §§ samt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB)
I kapitlet görs en kort genomgång av dessa regler, med undantag av vad som
är att anse som inkomst i pengar och reglerna om tillhörighet till den
svenska socialförsäkringen. I framför allt kapitel 4, men även i kapitel 5,
behandlas vilka typer av inkomster i pengar som kan ingå i en försäkrads
SGI. Beträffande en persons tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen
hänvisas till Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete.
2.1
Inkomst av eget arbete
2.1.1
Arbete i Sverige
Med arbete i Sverige menas förvärvsarbete i verksamhet här i landet. För att
ett arbete som en egen företagare utför ska räknas som arbete i Sverige ska
företagaren bedriva näringsverksamhet som går att hänföra till ett fast
driftställe i Sverige. (6 kap. 2 § SFB och 2 kap. 29 § inkomstskattelagen
[1999:1229] [IL]).
Även arbete som utförs utomlands kan i vissa fall anses som arbete i Sverige
(6 kap. 3–5 §§ SFB). Det gäller till exempel för arbete som utförs i annat
land åt en svensk arbetsgivare eller för den som är egen företagare och
arbetar utomlands.
Vad som är att anse som inkomst av eget arbete i Sverige som kan läggas till
grund för SGI, behandlas också i kapitel 3, 4, 5 och 6. För ytterligare
information om vad som är inkomst av eget arbete i Sverige hänvisas till
Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
20
Vägledning 2004:5 Version 13
2.1.2
Arbete i annat land
Arbete som utförs i Sverige kan i vissa fall betecknas som arbete utomlands
(6 kap. 3–5 §§ SFB).
Förordning 883/2004 och förordning 1408/71
Reglerna om SGI innebär i huvudsak att endast inkomst av eget arbete här i
landet kan räknas in i SGI. Av olika skäl medräknas i vissa andra fall även
inkomster från annat land. Så kan vara fallet både när det gäller själva
beräkningen av SGI, men också som hjälp för att uppfylla försäkringsvillkoret i föräldraförsäkringen.
Inkomster från ett annat medlemsland inräknas i SGI antingen när förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 genom direkta regler så bestämmer,
eller när lagvalsreglerna medför att Sverige är behörigt land.
Det svenska socialförsäkringssystemet använder samma modell för att
beräkna underlag för alla förmåner som betalas ut per dag – SGI. SGI
används även för att bedöma om försäkringsvillkoret i föräldraförsäkringen
är uppfyllt.
I några fall pekar förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 ut ett
medlemsland som ansvarigt för alla förmåner enligt förordningen i
personens bosättningsland utan att personen arbetat där (artikel 11.3 c) och
65 i förordning 883/2004 och artikel 25 punkt 2 och 72 a i förordning
1408/71). Inkomsten ska i dessa fall beräknas som om personen hade arbetat
i bosättningslandet under sitt senaste arbete. Det här innebär att SGI ska
beräknas enligt gällande SGI-regler i bosättningslandet med hänsyn tagen
till inkomsten i arbetslandet.
SGI fastställs även i andra fall där förordning 883/2004 eller förordning
1408/71 utpekar Sverige som försäkringsland/behörigt land. I förordningen
finns inga särskilda regler för att fastställa SGI. I vissa fall ska enligt
förordningen hänsyn tas till inkomster från andra medlemsländer, till
exempel vid arbete i två medlemsländer. En person ska i sådana fall
behandlas som om han eller hon utförde allt arbete inom det berörda
medlemslandets territorium som är behörigt land (artikel 13.1–13.2 förordning 883/2004 eller artikel 14 d) förordning 1408/71.
En egen företagares intäkter kan dock bestå av inkomster som även intjänats
i ett annat land. Bedöms den egna företagaren ha verksamhet som är
hänförlig till verksamheten vid det fasta driftstället i Sverige är inkomsterna
från den verksamheten – oavsett var de intjänats – att anse som arbete i
Sverige.
Mer information finns i kapitel 11 samt i vägledning 2004:11. Tillämplig
lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner m.m.
21
Vägledning 2004:5 Version 13
2.1.3
Avrundningsregler
Inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete ska var för sig
avrundas till närmast lägre hundratal kronor (25 kap. 5 § första stycket
SFB).
Linda har en fast halvtidsanställning. Hennes årsinkomst från anställningen är 150 475 kronor. Linda driver dessutom en enskild firma på
halvtid. Hennes årliga inkomst av annat förvärvsarbete är 110 210
kronor.
Försäkringskassan beslutar om SGI baserat på inkomst av anställning
till 150 400 kronor och SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete till 110 200 kronor.
2.1.4
SGI måste uppgå till minst 24 procent av
prisbasbeloppet
En grundförutsättning för att en försäkrad ska kunna få en SGI fastställd är
att hans eller hennes årliga inkomst kan antas uppgå till minst 24 procent av
prisbasbeloppet (25 kap. 3 § andra stycket SFB).
2.1.5
SGI kan inte vara högre än 7,5 gånger prisbasbeloppet
Vid beräkning av SGI bortses från alla inkomster av anställning och annat
förvärvsarbete som överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet. Inkomster över
detta inkomsttak är inte sjukpenninggrundande. Överstiger inkomsterna
taket ska i första hand inkomster av annat förvärvsarbete räknas av.
(25 kap. 5 § SFB)
I Försäkringskassans datasystem registreras den försäkrades årsinkomst.
SGI beslutas dock som högst till inkomsttaket. Ersättning beräknas på
fastställd SGI och inte på registrerad årsinkomst.
Vendela har en fast anställning med en årlig inkomst på 250 000
kronor. Vendela arbetar dessutom i sin enskilda firma. Från firman har
hon en årlig inkomst på 100 000 kronor. Den 1 mars år 2002 sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan registrerar Vendelas årsinkomst på 350 000 kronor.
Prisbasbeloppet för år 2013 är 44 500 kronor. Inkomsttaket är 333 700
kronor (7,5 x 44 500 kr). Vendela kan inte få ersättning beräknad på
en högre SGI än inkomsttaket, det vill säga 333 700 kronor. Eftersom
Vendela har en årsinkomst som överstiger inkomsttaket ska, vid utbetalning av ersättning, i första hand hennes inkomster av annat förvärvsarbete räknas av.
22
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI baserad på inkomst av anställning beslutas till 250 000 kronor.
SGI baserad på inkomst av annat förvärvsarbete fastställs till 83 700
kronor.
Det är dessa belopp som ligger till grund för beräkning av ersättning.
Prisbasbeloppet kan höjas vid ett årsskifte. När prisbasbeloppet höjs kan en
försäkrad med en registrerad årsinkomst över inkomsttaket befinna sig i en
pågående ersättningsperiod. En sådan person kan då ha rätt till en högre
ersättning som en följd av att prisbasbeloppet höjs. Försäkringskassan
behöver dock inte skicka något nytt SGI-beslut eftersom det är uppenbart
obehövligt (jämför 21§ första stycket förvaltningslagen [1986:223] [FL]).
Den högre ersättningen betalas nämligen ut automatiskt till den försäkrade.
2.1.6
Inkomsttaket för föräldrapenning
Vid beräkning av föräldrapenning som ska lämnas på sjukpenningnivå
bortses från inkomster av anställning och annat förvärvsarbete som överstiger 10 gånger prisbasbeloppet. När inkomsterna överstiger detta tak ska i
första hand bortses från inkomster av annat förvärvsarbetet (12 kap. 26 §
SFB).
Det finns mer information om inkomsttaket i avsnitt 7.1
2.1.7
Omräkningsfaktor för SGI
När SGI används för att beräkna sjukpenning ska den minskas genom att
multipliceras med talet 0,97 (28 kap. 7 § SFB).
Flera andra ersättningar minskas på samma sätt genom att SGI:n multipliceras med 0,97. Det gäller
• sjukpenning
• förebyggande sjukpenning
• rehabiliteringspenning
• graviditetspenning
• föräldrapenning
• tillfällig föräldrapenning
• närståendepenning
• smittbärarpenning
• arbetsskadesjukpenning
• dagpenning till totalförsvarspliktig
Ersättning från Försäkringskassan vid tvist om sjuklön och särskild arbetsskadeersättning omfattas inte av omräkningsfaktorn.
23
Vägledning 2004:5 Version 13
2.2
Varaktig inkomst av förvärvsarbete
Huvudregeln är att SGI är den årliga inkomst i pengar som en person kan
antas komma att få för eget arbete (25 kap. 2 § SFB).
Att inkomsten ska beräknas som årlig inkomst innebär att tillfälliga
inkomständringar och inkomstvariationer normalt inte ska påverka SGI.
För att SGI ska kunna fastställas krävs att den försäkrades inkomst kommer
från arbete som kan antas
• vara under minst sex månader i följd, eller
• vara årligen återkommande
(25 kap. 3 § andra stycket 2 SFB)
2.2.1
Arbete under minst sex månader i följd
Om en person påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare som kan
antas komma att ge inkomster under minst sex månader i följd, och inkomsterna förändrats, påverkas SGI. I sådana situationer spelar det ingen roll om
inkomsterna är högre eller lägre än de inkomster som låg till grund för tidigare SGI.
Slavenka har fått ett två år långt heltidsvikariat som lärare. Efter fyra
månader sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan beräknar Slavenkas SGI efter arbetet som lärare.
Det beror på att Slavenka, om hon inte hade blivit sjuk, kan antas ha
fått inkomster från lärararbetet under minst sex månader i följd.
En person kan i samband med ett ersättningsärende ha arbetat kortare tid än
sex månader i en ny anställning. Försäkringskassan måste då göra en
bedömning av vilka inkomster den försäkrade hade kunnat antas få om inte
ersättningsärendet blivit aktuellt.
Sandra får ett heltidsvikariat som webbdesigner under sju månader.
Dessförinnan arbetade Sandra heltid under ett par år som kontorist.
Sandra tjänar betydligt mer som webbdesigner än vad hon tjänade som
kontorist. Efter tre månaders arbete som webbdesigner sjukanmäler
sig Sandra.
Försäkringskassans utredning visar att Sandras anställning som webbdesigner är längre än sex månader. Om inte Sandra hade blivit sjuk
kan det därför antas att hon hade haft inkomst som webbdesigner
under minst sex månader i följd.
24
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan fastställer Sandras SGI efter hennes inkomst som
webbdesigner.
Då en försäkrad påbörjar ett arbete i samma omfattning som tidigare, men
med lägre lön, gäller samma principer. Kan den försäkrade antas ha den
lägre inkomsten under minst sex månader i följd fastställs SGI efter den
lägre inkomsten.
2.2.2
Arbete som varar under kortare tid än sex månader
Bestämmelsen i 25 kap. 3 § SFB innebär inte att en person i realiteten måste
ha ett arbete som varar minst sex månader i en följd för att inkomsten ska
kunna ingå i beräkningen av SGI. Genom utvecklingen i praxis har det
slagits fast att den försäkrades framtida avsikt med sitt förvärvsarbetande
ska vägas in i bedömningen för en försäkrad som gör ett ny- eller återinträde
på arbetsmarknaden.
Det betyder att en försäkrad som gör ett ny- eller återinträde på arbetsmarknaden kan få en SGI fastställd med utgångpunkt i det aktuella arbetet om
Försäkringskassan bedömer att den försäkrades avsikt är att förvärvsarbeta i
minst sex månader i en följd, även i det fall anställningen kan antas pågå
kortare tid än sex månader.
Nytillträdande på arbetsmarknaden
En FÖD-dom handlade om en person som var nytillträdande på arbetsmarknaden. Den försäkrade uppgav vid tidpunkten för anmälan till Försäkringskassan att hon fått ett tidsbegränsat sommarvikariat på tre månader. Hon
hade avslutat sina gymnasiestudier och hade inte för avsikt att studera vidare
till hösten. Hennes avsikt var i stället att fortsätta arbeta i samma omfattning
som det påbörjade arbetet. FÖD fann att personens inkomst kunde läggas till
grund för en helårs-SGI. (FÖD-dom 2819-1978 är refererad FÖD 1981:6).
Jennifer har precis avslutat sina gymnasiestudier. Hon har inte tidigare
arbetat stadigvarande. Efter studierna får Jennifer ett heltidsvikariat
som vårdbiträde i tre månader. Månadslönen är 15 000 kronor. När en
månad återstår av vikariatet blir Jennifer sjuk och anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Jennifer inte ska studera till
hösten. Jennifer uppger att hon efter att vikariatet upphört avser att
anmäla sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete.
Med hänsyn till Jennifers avsikt kan SGI beslutas till 180 000 kronor
(15 000 kr x 12 månader).
25
Vägledning 2004:5 Version 13
Det finns inte någon tidsgräns för hur lång en anställning måste vara för att
en person ska kunna betecknas som nytillträdande. I stället handlar det om
att bedöma om en försäkrad med en kortare anställning har för avsikt att
förvärvsarbeta under minst sex månader i följd.
Återinträdande på arbetsmarknaden efter förvärvsavbrott
Ett FÖD-mål gällde en person som avbrutit förvärvsarbete för studier. Efter
slutförda socionomstudier återinträdde personen i arbetslivet i ett vikariat
vid socialförvaltningen under tre och en halv månad. Avsikten var att efter
vikariatet fortsätta att förvärvsarbeta i samma omfattning, men på grund av
arbetsmarknadsförhållandena var det svårt att få längre vikariat än några
månader åt gången.
RFV anförde att försäkrade som påbörjat ett förvärvsarbete och som avsåg
att fortlöpande förvärvsarbeta – eller under begränsade uppehåll mellan
olika anställningar stå till arbetsmarknadens förfogande – skulle kunna
sjukpenningförsäkras på grundval av det påbörjade arbetet, även om den
aktuella anställningen inte kunde antas uppgå till sex månader. Inte heller
borde bedömningen påverkas av om det är fråga om en nytillträdande på
arbetsmarknaden, eller en försäkrad som efter avbrott återinträtt i arbetslivet. FÖD fann att personens inkomst kunde läggas till grund för en helårsSGI. (FÖD-dom 845-1985 är refererad FÖD 1986:59).
Denna FÖD-dom kan tolkas på så sätt att domen är tillämplig på alla
försäkrade som – oavsett skälet till detta – gjort förvärvsavbrott och därefter
inte får någon annan anställning än en tillfällig sådan. En förutsättning är att
den försäkrade har för avsikt att fortsätta att förvärvsarbeta. Det här framgår
av rättslägesanalysen om SGI (RFV Anser 1997:6 Sjukpenninggrundande
inkomst, s. 11 f.).
Ahmed avbryter sitt arbete för studier. Efter avslutade studier får
Ahmed en tillfällig heltidsanställning på tre månader. Ahmeds
månadslön är 20 000 kronor. Efter två månaders arbete gör han
anspråk på tillfällig föräldrapenning.
Försäkringskassans utredning visar att Ahmed har för avsikt att
anmäla sig som arbetssökande efter att den tillfälliga anställningen
upphört.
Ahmeds SGI kan beslutas till 240 000 kronor (20 000 kr x 12
månader).
Oskar har en säsongsanställning på heltid. Hans månadslön är 20 000
kronor. Anställningen varar i fyra månader varje år. Oskar har arbetat
så i flera år och han har en SGI på 80 000 kronor. När en månad återstår av anställningen sjukanmäler sig Oskar till Försäkringskassan.
26
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassans utredning visar att Oskar, efter att säsongsanställningen upphör, har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande till ett
nytt heltidsarbete. Utredningen visar att det kan antas att Oskar
kommer att arbeta heltid under hela året.
Med hänsyn till Oskars avsikt kan SGI beslutas till 240 000 kronor
(20 000 kr x 12 månader). Jämför med exemplet Hugo i nästa avsnitt
benämnt Årligen återkommande arbete.
Hannu har inte arbetat under en tid eftersom han har varit utomlands.
Utlandsvistelsen medför att hans SGI sänks till 0. Hannu återvänder
till Sverige och får ett fyramånadersvikariat på heltid med start den 1
april. När vikariatet upphör anmäler han sig som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Den 1 september sjukanmäler sig Hannu till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Hannu avser att påbörja studier
den 10 september.
Hannu kan inte få någon SGI. Fyramånadersvikariatet får anses som
tillfälligt eftersom Hannu – på grund av studieplanerna – inte har för
avsikt att förvärvsarbeta under minst sex månader i följd. Om Hannu
kan antas arbeta fyra månader varje år kan SGI beräknas på grundval
av en årligen återkommande inkomst.
För den som gör ett nytillträdande eller återinträdande på arbetsmarknaden
och arbetar oregelbundet, exempelvis timvikarier och behovsanställda, får
SGI beräknas på samma sätt som i övrigt gäller vid oregelbundna inkomster.
Se vidare avsnitt 4.3.5 Oregelbundna inkomster.
Arbete i ändrad omfattning som varar kortare tid än sex
månader
En anställning som varar kortare tid än sex månader kan enligt RÅ 2009
ref. 76 vara SGI-grundande. I det målet vägdes den försäkrades avsikt att
fortsätta arbeta in samt att den försäkrade i det ärendet hade fast förankring
på arbetsmarknaden sedan 30 år. Försäkringskassan anser inte att praxis ger
utrymme för att utöver dessa omständigheter väga in den försäkrades avsikt
annat än vid nytillträde och återinträde på arbetsmarknaden.
Försäkringskassan menar att praxis inte medger att man kan tillämpa samma
princip som för nyinträde och återinträde för en försäkrad som redan har en
SGI beräknad utifrån ett deltidsarbete och som vill öka sitt arbetsutbud. En
försäkrad som sedan tidigare arbetar, oavsett anställningsnivå, får redan
anses stadigvarande tillhöra förvärvslivet. Om avsikten skulle tillmätas en
avgörande betydelse i fler situationer får det till följd att nuvarande ”sexmånadersregel” som framgår av 25 kap. 3 § SFB får en begränsad rättsverkan. Hänsyn till den försäkrades avsikt ska därför tas endast vid nytillträde och återinträde på arbetsmarknaden vid bedömning av arbete som
27
Vägledning 2004:5 Version 13
varar kortare tid än sex månader (jfr FÖD 1981:6 och 1986:59). Vidare ska
hänsyn tas till avsikt utifrån beskrivna omständigheter i RÅ 2009 ref. 76
(refererad i Domsnytt 2010:4).
Vid handläggning av ärenden där en försäkrad får ett arbete som varar under
kortare tid än sex månader ska hänsyn tas till den försäkrades avsikt enbart
vid nytillträde och återinträde på arbetsmarknaden. Därtill ska hänsyn tas till
avsikt utifrån beskrivna omständigheter i RÅ 2009 ref. 76 (refererad i
Domsnytt 2010:4). (Domsnytt 2014:008)
Varaktigt arbete som påbörjas men avbryts inom sex månader
En person som påbörjar ett arbete som från början var avsett att pågå i minst
sex månader har rätt till en SGI grundad på den aktuella arbetsinkomsten,
även om arbetet av något skäl avbryts tidigare. Omständigheterna vid
tidpunkten för de ändrade inkomsterna, det vill säga när arbetet påbörjas, är
alltså avgörande för om en inkomst är stadigvarande eller inte (jämför FÖD
1988:25).
Johnny får en projektanställning hos en myndighet som ska genomgå
en omfattande omorganisation. Anställningen är på heltid och tidsbegränsad till ett år.
Efter tre månader sjukanmäler sig Johnny. Han har fått lunginflammation och blir sjukskriven en månad. När han begär sjukpenning anger
han den nya årsinkomsten i projektanställningen. Samtidigt anger han
att han är arbetslös men inte anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassans utredning visar att Johnny slutat sin anställning på
egen begäran ungefär en vecka innan han blev sjuk. Han uppger att
han började anställningen med avsikt att fullfölja den, men att det
sedan uppstod konflikter med myndighetens ledning som gjorde att
han valde att avsluta anställningen.
Försäkringskassan beslutar att Johnnys SGI ska grundas på inkomsten
från projektanställningen eftersom den var avsedd att pågå minst sex
månader när arbetet påbörjades.
Ändrad inkomst före förlossning eller föräldraledighet
En gravid kvinna kan när det är kortare tid än sex månader kvar till barnets
födelse (eller den beräknade tidpunkten) få ändrad inkomst genom att hon
• ökar sin arbetsinsats, eller
• byter till ett annat arbete i samma omfattning som tidigare
28
Vägledning 2004:5 Version 13
Enligt praxis ska flera faktorer vägas in i bedömningen av om en sådan
inkomständring kan antas vara i minst sex månader i en följd.
• Den förvärvsavsikt som den försäkrade kan bedömas ha efter
förlossningen eller föräldraledigheten.
• Vad som har varit och är den försäkrades normala arbetstid.
• Om en högre inkomst inte är onormal för den typ av arbete den
försäkrade tidigare haft eller kan förväntas få efter förlossningen eller
föräldraledigheten.
I dessa ärenden får Försäkringskassan göra en samlad bedömning för att
avgöra om inkomständringen ska påverka SGI eller om den i stället ska
bedömas som en tillfällig inkomstvariation.
En gravid kvinna kan ha rätt till graviditetspenning före förlossning. En
inkomst som en försäkrad inte kan antas få under minst sex månader i följd
på grund av exempelvis uttag av graviditetspenning får bedömas på samma
sätt som inkomständringar inom sex månader före förlossning eller föräldraledighet.
Nedan följer några avgöranden från FÖD som behandlar dessa frågor.
Ett avgörande från FÖD handlade om en kvinna som var gravid på nytt.
Hon hade varit tjänstledig från sitt heltidsarbete för studier under sex och en
halv månader. Dessförinnan hade kvinnan arbetat heltid. Tjänstledigheten
innebar att kvinnan inte längre hade rätt till en SGI. Nio månader före
förlossningen påbörjade kvinnan ett deltidsarbete och SGI fastställdes efter
detta arbete. Fyra månader före förlossningen utökade kvinnan sin arbetstid
till heltid. Hon yrkade att heltidsinkomsten skulle läggas till grund för SGI.
Kvinnan menade att hon hade arbetat deltid på grund av att hon inte hade
lyckats få kommunal barnpassning för ett äldre barn. Därför tvingades hon
anlita privat dagmamma. Det var så kostsamt att hon inte hade råd att anlita
dagmamman på heltid.
RFV ansåg att kvinnans normala arbetstid var heltid. Den omständigheten
att hon under en förhållandevis kort period hade varit helt eller delvis
tjänstledig för studier var enligt RFV inte något skäl för att inte fastställa
SGI efter heltidsarbetet. FÖD fann att heltidsanställningen var av sådan
stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI.
(FÖD-dom 636-1981)
Ett annat mål gällde en kvinna som hade arbetat deltid under flera år. Sedan
hon fött barn och inte återgått i arbete när barnet fyllde ett år sänktes hennes
SGI till 0. Några månader senare anmälde hon till Försäkringskassan att hon
återgått i deltidsarbete. Hon berättade även att hon var gravid på nytt med
beräknad nedkomst efter cirka fem månaders arbete.
RFV ansåg att normal arbetstid för den försäkrade var deltid. Den omständigheten att kvinnan under en förhållandevis kort period hade helt
tjänstledigt på grund av barnsbörd var enligt RFV:s mening inte något skäl
för att inte fastställa SGI efter deltidsarbetet. Kompletterande utredning efter
barnets födelse visade att hon planerade att återgå i deltidsarbete senast när
29
Vägledning 2004:5 Version 13
barnet fyllt ett och ett halvt år. FÖD fann att deltidsanställningen var av
sådan stadigvarande natur att inkomsten kunde läggas till grund för SGI.
(FÖD-dom 1867-1981 är refererad FÖD 1982:13)
Ett tredje mål handlade om en föräldraledig kvinna som omfattades av SGIskydd. Ungefär fem månader innan kvinnan skulle föda ytterligare ett barn
påbörjade hon en tidsbegränsad anställning i samma omfattning som före
föräldraledigheten, men med högre inkomst. Anställningen upphörde vid
nedkomsten. Kvinnan uttryckte vid tidpunkten för Försäkringskassans
beslut att hon hade för avsikt att fortsätta förvärvsarbeta i samma omfattning
efter föräldraledigheten.
RFV menade att en försäkrad som före föräldraledighet hade förvärvsarbetat, och som efter denna ledighet återgått i arbete i samma utsträckning
som tidigare men med högre inkomst, skulle kunna få en SGI beräknad på
det påbörjade arbetet. Så skulle kunna vara fallet även om den aktuella
anställningen inte kunde antas pågå i sex månader på grund av graviditet
med beräknad förlossning inom sexmånaderstidens utgång. RFV menade
även att den försäkrades högre inkomst inte var onormal för den typ av
arbete kvinnan tidigare haft eller som hon kunde förväntas få i en
anställning efter föräldraledigheten. FÖD fann på de skäl RFV anfört att
SGI för kvinnan skulle beräknas på det senaste arbetet med den högre
inkomsten. (FÖD-dom 1063-1984 är refererad FÖD 1988:50)
Enligt dessa avgöranden bör SGI i aktuell situation kunna höjas om det kan
antas att kvinnan efter den kommande föräldraledigheten kommer att ha
sådana inkomster som motsvarar anmäld SGI. I FÖD-dom 1063-1984 har
FÖD ansett att ett sådant antagande kan göras även i det fallet en kvinnas
aktuella anställning kommer att upphöra i samband med föräldraledigheten.
(RFV Anser 1997:6, s. 12)
FÖD-dom 1582-1992 gällde en kvinna, som under föräldraledighet från sitt
ordinarie heltidsarbete, påbörjade ett extraarbete. Enligt FÖD kunde det inte
antas att kvinnan efter föräldraledigheten skulle komma att ha inkomster
från båda dessa arbeten. Liksom var fallet i FÖD-dom 1063-1984 gjordes
antagandet om kvinnans framtida inkomster mot bakgrund av kvinnans
tidigare inkomstförhållanden. (RFV Anser 1997:6, s. 12)
Mirjam är gravid och arbetar stadigvarande natt. När fem månader
återstår till beräknad förlossningstidpunkt övergår hon till dagarbete
med lägre inkomst hos samma arbetsgivare. Omfattningen på hennes
arbetsinsats minskar inte. När barnet är fött gör Mirjam anspråk på
föräldrapenning.
Försäkringskassans utredning visar att Mirjams avsikt är att återgå till
nattarbetet efter föräldraledigheten. Vid kontroll med arbetsgivaren
bekräftas att detta är planerat.
30
Vägledning 2004:5 Version 13
Med hänsyn till Mirjams avsikt, hennes tidigare inkomstförhållanden
och hennes planering med arbetsgivaren, kan Mirjam efter den kommande föräldraledigheten antas komma att ha inkomster motsvarande
nattarbetet.
SGI beräknas därför efter inkomsten från nattarbetet.
Mats har under flera år arbetat deltid (75 procent av heltid) och varit
partiellt tjänstledig från sin heltidsanställning. Hans SGI som är
180 000 kronor baseras på inkomsten från deltidsarbetet. Mats fru
Olivia blir gravid. Tre månader före barnets födelse avtalar Mats med
sin arbetsgivare om att börja arbeta heltid med en årsinkomst som
motsvarar 240 000 kronor. Han kontaktar Försäkringskassan före
barnets födelse. Mats berättar att Olivia kommer att vara hemma med
barnet den första månaden. Därefter, under barnets första levnadsår,
kommer Mats att vara föräldraledig. Olivia kommer då att arbeta.
Mats menar att hans avsikt är att arbeta heltid efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan konstaterar att Mats normala arbetstid de senaste
åren får anses vara deltid. Orsaken till att Mats varit tjänstledig är att
han varit föräldraledig för vård av barn.
Mot bakgrund av nämnda omständigheter beräknar Försäkringskassan
Mats SGI till 180 000 kronor, det vill säga efter inkomsten från deltidsarbetet.
Elin har under de senaste två åren arbetat halvtid och varit anmäld hos
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete. Hon är nu gravid och tre
månader före beräknad förlossning får hon en heltidsanställning som
är tills vidare. Elin kontaktar Försäkringskassan före barnets födelse.
Hon ska vara föräldraledig åtminstone till dess barnet är ett halvår.
Elin avser att arbeta heltid även efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan utredning visar att det inte finns skäl att anta något
annat än att Elin skulle ha arbetat heltid om hon inte hade planerat att
vara föräldraledig. Heltidsanställningen skulle ha avtalats oberoende
av föräldraledigheten. Elin har under en längre tid haft för avsikt att
arbeta heltid och att Elin avser att återgå i heltidsarbetet efter föräldraledigheten. Hennes normala arbetstid får trots arbetslösheten anses
vara heltid.
Försäkringskassan beräknar SGI efter inkomsten från heltidsarbetet.
Mot bakgrund av nämnda omständigheter har det inte någon betydelse
att Elin först kort tid före föräldraledigheten lyckats få en heltidsanställning.
31
Vägledning 2004:5 Version 13
Wilma är anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett
heltidsarbete. Dessförinnan arbetade hon stadigvarande heltid med en
årsinkomst på 200 000 kronor. Wilma är gravid och fem månader före
beräknad förlossning får hon ett nytt heltidsvikariat. Hennes månadslön motsvarar en årsinkomst på 240 000 kronor. Wilma kontaktar
Försäkringskassan före barnets födelse. Hon berättar att hon avser att
arbeta heltid även efter föräldraledigheten. Wilma berättar att anställningen sannolikt skulle ha förlängts om hon hade kunnat arbete
vidare.
Försäkringskassan konstaterar att Wilmas normala arbetstid är heltid
och att Wilma avser att återgå i heltidsarbete efter föräldraledigheten.
Försäkringskassan anser att den högre inkomsten är normal för den
typ av arbeten som Wilma tidigare haft och som hon kan antas komma
att få efter föräldraledigheten. Arbetsgivaren intygar att Wilmas
vikariat sannolikt skulle ha förlängts om inte Wilma skulle ha tagit ut
föräldraledighet.
Försäkringskassan beräknar SGI efter den högre inkomsten från det
senaste heltidsarbetet, det vill säga till 240 000 kronor.
2.2.3
Årligen återkommande arbete
Även när ett förvärvsarbete beräknas pågå kortare tid än sex månader, men
är att anse som årligen återkommande, är det personens avsikt att förvärvsarbeta på detta sätt som ska bedömas när den årliga inkomsten fastställs
(25 kap. 3 § andra stycket 2 SFB).
En inkomst från ett årligen återkommande arbete räknas inte om till
helårsinkomst på samma sätt som en inkomst för en försäkrad som arbetar
hela året. Det är i stället den faktiska inkomsten som ska läggas till grund
för SGI. Kan inkomsten uppfattas som årligen återkommande har varaktigheten vid varje sysselsättningstillfälle inte någon betydelse. Den kan vara
både längre eller kortare än sex månader. Se även avsnitt 4.3.5 Semesterersättning vid oregelbundna inkomster.
En försäkrad kan utöver en stadigvarande inkomst ha andra inkomster som
inte uppfyller villkoret att vara stadigvarande. Det kan till exempel vara
inkomster från övertidsarbete som endast utförs några dagar varje månad,
eller vid några tillfällen varje år. Sådana inkomster kan då räknas med i den
försäkrades SGI om inkomsterna kan antas vara årligen återkommande.
Även om den totala inkomsten skulle minska på grund av att det går sex
månader eller mer mellan de årligen återkommande inkomsterna, får
inkomsterna hela tiden ingå i SGI så länge den kan antas vara årligen
återkommande.
32
Vägledning 2004:5 Version 13
Maria studerar. Hon feriearbetar två månader en sommar. Månadslönen är 12 000 kronor. Eftersom hon trivs med jobbet och behöver
inkomsterna, planerar hon att feriearbeta även nästa sommar. SGI
fastställs till 24 000 kronor + den del av semesterersättningen som
Maria har rätt att räkna med, eftersom Marias planer innebär att Försäkringskassan kan se hennes inkomster som årligen återkommande.
Siv studerar. Hon feriearbetar tre månader under sista sommarferien.
Hon avser att börja förvärvsarbeta sommaren därpå, det vill säga
direkt efter studiernas slut. Månadslönen under feriearbetet är 12 000
kronor.
SGI fastställs till 36 000 kronor + den delen av semesterersättningen
som Siv har rätt att räkna med. Även i detta exempel är arbetet att
anse som årligen återkommande.
Hugo sjukanmäler sig den 15 juli. Han har ingen SGI sedan tidigare.
Han uppger i ansökan att han arbetar heltid på ”SPA & Rekreation” i
Sunne. Årsinkomsten är 140 000 och årsarbetstiden 150 dagar.
Inkomsten gäller från och med den 1 juni. Han har skickat med ett
anställningsavtal som visar att han är säsongsanställd mellan juni och
december. Handläggaren kontaktar Hugo för att få veta vad han ska
göra när anställningen är avslutad.
Hugos avsikt är att arbeta i Sunne även nästa säsong. Övrig tid på året
planerar Hugo att se sig om i världen och han kommer inte att söka
arbete.
Försäkringskassan fastställer Hugos SGI till 140 000 kronor (20 000
kr x 7 månader) + den delen av semesterersättningen som Hugo har
rätt att räkna med. Hugos arbetsinkomst är årligen återkommande.
Jämför med exemplet Oskar i föregående avsnitt Arbetet varar under
kortare tid än sex månader.
Dina är heltidsanställd tills vidare som ekonom. Hennes månadslön är
20 000 kronor, vilket motsvarar en årsinkomst på 240 000 kronor.
Fyra gånger varje år arbetar Dina, övertid på grund av kvartalsrapporteringen. Hon tjänar 3 000 kronor vid varje tillfälle, vilket sammanlagt
ger 12 000 kronor extra per år. Dina anmäler att hon vill ta ut tillfällig
föräldrapenning.
33
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan fastställer Dinas SGI till 252 000 kronor (240 000
kr + 12 000 kr). Dinas månadslön är en stadigvarande inkomst medan
övertidsersättningen är en årligen återkommande inkomst. Båda inkomsterna kan därför läggas till grund för SGI.
2.2.4
Tillfälliga arbetsinkomster
Av 25 kap. 3 § andra stycket SFB följer att tillfälliga arbetsinkomster inte
räknas med i den försäkrades SGI.
Inkomster av eget arbete som en försäkrad tills vidare inte kan antas komma
att få under minst sex månader i följd eller inkomster som inte är årligen
återkommande är tillfälliga inkomster.
2.2.5
Flera arbetsinkomster
Enligt SFB räknas all inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare kan
antas få för eget arbete in i SGI. Flera arbetsinkomster kan således ligga till
grund för SGI, exempelvis inkomst från flera anställningar eller näringsverksamheter. Om inkomsterna överstiger inkomsttaket begränsas SGI till
att motsvara 7,5 gånger aktuellt prisbasbelopp.
Zoran anmäler sig sjuk till Försäkringskassan. Zoran arbetar heltid
som lärare. Hans årsinkomst är 240 000 kronor. Dessutom har en
stadigvarande bisyssla på kvällstid. Bisysslan beräknas pågå åtminstone ett år framåt och inkomsten uppgår till 20 000 kronor per år.
Zorans SGI fastställs till 260 000 kronor (240 000 kr + 20 000 kr),
eftersom bisysslan är att se som stadigvarande.
34
Vägledning 2004:5 Version 13
3
SGI och skatterätten
I det här kapitlet görs en kort genomgång av vissa frågor inom det skatterättsliga området. Det beror på att reglerna om SGI i allmänhet och SGI-B i
synnerhet har många kopplingar till skatterätten.
Mer information finns bland annat i Skatteverkets broschyrer Skatteregler
för privatpersoner (SKV 330) och Skatteregler för enskilda näringsidkare
(SKV 295). Upplysningar finns även på Skatteverkets och Bolagsverkets
webbplatser (www.skatteverket.se och www.bolagsverket.se). Alla
broschyrer från Skatteverket kan såväl beställas som läsas direkt på deras
webbplats.
Vissa skatterättsliga företeelser, som har en mer direkt koppling till
beräkningen av SGI-B, berörs även i kapitel 5.
3.1
Skatterättsliga grundbegrepp
3.1.1
Skattskyldig
Skattskyldig är den fysiska eller juridiska person som är skyldig att betala
skatt. Bestämmelserna om skattskyldighet återfinns i 3, 5 och 6 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) (IL).
3.1.2
Fysisk person
Med fysiska personer menas enskilda individer. Det är endast människor
som kan vara fysiska personer.
3.1.3
Juridisk person
Begreppet juridisk person används inom många rättsområden för att
beskriva ett rättssubjekt som inte är en fysisk person.
Aktiebolag och ekonomiska föreningar är juridiska personer. De omfattas
därför av skatterättens regler om juridiska personer. Inom skatterätten är
juridiska personer i normalfallet själva skattskyldiga, det vill säga skattesubjekt.
Vissa juridiska personer beskattas dock inte själva. I stället beskattas delägarna. Detta gäller bland annat svenska handelsbolag och europeiska
ekonomiska intressegrupperingar. Även dödsbon beskattas vanligen som
fysiska personer. I IL omfattar därför inte uttrycket juridiska personer i
6 kap. IL sådana juridiska personer. (2 kap. 3 §, 4 kap. 1–3 §§, 5 kap. 1–
3 §§ IL och prop. 1999/2000:2 Inkomstskattelagen [del 2] bilaga 1, s. 22)
35
Vägledning 2004:5 Version 13
3.1.4
Räkenskapsår
Fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet ska för
varje räkenskapsår uppfylla vissa skyldigheter enligt bokföringslagen
(1999:1078) (BFL). Det kan till exempel vara att upprätta balansräkning
(sammanställning över tillgångar och skulder), årsredovisning eller årsbokslut (4 kap. 1 § och 6 kap. 1–4 §§ BFL).
Ett räkenskapsår ska normalt omfatta tolv månader. För fysiska personer
och handelsbolag där en fysisk person ska beskattas för bolagets inkomst
motsvarar som regel räkenskapsåret kalenderåret. Juridiska personer får
tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår, så kallat brutet räkenskapsår.
(3 kap 1 § BFL)
3.1.5
Taxeringsår
Taxeringsår är det kalenderår då taxeringsbeslut om den årliga taxeringen
för ett beskattningsår ska meddelas (1 kap. 12 § IL). Taxeringsår är i regel
året efter beskattningsåret (inkomståret).
3.1.6
Beskattningsår
Beskattningsåret (inkomståret) är det år då inkomsterna har förvärvats. För
fysiska personer är beskattningsåret i regel det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. För en juridisk person med brutet räkenskapsår är beskattningsåret i stället det räkenskapsår som slutat närmast före taxeringsåret.
(1 kap. 13 och 15 §§ IL)
3.1.7
A-skatt och F-skatt
Det finns två slags skattsedlar för preliminär skatt: A-skattsedel och
F-skattsedel. Bestämmelserna och villkoren för A-skatt och F-skatt finns i
8–10 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244).
F-skatt
Den som bedriver näringsverksamhet ska vara godkänd för F-skatt. Godkännandet är inte begränsat till ett visst beskattningsår, utan gäller tills det
återkallas. (9 kap. 1 och 4 §§ Den som är godkänd för F-skatt betalar som
regel själv sin preliminära skatt och sina socialavgifter (8 kap. 3 § SFL).
Även handelsbolag som driver näringsverksamhet ska vara godkända för
F-skatt (9 kap. 1 § SFL). Delägarna kan däremot inte bli godkända för
F-skatt (9 kap. 1 § SFL). om de bara har inkomster från bolaget utan debeteras särskild A-skatt. Det kallas för SA-skatt (8 kap. 5 § SFL).
A-skatt
Den som inte är godkänd för F-skatt ska ha preliminär A-skatt. Det gäller
alla arbetstagare och pensionärer.
36
Vägledning 2004:5 Version 13
Som nämnts har handelsbolagsdelägare i regel SA-skatt (8 kap.5 § SFL).
Det innebär att delägaren själv betalar skatt och egenavgifter på hans eller
hennes andel av vinsten i bolaget om Skatteverket har beslutat om det.
(8 kap. 5 § första stycket SFL)
Både F-skatt och A-skatt
Av det nämnda följer att den som bedriver näringsverksamhet, och samtidigt
har inkomster från en anställning, kan vara godkänd för F-skatt och ha
A-skatt. En sådan person är ofta godkänd för F-skatt med villkor att den
åberopas endast i personens näringsverksamhet (9 kap. 3 § SFL).
F-skattens betydelse för socialförsäkringen
När F-skatt infördes blev frågan om vilka inkomster som skulle räknas till
SGI-A respektive SGI-B lättare att besvara. Även om gränsdragningen inte
är absolut faller främst inkomster från inkomstslaget näringsverksamhet in
under inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B. Inkomst av
näringsverksamhet är som nämnts en förutsättning för att personen kan få en
F-skattsedel.
3.2
Olika slag av inkomst
Vid inkomstberäkningen skiljer man mellan tre olika inkomstslag. De är
• tjänst
• kapital
• näringsverksamhet
Fysiska personer kan ha inkomster från samtliga inkomstslag. Juridiska
personer kan endast ha inkomst av näringsverksamhet (13 kap. 2 § IL).
Beskattningen av kapitalinkomster är som regel lägre än beskattningen av
inkomster i de andra två inkomstslagen.
Frågan om till vilket inkomstslag en persons inkomster hör ska avgöras på
objektiva grunder av Skatteverket eller domstolarna. Det finns med andra
ord ingen möjlighet för en skattskyldig att ”välja” i vilket inkomstslag en
inkomst ska tas upp.
3.2.1
Inkomst av tjänst
Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till
den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital
(10 kap. 1 § IL).
Inkomst av tjänst är i första hand inkomster från anställning, men även
inkomster för uppdrag utförda hos en och samma uppdragsgivare och annan
inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur (10 kap. 1 § IL).
Till inkomst av tjänst räknas den lön en person har som äger, driver eller
arbetar i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening. Sådana personer
37
Vägledning 2004:5 Version 13
likställs med anställda. Socialförsäkringsrättsligt har de inkomst av anställning (se även FÖD-dom 657-1991).
Huvudregeln inom socialförsäkringen är att tjänsteinkomster räknas till
inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
Vissa inkomster som beskattas i inkomstslaget tjänst kan dock ligga till
grund för SGI-B. Dessa inkomster finns uppräknade i 25 kap. 10 och 13–
15 §§ SFB.
3.2.2
Inkomst av kapital
Till inkomst av kapital räknas avkastning på och försäljning av egendom.
Räntor och utdelningar är exempel på sådan inkomst (42 kap 1 § IL).
Inkomst av kapital kan inte ligga till grund för SGI. Det beror på att
inkomsterna inte kommer från eget arbete (25 kap. 18 § SFB).
När en enskild näringsidkare säljer en näringsfastighet eller en näringsbostad räknas vinsten eller förlusten till inkomstslaget kapital. Om en näringsverksamhet består av att köpa och sälja fastigheter utgör fastigheterna
lagertillgångar. I de fall fastigheterna är en lagertillgång sker beskattningen i
inkomstslaget näringsverksamhet. (13 kap. 6 § IL) Inkomsterna kan då ingå
i inkomsten av näringsverksamhet som SGI-B beräknas med ledning av.
3.2.3
Inkomst av näringsverksamhet
Inkomst av yrkesmässigt och självständigt bedriven förvärvsverksamhet ska
anses som inkomst av näringsverksamhet (13 kap. 1 § IL).
En egen företagare beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet för de
inkomster som hör till verksamheten. Även om företagaren arbetar i företaget och tar ut ”lön”, kan han eller hon inte få någon del av denna inkomst
beskattad i inkomstslaget tjänst, utan blir helt och hållet beskattad i näringsverksamhet.
Socialförsäkringsrättsligt räknas en egen företagares inkomst från eget
arbete i sin näringsverksamhet till inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst
av näringsverksamhet är det inkomstslag som till största delen resulterar i
SGI-B.
3.3
Vad är en näringsverksamhet?
Med näringsverksamhet menas en verksamhet som drivs varaktigt, självständigt och har vinstsyfte (13 kap. 1 § IL). Självständighets- och vinstkriteriet är avgörande vid bedömningen av om inkomsten ska räknas till
tjänst eller näringsverksamhet.
Någon närmare beskrivning i lagtexten om vad som kännetecknar en
självständigt bedriven verksamhet finns inte. Skatteverket utgår vid
bedömningen bland annat från den praxis som finns på området.
38
Vägledning 2004:5 Version 13
3.3.1
Näringsidkare
En näringsidkare är en fysisk person som yrkesmässigt och självständigt
bedriver verksamhet i vinstsyfte. En näringsidkares inkomster ska tas upp i
inkomstslaget näringsverksamhet. Inom socialförsäkringen betecknas en
sådan näringsidkare som egen företagare.
3.3.2
Aktiv och passiv näringsverksamhet
Uppdelningen i aktiv eller passiv näringsverksamhet har betydelse för uttag
av egenavgifter, särskild löneskatt och sociala förmåner. Den som driver
aktiv verksamhet betalar fulla socialavgifter, medan passiv verksamhet
endast beskattas med särskild löneskatt (3 kap. 3 § SAL och 2 § första
stycket lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster).
Det är Skatteverket som avgör om en näringsverksamhet är passiv eller
aktiv.
Aktiv näringsverksamhet
En näringsverksamhet är aktiv när näringsidkaren arbetat i verksamheten i
”inte oväsentlig” omfattning (2 kap. 23 § IL).
I normalfallet ska personen ha ägnat sysslorna i verksamheten minst en
tredjedel av den tid som går åt för en vanlig anställning på heltid. En person
som vid sidan av en anställning bedriver näringsverksamhet som i huvudsak
baseras på personens egen arbetsinsats, anses som regel också ha uppfyllt
aktivitetskravet. I ett sådant fall måste inte personens arbetstid uppgå till
minst en tredjedel av heltid.
Undantag från sistnämnda undantag görs för verksamheter där det ingår
mycket stora värden (”betydande balansomslutning”), till exempel förvaltning av egna fastigheter. Där är ett absolut krav att den egna arbetsinsatsen
utgör en tredjedel av normal heltid för att näringsverksamheten ska anses
vara aktiv. (Prop. 1989/90:110 Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning, s. 646)
Inkomst av aktiv näringsverksamhet ligger till grund för SGI-B, om övriga
villkor för att fastställa SGI är uppfyllda.
Passiv näringsverksamhet
Självständig näringsverksamhet som bedrivs i utlandet anses alltid som
passiv näringsverksamhet. I övrigt är passiv näringsverksamhet annan
verksamhet än den som beskrivits under aktiv näringsverksamhet.
(2 kap. 23 § IL)
Den som har inkomst av passiv näringsverksamhet:
• Betalar endast särskild löneskatt och inte egenavgifter eller arbetsgivaravgifter (2 § första stycket lagen [1990:659] om särskild löneskatt på
vissa förvärvsinkomster). Någon sjukförsäkringsavgift betalas därmed
inte.
39
Vägledning 2004:5 Version 13
Inkomst från passiv näringsverksamhet är inte pensionsgrundande utom i
det fall inkomsten består av sjukpenning. Det framgår av lagen (1998:674)
om inkomstgrundad ålderspension (LIP). Här finns ett uttryckligt krav att
näringsverksamheten ska vara aktiv för att vara förmånsgrundande (2 kap.
6 § LIP).
I reglerna om SGI finns inte uttryckt samma krav. Det enda krav som i
aktuellt avseende ställs är att den försäkrades årliga inkomst kan antas
uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet och att inkomsten kommer
från eget arbete (25 kap. 2 § och 3 § andra stycket 2 SFB).
Inkomst från passiv näringsverksamhet är i vissa fall inte en följd av eget
arbete och kan därmed inte ingå i SGI. I andra fall är inkomsten en följd av
arbete motsvarande nästan en tredjedel av heltid. De inkomster från passiv
näringsverksamhet som är en följd av eget arbete kan ligga till grund för
SGI. (Jämför 25 kap. 2 § SFB)
Av taxeringen framgår om en näringsverksamhet är passiv.
3.3.3
Olika typer av företag
Näringsverksamhet kan bedrivas i olika företagsformer. Även om en
verksamhet inte utövas i någon särskild företagsform är det näringsverksamhet om verksamheten bedrivs yrkesmässigt och självständigt (13 kap.
1 § IL).
Företagsformen är avgörande när Försäkringskassan ska bedöma om en
egen företagares inkomst är att anse som inkomst av anställning eller
inkomst av annat förvärvsarbete (FÖD-dom 657-1991).
De företagsformer som är aktuella för personer som har SGI-B, det vill säga
för en egen företagare, är enskild näringsidkare (enskild firma), enkelt bolag
och handelsbolag. Däremot räknas personer som är verksamma i aktiebolag
och ekonomiska föreningar som anställda. De har därför SGI-A.
3.3.4
Enskild näringsidkare
Företagsformen enskild näringsidkare, ofta benämnd som enskild firma,
behöver i regel inte registreras hos Bolagsverket (2 § andra stycket handelsregisterlagen [1974:157]). Anmälan för registrering för skatt ska ske hos
Skatteverket innan verksamheten startas eller övertas (7 kap. 2 § SFL).
Firman startar när en fysisk person börjar bedriva näringsverksamhet. En
enskild firma är ingen juridisk person. Firman är inte själv skattskyldig och
beskattas därför heller inte. Inkomsten beskattas i stället som inkomst av
näringsverksamhet hos den fysiska personen, det vill säga i regel ägaren och
i vissa fall hans eller hennes maka eller make (se 60 kap. 4–10 §§ IL).
Den enskilda firmans inkomster beskattas alltså enligt de skattesatser som
gäller för fysiska personer. Avgifter för socialförsäkringen och annat, som
arbetsgivaren normalt svarar för, läggs i stället på den fysiska personen som
40
Vägledning 2004:5 Version 13
egenavgifter eller särskild löneskatt (3 kap. 1 § SAL och 2 § första stycket
lagen [1990:659] om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster).
Inom socialförsäkringen räknas inkomster som en person har från sin
enskilda firma till SGI-B.
3.3.5
Enkelt bolag
Ett enkelt bolag finns när två eller fler fysiska eller juridiska personer har
avtalat att utöva verksamhet i bolag utan att det är frågan om ett handelsbolag. Enkla bolag registreras inte hos Bolagsverket. Däremot kan bolagsmännen i vissa fall finnas registrerade under sina namn. (1 kap. 1 och 3 §§
HBL och 2 § handelsregisterlagen [1974:157])
Anmälan för registrering för F-skatt ska ske hos Skatteverket innan verksamheten startas eller övertas (7 kap. 2 § SFL).
Ett enkelt bolag är inte en egen juridisk person (1 kap. 4 § HBL). Inkomsten
beskattas hos delägarna. På vilket sätt beror på om delägarna är juridiska
eller fysiska personer.
Två fysiska personer som avtalat att till exempel tippa trav tillsammans kan
göra detta i ett enkelt bolag. Ett avtalat projektsamarbete mellan två stora
byggbolag (juridiska personer) kan också vara ett enkelt bolag.
Inom socialförsäkringen räknas inkomster som en fysisk person har från
gemensamägt enkelt bolag till SGI-B.
3.3.6
Handelsbolag
Ett handelsbolag finns om två eller fler fysiska eller juridiska personer har
avtalat att gemensamt bedriva näringsverksamhet i bolag och bolaget har
registrerats hos Bolagsverket (1 kap. 1 § HBL och 2 § handelsregisterlagen
[1974:157]). Anmälan för registrering för skatt ska ske hos Skatteverket.
innan verksamheten startas eller övertas (7 kap. 2 § SFL). Ett handelsbolag
är en juridisk person i det avseendet att bolaget som sådant har rättigheter
och skyldigheter och kan föra talan inför domstolar (1 kap. 4 § HBL).
I ett vanligt handelsbolag ansvarar dock varje bolagsdelägare solidariskt och
personligt för bolagets förpliktelser (2 kap. 17 och 20 §§ HBL). Bolaget är
inte enskilt skattskyldigt vid inkomstbeskattningen. I IL omfattar benämningen juridiska personer inte handelsbolag. I stället beskattas bolagets
inkomster hos delägarna. Till varje handelsbolagsdelägare hänförs hans eller
hennes andel av bolagets resultat. (5 kap. 1 och 3 §§ IL och prop.
1999/2000:2 [del 2] bilaga 1, s. 22)
En handelsbolagsdelägares inkomst från näringsverksamheten tas som
huvudregel upp som inkomst av näringsverksamhet (10 kap. 4 § IL och
13 kap. 4 § IL jämförd med 13 kap 2 § IL).
41
Vägledning 2004:5 Version 13
Kommanditbolag
Kommanditbolag är ett handelsbolag där minst en bolagsman, benämns
komplementär, ansvarar personligt och solidariskt för bolagets förpliktelser.
Övriga bolagsmän, det vill säga kommanditdelägarna, ansvarar endast
gentemot bolaget för den kapitalinsats han eller hon satt in, eller åtagit sig
att sätta in, i bolaget. (1 kap. 2 § och 3 kap. 2,7 och 8 §§ HBL)
Inom socialförsäkringen ses en handelsbolagsdelägares andel av bolagets
inkomster som inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga SGI-B.
3.3.7
Aktiebolag
Aktiebolag är en företagsform som gör det möjligt för flera personer att bedriva näringsverksamhet tillsammans utan att någon i regel blir personligt
ansvarig för bolagets förpliktelser utöver det kapital var och en satt in i
bolaget (1 kap. 3 § aktiebolagslagen [2005:551]) (ABL). Ett aktiebolag ska
registreras hos Bolagsverket. Aktiebolaget blir en juridisk person i samband
med registreringen (27 kap. 1 § ABL och 1 § aktiebolagsförordningen
[2005:559]).
Skatterättsligt behandlas aktiebolaget som ett självständigt skattesubjekt.
Det innebär att bolaget självt är skattskyldigt för sina inkomster. All
beskattning hos ett aktiebolag ska ske i inkomstslaget näringsverksamhet
(13 kap. 2 § IL).
Personer som driver eller äger aktiebolag beskattas för den lön de tar ut från
bolaget i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Inom socialförsäkringen
jämställs de med övriga anställda i bolaget, och deras inkomster räknas till
SGI-A (FÖD-dom 657-1991).
3.3.8
Ekonomisk förening
En ekonomisk förening ska ha minst tre medlemmar (2 kap. 1 § lagen
[1987:667] om ekonomiska föreningar [EFL]). Den ska registreras hos
Bolagsverket och blir då en juridisk person. Föreningens medlemmar är inte
personligt ansvariga för föreningens skulder och andra förpliktelser utöver
kapitalinsats (1 kap. 2 och 3 §§ EFL och 2 § förordningen [1987:978] om
ekonomiska föreningar). En ekonomisk förening påminner i flera avseenden
om ett aktiebolag.
Personer som är medlemmar i en ekonomisk förening beskattas för den lön
de tar ut från föreningen i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Inom socialförsäkringen blir deras lön inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
3.4
Arbetstagare eller egen företagare?
Det har alltid varit svårt att socialförsäkringsrättsligt definiera begreppet
arbetstagare. Sedan begreppet F-skatt infördes har dock problemet minskat
avsevärt. Fortfarande kan en del gränsdragningsproblem förekomma för
några yrkeskategorier och olika typer av inkomst, till exempel uppdragstagare, idrottslig verksamhet och royalty.
42
Vägledning 2004:5 Version 13
3.4.1
Uppdragstagare
Med uppdragstagare menas den som utför arbete för annans räkning utan att
det finns ett anställningsförhållande. Ersättning för uppdrag ska vid
beräkning av SGI anses som inkomst av anställning om
• ersättningen betalas ut i pengar
• och om den under ett år uppgår till sammanlagt minst 1 000 kronor
• och kommer från en och samma uppdragsgivare
(25 kap. 7 § SFB)
Uppdragstagare jämställs i dessa avseenden med arbetstagare. Som uppdragstagare betraktas den som innehar förtroendeuppdrag, till exempel som
styrelseledamot, som har tillfälligt uppdrag att förrätta bouppteckning,
verkställa besiktning och värdering, hålla föredrag med mera.
Tommy har en SGI som baseras på inkomst av anställning som lärare.
På sin fritid förrättar han bouppteckningar. Under ett år förrättar han
tio bouppteckningar på uppdrag av stadens enda begravningsbyrå. För
varje bouppteckning får han 1 500 kronor i ersättning och sammanlagt
tjänar han 15 000 kronor.
Inkomsten på 15 000 kronor ska tas upp som inkomst av tjänst.
Tommy är att beteckna som uppdragstagare eftersom hans inkomster
under ett år uppgår till minst 1 000 kronor från en och samma uppdragsgivare.
Socialförsäkringsrättsligt betraktas inkomsten som inkomst av anställning, det vill säga SGI-A.
Ovan nämnda regler gäller inte när det handlar om uppdrag som ingår i en
näringsverksamhet som uppdragstagaren bedriver.
Olle driver en enskild firma och betalar F-skatt. Firmans verksamhetsområde är att sälja tjänster inom det familjerättsliga området. Bland
dessa tjänster ingår bland annat att förrätta bouppteckningar.
Inkomsten ska tas upp som inkomst av näringsverksamhet. Inom
socialförsäkringen betraktas inkomsten som inkomst av annat
förvärvsarbete, det vill säga SGI-B, eftersom uppdragen ingår i Olles
näringsverksamhet.
43
Vägledning 2004:5 Version 13
Följande faktorer har ofta vägts in då en uppdragstagare av skattemyndigheter och domstolar bedömts bedriva näringsverksamhet:
• Det finns flera uppdragsgivare eller, i de fall det inte finns flera
uppdragsgivare, uppdragstagaren har ett stort ekonomiskt risktagande i
form av till exempel investeringar i dyrbar maskinpark, egna anställda,
eller en specialistkompetens av den arten att det endast finns ett fåtal
möjliga uppdragsgivare.
• Uppdragstagaren vänder sig till allmänheten genom annonsering eller
dylikt.
• Uppdragstagaren är inte inordnad i uppdragsgivarens verksamhet. Om en
person endast ställer sin arbetskraft till förfogande och ersätter eller
vikarierar för anställda hos uppdragsgivaren, eller rycker in vid arbetstoppar, bedöms i regel uppdragstagaren som arbetstagare.
Vid prövningar av skattemyndigheter och domstolar har dock även en
persons yrkeskategori varit avgörande vid bedömningen. De presenterade
punkterna har i dessa fall haft mindre betydelse. Därför är det svårt att exakt
fastslå gränsen för om en uppdragstagare är att anse som arbetstagare eller
egen företagare. Dessutom kan bedömningarna förändras av nytillkommande praxis.
I RSV:s rapport 1998:4 F-skatt åt flera – utvidgning av näringsbegreppet
(s. 30 f.) görs en genomgång av den praxis som vid tidpunkten gällde för
olika yrkeskategorier.
3.4.2
Idrottslig verksamhet
I äldre praxis ansågs inkomster från idrottsverksamhet som inkomst av
hobbyverksamhet och därmed inte som inkomst av förvärvsarbete. Under
1980-talet skedde en omsvängning. Från och med den tidpunkten kan
idrottsinkomster ses som arbetsinkomster. (Se RFV Redovisar [1985:4]
Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än anställning
[SGI-B], s. 7 f.)
Idrottslig verksamhet är normalt sådan verksamhet som en organisation
ansluten till Sveriges Riksidrottsförbund eller någon annan jämförbar
organisation anordnar – detta enligt RSV:s rekommendationer
(RSV S 2000:52).
Även tränare, gymnastikinstruktörer, domare och andra funktionärer av
liknande slag ska räknas som idrottsutövare. Med funktionärer menas ledare
i föreningar som regelbundet medverkar vid träningar, matcher och liknande, och där funktionärernas arbete är en direkt förutsättning för idrotten i
föreningen. Däremot ska inte funktionärer som huvudsakligen har styrelseuppdrag och andra administrativa uppgifter räknas till denna grupp.
(RSV S 2000:52)
44
Vägledning 2004:5 Version 13
Enligt IL ska löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst tas upp
som intäkt (11 kap. 1 § IL). Ersättningar i samband med idrottslig
verksamhet beskattas i allmänhet som inkomst av tjänst. Endast i undantagsfall sker beskattning enligt de regler som gäller för näringsverksamhet. (RSV S 2000:52)
Till näringsverksamhet räknas sådan idrottslig utövning som har karaktär av
yrkesmässighet, det vill säga har vinstsyfte, varaktighet och självständighet.
Den omständigheten att idrottsutövaren har anställd personal eller att företag
används för den idrottsliga verksamheten kan innebära att ersättningar med
mera räknas som inkomst av näringsverksamhet. Detsamma kan vara fallet
om verksamheten kräver omfattande och dyrbar utrustning (motorsport,
hästsport o.d.). (RSV S 2000:52)
Idrottsinkomster kan alltså räknas till antingen inkomst av anställning
(SGI-A) eller inkomst av annat förvärvsarbete (SGI-B).
3.4.3
Royalty med mera
Den som får ersättning i form av royalty eller periodisk avgift för att
materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet (13 kap. 11 § IL). Om personen driver näringsverksamhet kan
royaltyinkomster med mera läggas till grund för SGI-B.
Royalty kan också utgöra inkomst av tjänst. När ersättningen grundar sig på
anställning, på uppdrag eller på tillfällig verksamhet som inte ingår i en
näringsverksamhet, beskattas den i inkomstslaget tjänst (13 kap. 11 § IL).
Inkomsten kan då läggas till grund för SGI-A.
Förutsättningen för att royalty med mera ska kunna ingå i SGI är att övriga
villkor är uppfyllda, bland annat att inkomsten är stadigvarande eller årligen
återkommande.
Rätten att utnyttja ett patent eller liknande kan överlåtas. Det här innebär att
dessa inkomster (ersättningar) inte nödvändigtvis behöver komma från eget
arbete. Inkomst från en sådan här förvärvad rättighet kan inte läggas till
grund för SGI. Anledningen är just att inkomsterna inte kommer från eget
arbete. (25 kap. 2 § SFB)
3.4.4
Konstnärer med flera
Konstnärer som inte har en anställning anses inom skatterätten som egna
företagare. De har inkomster från näringsverksamhet och inkomsterna
räknas i normalfallet till SGI-B. Konstnärerna har i dessa fall en F-skattsedel.
Det är inte ovanligt att konstnärer utför arbete vid sidan av näringsverksamheten. Om uppdraget har en naturlig anknytning till näringsverksamheten
ska inkomsten från uppdraget tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Det
här innebär en ökning av inkomsten av näringsverksamhet och inkomsterna
blir SGI-B.
45
Vägledning 2004:5 Version 13
En konstnär kan även vara anställd till exempel på ett studieförbund på
halvtid. Om det är fråga om ett vanligt anställningsavtal ska inte konstnären
använda F-skattsedeln. Inkomsterna blir då SGI-A och konstnären kommer
att ha en blandad SGI.
Det finns även andra yrkesgrupper som – ur socialförsäkringens perspektiv
kan ha liknande arbetsförhållanden som konstnärer och därför behandlas på
motsvarande sätt.
3.4.5
Hobbyverksamhet
Hobbyverksamhet bedrivs självständigt och varaktigt men inte yrkesmässigt
och saknar vinstsyfte på längre eller kortare sikt. Hobbyverksamhet beskattas i inkomstslaget tjänst (10 kap. 1 § IL). Överskott som uppkommit av
hobbyverksamhet är underlag för egenavgifter.
Inom socialförsäkringen kan sådana tjänsteinkomster räknas till inkomst av
annat förvärvsarbete (SGI-B) om förutsättningarna i 25 kap. 10 och 13–
15 §§ SFB är uppfyllda.
Hobbyverksamheten kan ge möjlighet till anställnings- eller uppdragsinkomster, till exempel arvoden för föreläsningar eller studiecirkelverksamhet. Då är det fråga om en vanlig anställningsinkomst som deklareras som
lön. Inkomsten räknas då som SGI-A.
Förutsättningen för att lägga inkomst av hobbyverksamhet till grund för SGI
är att övriga villkor för SGI är uppfyllda, bland annat att inkomsten kommer
från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller årligen
återkommande (25 kap. 3 § andra stycket SFB).
46
Vägledning 2004:5 Version 13
4
Inkomst av anställning – SGI-A
SGI kan fastställas för den som omfattas av den arbetsbaserade försäkringen
och har en varaktig inkomst av eget arbete i Sverige. Ytterligare ett villkor
för att inkomsten ska kunna läggas till grund för SGI är att inkomsten utgörs
av pengar. Omkring denna fråga, det vill säga vad som är inkomst i pengar
som kan ingå i SGI-A, kretsar innehållet i detta kapitel. Därtill redovisas de
bestämmelser som reglerar hur SGI-A ska beräknas, och vilka omständigheter som kan eller ska beaktas vid denna beräkning.
4.1
Inkomster som kan ingå i SGI
SGI är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad tills vidare antas få för
eget arbete här i landet, till exempel som arbetstagare i allmän eller enskild
tjänst (inkomst av anställning) (25 kap. 2 § SFB). Inkomst av anställning
som förutom lön kan betecknas som inkomst i pengar, och därmed ingå i
SGI, är till exempel:
• ackordsersättning
• arvoden för till exempel förtroendevalda
• drickspengar
• ersättning till familjehemsförälder (exklusive kostnadsersättning)
• gratifikation
• helgersättning
• jourersättning
• kostersättning för sjömän
• närvaropremie
• tillägg för obekväm arbetstid (OB-tillägg)
• permitteringslön
• provision
• produktionstillägg för kabinpersonal
• restidstillägg
• resultatbonus
• semesterersättning
• semesterlön
• tantiem
• uppsägningslön
• vikariatsersättning
• övertidsersättning
47
Vägledning 2004:5 Version 13
För att inkomst i pengar ska kunna ingå i SGI måste den dessutom kunna
antas vara under minst sex månader i en följd eller vara årligen återkommande (25 kap. 3 § SFB). Se vidare kapitel 2.
En försäkrad kan alltså förutom grundlön ha en mängd andra inkomster i
pengar. Sådana ersättningar är inte alltid sjukpenninggrundande. Olika typer
av lönetillägg kan till exempel ingå i SGI, medan kostnadsersättningar och
andra skattepliktiga förmåner inte ingår i SGI (prop. 1995/96:209 Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m., s. 35 f.). Det är därför viktigt att i det
enskilda fallet utreda om en ersättning är ett lönetillägg, en skattepliktig
förmån eller en kostnadsersättning.
Karl är anställd som montör och utför monteringsarbete hos företagets
olika kunder. Han har en grundlön på 18 000 kr per månad. Utöver det
får Karl två andra ersättningar i pengar. Den ena ersättningen är ett
restidstillägg på 2 000 kronor per månad och den andra en bilersättning på 1 500 kronor per månad.
Försäkringskassans utredning visar att restidstillägget är en ersättning
för den tid Karl befinner sig i bilen för att ta sig till och från olika
kunder. Bilersättningen är avsedd att ersätta de kostnader han har när
han använder den egna bilen.
Restidstillägget kan ingå i SGI eftersom det kan ses som ett lönetilllägg som har likheter med ett OB-tillägg. Ersättningen för att använda
den egna bilen i tjänsten kan inte ingå i SGI eftersom det är en kostnadsersättning.
4.1.1
Övertidsersättning
Ersättning för övertidsarbete kan ingå i SGI, förutsatt att inkomsten från
övertidsarbetet uppfyller villkoren om varaktighet (se avsnitt 2.2). Övertidsarbete som tas ut i ledighet kan inte ingå i SGI, eftersom ingen ersättning i
pengar utbetalats.
4.1.2
Produktionstillägg
Kabinpersonal som är anställda hos flygbolag kan ibland få ett så kallat
produktionstillägg. Produktionstillägg betalas ut när arbetstagaren utför
arbete utöver schemalagd tid. Ersättningen blir aktuell när det uppstår
förseningar vid flygningar. Tilläggets storlek är kopplat till en persons
arbetsinsats genom ett sorts poängsystem. Enligt ett avgörande från
kammarrätten kan produktionstillägg läggas till grund för SGI (KRNS-dom
6504-2001).
48
Vägledning 2004:5 Version 13
4.1.3
Kostersättning för sjömän
En person som arbetar ombord på en båt får genom sin arbetsgivare i regel
mat och husrum på båten, så kallat fritt vivre. Värdet av denna löneförmån
ingår inte i den försäkrades SGI (prop. 1995/96:209, s. 35 f.).
Under den tid den försäkrade är i land betalar arbetsgivaren en kostersättning som kompensation för det fria vivret som sjömannen inte kan använda
sig av. Kostersättningens storlek per månad kan variera. Storleken beror
dels på vilken ersättning som betalas per dag (ersättningens storlek regleras i
avtal), dels på den försäkrades tjänstgöringsschema, det vill säga hur många
dagar han eller hon tjänstgör ombord respektive är i land. Kostersättning
betalas ut i pengar och får när det gäller sjömän normalt betraktas som lön
för eget arbete. Den kan därför vara sjukpenninggrundande. (KRNG-dom
3430-1997)
4.1.4
Semesterlön eller semesterersättning
En arbetstagare har enligt lag rätt till semesterförmåner. Sådana förmåner är
semesterledighet, semesterlön (ersättning under semesterledighet), semestertillägg (extra tillägg per semesterdag) och semesterersättning (ersättning för
inte uttagen semester). Det här regleras i semesterlagen (1977:480).
Semesterlagen har sedan den 1 april 2010 två beräkningsmodeller, sammalöneregeln och procentregeln. I första hand ska sammalöneregeln användas.
Den innebär att en anställd behåller sin aktuella månadslön och dessutom får
ett semestertillägg per betald dag. Sammalöneregeln kan dock endast
tillämpas på anställda som har en fast månadslön eller veckolön.
För en anställd som har timlön är det i stället procentregeln som ska
tillämpas. Procentregeln innebär att den anställde får semesterlön i stället för
ordinarie lön. Semesterlönen kan också betalas ut vid varje löneutbetalning.
Beräkning av semesterlön ska utgöra 12 procent av den semesterlönegrundande inkomsten. Den lagstadgade semesterlönens procentsats ger en
något högre ersättning när en person har semester jämfört med när han eller
hon arbetar. Semesterlön får inte inräknas i den försäkrades SGI till högre
belopp än vad som skulle ha betalats ut i lön för utfört arbete under motsvarande tid. En liknande begränsning gäller semesterersättning. (25 kap.
17 § SFB, prop. 1995/96:209, s. 33 och bet. 1996/97:SfU4, Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m., s. 12 och 23)
Calle har en månadslön på 15 000 kronor som betalas ut varje månad
under året. Under arbetsåret har han fem veckors betald semesterledighet. När Calle har semester får han semesterlön med samma
belopp som månadslönen. Utöver semesterlönen har han rätt till
semestertillägg på 0,43 procent/semesterdag.
Calles årliga inkomst som kan ligga till grund för SGI blir 180 000
kronor (15 000 kr x 12 månader).
49
Vägledning 2004:5 Version 13
Mohammed är anställd på heltid med en timlön på 150 kronor. Utöver
timlönen har han 12,72 procent i semesterlön som han får varje månad
i samband med löneutbetalningen. Mohammed arbetar 38 timmar i
veckan.
Mohammeds årliga inkomst som kan ligga till grund för SGI blir
296 400 kronor (150 kr x 38 timmar x 52 veckor).
Victoria har en anställning med en månadslön på 15 000 kronor. Hon
slutar sin anställning den 30 juni. Hon har rätt till semesterersättning
med 21 000 kronor som hon får utbetalat i slutet av juli. Den 1 juli
börjar hon ett nytt arbete. Victoria tjänar 20 000 kronor per månad.
Victorias nya SGI blir 240 000 kronor (20 000 kr x 12 månader).
Semesterersättning från en tidigare anställning räknas inte in i SGI.
4.1.5
Ersättningar i samband med att anställningen upphör
I samband med att en anställning upphör betalas ibland ekonomisk ersättning trots att den försäkrade inte utför eget arbete. Ersättningar som kan
förekomma är bland annat:
• lön under uppsägningstid
• lön via statlig lönegaranti
• avgångsvederlag
Hur dessa inkomster ska betraktas ur SGI-synpunkt finns inte reglerat i
någon författning. Däremot finns ett kammarrättsavgörande om lön under
uppsägningstid och ett avgörande från RR om avgångsvederlag.
Beträffande avgångsvederlag, se avsnitt 4.2.
Lön under uppsägningstid
RFV anförde i ett mål att ett anställningsförhållande består fram till dess att
uppsägningstiden löpt ut. Lön som en försäkrad får under uppsägningstid
bör därför vara sjukpenninggrundande. Det bör gälla även om den
försäkrade inte har någon arbetsplikt under uppsägningstiden. Kammarrätten beslutade i enlighet med RFV:s linje. (KRNS-dom 6022-1997)
Lön via statlig lönegaranti
Lön via statlig lönegaranti innebär en möjlighet för arbetstagaren att få lön
utbetald under uppsägningstid om arbetsgivaren går i konkurs. Förutsättningarna för statlig lönegaranti framgår av lönegarantilagen (1992:497) och
lönegaranti förordningen (1992:501). Lön via statlig lönegaranti betalas
alltså ut under uppsägningstid då anställningen består. Med ledning av
50
Vägledning 2004:5 Version 13
kammarrättsdomen om uppsägningstid, och den dom från RR som redovisas
i avsnitt 4.2 Avgångsvederlag, kan det vara rimligt att anse att lön via statlig
lönegaranti kan ligga till grund för SGI.
4.1.6
Lön under tjänstledighet m.m.
Lön som betalas ut av den försäkrades arbetsgivare under tjänstledighet –
exempelvis för studier – har i flera domar bedömts som inkomst av arbete
och därför som sjukpenninggrundande (se RFV Anser 1997:6, s. 4 f.).
I ett mål ansågs bibehållna löneförmåner under ”sabbatsledighet” kunna
läggas till grund för SGI. Personen det gällde var tjänstledig från sin
anställning under ett års tid med bibehållen lön. Inom företaget kunde
arbetstagare som uppfyllde vissa villkor på lång och krävande tjänst få rätt
till ”sabbatsledighet”. Detta slag av ledighet var, i likhet med semester, en
form av tidigare intjänad ledighet. Den hade tillkommit för att ge arbetstagare, vilkas arbetsförhållanden omöjliggjort regelrätta semesterperioder
eller kompensation för stora övertidsuttag, en möjlighet till längre ledighet.
Vid eventuell sjukdom under ledigheten skulle löneavdrag komma att göras.
Anställningsförhållandet bestod under ledigheten. Arbetsgivaren fortsatte att
betala socialförsäkringsavgifter och att dra preliminärskatt på lönen.
(FÖD-dom 479-1983 är refererad FÖD 1986:1).
Den som studerar anses i regel göra ett förvärvsavbrott. När någon gör ett
förvärvsavbrott för studier, och inte längre har inkomst av eget arbete, blir
skyddsbestämmelserna om vilande SGI och studietids-SGI tillämpliga.
I avsnitt 8.4 finns mer information om dessa bestämmelser.
En studerande med lön från en arbetsgivare under studietiden kan emellertid
i vissa fall få lägga lönen till grund för SGI. Om lönen kan läggas till grund
för SGI betraktas den studerande i första hand som förvärvsarbetande och
inte som studerande. Skyddsreglerna om vilande SGI och studietids-SGI blir
därför i regel inte tillämpliga.
Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas
likställs med förvärvsarbete (25 kap. 28 § och 13 kap. 7 § SFB). Äldre
praxis fastslog att ”oavkortad lön” som den tjänstledige får från arbetsgivaren under utbildningstiden skulle betraktas som inkomst av arbete (se
Westerhäll, Lotta [1986] Sjukpenninggrundande inkomst, s. 139 f.). Med
oavkortad lön får förstås en lön som minst motsvarar personens grundlön
från anställningen före studierna.
Ann-Eva är anställd tills vidare som administratör. Hon tjänar 20 000
kronor per månad. Efter ett år beviljas hon tjänstledighet för studier.
Ann-Eva blir sjuk efter ett par månaders studier.
51
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassans utredning visar att arbetsgivaren betalar ut oavkortad lön till Ann-Eva under studietiden. Arbetsgivaren betalar arbetsgivaravgifter. När Ann-Eva är ledig från studierna är hon skyldig
att arbeta i företaget. Om hon inte avser arbeta är hon skyldig att ta ut
semester eller begära tjänstledighet utan lön.
Försäkringskassan beräknar Ann-Evas SGI till 240 000 kronor. AnnEvas lön under studietiden är att beteckna som inkomst av arbete.
Reducerad lön under studier, det vill säga lön som inte har betalats ut
oavkortat, har också i några fall kunnat läggas till grund för SGI (jämför
FÖD-dom 1793-1980 är refererad FÖD 1982:4, FÖD-dom 224-1987 och
Westerhäll [1986], s. 139 f.). I de fall studierna bedrivs inom det egna yrkesområdet kan det bli aktuellt med SGI-skydd under studietiden, det vill säga
vilande SGI och en studietids-SGI grundad på den reducerade lönen. Se
vidare avsnitt 8.4.
Kompensations- och vederlagsledighet
Mot bakgrund av ovan nämnda domar kan även kompensations- och
vederlagsledighet med lön jämställas med förvärvsarbete.
4.1.7
Inkomst från utländsk arbetsgivare – tillämpning från
och med 1 januari 2013
Inkomst från en utländsk arbetsgivare kan på samma sätt som från en svensk
arbetsgivare vara inkomst av anställning (SGI-A) om arbetet utförs här i
Sverige.
En anställd som ingått ett socialavgiftsavtal med sin utländske arbetsgivare
ska från och med den 1 januari 2013 inte längre betala egenavgifter på sina
inkomster. Den anställde ska i stället fullgöra arbetsgivarens skyldigheter
vad avser arbetsgivaravgifter. Ändringarana som är en EU-anpassning av de
svenska reglerna, innebär bl.a. att den anställde till Skatteverket ska
redovisa och betala arbetsgivaravgifter varje månad.
De nya reglerna innebär att 25 kap. 15 § SFB har upphört att gälla. De nya
bestämmelserna ska tillämpas på ersättning som betalas ut respektive
inkomster som en anställd får efter den 31 december 2012. Inkomsten kan
ligga till grund för SGI-A.
Ett socialavgiftsavtal innebär inte att utgivaren (arbetsgivaren) befrias från
sina skyldigheter om mottagaren av ersättningen inte fullgör sina skyldigheter (prop. 2012/13:18 avsnitt 5 Vissa internationella socialavgiftsfrågor).
4.1.8
Inkomst från utländsk arbetsgivare
Inkomst från utländsk arbetsgivare kan, på samma sätt som från svensk
arbetsgivare, anses vara inkomst av anställning (SGI-A) om arbetet utförs i
Sverige.
52
Vägledning 2004:5 Version 13
En utländsk arbetsgivare har dock rätt att avtala med sin anställde i Sverige
om att ersättningen ska betraktas som inkomst av annat förvärvsarbete
(SGI-B). Konsekvensen av ett sådant avtal blir att den anställde själv betalar
alla socialförsäkringsavgifter (3 kap. 6 § SAL). Det här gäller inkomster och
ersättning som den anställde fått till och med den 31 december 2012.
Skatteverket kan svara på om en utländsk arbetsgivare utan fast driftställe i
Sverige är registrerad och betalar avgifter här för personal som ska omfattas
av svensk socialförsäkring.
4.1.9
Marie Curie-stipendiater
Forskare som får Marie Curie-stipendier kan omfattas av den arbetsbaserade
försäkringen och ha rätt till SGI. Det visar två avgöranden från Regeringsrätten (RR-dom 3951-04 och RR-dom 2905-05).
Dessa mål handlade om socialförsäkringstillhörigheten för en holländsk
respektive en ungersk medborgare som fick Marie Curie-stipendier för
forskning vid Lunds universitet. Stipendiemedlen har betalats ut till
universitetet av EU som i sin tur betalat ut ersättning till forskarna. Enligt 11
kap. 46 § IL beskattas Marie Curie-stipendierna i inkomstslaget tjänst. Skatt
och sociala avgifter har betalats av universitetet innan ersättningen betalades
ut till stipendiaten. Enligt 3 kap. 13 § SofL (numera 6 kap. 20 § SFB) är en
sådan stipendiat försäkrad för vissa angivna pensionsförmåner. Försäkringskassan har därför tidigare dragit slutsatsen att den som fått ett Marie Curiestipendium inte har rätt till andra socialförsäkringsförmåner än dessa
pensionsförmåner. Detta trots att universitetet drar skatt och betalar sociala
avgifter för stipendiaterna.
Genom RR:s domar har oklarheten undanröjts. RR anförde i domarna att
regeln i 3 kap. 13 § SofL (numera 6 kap. 20 § SFB) inte påverkar bedömningen om förvärvsarbete faktiskt utförs eller inte. Avgörande för bedömningen av om förvärvsarbete utförs är i stället vilka villkor som faktiskt
gällde för verksamheten. RR pekar på tre förhållanden som gör att verksamheten måste anses utgöra förvärvsarbete i den mening som avses i 2 kap. 7 §
SofL (numera 6 kap. 2 § SFB). Stipendiaten har
• fått ersättning av samma storlek som andra forskare på samma nivå,
• varit verksam på samma villkor som andra forskare på samma nivå, och
• haft samma skyldigheter gentemot universitetet som andra forskare
I de fall verksamheten faller in under ovanstående kriterier rör det sig alltså
om förvärvsarbete och personen ifråga omfattas av den arbetsbaserade
försäkringen. RR:s avgöranden innebär också att en sådan i målet aktuell
ersättning kan ligga till grund för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Beträffande andra stipendier, se avsnitt 4.2.
53
Vägledning 2004:5 Version 13
4.1.10
Speciella anställningssituationer
Lönebidrag
Lönebidrag kan betalas ut till en arbetsgivare som stöd för att han eller hon
ska kunna anställa eller behålla en person i verksamheten. Det kallas för
lönebidragsanställd (25 och 26 §§ förordningen [2000:630] om särskilda
insatser för personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga). Eftersom personen får lön av arbetsgivaren för eget arbete kan
inkomsten läggas till grund för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Hanna är anställd tills vidare som diversearbetare i en livsmedelsaffär.
Arbetsförmedlingen har beviljat arbetsgivaren ett lönebidrag. Efter en
tid sjukanmäler sig Hanna. Hon lämnar uppgift om en månadslön på
20 000 kronor.
Efter utredning med arbetsgivaren fastställer Försäkringskassan
Hannas SGI till 240 000 kronor. Hannas inkomst är att beteckna som
inkomst av arbete. Att Arbetsförmedlingen lämnar bidrag till en stor
del av lönekostnaden har ingen betydelse vid bedömningen av Hannas
SGI.
Skyddat arbete
Skyddat arbete kan personer få med ett sådant funktionshinder att arbetsförmågan är så nedsatt att de inte kan få ett annat arbete. Skyddat arbete
finns i två former; hos Samhall och offentligt skyddat arbete (OSA) hos
offentlig arbetsgivare. Det här framgår av 32 och 33 §§ förordningen
(2000:630).
Anställningsstöd
Statligt anställningsstöd kan lämnas till en arbetsgivare i syfte att stimulera
anställningar av personer som har svårigheter att få ett reguljärt arbete.
Anställningsstödet innebär att arbetsgivaren får ersättning för en del av
lönekostnaden. En arbetstagare som anställs med anställningsstöd har rätt
till lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal (2, 3 och 8 §§
förordningen [1997:1275] om anställningsstöd).
Den lön som betalas ut i samband med skyddat arbete och anställningsstöd
kan på samma sätt som lönen i en lönebidragsanställning läggas till grund
för SGI om övriga villkor är uppfyllda.
Nystartsjobb
Ett annat stöd som kan lämnas till arbetsgivare är att arbetsgivaravgifterna
subventioneras när arbetsgivaren anställer vissa arbetslösa personer, så
kallade nystartsjobb. Nystartsjobben gäller bland annat för personer som
varit arbetslösa, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program eller fått sin
försörjning från sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning på
heltid i mer än ett år. Subventionen lämnas under lika lång tid som personen
54
Vägledning 2004:5 Version 13
det gäller har varit arbetslös, deltagit i arbetsmarknadspolitiska program
alternativt fått sin försörjning från sjukpenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning, dock högst fem år. Den som får ett nystartsjobb får även lön
och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal (3, 6, 8, 10, och 12 §§
förordningen [2006:1481] om stöd för nystartsjobb, prop. 2006/07:1
Utgiftsområde 13, Arbetsmarknad, s. 77).
Lön som en försäkrad har i ett nystartsjobb kan ge rätt till SGI om övriga
villkor är uppfyllda.
Det kan också bli aktuellt att bedöma om villkoren för SGI-skydd ska
tillämpas för den som har fått ett nystartsjobb i en lägre omfattning än
fastställd SGI. Se vidare avsnitt 8.3.2.
4.2
Ersättningar som inte ingår i SGI
4.2.1
Kapitalinkomster
Inkomst av kapital är inte sjukpenninggrundande eftersom inkomsten inte är
en följd av eget arbete. I SFB regleras särskilt att sådana utdelningar,
kapitalvinster och penninglån som enligt 10 kap. 3 § 1–3 IL räknas som
inkomst av tjänst inte är sjukpenninggrundande (25 kap. 18 § SFB). Det
som avses är
• utdelningar och kapitalvinster på aktier med mera i den utsträckning som
anges i 57 kap. IL, i företag som är eller har varit fåmansföretag,
• kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning
som anges i 50 kap. 7 § IL, och
• penninglån från aktiebolag i strid med 21 kap. 1 § ABL eller lagen
(1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. – till exempel
penninglån till den som äger aktier eller är styrelseledamot eller
verkställande direktör i bolaget.
4.2.2
Vissa ersättningar som beskattas med särskild
löneskatt
Ersättningar som anges i 1 § första stycket 1–5 och 2 § fjärde stycket lagen
(1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster är inte
sjukpenninggrundande (25 kap. 20 § SFB). Det handlar bland annat om
• kollektivavtalsgrundat avgångsbidrag (AGB) från Arbetsmarknadens
Försäkrings AB (AMF),
• avgångsersättning (AGE) från trygghetsråd eller trygghetsstiftelse,
• ersättning från avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) som utgör komplement
till sjukersättning eller aktivitetsersättning,
• ersättning från avtalsansvarighetsförsäkring som lämnas i form av
engångsbelopp och inte utgör kompensation för inkomstbortfall, och
• ersättning från sådan grupplivförsäkring, avtalsgruppförsäkring och
trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) som avses i 15 kap. 9 § IL.
55
Vägledning 2004:5 Version 13
4.2.3
Ersättningar som understiger 1 000 kronor under
ett år
Om ersättning för arbete för någon annans räkning under året inte kan antas
uppgå till minst 1 000 kronor ska ersättningen från denne inte tas med vid
beräkningen av SGI-A. Om ersättningen utgör inkomst i näringsverksamhet
räknas den in i SGI-B. (25 kap. 16 § SFB)
4.2.4
Vissa idrottsinkomster
Den ersättning som idrottsutövare får från sådan ideell förening som avses i
7 kap. 7 § första stycket IL kan inte ingå i SGI om ersättningen per år kan
antas understiga ett halvt prisbasbelopp. Detta gäller under förutsättning att
föreningen har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet.
(25 kap.19 § SFB)
4.2.5
Ersättning från vinstandelsstiftelse
Ersättning från vinstandelsstiftelse kan antingen ingå i SGI eller inte. Det
beror på förutsättningarna om ersättningen kan läggas till grund för SGI.
4.2.6
Ersättning från vinstandelsstiftelse som inte ingår
i SGI
Som SGI räknas inte ersättning från stiftelse som syftar till att tillgodose
ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en
arbetsgivare som lämnat bidrag till en stiftelse (vinstandelsstiftelse) om
följande förutsättningar är uppfyllda
• ersättningen avser sådan anställd som omfattas av ändamålet med
stiftelsen,
• ersättningen avser inte betalning för den anställdes arbete åt vinstandelsstiftelsen och
• de bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit
avsedda att vara bundna minst tre kalenderår och att på likartade villkor
tillkomma en betydande del av de anställda
Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande
ändamål som en vinstandelsstiftelse (25 kap. 21 § SFB).
Ersättning från vinstandelsstiftelse som ingår i SGI
Undantag är den ersättning som lämnas från en juridisk person till företagsledare eller delägare, eller till en till dessa personer, närstående person, om
arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag. Med nämnda
begrepp avses detsamma som i inkomstskattelagen (2 kap. 22 § och 56 kap.
6 § IL). Sådan ersättning ska inräknas i SGI. (25 kap. 22 § SFB) Förutsättningen är att ersättningen uppfyller övriga villkor för SGI, bland annat
villkoret om varaktighet och att ersättningen betalas ut i pengar.
56
Vägledning 2004:5 Version 13
4.2.7
Sjukersättning och arbete med s.k. steglös avräkning
För vissa personer med sjukersättning till vidare gäller särskilda regler.
Reglerna innebär att försäkrade kan arbeta eller utöka sitt arbete utan att
rätten till ersättningen omprövas. Sjukersättningen minskas i stället med
hänsyn till en reduceringsinkomst enligt ett system som kallas steglös
avräkning. Reduceringsinkomsten består av förvärvsinkomster och andra
pensionsgrundande inkomster med vissa undantag. Sjukersättningen minskas
först när reduceringsinkomsten för ett år överstiger ett visst fribelopp
(37 kap SFB).
Inkomst av arbete som utförs med stöd av de särskilda bestämmelserna om
steglös avräkning, det vill säga arbetsinkomst för samma tid som sjukersättning är beviljad, får inte ingå i beräkningen av SGI (25 kap. 24 § SFB).
I de fall en försäkrad har partiell sjukersättning och arbetar partiellt grundas
SGI endast på arbetsinkomst på den del som den försäkrade inte har sjukersättning för.
4.2.8
Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar
Den försäkrade kan utöver lön få andra skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar som är kopplade till anställningen. Fri bil är ett exempel på
en skattepliktig förmån. Traktamenten och bensintillägg är exempel på
kostnadsersättningar. I SGI ska inte ingå andra skattepliktiga förmåner än
ersättning i pengar och inte heller skattepliktiga kostnadsersättningar (prop.
1995/96:209, s. 35 f.).
Tjänstgöringstillägg
Det finns olika former av tjänstgöringstillägg. Ett tjänstgöringstillägg som
ersätter merkostnader är inte sjukpenninggrundande. Här finns alltså en
tydlig skillnad mot de lönetillägg som berördes i avsnitt 4.1. Att ett tjänstgöringstillägg är skattepliktigt och avgiftsgrundande samt sjuklönegrundande medför inte heller i sig att det blir sjukpenninggrundande. Ett exempel
på en sådan kostnadsersättning är flygtillägget som betalas ut till kabinpersonal vid sådan bortavaro från hemmabas som inte är förenad med
övernattning (KRNG-dom 789-1998 och KRNS-dom 6504-2001).
4.2.9
Ersättningar från Försäkringskassan, arbetslöshetskassa och kommun
Som framgått tidigare är SGI den årliga inkomst i pengar en försäkrad kan
antas komma att tillsvidare få för eget arbete (25 kap. 2 § SFB). Vissa andra
ersättningar utgör inte inkomst av eget arbete och kan därför inte räknas in i
SGI. Hit hör bland annat ersättningar från Försäkringskassan, som exempelvis sjukpenning, föräldrapenning, vårdbidrag och olika pensionsförmåner.
Motsvarande gäller för sjuklön från en arbetsgivare. Av samma skäl kan inte
heller dagpenning från arbetslöshetskassa eller aktivitetsstöd räknas in i
SGI. Inte heller stöd från kommunen, såsom försörjningsstöd (socialbidrag)
eller introduktionsersättning för flyktingar, är sjukpenninggrundande.
57
Vägledning 2004:5 Version 13
Vera har i försäkran för sjukpenning fyllt i en beräknad årsinkomst på
150 800 kronor. Hon har även uppgett att hon är arbetslös på heltid.
Försäkringskassans utredning visar att den inkomst som Vera meddelat kommer från arbetslöshetskassan.
SGI kan inte fastställas på ersättningen från arbetslöshetskassan. En
sådan ersättning är inte sjukpenninggrundande, eftersom den inte utgör inkomst av eget arbete.
I vissa av de nämnda situationerna kan i stället den SGI som kan fastställas
på inkomster före förvärvsavbrottet vara skyddad mot sänkning (se kapitel 8).
4.2.10
Sjuklön enligt kollektivavtal
Vissa anställda, bland annat inom kommuner och landsting, omfattas av ett
kollektivavtal (AB 05) som ger den anställde rätt till sjuklön i de fall
Försäkringskassan dragit in sjukpenningen. En förutsättning för att sjuklön
ska betalas ut är att den anställde inte kan arbeta på grund av sjukdom och
att detta styrks av läkare. Regeringsrätten har fastslagit att sjuklön inte kan
jämställas med inkomst av eget arbete i den mening som avses i 3 kap. 2 §
AFL (numera 25 kap. 2 § SFB) och kan därför inte ingå i underlaget för SGI
(RR-Dom 5594-08). Sjuklönen ger inte heller rätt till SGI-skydd. Se vidare
avsnitt 8.8.5 Sjuklön enligt kollektivavtal.
4.2.11
Avgångsvederlag
En arbetsgivare och en arbetstagare kan komma överens om att en anställning ska upphöra och att vissa villkor ska gälla för detta. I en sådan
överenskommelse kan ingå att arbetsgivaren betalar arbetstagaren ett så
kallat avgångsvederlag. Avgångsvederlag kan bli aktuellt när en anställning
upphört.
RR har fastslagit att avgångsvederlag inte kan anses som sådan inkomst av
eget arbete som avses i 3 kap. 2 § AFL (numera 25 kap. 2 § SFB) (RR-dom
2064-2003).
Avgångsvederlaget kan alltså inte läggas till grund för SGI. Om avgångsvederlaget betalas ut som en engångssumma, eller periodvis under kortare
eller längre tid, påverkar inte bedömningen.
Olika ersättningar som betalas ut i samband med att en anställning upphör
kan påverka SGI på skilda sätt. Därför är det viktigt att utreda om ersättningen verkligen är ett avgångsvederlag och till exempel inte en uppsägningslön.
Information om SGI-skydd i samband med avgångsvederlag finns i avsnitt
8.8.
58
Vägledning 2004:5 Version 13
4.2.12
Medel avsatta till arbetstidskonto
För en del anställda kan arbetsgivaren avsätta en viss procentsats av de lönedelar av årslönen som är kopplade till ordinarie arbetstid till ett arbetstidskonto. Syftet med arbetstidskonton är att arbetstagaren ska kunna välja en
förkortning av års- eller livsarbetstiden i stället för lön. Medlen på kontot
kan användas till
• förkortning av arbetstiden kommande år,
• till pensionspremie för att förkorta livsarbetstiden, eller
• till kontant lön
Av detta följer att medel som avsätts till ett arbetstidskonto inte utgör
inkomst i pengar. Innan det är bestämt hur medlen ska användas går det
nämligen inte att säga om medlen kommer att bli pengar eller inte. Medel
som avsätts till ett arbetstidskonto kan därför inte läggas till grund för SGI
(25 kap. 2 § SFB).
Avsatta medel som tas ut i kontant lön kan på samma sätt som andra
inkomster i pengar ligga till grund för SGI om övriga förutsättningar för att
fastställa SGI är uppfyllda.
4.2.13
Stipendier
Stipendier kan till exempel finansiera en persons universitetsstudier eller
postdoktorala studier. Stipendier är i regel både skatte- och avgiftsbefriade.
Stipendier utgör inte inkomst av eget arbete och är därför inte sjukpenninggrundande (25 kap. 2 § SFB). För stipendiater med ”Marie Curie” stipendier
se avsnitt 4.1.9. För SGI-skydd vid studier inom eget yrkesområde – se
avsnitt 8.4.
4.2.14
Kommunalt vårdnadsbidrag
En kommun får bevilja en förälder vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt
ett men inte tre år enligt lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag.
Det är den enskilda kommunen som väljer om vårdnadsbidraget ska införas
i kommunen eller inte. Syftet med vårdnadsbidraget är att föräldrar ska ha
möjlighet att vara hemma lite längre efter att dagarna med föräldrapenning
tagit slut. Helt vårdnadsbidrag får uppgå till högst 3 000 kronor per månad
och betalas ut under förutsättning att barnet inte har en plats i offentligt
finansierad förskoleverksamhet. Vårdnadsbidraget får trappas av mot graden
av nyttjande av en plats i förskoleverksamhet. Bidraget får också delas
mellan föräldrarna.
Det är den enskilda kommunen som hanterar vårdnadsbidraget, det vill säga
tar emot ansökan, betalar ut bidraget m.m. Vårdnadsbidrag får inte betalas
ut till en förälder som för samma kalendermånad eller del av månaden får
vissa andra ersättningar, exempelvis föräldrapenning och arbetslöshetsersättning. Vårdnadsbidrag får inte heller betalas ut till en förälder vars
make eller sambo får någon av de ersättningarna. Det gäller endast om
föräldrarna bor tillsammans.
59
Vägledning 2004:5 Version 13
Om föräldern säger upp vårdnadsbidraget kan bidrag betalas ut på nytt för
samma barn från och med den femte kalendermånaden efter den månad för
vilken bidraget senast betalades ut.
Vårdnadsbidrag är ett skattefritt bidrag och kan inte ligga till grund för SGI.
Däremot kan en försäkrads SGI vara skyddad under en period med vårdnadsbidrag. Se vidare avsnitt 8.8 SGI-skydd i samband med kommunalt
vårdnadsbidrag.
4.3
Beräkning av SGI-A
Beräkningen av SGI ska, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan begära in
från den försäkrade eller hans eller hennes arbetsgivare, eller som kan
framgå av den uppskattning som vid taxering gjorts av den försäkrades
inkomst (25 kap. 6 § SFB).
4.3.1
Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande
Till grund för inkomstberäkningen läggs nettoinkomsten, det vill säga
inkomst efter avdrag för kostnader för inkomstens förvärvande. Avdrag för
skatt görs inte. Vid inkomstberäkningen görs inte avdrag för smärre kostnader, såsom för resor till och från arbetet. Det här är vedertagna principer
för beräkning av SGI. (Lundberg, Allan och Malm, Erik [1974, tredje
upplagan] Hitta rätt i allmän försäkring, s. 46 och FÖD-dom 665-1992)
4.3.2
Helårsinkomst
En person som har anställning har vanligtvis inkomst av eget arbete året om,
inklusive semesterperioden. Beräkningen av hans eller hennes SGI görs då
mot bakgrund av denna helårsinkomst. Om en anställning pågår kortare tid
än sex månader ingår att bedöma en persons avsikt att förvärvsarbeta.
SGI grundas på den försäkrades årliga inkomst. Årsinkomsten räknas fram
genom att månadslönen multipliceras med 12. När veckolön är aktuell
multipliceras den genomsnittliga veckolönen med 52. Motsvarande anpassning får göras vid andra inkomstförhållanden. (Prop. 1995/96:209, s. 34)
• Månadslön (inklusive eventuella andra ersättningar) x 12 månader = SGI
• Veckolön (inklusive eventuella andra ersättningar) x 52/50 veckor = SGI
• Timlön (inklusive eventuella andra ersättningar) x antalet arbetade
timmar/vecka x 52/50 veckor = SGI
4.3.3
Helgersättning eller helglön
För en del arbetstagare ingår helgersättning i lönen. Helgersättning betalas
ut för arbetsfria, ”röda vardagar”.
60
Vägledning 2004:5 Version 13
Antalet helgdagar motsvarar ungefär två arbetsveckor. När arbetstagaren
inte har helgersättning beräknas årsarbetstiden på 50 veckor i stället för på
52 veckor (1 § andra och tredje stycket Riksförsäkringsverkets föreskrifter
[RFFS 1998:5] om årsarbetstid med mera).
Vissa arbetstagare har helgersättning endast några dagar. RFV har i ett
flertal ärenden till kammarrätten anfört att man i sådana situationer bör
beräkna SGI efter den försäkrades faktiska arbetstid. Kammarrätter har
beslutat i enlighet med RFV:s ståndpunkt (se till exempel KRNG-dom
7674-2000 KRNS-dom 569-2001, KRNG-dom 2006-2001, KRNS-dom
2617-2001 och KRNG-dom 6112-2001).
Kammarrättens avgöranden innebär följande: När SGI ska beräknas för en
helårsanställd person med helgersättning ska årsarbetstiden beräknas på de
verkliga antal dagar den anställde får helgersättning för. Om den anställde
skulle få helgersättning för fler än tio dagar under ett år räknas ändå inte fler
än tio. Att årsarbetstiden begränsas till tio dagar följer av RFV:s föreskrifter
(1 § andra stycket [RFFS 1998:5]).
Camilla har en heltidsanställning tills vidare som byggnadsarbetare.
Hon arbetar 40 timmar i veckan. Hon får helgersättning för tio dagar.
SGI beräknas utifrån Camillas faktiska arbetstid, det vill säga 2 080
timmar (40 timmar x 50 veckor + [10 dagar x 8 timmar]).
Om Camilla hade fått helgersättning för nio dagar hade hennes SGI
blivit lägre. Då hade den beräknats utifrån en årsarbetstid på 2 072
timmar (2 000 timmar + [9 dagar x 8 timmar]).
Om Camilla hade fått helgersättning för elva eller tolv dagar hade
hennes SGI inte blivit högre. Den skulle fortfarande ha beräknats
utifrån en årsarbetstid på 2 080 timmar.
4.3.4
Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget
En person som driver och arbetar i aktiebolag ses som anställd i bolaget och
den lön som tas ut från bolaget betecknas som inkomst av anställning
(FÖD-dom 657-1991). SGI grundas på denna lön.
Inger driver ett aktiebolag sedan flera år tillbaka. Hon tar regelbundet
ut en månadslön på 15 000 kronor.
Ingers SGI beslutas till 180 000 kronor.
61
Vägledning 2004:5 Version 13
Om ett ersättningsärende blir aktuellt i samband med att verksamhet i
aktiebolag startas får utredning visa om SGI kan fastställas. Har en person
inte tagit ut någon lön kan han eller hon inte få någon SGI baserad på
arbetet i aktiebolaget.
Pernilla startar en rörelse som hon driver i aktiebolagsform. Hon tar
inte ut någon lön under de första åtta månaderna. Från månad nio
börjar Pernilla ta ut en månadslön på 12 000 kronor, vilket hon avser
att fortsätta att göra.
Pernillas SGI kan fastställas till 144 000 kronor först från den nionde
månaden. Förutsättningen är förstås att månadsinkomsten på 12 000
kronor kan bedömas som stadigvarande.
Joakim driver eget företag i aktiebolagsform. Han har sedan ett drygt
år tillbaka tagit ut en lön på 12 000 kronor per månad. Från och med 1
maj tar han ut en lön på 20 000 kronor. Den 1 augusti anmäler Joakim
uttag av hel föräldrapenning. Han meddelar att avsikten var att ta ut
20 000 kronor per månad även i fortsättningen om han hade arbetat.
Försäkringskassan utreder bolagets ekonomiska ställning. Företagets
resultat det senaste verksamhetsåret visar på ett underskott på 100 000
kronor. Aktiekapitalet är i princip förbrukat. Företaget är nära att försättas i konkurs.
SGI kan beräknas till 144 000 kronor. Joakim kan inte visa att bolaget
klarar av att bära ett stadigvarande löneuttag på 20 000 kronor per
månad. Lönen på 20 000 kronor per månad får därför betraktas som
tillfällig.
Om ett ersättningsärende skulle bli aktuellt i samband med att ett aktiebolag
bildas och företagaren inte har hunnit ta ut någon lön, får utredningen visa
om det går att fastställa någon SGI. För att kunna göra ett antagande om att
företagaren skulle ha tagit ut den lön som han eller hon uppger kan Försäkringskassan behöva utreda bolagets ekonomiska förutsättningar att betala ut
lön.
Vissa aktiebolagsdelägare tar ut lön en eller två gånger per år för det arbete
de utför hela året. Om den försäkrade regelbundet har tagit ut sin lön på
detta sätt kan inkomsten ligga till grund för en helårs-SGI.
Det finns mer information om SGI för aktiebolagsdelägare i nästa avsnitt
4.3.5 Arbete i eget aktiebolag.
62
Vägledning 2004:5 Version 13
4.3.5
Oregelbundna inkomster
I vissa fall kan inkomstsituationen för personer med inkomst av anställning
variera över tid. Om inkomsterna varierat tidigare kan det vara svårare att
bedöma en persons framtida inkomster. Det kan finnas svårigheter både när
Försäkringskassan ska beräkna SGI för ”vanliga” anställda och för den som
arbetar i eget aktiebolag.
Oregelbundet arbete
Om det på grund av att inkomsterna från anställningen är oregelbundna blir
svårt att bedöma vilken inkomst en försäkrad kan antas komma att få, bör
den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas med ledning av ett genomsnitt av tidigare inkomster från anställningen. Hur lång period som kan
beaktas vid sådan beräkning bör bedömas med ledning av omständigheterna
i det enskilda ärendet. (RAR 2002:2, till 25 kap. 2 § SFB).
Det är inte ovanligt att vara tillsvidareanställd hos en arbetsgivare utan att
ha något bestämt arbetstidsmått. Sådana anställningar resulterar ofta i både
varierande arbetstid och inkomster.
Det allmänna rådet anger att omständigheterna i det enskilda ärendet ska
avgöra hur lång tid som ska beaktas vid beräkningen av SGI för den som har
oregelbundna inkomster av sitt arbete. När Försäkringskassan ska beräkna
SGI för denna grupp är det alltså viktigt att förvissa sig om att det underlag
som ska ligga till grund för beräkningen av SGI är tillräckligt. I normalfallet
innebär det att Försäkringskassan behöver ha tillgång till uppgifter för
åtminstone de 12 närmast föregående månaderna, om den försäkrade har
arbetat så länge. För att kunna avgöra om ett underlag är tillräckligt behöver
Försäkringskassan veta
• vilket slags arbete den försäkrade har
• om den försäkrade har en eller flera anställningar att växla mellan
• om arbetet har säsongsvariationer
• om den försäkrade är aktuell för något SGI-skydd.
63
Vägledning 2004:5 Version 13
Solveig arbetar som undersköterska. Hon är timanställd och eftersom
hon har varit anställd länge så får hon ofta första chansen på arbeten
som sträcker sig över lite längre tid och där schemat är mer likt mellan
olika perioder.
Solveig ansöker om ersättning från Försäkringskassan i december år
2011. Försäkringskassan får då in uppgifter om att hon har arbetat så
här senaste året:
Månad och år
Arbetade timmar
December år 2010
175
Januari år 2011
168
Februari år 2011
172
Mars år 2011
173
April år 2011
220
Maj år 2011
169
Juni år 2011
174
Juli år 2011
175
Augusti år 2011
170
September år 2011
168
Oktober år 2011
169
November år 2011
170
Eftersom Solveig arbetar tillsvidare utan något bestämt arbetstidsmått
beräknar Försäkringskassan Solveigs SGI efter de timmar hon har
arbetat under de senaste 12 månaderna x den timlön som Solveig har.
Eventuellt OB-tillägg räknas med. Försäkringskassan räknar även ut
hur mycket av Solveigs intjänade semesterersättning som ska räknas
med i SGI, se avsnittet nedan Semesterersättning vid oregelbundna
inkomster.
64
Vägledning 2004:5 Version 13
Immo arbetar som timanställd busschaufför. Hon är gravid och har beräknad förlossning i maj år 2011. Inför sin föräldraledighet så lämnar
Immo in uppgifter om hur hon har arbetat de senaste månaderna.
Månad och år
Arbetade timmar
Mars år 2010
150
April år 2010
147
Maj år 2010
130
Juni år 2010
155
Juli år 2010
170
Augusti år 2010
165
September år 2010
155
Oktober år 2010
142
November år 2010
141
December år 2010
168
Januari år 2011
100
Februari år 2011
60
Här måste Försäkringskassan vara uppmärksam på att Immo har rätt
att inskränka sitt förvärvsarbete när det återstår högst sex månader till
beräknad förlossning. Försäkringskassan bortser därför från de två
sista månaderna när SGI:n ska beräknas, eftersom Immo då arbetar
betydlig mindre än tidigare. Försäkringskassan måste även vara uppmärksam på att Immo har rätt att räkna med en del av den intjänade
semesterersättningen i SGI, se avsnittet nedan Semesterersättning vid
oregelbundna inkomster.
65
Vägledning 2004:5 Version 13
Anton arbetar som sjuksköterska. I samband med att han ansöker om
ersättning från Försäkringskassan i slutet av mars år 2011 så begär
Försäkringskassan in uppgifter om hur han har arbetat de senaste 12
månaderna.
Månad och år
Arbetade timmar
Summa lön inkl. OB
Mars år 2010
112
14 640 kronor
April år 2010
137
18 740 kronor
Maj år 2010
168
22 560 kronor
Juni år 2010
172
22 940 kronor
Juli år 2010
184
24 080 kronor
Augusti år 2010
175
23 000 kronor
September år 2010
132
17 840 kronor
Oktober år 2010
110
15 200 kronor
November år 2010
107
14 840 kronor
December år 2010
169
23 780 kronor
Januari år 2011
172
23 440 kronor
Februari år 2011
110
14 500 kronor
Försäkringskassan kan konstatera att Antons arbetstid och inkomster
varierar mellan olika månader. SGI beräknas genom att titta på hur
Anton har arbetat det senaste året. Försäkringskassan tar då hänsyn till
det aktuella löneläget och semesterersättningen (se nedan).
Viktigt att tänka på!
Om Försäkringskassan i mars år 2011 väljer att beräkna Antons SGI
utifrån de senaste 6 månadernas inkomster, så kommer den inte att
motsvara den årsinkomst han kan antas komma att få om han fortsätter
att arbeta på ungefär samma sätt som innan. Det beror på att Anton
arbetar mer på sommaren än på vintern.
På samma sätt hade Antons SGI riskerat att bli alldeles för hög om
Anton hade ansökt om ersättning i oktober år 2010 och Försäkringskassan då hade valt att räkna ut SGI:n med ledning av de senaste 6
månaderna (april–september).
Antons SGI ska beräknas för att motsvara den inkomst som Anton kan
förväntas att få i framtiden. Om det inte finns några uppgifter om vad
som kan bli Antons framtida inkomst är det rimligt att utgå från de 12
66
Vägledning 2004:5 Version 13
senaste månadernas inkomster. Det gäller naturligtvis under förutsättning att Anton arbetar kvar på samma ställe med ungefär samma arbetsuppgifter. Det är alltså inte meningen att Försäkringskassan ska
välja ut vissa månader eller välja den period som ger Anton den
högsta eller lägsta SGI:n. Anton har även rätt att räkna med en del av
den intjänade semesterersättningen i SGI, se avsnittet nedan Semesterersättning vid oregelbundna inkomster.
Semesterersättning vid oregelbundna inkomster
Semesterlön får inte räknas in i den försäkrades SGI till ett högre belopp än
vad som skulle ha betalats ut i lön för utfört arbete under motsvarande tid.
En liknande begränsning gäller semesterersättning (25 kap. 17 § SFB). SGI
måste därför beräknas med hänsyn till detta även för dem med varierande
inkomster. Det är alltså tid för inarbetad semester som personen har fått i
pengar i stället för betald ledighet som ska räknas in i SGI utifrån ordinarie
timlön. Den del som utgör mellanskillnaden mellan ordinarie timlön och
semesterlön per timme ska inte räknas med.
En anställd som har timlön får sin semesterlön beräknad som en procentsats
av den ordinarie timlönen. Den lägsta ersättning en person kan få är 12 %,
men genom avtal kan procentsatsen bli högre. Semesterersättningen kan
betalas ut i samband med varje löneutbetalning eller vid separata tillfällen.
Försäkringskassan behöver därför ta reda på om den uppgivna timlönen är
med eller utan semesterersättning och hur stor timlönen i så fall är.
Färre än 12 månader ligger till grund för beräkningen – stadigvarande
arbete
Om den försäkrade har arbetat färre än 12 månader när SGI och årsarbetstid
ska fastställas, men Försäkringskassan gör en omräkning av den arbetade
tiden, så ska semesterersättningen inte räknas med. Det beror på att den
försäkrade kompenseras för semester genom att arbetstiden beräknas som
om hon eller han hade arbetat under årets samtliga 12 månader.
Färre än 12 månader ligger till grund för beräkningen – årligen
återkommande arbete
Om den försäkrade arbetar årligen återkommande ska semesterersättningen
räknas med. Men det är bara den del som den försäkrade skulle ha fått i lön
om hon eller han hade arbetat som ska ingå.
12 månader ligger till grund för beräkningen
Om den försäkrade har arbetat i varierande omfattning så ska semesterersättning läggas till när SGI ska beräknas. Det gäller oavsett om den
försäkrade har arbetat under samtliga tolv månader eller inte.
67
Vägledning 2004:5 Version 13
Metodstöd för att lägga till semester enligt schablon
För att lägga till proportionerlig tid för semester och semesterlön så räknar
du först ut den försäkrades genomsnittliga timlön. Därefter beräknar du hur
stor andel av en normal heltid den försäkrade arbetar, lägger till proportionerlig tid för semester och räknar till sist ut den sammanlagda inkomsten och
årsarbetstiden.
Normal heltid är 2 080 timmar per år och består av 1 880 timmars arbete
och 200 timmars semester.
(Faktiskt arbetad tid under året/1880 h) x 200 h = tid som ska läggas till för
semester
Faktiskt arbetad tid + tid för semester = årsarbetstid
Genomsnittlig timlön x tid för semester = semesterlön som kan räknas med i
SGI
Faktisk inkomst + semesterlön enligt schablon = SGI
Den ordinarie arbetstiden får uppgå till högst 40 timmar i veckan (5 §
arbetstidslagen [1982:673]). Om beräkningen slutar på fler än 2 080 timmar
när semester lagts till så ska inkomsten och årsarbetstiden därför begränsas
till normal heltid för varje arbetsgivare.
Att genomsnittsberäkna timlönen för att ha som grund vid beräkning av
årsinkomst, fungerar bara om den försäkrade har en och samma arbetsgivare
eller om timlönen är ungefär lika hos de olika arbetsgivarna. Annars måste
man i stället vikta den arbetade tiden och de olika timlönerna genom att
räkna ut den genomsnittliga timlönen.
Ada har två arbetsgivare där hon arbetar lika mycket men timlönen
skiljer sig stort åt. Den kan genomsnittsberäknas på följande sätt:
Arbetsgivare A
Arbetsgivare B
Arbetstid
Timlön
Arbetstid
Timlön
20 tim/v
230 kr
20 tim/v
125 kr
Den genomsnittliga timlönen har varit 177,5 kronor (230 kronor + 125
kronor / 2) och kan därefter användas för beräkning av årsinkomst
som vid heltidsarbete, till ett belopp på 369 200 kr (177,50 kronor *
40 timmar/vecka * 52 veckor).
Om Ada i stället var timanställd och har arbetat i helt olika omfattning
hos två olika arbetsgivare med olika timlön de senaste åtta månaderna
måste uträkningen ske på ett annat sätt. I stället måste arbetstid och
inkomst anpassas så att de får rätt vikt i förhållande till omfattning på
arbetet och inkomsten från respektive arbetsgivare:
68
Vägledning 2004:5 Version 13
Arbetsgivare A
Arbetsgivare B
Arbetstid
på 8 mån
Timlön
Utbetalt
lön
Arbetstid på Timlön
8 mån
Utbetald
lön
80 timmar
230 kr
18 400 kr
900 timmar
112 500 kr
125 kr
Summa arbetstid
980 timmar (122,5 timmar per månad i snitt)
Summa lön
130 900 kronor
Viktad genomsnittlig
lön
133,57 kronor (130 900 kronor / 980 timmar)
Då Ada avser att fortsätta arbeta på detta sätt under hela året kan
hennes SGI beräknas till 196 300 kr (Timlön 133,57 kronor * 122,5
timmar/månad * 12 månader).
Färre än 12 månader ligger till grund för beräkningen – stadigvarande
arbete
När det gäller en försäkrad som har arbetat mindre än 12 månader och
Försäkringskassan räknar om inkomsterna till en helårsinkomst blir resultatet det samma oavsett om formeln för semesterersättning används eller inte.
Serdar är timanställd och har arbetat i genomsnitt 30 timmar per vecka
under tiden den 30 januari–31 augusti 2012 (31 veckor) med en timlön
på 135 kronor. Därefter har han varit aktivt arbetssökande. Semesterersättning har betalats ut med 15 700 kronor. Serdar vill att semesterersättningen ska räknas med i hans SGI.
Beräkning utan formeln
Årsarbetstid: 30 timmar * 52 veckor = 1 560 timmar
Årsinkomst: 1 560 timmar * 135 kronor = 210 600 kronor
Beräkning med formeln
30 timmar * 31 veckor = 930 timmar
930 timmar * 135 kronor = 125 550 kronor
Tid som ska läggas till för semester: (930 timmar/1 880 timmar) * 200
timmar = 98,94 timmar.
Vid en arbetsvecka motsvarar semestertiden: 98,94 timmar / 30 timmar = 3,298 veckor.
31 veckor + 3,298 veckor = 34,298 veckor.
69
Vägledning 2004:5 Version 13
Årsarbetstid: 930 timmar + 98,94 timmar / 34,298 veckor * 52 veckor
= 1 560 timmar
Semesterlön som ska ingå i SGI: 135 kronor per timme * 98,94 timmar = 13 357 kronor.
Årsinkomst: 125 550 kronor + 13 357 kronor / 34,298 veckor * 52
veckor = 210 600 kronor
Försäkringskassan förklarar för Serdar att eftersom hans inkomster är
omräknade till en helårsinkomst så har han fått en SGI som inkluderar
lön under semestern.
Färre än 12 månader ligger till grund för beräkningen – årligen
återkommande arbete
När den försäkrade arbetar årligen återkommande bör formeln för semesterersättning användas för uträkning av hur mycket semesterersättning den
försäkrade får räkna med i sin SGI.
Greger årligen arbetar fyra månader varje sommar. Övrig tid söker
han inte arbete. Under perioden juni – september (17,5 veckor) har
han arbetat totalt 700 timmar och tjänat 99 750 kronor. Han har fått
12 % i semesterersättning under perioden.
Försäkringskassan beräknar Gregers SGI på följande sätt:
Genomsnittlig timlön: 99 750 kronor / 700 timmar = 142,5 kronor per
timme.
Tid som ska läggas till för semester: (700 timmar/1 880 timmar) * 200
timmar = 74,5 timmar.
Årsarbetstid: 700 timmar + 74,5 timmar = 774,5 timmar.
Semesterlön som ska ingå i SGI: 142,5 kronor per timme * 74,5 timmar = 10 616 kronor.
Årsinkomst: 99 750 kronor + 10 616 kronor = 110 366 kronor.
12 månader ligger till grund för beräkningen
När den försäkrade har arbetat under en 12-månadersperiod i varierande
omfattning bör formeln för semesterersättning användas för uträkning av
hur mycket semesterersättning den försäkrade får räkna med i sin SGI. Det
spelar ingen roll om den försäkrade har arbetat varje månad under perioden
eller inte.
70
Vägledning 2004:5 Version 13
Idun har arbetat 1 648 timmar det senaste året och då tjänat 329 600
kronor. Utöver detta har Idun semesterersättning på 12,75 procent, och
den betalas ut med hennes lön en gång per månad. När Idun anmäler
ett dagersättningsärende hos Försäkringskassan har hon rätt att få
räkna med proportionerlig tid och ersättning för semester i sin SGI
och årsarbetstid.
Genomsnittlig timlön: 329 600 kronor/1 648 timmar = 200 kronor per
timme.
Tid som ska läggas till för semester: (1 648 timmar/1 880 timmar) *
200 timmar = 175,32 timmar.
Årsarbetstid: 1 648 timmar + 175,32 timmar = 1 823,32 timmar =
1823 timmar.
Semesterlön som ska ingå i SGI: 200 kronor per timme * 175,32 timmar = 35 064 kronor.
Årsinkomst: 329 600 kronor + 35 064 kronor = 364 664 kronor.
Iduns SGI fastställs enligt gällande SGI-tak och hela inkomsten på
364 600 kronor registreras liksom årsarbetstiden 1 823 timmar.
Arbete hos flera arbetsgivare
Den som arbetar hos olika arbetsgivare och därför har varierande inkomster
behöver inte arbeta stadigvarande på varje enskilt ställe. Det är inkomsterna
som ska vara stadigvarande för att kunna ligga till grund för SGI och
semesterersättningen kan då läggas till proportionerligt för varje arbetsgivare.
71
Vägledning 2004:5 Version 13
Emanuel är musiker. Han arbetar oregelbundet hos flera olika arbetsgivare och hans inkomster varierar mellan olika månader. När Emanuel ansöker om tillfällig föräldrapenning i mars år 2 så framkommer
följande uppgifter om hans arbete.
Månad och år
Arbetsgivare 1
Arbetsgivare 2
Arbetsgivare 3
Timmar
Lön
exkl. semesterersättning men
inkl. OB
Timmar
Lön
exkl. semesterersättning men
inkl. OB
Timmar
Lön
exkl. semesterersättning men
inkl. OB
Mars år 1
27
3 105
50
6 150
20
2 360
April år 1
32
3 680
0
60
7 080
6 765
50
5 900
Maj år 1
Juni år 1
0
25
Juli år 1
2 875
0
Augusti år 1
30
3 450
September år 1
32
3 680
Oktober år 1
21
2 415
November år 1
55
0
0
60
65
7 380
50
5 900
0
20
2 360
7 995
0
70
0
0
90
8 610
10 620
0
December år 1
25
2 875
Januari år 2
20
2 300
75
9 225
0
80
9 840
20
2 360
24 380 kronor
455
timmar
55 965 kronor
370
timmar
43 660 kronor
Februari år 2
SUMMA
212
timmar
0
60
0
Emanuel arbetar stadigvarande varje månad och därför kan alla hans
tre arbeten ligga till grund för SGI. Eftersom Emanuel har ett varierande arbete och inkomster, beräknas hans SGI efter hur han tidigare
har arbetat.
72
7 080
Vägledning 2004:5 Version 13
Emanuel har rätt att lägga till semesterersättning till sina inkomster.
Eftersom han arbetar hos tre olika arbetsgivare med olika lön måste
arbetstiden och inkomsten viktas i förhållande till omfattning på
arbetet och inkomsten från respektive arbetsgivare:
Arbetsgivare 1
Arbetsgivare 2
Arbetsgivare 3
Summa
212
timmar
455
timmar
370
timmar
Summa arbetstid
1 037 timmar (212 + 455 + 370)
Summa lön
123 945 kronor (24 380 + 55 965 + 43 600)
Viktad genomsnittlig timlön
119,52 kronor per timme (123 945 kronor / 1 037 timmar)
24 380
kronor
55 965
kronor
43 600
kronor
Emanuel har rätt att lägga till semesterersättning till sina inkomster. Denna
kan då beräknas efter den genomsnittliga viktade timlönen på följande sätt:
Tillägg för semestertid 1 037 timmar / 1 880 timmar = 0,552
200 timmar * 0,552 = 110,4 timmar
Tillägg för semesterlön 119,52 kr/timme * 110,4 timmar = 13 195 kronor
Summa årsarbetstid
1 037 timmar + tid för semester 110,4 timmar = 1 147 timmar
Summa årsinkomst
123 945 kr + SGI för semesterersättning 13 195 kr = 137 140 kr
Arbete i eget aktiebolag
Ett kammarrättsmål gällde en aktiebolagsdelägare som under företagets
första tre månader inte tog ut någon lön. Under de två följande månaderna
tog han ut en lön på totalt 40 000 kronor (20 000 kronor per månad).
Försäkringskassan ansåg att uttagen lön måste ses som ackumulerad lön.
SGI skulle därför beräknas efter en månadslön på 8 000 kronor (40 000 kr/5
månader). Försäkringskassan fastställde SGI till 96 000 kronor (8 000
kronor x 12 månader). Försäkringskassan menade att det inte fanns någon
distinkt händelse i verksamheten som kunde motivera att löneuttaget kunde
öka så kraftigt från en månad till en annan.
Kammarrätten ansåg inte att den försäkrade, genom räkenskaper eller på
annat sätt, kunde visa att bolaget även fortsättningsvis hade möjlighet att
betala ut en lön på 20 000 kronor per månad. Kammarrätten biföll Försäkringskassans talan. (KRNG-dom 1311-2001)
73
Vägledning 2004:5 Version 13
Erik driver ett aktiebolag sedan flera år tillbaka. Han sjukanmäler sig
till Försäkringskassan. Försäkringskassans utredning visar att Erik den
senaste sexmånadersperioden varannan månad tagit ut 10 000 kronor
och varannan månad 20 000 kronor i lön.
Om Erik inte inkommer med uppgifter som gör det sannolikt att löneuttaget framöver kommer att förändras, beräknas hans SGI efter en
genomsnittlig månadslön på 15 000 kronor.
4.3.6
Bruttolöneavdrag
En anställd kan ibland erbjudas varor och tjänster av sin arbetsgivare som
betalas med ett så kallat bruttolöneavdrag. Som exempel kan nämnas köp av
sjukvård, tandvård och städhjälp eller hyra av datorutrustning. Andra
förmåner som kan förekomma är barnpassning, tjänstebil och olika former
av friskvård.
En del arbetsgivare erbjuder dessutom sina anställda att växla lön till
pension. Löneväxling till pension innebär att den anställde byter kontant lön
mot pensionsförsäkring eller liknande. Antingen genom att den anställde får
sin nuvarande lön sänkt genom ett bruttolöneavdrag eller genom att han
eller hon avstår från en del av kommande löneökning.
Ett bruttolöneavdrag innebär en nedsättning av bruttolönen. Den inkomst
som ska beskattas sänks med motsvarande belopp. När bruttolöneavdrag
tillämpas innebär det att det är den nya, lägre, lönen som ska utgöra underlag för beräkning av SGI.
Det förekommer dock att arbetsgivare kompenserar sina anställda för den
extra kostnad som förmånen medför, det vill säga den nya beskattningen,
genom ett tillägg på lönen. Detta tillägg kan jämställas med en kostnadsersättning och kan därför inte ingå i beräkningen av SGI. Se vidare avsnitt
4.2, under rubriken Skattepliktiga förmåner och kostnadsersättningar.
Åke har en anställning med en månadslön på 20 000 kronor. Åkes
arbetsgivare erbjuder honom att hyra en dator. Hyresperioden är
avtalad till 36 månader. Hyran betalas genom ett så kallat bruttolöneavdrag på 300 kronor per månad. Under hyresperioden sjukanmäler sig Åke.
Försäkringskassan beräknar Åkes SGI efter den nya månadslönen på
19 700 kronor per månad.
SGI påverkas inte om inkomstförändringen inte är stadigvarande, till
exempel om avtalet om bruttolöneavdraget understiger sex månader.
74
Vägledning 2004:5 Version 13
Avtal om bruttolöneavdrag kan se olika ut. Längden på avdragsperioderna
kan variera från en månad och uppåt. Arbetsgivaren kan också fördela
avdragen på exempelvis 3 x 3 månader. Hur ett sådant avdrag påverkar SGI
beror på vilka avdrag som är aktuella vid tidpunkten för beslut om SGI.
Om den anställde har årligen återkommande bruttolöneavdrag, kan det
komma att påverka SGI, även om varje avdragsperiod i sig inte gör att
inkomsten har minskat stadigvarande.
När det gäller avtal om bruttolöneavdrag som upphör under pågående
ersättningsperiod, se avsnitt 8.1.
4.3.7
Arbete i samband med kriminalvård utanför anstalt
En person som är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt kan inte få
sjukpenning (106 kap. 12 § SFB).
Sjukpenning kan dock lämnas vid sjukdom som inträffar under tid då den
häktade eller intagne får vistas utanför anstalten och har möjlighet att arbeta
(106 kap. 14 § SFB). När en sådan person arbetar utanför anstalten gäller de
vanliga SGI-reglerna. En varaktig inkomst av anställning eller av annat
förvärvsarbete kan läggas till grund för SGI.
En intagen kan under vissa förhållanden få vistas utanför anstalt. Den
intagne kan få frigång till arbete, arbetsträning, praktik, studier eller
behandling i öppenvård. En intagen med lång strafftid kan också i vissa fall
tillåtas att verkställa de sista månaderna utanför anstalt i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll. Frigång regleras i 11 kap. 2 §
fängelselagen (2010:610) och intensivövervakning med elektronisk kontroll
i lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll. För att
underlätta anpassning till samhället finns också möjlighet att vistas utanför
anstalt för vård eller behandling mot missbruk med mera. (11 kap. 3 §
fängelselagen)
Korta fängelsestraff kan verkställas i form av intensivövervakning med
elektronisk kontroll. Det här framgår av lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.
Skyddstillsyn med föreskrift om särskild behandlingsplan (kontraktsvård)
verkställs i likhet med övrig skyddstillsyn utanför anstalt. I påföljden ingår
behandling för missbruk med mera i institution eller öppenvård.
För dessa verkställighetsformer gäller de vanliga SGI-reglerna.
För mer information se Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad
rehabilitering. När det gäller SGI-skydd i nämnda situationer hänvisas till
avsnitt 8.8.
75
Vägledning 2004:5 Version 13
5
Inkomst av annat förvärvsarbete – SGI-B
Kapitlet handlar om bestämmelser och praxis som reglerar hur SGI-B ska
beräknas, och vilka omständigheter som kan eller ska beaktas vid denna
beräkning.
5.1
Introduktion till SGI-B
Regler som berör SGI-B, det vill säga inkomst av annat förvärvsarbete,
finns i 25 kap. 2, 3 och 8–14 §§ SFB.
Bestämmelserna i 25 kap. 2 § SFB talar om inkomst av anställning och
inkomst av annat förvärvsarbete. Att inkomst av anställning i huvudsak tar
sikte på inkomster från ett förhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare
är ganska givet. Vad som däremot menas med inkomst av annat förvärvsarbete är inte lika lätt att utläsa.
5.1.1
Inkomst av annat förvärvsarbete – huvudregeln i
25 kap. 2 och 8 §§ SFB
Inkomst av näringsverksamhet ska räknas som inkomst av annat förvärvsarbete. Inkomst av eget arbete i en arbetstagare- och arbetsgivarerelation
eller motsvarande uppdragsförhållande är däremot i de allra flesta fall inte
inkomst av annat förvärvsarbete.
Det här innebär att det i huvudsak endast är personer som inte är arbetstagare som får sina inkomster klassade som inkomst av annat förvärvsarbete,
det vill säga SGI-B.
Endast den person som bedriver (eller avser att bedriva) näringsverksamhet
kan bli godkänd för F-skatt, 9 kap. 1 § SFL. De inkomster som den som är
godkänd för F-skatt har räknas inom socialförsäkringen vanligtvis till
inkomst av annat förvärvsarbete och kan ligga till grund för SGI-B. Har
personen blivit godkänd F-skatt utan särskilda villkor talar alltså detta för att
inkomsterna kan ligga till grund för SGI-B.
Om Skatteverket har godkänt en person för F-skatt (eller registrerat ett
bolag) så bedömer Försäkringskassan om inkomsterna kan ligga till grund
för SGI. Verksamhetens art ska inte påverka Försäkringskassans bedömning.
Skatteverket fastställer även vid taxeringen vilket inkomstslag en inkomst
tillhör – tjänst, näringsverksamhet eller kapital. Försäkringskassans
tjänstemän behöver i de flesta fall inte bedöma inkomsten på något annat
sätt än att hänföra den till SGI-A eller SGI-B.
Rent praktiskt medför det här att i normalfallet räknas inkomst som
skatterättsligt beskattas som inkomst av tjänst till SGI-A, och inkomst av
näringsverksamhet till SGI-B.
76
Vägledning 2004:5 Version 13
5.1.2
Undantagen i 25 kap. 10 och 13–14 §§ SFB
Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas
• ersättning till den som är godkänd för F-skatt, antingen när ersättningen
bestäms, eller när den betalas ut. I de fall personen är godkänd för F-skatt
med villkor enligt 9 kap. 3 § SFL, måste han eller hon skriftligen åberopa
F-skattsedeln för att ersättningen ska räknas som inkomst av annat
förvärvsarbete. (25 kap. 10 § SFB)
• ersättning till den som har A-skattsedel, är godkänd för F-skatt med
villkor enligt 9 kap. 3 § SFL, eller som saknar skattsedel på preliminär
skatt, förutsatt att följande villkor är uppfyllda:
− ersättningen, tillsammans med annan ersättning för arbete från samme
utbetalare, kan antas bli mindre än 10 000 kronor under inkomståret,
− ersättningen betalas ut av en fysisk person eller ett dödsbo,
− ersättningen inte är en utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet,
− utbetalaren och mottagaren inte träffat överenskommelse om att ersättningen ska räknas som inkomst av anställning, och
− ersättningen inte är en sådan som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken,
det vill säga ersättning (skäligt arvode och ersättning för utgifter) som
förordnad förmyndare, god man och förvaltare har rätt till för utfört
uppdrag (25 kap. 13 § SFB).
• Ersättning till delägare i handelsbolag som betalas ut av bolaget, eller till
medlem i ekonomisk intressegruppering som betalas av grupperingen.
(25 kap. 14 § SFB)
En anställd kan utföra arbete i Sverige för en arbetsgivare som är bosatt
utomlands. Om den anställde och arbetsgivaren har tecknat socialavgiftsavtal, är lön och annan ersättning som den anställde får att anse som
inkomst av tjänst från och med den 1 januari 2013 Se vidare avsnitt 4.1.7.
5.2
Inkomst av näringsverksamhet
Beräkningen av SGI ska, där förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, grundas på de upplysningar som Försäkringskassan kan begära in
från den försäkrade eller hans eller hennes arbetsgivare, eller som kan
framgå av den uppskattning som vid taxering gjorts av den försäkrades
inkomst (25 kap. 6 § SFB).
Normalt beräknas en egen företagares SGI utifrån den framtida inkomst av
näringsverksamheten som han eller hon kan antas få för eget arbete.
Tidigare års taxerade inkomster av näringsverksamhet kan ge ledning vid
bedömningen av denna. (25 kap. 6 § SFB och 5 § RFFS 1998:12).
Med inkomst av näringsverksamhet menas företagets resultat efter avdrag
för kostnader, avgifter och eventuella avsättningar vid den skattemässiga
inkomstberäkningen, men före skatt. Resultatet framgår av deklarationsbilagan för näringsverksamhet. Beloppet förs in på blanketten Inkomst77
Vägledning 2004:5 Version 13
deklaration 1 i avsnittet om näringsverksamhet. Överskott av enskild aktiv
näringsverksamhet anges i ruta 100 och överskott av aktiv näringsverksamhet i handelsbolag i ruta 117.
Det är Skatteverket som fastställer inkomsten av näringsverksamhet med
hjälp av deklarationen. Det innebär att inkomsten är ett hypotetiskt belopp
fram till och med taxeringsbeslutet.
Enligt dom i mål nr 2231-08, refererad i Domsnytt 2010:57, ska Försäkringskassan vid beräkning av SGI inte ta hänsyn till skatterättsliga dispositioner. Med skatterättsliga dispositioner menas avsättningar och återföringar
inom ramen för periodiseringsfonder och expansionsfonder (PE-fonder).
Underlaget som ligger till grund för beräkning av SGI blir därmed inte alltid
detsamma som underlaget för skatteberäkning. Har företagaren avsatt eller
återfört medel till eller från nämnda fonder ska avdragen och återföringarna
läggas till respektive dras ifrån inkomsten av näringsverksamhet. Se vidare
avsnitt 5.3 och 5.9.
Försäkringskassan ska beräkna en egen företagares SGI utifrån en förväntad
inkomst, det vill säga en beräknad inkomst av näringsverksamhet som ännu
är okänd men som företagaren tror sig komma att få.
I förarbetena anges att Försäkringskassan i första hand får göra beräkningen
utifrån de uppgifter som den egna företagaren själv lämnar om sitt förvärvsarbete och sina beräknade förvärvsinkomster.
Försäkringskassan får vid behov kontrollera den försäkrades egna uppgifter
genom att jämföra dem med den taxerade inkomsten av näringsverksamhet
eller den pensionsgrundande inkomsten. Jämförelsen ska göras utan hänsyn
till eventuella PE-fonder. Man måste dock tänka på att socialförsäkringen
ska skydda mot bortfall av inkomst som någon kan antas komma att få
framåt i tiden. Den tar alltså sikte på den sannolika arbetsinkomsten under
en tid av ett eller två år framåt, medan taxeringen gäller förfluten tid. En
företagare kan därför få en SGI som är lägre eller högre än den som motsvarar hans deklarerade inkomst för ett visst eller för vissa år.
Det här framgår alltså av förarbeten till AFL (SOU 1961:29 Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m.m., s. 254 f. och prop. 1962:90 Förslag
till lag om allmän försäkring m.m., s. 146 f., se även 3 kap 2 § tredje stycket
i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring).
78
Vägledning 2004:5 Version 13
5.3
Skattemässig inkomstberäkning
När den skattemässiga inkomstberäkningen ska bestämmas för fysiska
personer som bedriver näringsverksamhet och för delägare i handelsbolag
och enkla bolag som är fysiska personer finns vissa särskilda bestämmelser.
Det är bland annat bestämmelser om
• periodiseringsfonder
• expansionsfonder
• skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto
• skattemässigt underskott
• räntefördelning
När den skattskyldige tillämpar bestämmelserna påverkas inkomsten av
näringsverksamhet och därmed uttaget av socialavgifter. Det är arbetsgivaroch socialavgifter som finansierar socialförsäkringen och grundtanken är att
en inkomst som är avgiftspliktig också ska berättiga till förmåner.
5.3.1
Periodiseringsfonder och expansionsfonder
Tillämpning av bestämmelserna om periodiseringsfonder och expansionsfonder (PE-fonder) innebär mer eller mindre tillfälliga effekter på inkomsten
av näringsverksamhet. Vid beräkning av SGI ska Försäkringskassan bortse
från avsättningar eller återföringar från PE-fonder (RR mål nr 2231-08).
Periodiseringsfonder
Avdrag får göras för belopp som avsätts till periodiseringsfond, och därmed
undandras beskattning ett visst år, för att senare återföras till beskattning
inom en femårsperiod. (30 kap. 1 och 7 §§ IL)
Reglerna om periodiseringsfonder innebär att en egen företagare kan jämna
ut resultatet i verksamheten mellan olika beskattningsår. En företagare som
avsätter medel till periodiseringsfond ett år får då en lägre inkomst av
näringsverksamhet. När periodiseringsfonder återförs till beskattning blir
inkomsten av näringsverksamhet högre.
Avsättningar till periodiseringsfonder innebär en tillfällig förskjutning av
beskattningen. Den sammanlagda inkomsten av näringsverksamhet blir
under en längre tidsperiod i princip densamma som om ingen avsättning
gjorts över huvud taget.
Expansionsfonder
När företagaren avsätter medel till expansionsfond görs avdrag i inkomstslaget näringsverksamhet för det avsatta beloppet. Beloppet beskattas i
stället med en lägre expansionsfondsskatt. Det finns inga tidsgränser för när
expansionsfonder måste återföras. (34 kap. 2 och 3 §§ IL)
79
Vägledning 2004:5 Version 13
Bestämmelserna om expansionsfonder ger fysiska personer som bedriver
enskild näringsverksamhet möjlighet att expandera verksamheten med
medel som beskattas med lägre skatt.
En företagare som gör avsättning till expansionsfond ett visst år får då en
lägre inkomst av näringsverksamhet. Om expansionsfonder återförs till
beskattning ökar inkomsten av näringsverksamhet.
5.3.2
Skogskonto, skogsskadekonto och
upphovsmannakonto
I likhet med periodiseringsfonder och expansionsfonder (PE-fonder) ger
användningen av skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto mer eller
mindre tillfälliga effekter på inkomsten av näringsverksamhet. Enligt
Försäkringskassans mening kan man av RÅ 2010 ref. 64 och HFD 2014
ref. 3 dra slutsatsen att Försäkringskassan, vid beräkning av SGI ska bortse
från insättningar och uttag från dessa konton (Domsnytt 2014:40).
Skogskonto
En enskild näringsidkare som driver skogsbruk har rätt till uppskov med
beskattningen av skogsinkomster. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (skogskonto) kan oregelbundna skogsinkomster jämnas ut mellan
åren. Pengar som satts in på ett skogskonto inkomstbeskattas inte förrän det
år de tas ut.
Skogsskadekonto
En enskild näringsidkare som driver skogsbruk och som tvingas avverka
skog tidigare än vad som annars skulle ha varit fallet, på grund av stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp eller liknande händelse,
har rätt till uppskov med beskattningen av skogsinkomsterna. Genom
insättning på ett särskilt bankkonto (skogsskadekonto) kan oregelbundna
och framtvingade skogsinkomster jämnas ut mellan åren. Pengar som satts
in på ett skogsskadekonto, inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut.
Upphovsmannakonto
För fria kulturarbetare är ofta inkomsterna mycket varierande och det kan gå
lång tid mellan utgift och inkomst. Genom insättning på ett särskilt bankkonto (upphovsmannakonto) kan en fri kulturarbetare jämna ut resultatet av
näringsverksamheten mellan olika år. Pengar som satts in på ett upphovsmannakonto, inkomstbeskattas inte förrän det år de tas ut. Reglerna om
upphovsmannakonto innebär att en fri kulturarbetare kan få uppskov med
beskattningen av vissa inkomster. Rätten till uppskov omfattar bara
inkomster i näringsverksamhet. Anställningsinkomst ger inte rätt till
uppskov.
80
Vägledning 2004:5 Version 13
5.3.3
Skattemässigt underskott från tidigare år
Som huvudregel gäller att ett underskott av näringsverksamhet som
uppkommer ett beskattningsår ska dras av mot nästföljande beskattningsårs
vinster genom s.k. rullning (jfr 42 kap. 2 § inkomstskattelagen [1999:1229],
IL). Om underskottet inte kan dras av helt det nästföljande året ska kvarvarande underskott rullas vidare på obestämd tid till dess underskottet
dragits av i sin helhet.
Frågan om ett skattemässigt underskott i en näringsverksamhet som kvarstår
från föregående beskattningsår ska påverka beräkningen av SGI har avgjorts
i HFD (HFD 2014 ref. 3).
Högsta förvaltningsdomstolen fann att man vid beräkning av SGI ska bortse
från ett avdrag för underskott från tidigare beskattningsår. Högsta förvaltningsdomstolen motiverade sitt ställningstagande enligt följande. Sjukförsäkringens funktion är att ersätta förlorad förvärvsinkomst vid sjukdom.
Beräkningen av den inkomst som ska ligga till grund för ett framtida
försäkringsfall bör alltså inriktas på framtida inkomster efter avdrag för
kostnaderna för att förvärva dessa inkomster. Underskottsavdrag medges
enligt 40 kap. 2 § IL för att utjämna det skattemässiga resultatet av en
näringsverksamhet när det finns kostnader som tidigare år varit avdragsgilla
men som då inte kunnat utnyttjas. Även vid beräkning av SGI finns det
alltså – i likhet med vad som gäller för dispositioner inom ramen för
periodiseringsfondssystemet – skäl att bortse från ett avdrag för underskott
från tidigare beskattningsår.
I domen slår Högsta förvaltningsdomstolen alltså fast att Försäkringskassan
vid beräkning av en egenföretagares SGI inte ska ta hänsyn till rullade
underskott. Med rullade underskott menas outnyttjade underskott från
tidigare verksamhetsår. Om en genomsnittsberäkning aktualiseras kan det
medföra att även tidigare års inkomster behöver justeras för det fall rullade
underskott påverkat resultatet för de aktuella åren (Domsnytt 2014:040).
5.3.4
Justering av egenavgifter
Frågan om Försäkringskassan vid beräkning av SGI för en egen företagare
ska beakta egenavgifter hänförliga till åtgärder som vidtas inom ramen för
systemet med periodisering- eller expansionsfonder har prövats av Kammarrätten i Stockholm i mål nummer 2494-13.
Försäkringskassan beslutade att inte inkludera en återföring av en
periodiseringsfond vid beräkningen av en egenföretagares SGI. Försäkringskassan bortsåg dock inte från de förhöjda avdrag för egenavgifter eller
särskild löneskatt som företagaren hade fått till följd av återföringen.
Förvaltningsrätten ansåg, med hänvisning till RÅ 2010 ref. 64, att egenföretagaren inte kunde få någon SGI baserad på återföringen av periodiseringsfonden. Domstolen ansåg dock att Försäkringskassan hade gjort fel som vid
sin beräkning av SGI hade räknat med avdrag för egenavgifter och särskild
löneskatt som företagaren hade träffats av på grund av återföringen av
periodiseringsfonden. Förvaltningsrätten ansåg alltså att Försäkringskassan
81
Vägledning 2004:5 Version 13
vid beräkningen av företagarens SGI skulle bortse från det förhöjda
avdraget för egenavgifter eller den särskilda löneskatten som denne hade
fått till följd av återföringen. Kammarrätten instämde i Förvaltningsrättens
bedömning.
Avgörandet i Kammarrätten innebär att Försäkringskassan ska göra en
justering av de egenavgifter som kan hänföras till
• periodiseringsfonder
• expansionsfonder
• skattemässigt underskott från föregående år
• skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto
Justeringen innebär att Försäkringskassan ska räkna ut vilken inkomst
företagaren skulle ha haft om han eller hon inte gjort några fonderingar eller
avdrag för outnyttjat underskott. Till hjälp att göra dessa beräkningar finns
ett beräkningsverktyg för egna företagare i Serviceåtgärder i ÄHS.
Mer information hittar du i Domsnytt 2014:001 och 2014:040.
5.3.5
Räntefördelning
Räntefördelning kan vara antingen positiv eller negativ.
Positiv räntefördelning
Positiv räntefördelning är frivillig och kan ske om kapitalunderlaget i
verksamheten är positivt. För en enskild näringsidkare är kapitalunderlaget,
med vissa justeringar, skillnaden mellan värdet på tillgångar och skulder i
näringsverksamheten vid utgången av ett räkenskapsår. För handelsbolagsdelägare beräknas kapitalunderlaget på ett något annorlunda sätt. En positiv
räntefördelning innebär att den egna företagaren kan göra avdrag för en
beräknad ränta i inkomstslaget näringsverksamhet, och sedan ta upp
motsvarande belopp som ränta i inkomstslaget kapital. (33 kap. 2, 3 och 8–
20 §§ IL)
Positiv räntefördelning gör att inkomsten av näringsverksamheten minskar
och innebär i sin tur att uttaget av socialavgifter också minskar. Dessa
inkomster från näringsverksamheten kan inte heller återföras vid ett senare
tillfälle. Den positiva räntefördelningen är med andra ord inte tillfällig.
Negativ räntefördelning
Negativ räntefördelning är obligatorisk om det negativa kapitalunderlaget
överstiger 50 000 kronor. Negativ räntefördelning ökar inkomsten av
näringsverksamhet, och därmed också resultatet, medan inkomsten av
kapital minskar (33 kap. 2–4 §§ IL). Reglerna medför att en egen företagare
med stark skuldbelastning får ett automatiskt påslag på inkomsten av
näringsverksamhet.
82
Vägledning 2004:5 Version 13
Det finns inget stöd i författning för att vid beräkning av SGI frångå
inkomsten av näringsverksamhet efter räntefördelning.
Lejla har inkomst av näringsverksamhet på 300 000 kronor. I verksamheten finns ett positivt kapitalunderlag på 1 000 000 kronor.
Räntan är 10 procent. Lejla får genom positiv räntefördelning ”flytta”
som mest 100 000 kronor (10 % x 1 000 000 kr) från näringsverksamhet till kapital, vilket hon väljer att göra.
Lejlas inkomst av näringsverksamhet blir efter fördelningen 200 000
kronor (300 000 kr – 100 000 kr). Försäkringskassan använder inkomsten efter fördelning, det vill säga 200 000 kronor, som underlag
för att beräkna SGI.
Marja-Lisa har inkomst av näringsverksamhet på 150 000 kronor och
inkomst av kapital på 100 000 kronor. I verksamheten finns ett negativt kapitalunderlag på 1 000 000 kronor. Räntan är 6 procent. MarjaLisa tvingas med hänvisning till reglerna om negativ räntefördelning
flytta 60 000 kronor (6 % x 1 000 000 kr) från kapital till näringsverksamhet.
Marja-Lisas inkomst av näringsverksamhet blir efter fördelningen
210 000 kronor (150 000 kr + 60 000 kr). Försäkringskassan använder
inkomsten efter fördelning, det vill säga 210 000 kronor, som underlag
för att beräkna SGI.
5.4
Vad behöver man veta för att kunna beräkna SGI-B?
För att kunna beräkna SGI för en person behöver handläggaren veta att
personen arbetar och har en viss inkomst, samt att inkomsten har en viss
varaktighet. Dessutom kan man behöva utreda om personen omfattats av
SGI-skydd.
I lagstiftning och föreskrifter finns flera uppgifter som handläggaren
behöver ta ställning till i sin utredning innan SGI-B kan fastställas.
83
Vägledning 2004:5 Version 13
För att bedöma om SGI ska beräknas enligt reglerna om generellt uppbyggnadsskede behövs till exempel uppgifter om:
• Att personen verkligen driver en enskild näringsverksamhet. Företagsformen har betydelse för om inkomsten ska betraktas som SGI-A eller
SGI-B. Den som driver verksamhet i form av aktiebolag eller ekonomisk
förening har inkomst av tjänst och inkomsten betraktas som inkomst av
anställning (SGI-A)
• Den egna företagarens arbetsuppgifter och omfattning av det egna arbetet
• Uppgift om aktuell jämförelseinkomst (25 kap. 9 § SFB)
• Vilket datum den försäkrade har lämnat in skatte- och avgiftsanmälan till
Skatteverket (25 kap. 9 § SFB)
För att bedöma SGI när det generella uppbyggnadsskedet om 24 månader
har passerat kan det även finnas behov att utreda till exempel:
• Om företagsformen är densamma som tidigare, vilket har betydelse för
om inkomsten ska räknas till SGI-A eller SGI-B
• Om uppgiven förväntad inkomst överensstämmer med tidigare års
inkomster av näringsverksamhet (5 § [RFFS 1998:12])
• Om inkomsten av näringsverksamhet under en följd av år har varit lägre
än jämförelseinkomsten
5.5
Generellt uppbyggnadsskede
En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete och driver näringsverksamhet, ska under 24 månader (det generella uppbyggnadsskedet) få en
SGI som minst motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans
räkning (jämförelseinkomst) (25 kap. 9 § SFB). Se vidare avsnitt 5.8.
Bestämmelsen om rätt till en SGI som motsvarar jämförelseinkomsten gäller
oavsett om det är fråga om ett nystartat företag eller om den försäkrade har
övertagit en redan etablerad verksamhet. Även den som vid sidan av ett
nystartat företag startar ytterligare ett företag bör kunna omfattas av regeln.
Vidare bör den som tvingas lägga ner ett nystartat företag och som därefter
på nytt startar ett företag kunna omfattas av det generella uppbyggnadsskedet (prop. 2009/10:120, s 61).
Två makar som driver näringsverksamhet gemensamt och har likvärdiga
arbetsuppgifter kan båda omfattas av bestämmelserna om generellt uppbyggnadsskede. Det gäller trots att skatte- och avgiftsanmälan för en
verksamhet bara kan lämnas in av en enda person.
För att bedöma om makarna driver verksamheten gemensamt kan 60 kap.
inkomstskattelagen (1999:1229) och Skatteverkets allmänna råd (SKV A
2004:23) vara vägledande. Se vidare avsnitt 5.11. Den som är medhjälpande
make kan dock aldrig omfattas av ett generellt uppbyggnadsskede.
84
Vägledning 2004:5 Version 13
Tidpunkt för det generella uppbyggnadsskedet
De 24 månaderna ska räknas från den månad då den försäkrade har gjort
eller borde ha gjort skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket. I de fall en
försäkrad inte är skyldig att göra skatte- och avgiftsanmälan till Skatteverket
ska tidpunkten för de 24 månaderna räknas från den månad då den försäkrade skulle ha gjort anmälan om han eller hon varit skyldig att göra det
(25 kap. 9 § SFB).
Det innebär att det inte är möjligt att skjuta på starten för det generella
uppbyggnadsskedet genom att inte registrera företaget för F-skatt och i
förekommande fall moms. Det är inte heller möjligt att bortse från en
existerande registrering för att verksamheten i företaget kom igång först
senare.
Däremot är det nödvändigt att företagaren har kommit i gång med någon
slags verksamhet i sitt företag för att kunna få en SGI genom det generella
uppbyggnadsskedet. I prop. 1998/99:119, s. 115 anges att enbart inregistrering av en firma eller en registrering för mervärdesskatt inte bör anses
tillräckligt för att ett arbete som egenföretagare ska anses ha påbörjats.
Ibland kan det finnas olika datum för när ett företag är registrerat hos
Bolagsverket respektive för F-skatt och moms. Om det gör det måste
Försäkringskassan göra en utredning för att veta från och med vilken
tidpunkt det generella uppbyggnadsskedet ska fastslås. Anmälan till
Bolagsverket görs för att skydda ett företagsnamn. Det är alltid anmälan hos
Skatteverket som är viktigast.
Det generella uppbyggnadsskedets längd
Det generella uppbyggnadsskedet är alltid 24 månader. De 24 månaderna
räknas även om den försäkrade under tiden har varit till exempel sjuk,
föräldraledig eller haft aktivitetsstöd för att starta näringsverksamhet.
Uppbyggnadsskedet bör anses börja den månad då den försäkrade har gjort
eller borde ha gjort skatte- och avgiftsanmälan, oberoende av om aktivitetsstöd vid stöd till start av näringsverksamhet har betalats ut eller inte
(RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12] i dess lydelse före 1 juli 2010).
Ivar registrerar den 14 februari 2011 en enskild firma där han ska arbeta som grävmaskinist. Det första halvåret är Ivar beviljad aktivitetsstöd för att starta näringsverksamhet. Oavsett det pågår Ivars generella
uppbyggnadsskede i 24 månader, till och med januari 2013.
I vissa fall kan det bli aktuellt att i efterhand ta ställning till om ett företag
befunnit sig i uppbyggnadsskede.
85
Vägledning 2004:5 Version 13
Kirsi startar egen firma den 1 januari. Hon har beviljats aktivitetsstöd
vid stöd till start av näringsverksamhet till och med den sista juni.
Från den 1 juli fortsätter hon arbeta i företaget utan aktivitetsstöd. Den
1 september blir hon svårt sjuk och tvingas avveckla företaget. Hon
anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Kirsis avsikt, om hon inte blivit
sjuk, var att arbeta vidare i sitt företag. Utredningen visar också att
hennes företag befann sig i uppbyggnadsskede innan Kirsi blev sjuk.
Kirsis SGI fastställs med hjälp av reglerna för uppbyggnadsskede.
Jämförelseinkomst under det generella uppbyggnadsskedet
Jämförelseinkomsten ska avspegla den arbetsinsats som personen utför i
företaget. Det innebär att om en företagare kan antas arbeta i större eller
mindre omfattning än den som arbetar heltid bör också jämförelseinkomsten
anpassas i motsvarande mån. När Försäkringskassan ska bedöma vilken
jämförelseinkomst som ska ligga till grund för SGI under det generella
uppbyggnadsskedet, ska förutom arbetsinsatsen hänsyn tas till, liknande
arbete och egen administration (prop.2009/10:120, s.60 f.). Observera att
bedömning av jämförelseinkomst ska göras på det sätt som beskrivs i
avsnitt 5.8.
Nytt generellt uppbyggnadsskede?
Det generella uppbyggnadsskedet är kopplat till skatte- och avgiftsanmälan.
Det betyder som tidigare nämnts att den som tvingas lägga ned ett nystartat
företag och därefter startar ett nytt företag kan få ett nytt generellt uppbyggnadsskede för sitt nya företag. Likaså kan den som startar ett nytt företag vid
sidan av ett befintligt omfattas av generellt uppbyggnadsskede för det nya
företaget.
Propositionstexten talar om en person som ”tvingas lägga ned ett nystartat
företag” (prop.2009/10:120, s.61). Försäkringskassan bedömer dock att det
kan vara möjligt att få ett nytt generellt uppbyggnadsskede även då en
företagare lagt ned en tidigare firma, oavsett hur länge den då varit verksam,
och företagaren därefter inte har haft någon som helst verksamhet i firman
under en längre tid. Om företagaren därefter startar upp en verksamhet igen,
så kan det bli aktuellt med ett nytt generellt uppbyggnadsskede. Förutsättningen är dock fortfarande att det har skett en ny skatte- och avgiftsanmälan.
5.6
Etablerat företag
När uppbyggnadsskedet är slut är utgångspunkten att en ny SGI ska
beräknas som motsvarar inkomstsituationen efter uppbyggnadsskedet.
Försäkringskassan kan dock ändra en SGI först när man får reda på att den
försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på
86
Vägledning 2004:5 Version 13
ett sätt som har betydelse för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB).
Försäkringskassan bestämmer vanligen SGI först när den försäkrade gör
anspråk på ersättning eller vill anmäla karenstid.
Det kan uppstå problem vid beräkningen av SGI-B när företaget inte längre
befinner sig i ett uppbyggnadsskede. Olika uppfattningar kan finnas om
vilken inkomst som ska ligga till grund för beräkningen.
Det har i praxis slagits fast att sedan uppbyggnadsskedet upphört får SGI –
om det i övrigt finns förutsättningar för att beräkna SGI med ledning av de
tre senaste årens taxeringar – bestämmas med ledning av taxerade inkomster
under uppbyggnadsskedet (jfr FÖD 1986:15).
När SGI beräknas efter uppbyggnadsskede med ledning av de tre senaste
årens taxering är det möjligt att tillämpa de principer om genomsnittsberäkning eller trendberäkning som presenteras i avsnitt 5.9.
Enligt 5 § (RFFS 1998:12) ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste
årens taxering om den försäkrade under en följd av år i deklarationen
redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten.
Beräkningen ska göras utan hänsyn till skatterättsliga dispositioner inom
periodiserings- och expansionsfondssystemen.
Om den försäkrade, efter att uppbyggnadsskedet upphört, inte under en följd
av år i deklarationen redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än
jämförelseinkomst finns inget krav att SGI ska beräknas med ledning av de
tre senaste årens taxeringar. De underlag som kan användas i bedömningen
är bland annat de som används när SGI ska beräknas under uppbyggnadsskedet. Även vissa andra mer aktuella underlag kan användas i bedömningen. Exempel på sådana underlag är
• taxerade inkomster under uppbyggnadsskedet, utan att ta hänsyn till
periodiserings- och/eller expansionsfonder (PE-fonder)
• inkomstdeklaration
• preliminär deklaration
• delårsrapporter
• andra aktuella prognoser från den egna företagaren eller hans eller
hennes revisor om vilken den beräknade inkomsten för innevarande eller
kommande inkomstår
5.7
Jämförelseinkomst
Jämförelseinkomsten används för att fastställa vilken inkomst som ska ligga
till grund för SGI när en verksamhet är under uppbyggnad (25 kap. 9 §
SFB). Se vidare avsnitt 5.5. Jämförelseinkomsten används också när SGI
ska beräknas för ett etablerat företag, då för att avgöra om de tre senaste
årens taxeringar varit lägre än jämförelseinkomsten (RFFS 1998:12).
Se vidare avsnitt 5.9.
87
Vägledning 2004:5 Version 13
Bestämmelsen i 3 kap. 2 § tredje stycket i den upphävda lagen (1962:381)
om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2010 att ”inkomst av
arbete för egen räkning inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig
avlöning för liknande arbete för annans räkning” upphörde den 1 juli 2010.
Det innebär att Försäkringskassan inte ska göra någon begränsning av SGI i
de fall den egna företagaren har högre inkomst än vad som motsvarar jämförelseinkomsten inom yrket. SGI ska i stället beräknas med utgångspunkt
från den försäkrades faktiska inkomster upp till 7,5 prisbasbelopp.
Övergångsbestämmelser
Äldre bestämmelser i 3 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om
allmän försäkring i dess lydelse före den 1 juli 2010 tillämpas fortfarande i
fråga om beräkning av sjukpenninggrundande inkomst som avser tid före
ikraftträdandet (4 kap. 15 a § SFBP).
Övergångsbestämmelserna innebär att de nya reglerna ska tillämpas när SGI
ska fastställas från och med den 1 juli 2010 eller senare. När SGI ska fastställas från och med en tidpunkt före detta datum ska äldre regler tillämpas.
Övergångsbestämmelserna innebär vidare att en försäkrad som har fått sin
SGI begränsad enligt de äldre reglerna har rätt till en högre SGI från och
med den 1 juli 2010.
Adam är sjukgymnast och sedan flera år tillbaka egen företagare. Han
arbetar heltid. Den 15 juli 2010 blir Adam sjuk och anmäler det till
Försäkringskassan. Adam beräknar att hans kommer att få en inkomst
av näringsverksamhet på 350 000 kr under det kommande året. (jämförelseinkomsten är 300 000)
Försäkringskassan kan, om övriga villkor är uppfyllda, registrera en
ny inkomst på 350 000 kronor. SGI begränsas dock till 7,5 prisbasbelopp.
Johan har ett pågående föräldrapenningärende och har begärt föräldrapenning perioden 1 april 2010–31 augusti 2010. På begäran om föräldrapenning beräknade Johan sin inkomst till 300 000 kronor. Utredningen visade att jämförelseinkomsten inom Johans yrke var 280 000
kronor. Försäkringskassan begränsade därför Johans SGI till jämförelseinkomsten. Den fastställdes till 280 000 kronor från och med
den 1 april 2010.
Eftersom ersättningsärendet pågår efter det att de nya bestämmelserna
träder i kraft ändrar Försäkringskassan Johans SGI. Den fastställs till
300 000 kronor från och med den 1 juli 2010.
88
Vägledning 2004:5 Version 13
5.7.1
Jämförelseinkomst – liknande arbete
Lagtexten talar om ”skälig avlöning för liknande arbete ” (25 kap. 9 § SFB).
Vad som är liknande arbete finns inte reglerat. Det medför att det måste
utredas vilka arbeten som kan anses som liknande och vad en anställd tjänar
i dessa arbeten. Av ordalydelsen ”liknande arbete” följer att det är arbetets
art och företagarens egen insats som bör bedömas. Med ”arbetets art” menas
de arbetsuppgifter som företagaren utför i företaget, inte vad företagaren
själv uppger att denne har som yrke.
I samband med utredning och beslut om SGI under det generella uppbyggnadsskedet på 24 månader, lämnar den försäkrade uppgift om vilka arbetsuppgifter han eller hon har i företaget och vilken inkomst en anställd med
samma arbetsuppgifter skulle ha haft (jämförelseinkomst).
När Försäkringskassan ska bedöma om inkomsten som en försäkrad uppger
kan anses motsvara jämförelseinkomsten inom yrket, bör Försäkringskassan
ta ledning av Statistiska centralbyråns (SCB) lönestatistik för total genomsnittslön inom privat sektor för ett yrke med liknande arbetsuppgifter som
de den försäkrade har uppgett (RAR 2002:2 till 26 kap. 9 § SFB).
Löneuppgiften från SCB bör användas som vägledning när Försäkringskassan ska bedöma vad som kan anses vara jämförelseinkomst när SGI ska
fastställas under det generella uppbyggnadsskedet på 24 månader. SGI kan
bli både högre och lägre, beroende på vilka uppgifter den försäkrade själv
lämnar.
Bosse går från att vara offentligt anställd sjukgymnast till att bedriva
egen praktik. Han har varit sjukgymnast i över 20 år. Han tjänade
330 000 kronor som anställd. Det är den summan han säger till Försäkringskassan. Han beräknar sin arbetstid till 40 timmar per vecka.
Enligt SCB:s lönestatistik är genomsnittslönen inom privat sektor
349 200 kronor för en sjukgymnast. Lönen kan alltså vara både högre
och lägre. Eftersom Bosse tjänade 330 000 kronor som anställd får det
anses vara en rimlig indikator på löneläget där han är verksam.
Med ledning av uppgifterna från SCB och den inkomst som Bosse har
lämnat, beslutar Försäkringskassan att fastställa Bosses SGI till
330 000 kronor under det generella uppbyggnadsskedet.
5.7.2
Jämförelseinkomst – arbetsinsats
För att jämförelseinkomsten ska bli rättvisande måste hänsyn tas till i vilken
utsträckning den egna företagaren arbetar i verksamheten.
Arbetstidslagen (1982:673) (ATL) reglerar arbetstider och tillåten övertid.
Arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har
företagsledande eller liknande ställning, eller arbetstagare som med hänsyn
till sina arbetsuppgifter har förtroendet att själva disponera sin arbetstid
omfattas inte av lagen (2 § ATL). Högsta tillåtna övertid är 200 timmar
89
Vägledning 2004:5 Version 13
under ett kalenderår (8 § ATL). Lokala eller centrala arbetstagarorganisationer har dock möjlighet att sluta kollektivavtal om andra övertidsregler
(3 § ATL).
En arbetstagare med flera olika anställningar kan arbeta väsentligt mer än
vad som medges i en anställning enligt arbetstidslagstiftningen. Som
exempel kan nämnas personer som utöver en heltidsanställning arbetar i en
bisyssla.
Arbetstidslagen gäller verksamheter där arbetstagare utför arbete för en
arbetsgivares räkning (1 § ATL). En egen företagare omfattas därmed inte
av arbetstidslagstiftningen.
Slutsatsen i sjukpenningkommitténs översyn av egna företagares sjukförsäkring var att regelsystemet, som det var och fortfarande är angivet i den
numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, skulle bibehållas
men med en mera flexibel tillämpning. Som en del i detta ansåg kommittén
att en egen företagares arbetsinsats inte skulle begränsas av arbetstidslagens
regler om övertid. Kommittén anförde att om en egen företagare stadigvarande arbetar mer än heltid i sitt företag bör detta påverka SGI. En egen
företagare som till exempel kunde påvisa att han eller hon stadigvarande
arbetade motsvarande en och en halv heltidsarbetande skulle därför kunna få
en SGI som motsvarade en och en halv jämförelselön. (SOU 1983:48,
s. 82 f. och s. 102 f. och prop. 1984/85:78, s. 102 f.)
Vid beräkning av jämförelseinkomsten bör den anpassas så att den, utan
begränsning av arbetstidslagen (1982:673), motsvarar den försäkrades
faktiska arbetsinsats i den egna verksamheten. Det bör gälla oavsett om han
eller hon arbetar normal heltid, i mindre omfattning eller mer än heltid.
(RAR 2002:2 i dess lydelse före 1 juli 2010, till 3 kap. 2 § tredje stycket i
den upphävda lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse för de
1 juli 2010)
Det kommer an på den försäkrade att visa att hans eller hennes arbetsinsats
utöver heltid är den uppgivna (SOU 1983:48, s. 81).
5.7.3
Jämförelseinkomst – egen administration
En person som bedriver näringsverksamhet sköter i många fall även sin
egen administration. I praxis har medgetts att en egen företagare också får
tillgodoräkna sig övrigt arbete för administration, reparation, jourarbete med
mera. FÖD har i några domar medgett ett tillgodoräknande för administrativt
arbete med cirka 10 procent av den beräknade jämförelseinkomsten
(FÖD-dom 660-1980 och FÖD-dom 1498-1985).
Paul har startat en taxifirma. Han kör själv på heltid 40 timmar per
vecka. Utöver heltidsarbetet sköter han bilarnas service och företagets
administration. Paul uppger att en anställd med samma arbetsuppgifter
tjänar 400 000 kronor per år. Paul arbetar 8 timmar per vecka med
90
Vägledning 2004:5 Version 13
service av taxibilarna. Arbetstiden för administrationen har han svårt
att exakt ange, men han sköter den helt själv.
Försäkringskassan hämtar uppgifter från SCB att genomsnittslönen för
en taxichaufför inom privat sektor är 294 000 kronor per år. En person
som arbetar som anställd med att serva bilar tjänar 150 kronor per
timme.
Jämförelselönen för en motsvarande anställd som sköter service av
bilar blir 62 400 kronor per år (150 kr x 8 timmar x 52 veckor). Eftersom Paul också sköter administrationen lägger Försäkringskassan på
10 procent av jämförelselönen, det vill säga 35 640 kronor (294 000 kr
+ 62 400 kr x 0,10). Genomsnittslönen inom privat sektor blir totalt
392 040 kronor.
Med vägledning av de uppgifter som finns på SCB och med hänsyn
till att Paul sköter sin administration själv bedömer Försäkringskassan
att Pauls uppgift om jämförelselön är rimlig. Försäkringskassan registrerar inkomsten på 400 000 kronor. SGI begränsas dock till 7,5
prisbasbelopp.
5.7.4
Svårbedömd jämförelseinkomst
De flesta yrkesgrupper går att hitta i SCB:s lönestatistik. Ibland kan det
dock vara svårt att fastställa vad som är jämförelseinkomst inom ett yrke,
eller att över huvud taget göra en jämförelse. Vad som är att anse som
jämförelseinkomst får då bedömas från fall till fall. Bedömningen bör då
grundas på de sakförhållanden som den försäkrade uppger.
5.8
Lägre inkomst av näringsverksamhet än
jämförelseinkomst
I 5 § RFFS (1998:12) regleras sådana situationer där en egen företagares
inkomst av näringsverksamhet väsentligen avviker från konstaterad
jämförelseinkomst. Föreskriften är både en begränsnings- och utfyllnadsregel när det gäller beräkningen av SGI.
Begränsande – när en egen företagare anger en beräknad inkomst av
näringsverksamhet för det aktuella året som ligger betydligt över de
inkomster företagaren faktiskt haft de senaste åren.
Utfyllande – när en verksamhet befinner sig i till exempel ett uppbyggnadsskede eftersom bestämmelsen då medger att en egen företagare, även efter
det generella uppbyggnadsskedet enligt 25 kap. 9 § SFB kan ha en fiktiv
inkomst till grund för sin SGI.
I detta avsnitt berörs paragrafens begränsande funktion. I avsnitt 5.5 och
avsnitt 5.6 behandlas dess utfyllande funktioner.
91
Vägledning 2004:5 Version 13
5.8.1
”… under en följd av år…”
När en egen företagare under en följd av år deklarerat lägre inkomst av
näringsverksamhet än vad som motsvarar jämförelseinkomsten ska SGI
beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering (5 § [RFFS 1998:12]).
I praxis har frågan om vad som avses med ”under en följd av år” tagits upp i
flera mål. Antalet undersökta år har varierat mellan fyra och sju år. Beräkningsgrunden för inkomsterna i målen har antingen baserats på pensionspoäng, pensionsgrundande inkomst eller deklarerad/taxerad inkomst.
(FÖD-dom 653-1976, FÖD-dom 796-1977, FÖD-dom 380-1978, FÖD-dom
1655-1981 och FÖD-dom 408-1982).
Det finns inget principavgörande där det exakt framgår hur många år i följd
som den deklarerade inkomsten måste understiga jämförelseinkomsten för
att SGI ska bestämmas utifrån inkomsten av näringsverksamhet. Rent
språkligt torde det minsta antalet år vara tre.
Enligt rättspraxis ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till skatterättsliga
dispositioner inom ramen för periodiserings- och expansionsfondssystemet
när SGI ska beräknas(RAR 2002:2 till 5 § [RFFS 1998:12] och RR mål nr
2231-08).
För att få svar på frågan om inkomsten under en följd av år har understigit
jämförelselönen eller inte, räcker det inte med att utgå från den taxerade
inkomsten. Rättspraxis medför att Försäkringskassan måste utreda om
företagaren har gjort några skatterättsliga dispositioner inom ramen för
periodiserings- och expansionsfondssystemet.
Om utredningen visar att företagaren gjort sådana skatterättsliga dispositioner ska avdrag och återföringar läggas till respektive dras ifrån den taxerade inkomsten. Detta kan få till följd att inkomsten under en följd av år inte
har understigit jämförelseinkomsten vilket medför att bestämmelsen i 5 §
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:12) inte är tillämplig. Det
kan också medföra att taxerade inkomster som är högre än jämförelseinkomsten, visar sig understiga denna, om nivån på inkomsterna beror på att
företagaren har återfört medel från periodiseringsfond eller expansionsfond.
Det är alltså först efter det att Försäkringskassan har fått uppgift om hur de
taxerade inkomsterna har påverkats av periodiseringsfonder och/eller
expansionsfonder (PE-fonder) som det går att avgöra på vilket sätt SGI ska
beräknas.
När Försäkringskassan bortser ifrån en återföring från en fond kan den
försäkrades inkomst för året bli noll. I sådana fall ska detta år räknas som ett
år utan inkomst vid beräkning av SGI. Omvänt gäller att när den försäkrade
saknar pensionsgrundande inkomst behöver Försäkringskassan uppgift om
detta beror på en avsättning till en fond. När det gäller avsättning till
expansionsfonder har företagaren nämligen möjlighet att avsätta hela
överskottet. Konsekvensen av att Försäkringskassan ska bortse från en
avsättning till en fond kan bli att den försäkrade får ett överskott under året.
92
Vägledning 2004:5 Version 13
Om ett eller flera år innehåller en kombination av avsättningar och återföringar ska dessa räknas samman.
5.8.2
”… med ledning av de tre senaste årens taxeringar”
När Försäkringskassan fastslagit att den försäkrade under en följd av år
redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten, ska
SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens taxering (5 § [RFFS
1998:12]).
I dessa fall har Försäkringskassan alltså en skyldighet att beräkna SGI med
ledning av de tre senaste årens taxerade inkomst, förutsatt att det inte finns
särskilda skäl att beräkna SGI till ett högre belopp än vad som framgår av
inkomsten av näringsverksamhet (5 § [RFFS 1998:12]).
En bakgrund till föreskriften finns i förarbetena till den numera upphävda
lagen (1962:381) om allmän försäkring. Där sägs att det är självklart att
sjukpenningförsäkringen inte får grundas på högre inkomst än den som den
försäkrade regelmässigt taxerats för under en följd av år (SOU 1961:29,
s. 254 f.).
Utgångspunkten är att de tre senaste årens taxeringar i regel utgör ramarna
för till vilket belopp SGI kan fastställas. SGI är emellertid en persons
framtida inkomst. ”Med ledning av” betyder därför att de tre senaste årens
taxeringar ska användas som vägledning för beräkningen av den framtida
inkomsten. Det kan ha förflutit upp emot två år sedan senaste taxering.
Inkomstsituationen för en egen företagare kan ha förändrats under denna tid.
Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom ramarna för de tre
senaste årens taxeringar kan därför ge en SGI som inte motsvarar den
antagna inkomstsituationen vid tidpunkten för ersättningsärendet. Därför
kan SGI även beräknas till ett annat belopp än vad som framgår av de
senaste årens taxeringar. Även när SGI beräknas med ledning av de tre
senaste årens taxeringar är SGI den årliga inkomst den försäkrade kan antas
komma att få tills vidare.
Enligt rättspraxis ska Försäkringskassan inte ta hänsyn till skatterättsliga
dispositioner när SGI ska beräknas. Med skatterättsliga dispositioner menas
avsättningar och återföringar inom ramen för systemet med periodiseringsfonder och expansionsfonder (PE-fonder) (RR mål nr 2231-08). Försäkringskassan måste utreda hur inkomsterna som ska ingå i beräkningen har
påverkats av dessa skatterättsliga dispositioner innan beräkningen med
ledning av de tre senaste årens inkomster kan göras.
Uppgift om de tre senaste årens taxeringar
Uppgift om de tre senaste årens taxerade inkomster går att få fram på flera
sätt. Av försäkringsbilden i Försäkringskassans datasystem framgår en
persons inkomster enligt senaste taxering. Uppgifter för ett beskattningsår
läggs i regel in i försäkringsbilden under december månad nästkommande
kalenderår. Skatteverket eller i vissa fall den försäkrade kan lämna uppgifter
om inkomster för tidigare år.
93
Vägledning 2004:5 Version 13
Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) kan också användas för att få
uppgift om tidigare års taxerade inkomster. Uppgift om PGI finns i Försäkringskassans ärendehanteringssystem ”ÄHS – Serviceåtgärder”. Innan
Skatteverket beslutar om PGI görs avdrag för den debiterade allmänna
pensionsavgiften som den försäkrade ska betala för inkomsten enligt lagen
om allmän pensionsavgift (59 kap. 36 § SFB). Eftersom den allmänna
pensionsavgiften inte är pensionsgrundande ska den inte ingå i PGI.
Pensionsavgiften är:
År
1999
6,95 %
2000
7%
(2 § lagen [1994:1744] om allmän pensionsavgift)
När Försäkringskassan vid bedömning av SGI använder PGI för att få en
uppfattning om en persons tidigare inkomster, ska därför den allmänna
pensionsavgiften läggas till PGI. Resultatet motsvarar i regel den taxerade
inkomsten. Uträkningen kan från år 2000 göras enligt följande:
pensionsgrundande inkomst
0,93
En persons PGI för år 2005 är 175 000 kronor. Inkomst efter tillägg av
den allmänna pensionsavgiften för år 2005 blir:
175 000
= 188 172 kronor
0,93
Jämföra inkomster mellan år
Vid beräkning av SGI med ledning av de tre senaste årens taxerade
inkomster bör en omräkning av tidigare års taxerade inkomster göras med
hjälp av innevarande års förhöjda prisbasbelopp (RAR 2002:2, till 5 §
[RFFS 1998:12]).
Omräkning görs på följande sätt. Det förhöjda prisbasbeloppet för innevarande år divideras med det förhöjda prisbasbeloppet för det år som ska
omräknas. Därefter multipliceras resultatet med inkomsten efter tillägg av
den allmänna pensionsavgiften.
94
Vägledning 2004:5 Version 13
Inkomsten efter tillägg av den allmänna pensionsavgiften blev i föregående exempel 188 172 kronor. Det förhöjda prisbasbeloppet för år
2005 är 40 300 kronor. Efter omräkning med innevarande års förhöjda
prisbasbelopp som för år 2006 är 40 500 kronor blir inkomsten:
40 500
x 188 172 = 189 106
40 300
Till hjälp att utföra dessa två räkneoperationer finns på Fia under Försäkring/SGI/Verktyg/Beräkningsverktyg för egen företagare.
Trendberäkning eller genomsnittsberäkning
Försäkringskassan ska beräkna SGI utifrån en persons inkomst av arbete
med ledning av de tre senaste årens taxeringar. Det framgår av 5 § [RFFS
1998:12].
Det gäller om den försäkrade under en följd av år redovisat en lägre inkomst
än vad som är en skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning i sin
taxering. Till denna bestämmelse finns också ett allmänt råd som anger att:
”Vid jämförelse av taxerade inkomster mellan år bör en omräkning av
tidigare års taxerade inkomster göras med hjälp av innevarande års förhöjda
prisbasbelopp” (RAR 2002:2). Den här omräkningen görs innan Försäkringskassan undersöker om det finns någon utveckling, s.k. trend, i inkomsterna.
Jämförelsen mellan olika år ska också göras efter justering av de medel som
den försäkrade eventuellt har avsatt eller återfört från periodiserings- och/
eller expansionsfonder (PE-fonder). Du kan läsa mer om detta i avsnitt 5.3.1
Periodiseringsfonder och expansionsfonder.
Underlag för bedömning av SGI B
Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills
vidare har ändrats på grund av att Skatteverket vid taxering beslutat om ny
inkomst av näringsverksamhet, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag
anledningen till ändringen uppkommit (RAR 2002:2 till 26 kap. 6 § SFB).
Det kan dock finnas skäl att redan tidigare anta att inkomsten en försäkrad
kan antas komma att få tillsvidare har ändrats. För en egenföretagare finns
det anledning att anta att inkomsten har förändrats när det finns en deklaration som är helt färdig och inlämnad till Skatteverket.
Anledningen till att det inte går att säga att inkomsten har ändrats innan dess
är att det är först vid deklarationstillfället som egenföretagaren tar ställning
till skattemässiga dispositioner, räntefördelning, avsättning till pensionsfonder och liknande. Företagarens val påverkar resultatet i företaget och
därmed också vilken SGI som ska fastställas. Om Försäkringskassan i sin
beräkning tar med inkomster som vid tillfället inte har deklarerats har
företagaren möjlighet att påverka inkomsten efter försäkringsfallet. Försäk95
Vägledning 2004:5 Version 13
ringskassan bör därför inte använda uppgifter som ännu inte har upprättats.
En inkomstdeklaration får anses upprättad den dag då den inlämnats till
Skatteverket.
Det är också viktigt att uppgifterna som används för att beräkna SGI är av
god kvalitet. En deklaration som uppvisar stora brister kan inte ligga till
grund för en SGI. I sådana fall får Försäkringskassan invänta Skatteverkets
beslut innan en SGI kan höjas.
I RAR 2002:2 anges att om det går att göra en rimlig bedömning av årets
beräknade inkomst av näringsverksamhet bör beräkningen av den sjukpenninggrundande inkomsten göras utifrån den.
Situationer då det kan vara viktigt att göra en bedömning av innevarande års
inkomst på det sätt som framgår i RAR 2002:2 är när de tidigare deklarationerna inte alls ger en bra bild av hur verksamheten i företaget ser ut i dag.
Så kan det till exempel bli när den försäkrade förändrat sin arbetsomfattning
eller när det tidigare underskottet är borta och det därför råder nya arbetsförhållanden. Det kan också vara aktuellt att i högre utsträckning väga in
andra underlag än tidigare deklarationer i de fall uppbyggnadsskedet är över
och de enda historiska underlag som finns kommer från uppbyggnadsperioden.
I de här situationerna kan det bli aktuellt att räkna om tidigare års deklarationer och att ta större ledning av dokument som inte är upprättade deklarationer, till exempel resultatrapporter, kontrakt och andra handlingar.
En resultatrapport och andra liknande dokument måste bedömas restriktivt.
Den får anses upprättad vid det tillfälle då den sammanställdes, men vilket
värde den har beror till exempel på vad den är tänkt att visa och när på året
den är skapad. I slutet av ett år är en resultatrapport ett bättre underlag än
tidigare. En resultatrapport är också ett bättre underlag i en bransch som
saknar säsongsvariationer och om företagaren inte behöver göra avskrivningar eller på annat sätt disponerar sitt resultat inför deklarationen.
Läs mer om när en SGI kan ändras i avsnitt 7.1. Anledning till ändring för
egen företagare.
Trendberäkning
Om de tre senaste årens taxerade PE-inkomster (inkomster efter justering av
eventuella PE-fonder), efter omräkningen, visar en uppåtgående eller
nedåtgående trend bör Försäkringskassan ta hänsyn till trenden när SGI
beräknas.
Om företagaren skickar in en deklaration eller näringsbilaga som är upprättad (inlämnad till Skatteverket) den dag som SGI ska fastställas ifrån så
ska Försäkringskassan använda sig av den i trendberäkningen. Den 2 maj
varje år är normalt sista dagen för företagaren att lämna in deklarationen till
Skatteverket. Om SGI ska fastställas efter detta datum ska Försäkringskassan begära in den upprättade deklarationen för året innan. Ibland beviljar
Skatteverket anstånd med att lämna in deklarationen. Därför är det viktigt
att Försäkringskassan tar reda på om det finns någon upprättad deklaration
96
Vägledning 2004:5 Version 13
när en egenföretagares SGI ska fastställas på våren. Du kan läsa mer om
detta i avsnittet 7.1. Anledning till ändring för egen företagare.
Uppåtgående trend
En uppåtgående trend innebär att de taxerade inkomsterna ökar år för år. En
uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte är uppenbart att inkomsten
kommer att sjunka i fortsättningen. (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12])
Att trenden ska antas fortsätta uppåt innebär att Försäkringskassan kan ta
ledning av hur de tre senaste årens taxerade PE-inkomster (inkomster efter
justering av eventuella PE-fonder) har sett ut när den inkomst som den
försäkrade har anmält ska bedömas. Försäkringskassan kan då bedöma hur
den försäkrades trend sett ut och varför den utvecklat sig på ett visst sätt.
Försäkringskassan tittar då på om inkomsten till exempel har höjts mycket
mellan två år och mindre mellan övriga år, eller om den har höjts med
ungefär lika mycket varje år.
Jesper driver en konsultfirma inom vindkraftsbranschen. Han blir sjuk
och anmäler sig till Försäkringskassan i februari år 2013. Jesper anmäler en ny årsinkomst på 230 000 kronor. Jespers taxerade inkomster
för de tre senaste åren är 124 500 kronor, 153 000 kronor och 189 000
kronor. Han har inte avsatt eller återfört medel till eller från PE-fonder
under något av åren. En omräkning med det förhöjda prisbasbeloppet
för år 2013 ger följande resultat:
År
Taxerad
inkomst
Summa
Omräknad
inkomst
2009
124 500
124 500
129 640
2010
153 000
153 000
160 420
2011
189 000
189 000
196 352
Fonder
Eftersom inkomsterna visar en uppåtgående trend och har ökat med
ungefär lika mycket varje år kan Försäkringskassan, med ledning av
de tre senaste årens taxerade inkomster, fastställa Jespers SGI till den
inkomst som han anmält, alltså 230 000 kronor. Det framkommer
inget som visar att trenden uppenbart kommer att sjunka framöver och
Försäkringskassan bedömer därför att den uppåtgående trenden antas
fortsätta.
Om den egna företagaren har anmält en inkomst som motsvarar den taxerade PE-inkomsten, kan Försäkringskassan inte längre anta att den uppåtgående trenden fortsätter. I dessa fall får Försäkringskassan i stället bedöma
om det finns uppgifter som talar emot att yrkandet motsvarar en förväntad
97
Vägledning 2004:5 Version 13
inkomst. Ofta kan Försäkringskassan fastställa SGI i enlighet med den
försäkrades uppgivna inkomst.
Lars-Peter driver sedan många år en juristbyrå. Hans mamma blir
svårt sjuk och han ansöker därför om närståendepenning från Försäkringskassan i mars år 2013. Lars-Peter uppskattar sin inkomst av egen
verksamhet till 284 000 kronor. Försäkringskassans utredning visar att
han inte har avsatt eller återfört medel till eller från PE-fonder under
de tre senaste åren. Lars-Peters taxerade inkomster, efter att Försäkringskassan har räknat om efter innevarande års förhöjda prisbasbelopp, ser ut så här:
År
Taxerad
inkomst
Summa
Omräknad
inkomst
2009
250 400
250 400
260 738
2010
260 300
260 300
272 924
2011
284 000
284 000
295 048
Fonder
Lars-Peters inkomster visar på en uppåtgående trend. Han har yrkat på
den senaste taxerade inkomsten, och han inte har avsatt eller återfört
medel till eller från PE-fonder. Försäkringskassan antar därför att den
uppåtgående trenden inte fortsätter. I samtal med Lars-Peter säger han
att han yrkade på 2011 års taxerade inkomst eftersom han tror att hans
inkomster under år 2012 kommer att bli ungefär de samma som år
2011. Försäkringskassan fastställer Lars-Peters SGI till den taxerade
inkomsten för år 2011, uppräknad med innevarande års förhöjda prisbasbelopp, alltså 295 000 kronor.
Uppåtgående trend i speciella situationer
Att alltid beräkna SGI till ett belopp som ryms inom ramarna för de tre
senaste årens taxerade PE-inkomster (inkomster efter justering av eventuella
PE-fonder) kan ge en SGI som inte motsvarar den antagna inkomstsituationen vid tidpunkten för ersättningsärendet. SGI kan då bli för hög eller för
låg.
I RFFS 1998:12 anges att SGI ska beräknas ”med ledning av”. Det innebär
att Försäkringskassan i vissa fall kan justera beräkningen eller väga in
uppgifter om inkomst för år som ännu inte taxerats.
Melissa driver en enskild firma som är etablerad sedan flera år. Hon
ansöker om föräldrapenning i oktober år 2013 och anmäler då en ny
inkomst på 390 000 kronor. Melissa skickar med en näringsbilaga för
98
Vägledning 2004:5 Version 13
inkomstår 2012 som visar på ett överskott av aktiv näringsverksamhet
om 350 000 kronor och att Melissa har återfört 20 000 kronor från en
periodiseringsfond. Näringsbilagan har hon lämnat in till Skatteverket
i samband med att hon deklarerade i maj 2013.
Försäkringskassans utredning visar att Melissa har taxerat 220 000
kronor år 2010 och 295 000 kronor år 2011. Eftersom näringsbilagan
för inkomstår 2012 var inlämnad till Skatteverket när Melissa ansöker
om föräldrapenning ska Försäkringskassan ta med den när hennes SGI
ska beräknas.
Försäkringskassan kontaktar Melissa för att ta reda på om hon återfört
eller avsatt medel till eller från PE-fonder de tre senaste åren. Melissa
meddelar då att hon avsatt 50 000 kronor år 2010 till en expansionsfond. När Försäkringskassan har justerat för PE-fonder och har räknat
om inkomsterna med innevarande års förhöjda prisbasbelopp så ser
Försäkringskassan att Melissa har en uppåtgående trend:
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
Omräknad
inkomst
2010
220 000
50 000
270 000
283 095
2011
295 000
295 000
306 476
2012
350 000
330 000
333 675
-20 000
I samband med att Försäkringskassan har kontakt med Melissa om
hennes PE-fonder så berättar hon att hennes företag går allt bättre, hon
utökar sin kundkrets för varje år som går och har nu flyttat sin verksamhet till en större lokal. Melissa förklarar att det är därför hon uppskattar sin inkomst till 390 000 kronor för år 2013.
Melissa skickar in en resultatrapport för år 2013 för att visa att hennes
verksamhet går fortsatt bra. Melissas resultatrapport är av god kvalitet
och styrker bilden av att hennes verksamhet utvecklas med en uppåtgående trend och att ökningstakten fortsätter. Efter att ha sett Melissas
resultatrapport kan Försäkringskassan med ledning av de tre senaste
årens inkomster beräkna Melissas SGI till 333 700 kronor (taket för år
2013) och hennes årsinkomst till 390 000 kronor.
Även när tidigare taxerade PE-inkomster visar på en uppåtgående trend, så
får Försäkringskassans utredning visa om den inkomst en försäkrad anmäler
är rimlig eller inte. Även här kan till exempel en deklaration som ännu inte
är taxerad eller en resultatrapport vara till stöd, men även uppgifter som att
företaget har utökat sin kundkrets eller byggt ut sin verksamhet kan vara av
värde för utredningen.
99
Vägledning 2004:5 Version 13
Lillian driver sedan julen 2009 ett konditori. Hon sjukanmäler sig den
1 oktober 2013 och anmäler ny årsinkomst på 400 000 kronor.
Ansökan kommer in till Försäkringskassan den 18 november 2013 och
de tre senaste årens deklarationer visar då att Lillian har haft följande
inkomster.
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
Omräknad
inkomst
2010
60 000
35 400
95 400
100 027
2011
150 000
42 550
192 550
200 041
2012
375 000
–77 950
297 050
300 358
Vid en första anblick så följer Lillians anmälda inkomst tidigare års
inkomstutveckling. Försäkringskassan behöver dock veta mer för att
kunna bedöma om yrkandet är rimligt.
Lillians anmälda inkomst stämmer väl med hennes taxerade inkomst
för år 2012, men eftersom det fanns återförda PE-medel i den taxerade
inkomsten så är det ännu ett skäl att titta närmare på ärendet för att
kunna fatta beslut om en SGI som motsvarar Lillians framtida
inkomst. Försäkringskassan ser då att Lillian har anmält en kraftig
höjning av inkomsten gentemot vad hon tjänat tidigare. Det kommer
troligen att behövas någon slags underlag som ytterligare styrker
Lillians yrkande, trots att hennes omräknade inkomster har ökat med
ungefär lika mycket varje år.
Den inkomst som Lillian har anmält innebär en inkomst som är hög
för de flesta yrken. Det är en intressant faktor, men oavsett inkomstnivå så skulle den kraftiga höjningen och samstämmigheten mellan
yrkande och taxering vara skäl att utreda ärendet.
Det kan vara så att Lillians verksamhet utvecklas och expanderar,
vilket gör att hon har all anledning att anta att inkomsterna kommer att
öka under innevarande år. Det kan också vara så att Lillians verksamhet nu nått den omfattning den är tänkt att ha och att hennes yrkande
grundar sig i en avrundning av förra årets taxerade inkomst som ju
innehöll en stor summa återförda PE-fonder.
För att veta vilken SGI som ska fastställas för Lillian så måste Försäkringskassan veta mer om hennes verksamhet och framtidsplaner.
Nedåtgående trend
En uppåtgående trend bör antas fortsätta om det inte är uppenbart att
inkomsten kommer att sjunka i fortsättningen (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS
1998:12]). Däremot finns det inga regler om att en nedåtgående trend bör
100
Vägledning 2004:5 Version 13
antas fortsätta. Det betyder att en nedåtgående trend stannar vid den senaste
taxerade inkomsten med justeringar för PE-fonder och värdesäkring med det
förhöjda prisbasbeloppet, om inget annat talar emot.
Lars-Göran är snickare och driver en enskild firma sedan 1989. Han
skadar sig i arbetet och söker sjukpenning i februari 2013. Försäkringskassans utredning visar att Lars-Görans inkomster de senaste tre
åren varit:
År
Taxerad
inkomst
2009
250 000
2010
255 000
2011
260 000
Summa
Omräknad
inkomst
250 000
260 321
–10 000
245 000
256 882
–15 000
245 000
254 531
Fonder
Lars-Görans taxerade inkomster visar en uppåtgående trend, men när
Försäkringskassan har räknat av återförda medel från periodiseringsfond visar det sig att inkomsterna faktiskt har en nedåtgående trend.
Lars-Göran yrkar på en SGI om 260 000 kronor. Yrkandet styrks inte
av de tre senaste årens deklarationer och det finns inga andra handlingar som visar hur Lars-Görans inkomst utvecklats. Det finns
ingenting i ärendet som visar på något annat än den nedåtgående
trenden. Försäkringskassan fastställer därför Lars-Görans SGI till
254 500 kronor.
Bruten nedåtgående trend
Om en nedåtgående trend kan antas brytas under året bör det beaktas när
SGI beräknas. (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12]).
I vissa fall har Försäkringskassan möjlighet att väga in uppgifter för år som
ännu inte har taxerats. Det kan till exempel gälla om det sedan tidigare finns
en nedåtgående trend, men Försäkringskassan redan kan se att trenden är
bruten genom en deklaration som ännu inte är upprättad eller en resultatrapport för ett år som är färdigt, eller i det närmaste färdigt.
Om Försäkringskassan har konstaterat att de tre senaste årens taxerade
PE-inkomster (inkomster efter justering av eventuella PE-fonder) visar en
nedåtgående trend, men att trenden är bruten, så kan man göra en genomsnittsberäkning av de tre senaste åren. Handlingen som visar att trenden är
bruten kan inte användas som underlag för beräkningen i en sådan här
situation.
Om Försäkringskassan använder en resultatrapport i syfte att konstatera att
den nedåtgående trenden är bruten är det viktigt att den jämförs med tidigare
101
Vägledning 2004:5 Version 13
år, så att den brutna trenden säkerställs. Försäkringskassan måste då vara
uppmärksam på till exempel avskrivningar, avsättningar till pension, om det
finns flera verksamheter som ska deklareras samtidigt eller intäkter och
kostnader som inte ska tas upp.
Farnaz är egen företagare sedan flera år. Hennes SGI är sedan tidigare
fastställd till 260 000 kronor. Den 19 april 2011 anmäler Farnaz att
hon vill ha föräldrapenning. Hon beräknar sin inkomst till 280 000
kronor. Farnaz skickar in sin ansökan om ersättning, och till den
bifogar hon en näringsbilaga för inkomstår 2010 som hon lämnat till
Skatteverket den 2 maj 2011. Näringsbilagan visar ett överskott på
280 000 kronor efter att Farnaz har återfört 50 000 kronor från en
periodiseringsfond.
Försäkringskassan hämtar in uppgifter om Farnaz de tre senaste åren,
sammanställer dem och räknar om dem med innevarande års förhöjda
prisbasbelopp.
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
Omräknad
inkomst
2007
344 086
–80 000
264 086
280 792
2008
301 075
–50 000
251 075
262 488
2009
322 581
–95 000
227 581
228 103
Försäkringskassans utredning visar att Farnaz PE-taxerade inkomster
för åren 2007–2009 visar en nedåtgående trend. Uppgifterna från
näringsbilagan för inkomstår 2010 visar dock att den nedåtgående
trenden är bruten.
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
Omräknad
inkomst
2010
280 000
–50 000
230 000
232 125
Försäkringskassan kan med hjälp av deklarationen för inkomstår 2010
se att den nedåtgående trenden är bruten. Eftersom deklarationen inte
var upprättad den dag som SGI ska fastställas ifrån så kan den inte
ligga till grund för SGI från och med den 19 april 2011.
Eftersom den nedåtgående trenden är bruten så beräknar Försäkringskassans Farnaz SGI som ett genomsnitt av de tre senaste årens inkomster.
102
Vägledning 2004:5 Version 13
2007
2008
Genomsnittsinkomst
2009
280 792 + 262 488 + 228 103
=
771 383
3
= 257 128
Om Farnaz fortsätter att vara föräldraledig även efter den 2 maj så kan
deklarationen för inkomstår 2010 ligga till grund för hennes SGI
fr.o.m. denna dag. Farnaz har då ingen trend i sina inkomster och
hennes SGI kan därför genomsnittsberäknas (se nästa avsnitt).
Genomsnittsinkomst de tre senaste åren
2008
2009
Genomsnittsinkomst
2010
262 488 + 228 103 + 232 125
=
722 715
3
= 240 905
Dock skulle detta i just Farnaz fall inte innebära att SGI förändras.
Eftersom genomsnittsberäkningen skulle göra att Farnaz SGI sänks, så
blir det inte aktuellt att ändra hennes SGI från och med den 2 maj.
Farnaz tidigare SGI är ju skyddad mot sänkning så länge hon tar ut
föräldrapenning för de dagar hon inte arbetar.
Genomsnittsberäkning
Om de tre senaste årens taxerade PE-inkomster (inkomster efter justering av
eventuella PE-fonder) inte visar någon trend, utan har varierat, bör man som
huvudprincip använda genomsnittet av dessa inkomster för att fastställa
SGI.
En deklaration som är upprättad och inlämnad till Skatteverket kan ligga till
grund för SGI även om den ännu inte beslutats i taxeringen. Du kan läsa mer
om det i avsnittet längre ner Underlag för bedömning av SGI B och i avsnitt
7.1. Anledning till ändring för egen företagare. Om de tre senaste årens
taxerade PE-inkomster visar en uppåtgående trend, men den senaste
inkomstdeklarationen visar på en lägre inkomst (bortsett från eventuella
PE-fonder) kan Försäkringskassan inte längre anta att den uppåtgående
trenden fortsätter. En genomsnittsberäkning får då göras av de två senaste
årens taxerade PE-inkomster och PE-inkomsten från den senaste deklarationen.
Caroline är egen företagare sedan åtta år tillbaka. Hon begär tillfällig
föräldrapenning den 12 augusti 2013. På sin ansökan beräknar hon sin
årsinkomst till 220 000 kronor. Försäkringskassan tar in uppgifter om
103
Vägledning 2004:5 Version 13
Carolines taxerade PE-inkomster för de tre senaste åren. Eftersom
Caroline begär ersättning när deklarationen normalt är inlämnad begär
Försäkringskassan också in uppgifter från hennes senaste deklaration,
även om inkomsterna ännu inte är taxerade.
När tillägg har gjorts för innevarande års förhöjda prisbasbelopp ser
Carolines inkomster ut så här:
År
Taxerad
inkomst
Fonder
Summa
Omräknad
inkomst
2009
150 000
10 000
160 000
166 606
2010
170 500
20 000
190 500
199 739
2011
200 000
10 000
210 000
218 169
2012
220 000
–30 000
190 000
192 116
Eftersom Caroline har lämnat in sin deklaration till Skatteverket innan
hon begär ersättning från Försäkringskassan så ska deklarationen för
inkomstår 2012 användas när Carolines SGI beräknas.
Eftersom inkomsterna varierar gör Försäkringskassan ett genomsnitt
av PE-inkomsterna för åren 2010–2012:
Genomsnittsinkomst de tre senaste åren
2010
2011
Genomsnittsinkomst
2012
199 739 + 218 169 + 192 116
=
610 024
3
= 203 341
Carolines SGI kan beslutas till 203 300 kronor.
Björn är egenföretagande teknikkonsult och etablerad sedan många år
tillbaka. Han ansöker om föräldrapenning från och med den 1 april
2013. Ansökan kommer in till Försäkringskassan den 3 maj 2013.
Björn har aldrig använt sig av PE-fonder. Efter att inkomsterna har
räknats om med innevarande års förhöjda prisbasbelopp ser de senaste
tre årens taxerade inkomster ut så här:
104
År
Inkomster
2009
2010
2011
191 600
167 900
234 500
Vägledning 2004:5 Version 13
I samband med ansökan om föräldrapenning skickar Björn in näringsbilagan för inkomstår 2012 som han lämnade in till Skatteverket den
2 maj 2013. Näringsbilagan visar ett överskott av näringsverksamhet
på 250 000 kronor som Björn anmäler som ny inkomst. Han har inte
använt sig av PE-fonder detta år heller.
Eftersom Björn inte hade lämnat in sin näringsbilaga när SGI ska fastställas (den 1 april 2013) kan inte Försäkringskassan använda sig av
2012 års inkomst när SGI ska beräknas. Försäkringskassan beräknar
därför Björns SGI av ett genomsnitt för åren 2009–2011.
Hade Björn i stället ansökt om föräldrapenning efter den 2 maj 2013
hade Försäkringskassan kunnat beakta inkomsten från år 2012 i bedömningen. Om Björns föräldrapenningärende fortfarande pågår kan
näringsbilagan för år 2012 användas för en höjning av Björns SGI från
och med den 2 maj 2013.
Undantag från huvudprincipen
Eftersom SGI tar sikte på en försäkrads framtida inkomst kan det i vissa fall
vara uppenbart att en genomsnittsberäkning av de tre senaste årens taxerade
inkomster inte är ett lämpligt sätt att beräkna SGI. Andra beräkningssätt kan
då passa bättre. I det allmänna rådet om genomsnittsberäkning används orden ”som huvudprincip”. Uttrycket innebär att det finns utrymme för
Försäkringskassan att frångå genomsnittsberäkning av de tre senaste årens
taxerade PE-inkomster (inkomster efter justering av eventuella PE-fonder)
även vid andra tillfällen än då inkomsterna utvecklats trendmässigt.
I SOU 1983:48 Egenföretagares sjukpenning m.m., s. 103, framförs dock att
övriga undantagsregler som möjliggör en SGI som är högre än den skatterättsliga nettointäkten bör tillämpas ”i ringa utsträckning”. Försäkringskassan bör därför vara restriktiv med denna bedömning och i stället göra en
ordentlig utredning med företagaren för att säkerställa att de tre senaste
årens PE-inkomster inte är rättvisande för hur det går i företaget. Underlaget
bör vara av god kvalitet och starkt tala för att det motsvarar den framtida
förväntade inkomsten i företaget.
Ulla-Britt sjukanmäler sig den 1 april 2013.
Försäkringskassans utredning visar att Ulla-Britts inkomster efter de
senaste åren är 160 000 kronor (2009), 120 000 kronor (2010) och
140 000 kronor (2011) efter omräkning med hjälp av det förhöjda
prisbasbeloppet för innevarande år. Ulla-Britt har aldrig använt sig av
PE-fonder.
Eftersom Ulla-Britts taxerade inkomster de tre senaste åren inte uppvisar någon trend avser Försäkringskassan att beräkna SGI efter ett
genomsnitt av dessa års inkomster.
105
Vägledning 2004:5 Version 13
Ulla-Britt kommer in med en näringsbilaga för inkomstår 2012 som
inte var upprättad när hon sjukanmälde sig till Försäkringskassan.
Näringsbilagan visar ett överskott av aktiv näringsverksamhet på
170 000 kronor. Ulla-Britt berättar att företaget inte har gått så bra
tidigare, men sedan år 2012 har hon kraftigt ökat sin omsättning och
dessutom skrivit ett 5-årsavtal med en stor kund. Ulla-Britt kan
uppvisa underlag för detta som starkt talar för att hennes företag går
allt bättre och att en genomsnittsberäkning därför är missvisande.
Försäkringskassan kan därför beräkna Ulla-Britts SGI till 170 000
kronor, i stället för ett genomsnitt av inkomsterna för åren 2010–2012,
eftersom utredningen bekräftar Ulla-Britts uppgifter. Försäkringskassan bedömer att det finns skäl för att göra undantag från huvudprincipen om genomsnittsberäkning.
Tove har en egen reklambyrå i form av ett kommanditbolag där hon är
komplementär och hennes sambo är kommanditdelägare. Hon arbetar
dock själv i företaget.
Tove ska vara föräldraledig från och med den 18 september 2013. Till
sin ansökan bifogar hon de tre senaste årens deklarationer (2010, 2011
och 2012) med näringsbilagor och en resultatrapport för årets första 7
månader. Tove vill att hennes SGI ska fastställas efter en omräkning
av resultatrapporten, eftersom hon menar att den visar att hon har
högre inkomster nu.
Försäkringskassan bedömer att Toves resultatrapport inte kan ligga till
grund för hennes SGI. Det finns inga omständigheter i Toves ärende
som visar att de tre senaste årens deklarationer skulle ge ett felaktigt
resultat, och resultatrapporten till och med juli är ett allt för osäkert
underlag för att Försäkringskassan ska kunna göra avsteg från huvudprincipen om att ta ledning av de tre senaste årens taxerade inkomster
för att beräkna SGI. Hade Tove i stället anmält ett dagersättningsärende i början på år 2014 och kunnat visa en icke upprättad deklaration där resultatet från år 2013 var klart är detta ett mer säkert underlag. Dock skulle Försäkringskassan behöva utreda mer med Tove om
det verkligen är så att de tre senaste årens taxerade inkomster är missvisande för hur det nu går i företaget.
Det finns andra situationer där det skulle kunna vara uppenbart att en
genomsnittsberäkning av de tre senaste årens taxerade inkomster inte är ett
lämpligt sätt att beräkna SGI för den försäkrade. Det skulle till exempel
kunna vara:
• Att företagarens arbetsomfattning i företaget har ändrats
• Att företagaren tidigare haft företaget som en bisyssla, men arbetar nu
heltid i företaget
106
Vägledning 2004:5 Version 13
• Att företagaren tidigare har arbetat heltid i företaget, men nu har
företaget som en bisyssla
• Företagarens make/maka eller en kompanjon börjar arbeta i företaget och
resultatet ska fördelas på respektive parter
• Företagaren får partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning
• Företagaren går över till att få lön för vissa uppdrag samtidigt som
företagaren fakturerar vissa uppdrag via företaget, läs mer om detta i
kapitel 6 Kombinatörer.
5.8.3
”inte … under en följd av år …”
Enligt förarbetena till den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
finns det ett utrymme för Försäkringskassan att inte strikt gå på den taxerade
inkomsten i de fall denna under en följd av år inte understigit jämförelseinkomsten. En högre SGI än vad som framgår av den omräknade taxerade
inkomsten, till exempel beräknad efter jämförelseinkomsten eller efter den
försäkrades antagna inkomst av näringsverksamhet, kan därför accepteras
för ett visst eller för vissa år. (SOU 1961:29, s. 254 f.)
Sjukpenningkommittén betonade detsamma i sitt förslag om en mer flexibel
tillämpning av nuvarande regelverk (SOU 1983:48 Egenföretagares sjukpenning m.m., s. 102 f.). Kommitténs slutsatser fick stöd av regering och
riksdag (prop. 1984/85:78, s. 102 f., bet. 1984/85:SfU12 Om förbättringar
inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom
sjukpenningförsäkringen, s. 29 f.).
Matilda arbetar sedan fem år heltid i sin enskilda firma. Hon sjukanmäler sig den 5 maj 2011 till Försäkringskassan. Matilda bifogar en
till Skatteverket nyss inlämnad deklaration för inkomståret 2010. Av
deklarationen framgår att Matilda beräknat sin inkomst av näringsverksamhet till 260 000 kronor, och hon yrkar att Försäkringskassan
beräknar SGI till 260 000 kronor.
Försäkringskassans utredning visar att Matildas inkomst av näringsverksamhet de fyra senaste årens taxeringar uppgått till 270 000
kronor (2006), 260 000 kronor (2007), 200 000 kronor (2008) och
220 000 kronor (2009). Matilda har aldrig använt sig av skatterättsliga
dispositioner. Försäkringskassan bedömer jämförelseinkomsten till
240 000 kronor. Försäkringskassan konstaterar att Matilda inte under
en följd av år redovisat lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten.
Försäkringskassan bedömer att Matildas framtida inkomst kan antas
komma att uppgå till 260 000 kronor. SGI fastställs till 260 000
kronor.
107
Vägledning 2004:5 Version 13
Om Matilda hade deklarerat och yrkat på 200 000 kronor hade SGI i
stället kunnat fastställas till yrkandet, det vill säga 200 000 kronor.
5.9
Högre SGI än inkomst av näringsverksamhet
I 5 § (RFFS 1998:12) nämns situationer som har gemensamt att de gör att
inkomsten av näringsverksamhet under en övergående period blir lägre än
”normalt”.
Det gäller situationer när ett företag befinner sig i ett uppbyggnadsskede, se
avsnitt 5.5 och 5.6, eller om det finns andra särskilda skäl till exempel
• stark skuldbelastning,
• ändrade förvärvsförhållanden
• tillfälliga förluster
Situationer, till exempel sjukdom, där en försäkrad haft vissa ersättningar
under SGI-skyddad tid som ingår i inkomsten av näringsverksamhet och
påverkar den negativt kan också utgöra sådana särskilda skäl.
När något av dessa förhållanden är aktuella kan SGI beräknas till ett högre
belopp än vad som framgår av inkomsten av näringsverksamhet.
5.9.1
Stark skuldbelastning
Stark skuldbelastning kan öka räntekostnaderna och leda till att inkomsten
av näringsverksamhet blir lägre. Stark skuldbelastning kan förekomma både
under ett företags uppbyggnadsskede och vid andra tillfällen.
Stark skuldbelastning är, liksom uppbyggnadsskedet, en omständighet som
kan medge att inkomsten av näringsverksamhet frångås som beräkningsunderlag för SGI under en viss tid. Förarbeten och praxis ger dock ingen
ledning för under hur lång tid Försäkringskassan kan ta hänsyn till en stark
skuldbelastning.
När ett företag bedömts vara starkt skuldbelastat måste Försäkringskassan
först skaffa uppgifter om inkomsten av näringsverksamhet. Därefter återstår
att bedöma vilken inverkan en stark skuldbelastning ska ha på inkomsten.
Det är räntekostnadens effekt på kostnadssidan i näringsverksamheten som
eventuellt ska medföra att inkomsten av näringsverksamhet frångås i
beräkningen av SGI.
I Lantbruksstyrelsens allmänna råd från 1982 ansågs ett jordbruk vara starkt
skuldbelastat när skulderna uppgick till 55 procent av tillgångarna. Inom
socialförsäkringen har sedan länge den procentsatsen använts vid tillämpningen av 5 § i RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:12). Företaget bör alltså
anses ha stark skuldbelastning när de långfristiga skulderna uppgår till 55
procent av tillgångarna (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12]).
108
Vägledning 2004:5 Version 13
Skulder på grund av lån som används som ”arbetande kapital” i företaget,
det vill säga vanliga långfristiga skulder, kan innebära att räntekostnaderna
sänker inkomsten av näringsverksamhet i verksamheten till en lägre nivå än
vad som är ”normalt”. Långfristiga skulder innebär normalt sett de skulder
som sträcker sig över ett år.
Uppgifter för värdering av tillgångar och skulder återfinns i balansräkning/
räkenskapsschema på deklarationsbilaga NE för enskilda näringsidkare och i
räkenskapsschema på deklarationsblankett Inkomstdeklaration 4 för
Handelsbolag. I NE-bilagan ska summan av anläggningstillgångar och
omsättningstillgångar (B1–B9) jämföras med skulderna (B13–B16).
Normalt sett är det låneskulderna (B13) som kan vara långfristiga skulder.
I Inkomstdeklaration 4 ska summan av anläggningstillgångar och omsättningstillgångar (2.1–2.17) jämföras med långfristiga skulder (2.28–2.29).
I bedömningen av på vilket sätt stark skuldbelastning ska påverka inkomsten av näringsverksamhet bör den referensränta som gäller vid årets ingång
användas. (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12])
Syftet med att använda en och samma räntesats är att förenkla för Försäkringskassans handläggning, men framför allt att få en likformig tillämpning.
Uppgifter om aktuell referensränta kan ges av Riksbanken
(www.riksbanken.se).
Sandra är egen företagare och driver ett stuteri. Inkomsten av näringsverksamhet är 100 000 kronor. Stuteriet har tillgångar på 1,5 miljoner
kronor och långfristiga skulder på 1,2 miljoner. 55 procent av 1,5
miljoner kr är 825 000 kronor. Referensräntan uppgår till 4 procent.
Den ”starka” skuldbelastningen är 375 000 kronor (1,2 miljoner –
825 000). Räntan på skulden är 15 000 kronor (375 000 x 0,04).
Inkomsten av näringsverksamhet som ska beaktas vid SGI-beräkningen uppgår till 115 000 kronor (100 000 kr + 15 000 kr) med räntekostnaderna.
Reglerna om skuldbelastning har fått minskad betydelse i och med bestämmelserna om negativ räntefördelning. Se vidare i avsnitt 5.3.2.
5.9.2
Ändrade förvärvsförhållanden
Begreppet ändrade förvärvsförhållanden har inte närmare förtydligats i förarbeten eller praxis. Sjukpenningkommittén använde dock ”ändrad produktionsinriktning” som synonym (SOU 1983:48, s. 104.). Exempel på ändrade
förvärvsförhållanden som lyfts fram i utredningar är när det till ett jordbruk
köps eller arrenderas upp areal, eller produktionsinriktningen ändras från
mjölkproduktion till spannmålsproduktion (se till exempel SOU 1996:113
del 1 En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering s. 311).
109
Vägledning 2004:5 Version 13
För att kunna åberopa ändrade förvärvsförhållanden som anledning till att
SGI ska beräknas till ett högre belopp än inkomsten av näringsverksamhet,
bör alltså en tydlig förändring av produktionsinriktningen ha ägt rum.
5.9.3
Tillfälliga förluster
Begreppet tillfälliga förluster kan avse hela rörelsen eller del därav. Förlusterna kan till exempel ha förorsakats av en kraftig storm eller av andra
besvärliga väderleksförhållanden (SOU 1983:48, s. 104 och SOU 1996:113
del 1, s. 311).
I en FÖD-dom som berörde tillfälliga förluster bestred RFV bifall till ett
överklagande. RFV anförde att för att tillfälliga förluster ska medföra rätt
till högre SGI krävs att inkomsten under förluståret är avsevärt lägre än den
årsinkomst den försäkrade annars brukat ha. Den omständigheten att en
försäkrad haft tillfälliga utgifter eller kostnader, som till exempel valutaförluster, ska därför inte i sig beaktas, om detta inte leder till att årsinkomsten
kommer att bli onormalt låg. FÖD ändrade inte försäkringsrättens dom.
(FÖD-dom 364-1988)
I ett kammarrättsmål gällde frågan om ett års kundförluster kunde ses som
tillfälliga förluster. I talan anförde Försäkringskassan att vissa kundförluster
får ses som ett, om inte alltid normalt, men ändå förekommande inslag i en
egen företagares verksamhet. Försäkringskassan menade att inkomståret inte
kunde ses som ett tillfälligt förlustår, bland annat på grund av att den
försäkrades inkomster trots kundförlusterna uppgick till ett högre belopp än
vad han taxerat för året innan. Kammarrätten ansåg att kundförlusten
påverkade inkomsten men uppenbarligen inte medförde att inkomståret i
fråga totalt sett inneburit förlust. Kammarrätten biföll Försäkringskassans
talan. (KRNJ-dom 1480-1999)
Vid bedömning av om inkomsten av näringsverksamhet under en följd av år
understigit jämförelseinkomsten, och vid beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst, bör bortses från inkomstår som inneburit en tillfällig
förlust (RAR 2002:2, till 5 § [RFFS 1998:12]).
Zeljko driver ett jordbruk. Han sjukanmäler sig. Zeljkos inkomst av
näringsverksamhet de senaste fem åren är, omräknade efter aktuellt
års förhöjda prisbasbelopp, 150 000 kronor, 180 000 kronor, 160 000
kronor, 30 000 kronor och 170 000 kronor (senaste taxerad inkomst).
Zeljko har inte använt sig av skatterättsliga dispositioner. Utredningen
visar att Zeljko drabbades av stora förluster under sitt sämsta inkomstår. Orsaken var att utsädet förstördes på grund av extrem torka. Zeljko
menar att han förlorade ungefär 150 000 kronor.
Försäkringskassan bedömer att Zeljko under en följd av år redovisat
lägre inkomst av näringsverksamhet än jämförelseinkomsten. Försäkringskassan bedömer Zeljkos sämsta inkomstår som ett tillfälligt förlustår.
110
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI kan fastställas till 170 000 kronor (180 000 + 160 000 + 170 000
kr/3). Vid beräkning av SGI bortses från inkomsterna från det tillfälliga förluståret.
5.9.4
Sjukdom med mera
Om en person med inkomst av annat förvärvsarbete inte alls, eller endast
delvis, arbetat i företaget kan inkomsten av näringsverksamhet minska. Det
kan inträffa när en person under en stor del av ett räkenskapsår har haft till
exempel sjukpenning eller föräldrapenning.
Om en person till exempel har varit sjuk ingår sjukpenning i den försäkrades
taxerade inkomst. Kalenderdagsberäknad sjukpenning på normalnivå är SGI
multiplicerad med 0,97, multiplicerad med 0,80, delad med 365 (28 kap.
7 och 10 §§ SFB). Om en person är sjuk under ett helt år blir inkomsten från
näringsverksamheten, allt annat givet, betydligt lägre än vad inkomsten
annars skulle ha varit. Om denna inkomst av näringsverksamhet skulle
läggas till grund för en ny SGI-B, och personen skulle fortsätta att få
sjukpenning hela eller stora delar av år, kan beräkningen av SGI-B bli en
nedåtgående spiral som på flera års sikt går mot 0 kronor.
Om den försäkrades inkomst av näringsverksamhet är lägre på grund av att
han eller hon fått ersättningar under SGI-skyddad tid, och ersättningarna
haft en negativ inverkan på inkomsten, kan det därför i vissa fall finnas
särskilda skäl att beräkna SGI högre än vad som framgår av inkomsten av
näringsverksamhet där sådana ersättningar ingår.
Det går inte att säga något generellt om på vilket sätt detta bör påverka
beräkningen av SGI-B. Det beror på förutsättningarna i varje enskilt fall.
I vissa fall kan Försäkringskassan räkna av till exempel sjukpenning från ett
års inkomst av näringsverksamhet. Därefter kan den återstående inkomsten
räknas om till helår. I andra fall fungerar inte alls denna metod. Det beror på
att en egen företagares inkomster inte kan jämföras med en anställds lön.
Om en anställd exempelvis är sjukskriven halva året betalas vanligen halv
årslön. En egen företagare kan ha intäkter från verksamheten som inte har
en direkt koppling till omfattningen av eget utfört arbete. Om en egen
företagare arbetar halva året kan därför intäkterna, om de dubbleras i syfte
att motsvara helår, vida överstiga vad som vore en sannolik inkomst om den
egna företagaren arbetat i företaget hela året. Det motsatta kan också
inträffa, det vill säga att deltidsinkomsten blir avsevärt lägre än vad motsvarande heltidsinkomst skulle ha blivit. Företagaren kan ha höga fasta
kostnader, till exempel lokalhyra, som kvarstår på samma nivå fastän han
eller hon endast arbetar deltid. Vid beräkning av SGI kan det därför i vissa
fall vara mer lämpligt att bortse från ett eller flera sådana inkomstår.
Lars-Ove driver ett jordbruk. Han har inte varit sjuk på flera år när han
i januari år 1 råkar ut för en trafikolycka och tvingas sjukanmäla sig
på heltid.
111
Vägledning 2004:5 Version 13
Av tidigare års taxeringar framgår att Lars-Ove inkomster av näringsverksamhet årligen uppgått till cirka 150 000 kronor. Försäkringskassan fastställer SGI till 150 000 kronor.
Lars-Ove är sjuk under hela år 1. Den 1 januari år 2 friskskriver han
sig helt och återgår i arbetet med jordbruket. Den 1 juli samma år
tvingas han att sjukanmäla sig på halvtid. År 3 till och med år 5
upprepas samma mönster. Under år 2, 3 och 4 är Lars-Oves taxerade
inkomster 135 000 kronor (inklusive sjukpenning).
Försäkringskassans utredning i juli år 5 visar att Lars-Oves inkomster
under en följd av år understigit jämförelseinkomsten. Enligt huvudregeln ska SGI beräknas med ledning av de tre senaste årens
taxeringar (år 2 till år 4), vilka uppgår till 135 000 kronor.
Försäkringskassan beslutar att Lars-Ove behåller tidigare fastställd
SGI på 150 000 kronor. Lars-Oves sjukdomsbesvär gör att det kan
bedömas finnas särskilda skäl att beräkna SGI till ett högre belopp än
vad som framgår av de tre senaste årens taxeringar.
5.10
Fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan
makar
Bestämmelsen om fördelning av inkomst av näringsverksamhet mellan
makar i 5 § andra stycket (RFFS 1998:12) har upphört från och med den 1
maj 2007.
Försäkringskassan ska därför inte längre göra någon fördelning av inkomsten av näringsverksamhet utöver den fördelning som beslutas av Skatteverket
när det gäller makar som gemensamt driver näringsverksamhet eller i de fall
den ene maken driver näringsverksamhet med biträde av den andre.
Skatteverkets bestämmelser
Reglerna för uppdelning av inkomsten är beroende av makars ställning i
verksamheten och finns i 60 kap. 4 och 5 §§ inkomstskattelagen
(1999:1229) (IL). Bestämmelser om makar gäller också för sambor som
tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn (2 kap. 20 § IL). Registrerat partnerskap likställs med äktenskap, enligt 3 kap. 1 § lag (1994:1117) om registrerat partnerskap och lag
(2009:260) om upphävande av lag (1994:1117) om registrerat partnerskap.
112
Vägledning 2004:5 Version 13
Av 60 kap. 6, 7 och 10 §§ IL och Skatteverkets allmänna råd (SKV A
2004:23) framgår följande:
• Makar som gemensamt driver näringsverksamhet ska ta upp den del av
intäkterna och kostnaderna som är skäliga med hänsyn till makens arbete
och övriga insatser i verksamheten. Inkomstuppdelningen bör i första
hand ske med utgångspunkt i vad makarna avtalat. Om avtal saknas bör
normalt inkomsten delas lika mellan makarna.
• När den ene maken är företagsledande make och den andre är medhjälpande make anses näringsverksamheten bedriven av den företagsledande maken (medhjälparfallet), men makarna får fördela inkomsten så
att en del av överskottet tas upp hos den medhjälpande maken. Ersättningen får inte överstiga marknadsmässig ersättning för den medhjälpande makens arbete.
Det framgår alltså numera i IL att makar som gemensamt driver näringsverksamhet ska fördela inkomster och kostnader och i medhjälparfallet ges
möjlighet att fördela inkomster och kostnader.
Medhjälpande make/maka har deklarerat sin inkomst som
anställd
Det är inte ovanligt att en försäkrad blir anställd i en firma som drivs av en
make/maka eller sambo. Det är dock inte alltid som Skatteverket uppmärksammar det i samband med taxering. I dessa fall blir då underlaget för
beräkning av SGI inkomst av tjänst (SGI-A) trots att det egentligen är fråga
om inkomst av näringsverksamhet (SGI-B).
För att kunna fatta beslut om SGI ska Försäkringskassan i dessa fall först
kontrollera att företaget har haft ekonomiskt utrymme för den försäkrades
”lön”. Därefter behöver den försäkrades ”lön” räknas om till överskott av
näringsverksamhet. Det blir en fiktiv beräkning, där först de sociala avgifterna läggs tillbaka till inkomsten för att därefter dra av egenavgifter enligt
schablon.
Försäkringskassan behöver också uppmana den försäkrade att begära
omtaxering hos Skatteverket så att felet inte kvarstår för framtiden. Handläggaren behöver också göra en anmälan till Pensionsmyndigheten eftersom
den försäkrade annars får fel underlag för sin pension. Eftersom Skatteverket inte är en utbetalande myndighet så ska ingen anmälan göras till den
myndigheten.
Är inte medhjälpande maka när SGI ska fastställas men är så vid
taxeringen för aktuellt år
Skatteverket behandlar sambor som gifta från den tidpunkt då de blir
sambor alternativt från den tidpunkt då de får sitt gemensamma barn tills
samboförhållandet upphör. Det är de faktiska förhållandena som avgör när
bedömningen ändras.
Sambor som driver verksamhet gemensamt under större delen av ett år och
får ett eller flera barn ihop i slutet av detta kan välja att dela resultatet av sin
113
Vägledning 2004:5 Version 13
verksamhet i deklarationen. Även om paret större delen av året inte kunnat
göra så är det avgörande att de vid årets slut omfattas av denna möjlighet
och därmed är detta ett helt korrekt tillvägagångssätt enligt Skatteverket.
Det är i dessa situationer lämpligt att Försäkringskassan följer det beslut
som Skatteverket fattar eller avser att fatta. Det blir orimligt att Försäkringskassan kräver omtaxering av ett beslut som är korrekt enligt Skatteverket.
5.11
Näringsverksamheter
Uppdelning i skilda verksamheter kan göras i inkomstslaget näringsverksamhet. All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare
räknas som en enda näringsverksamhet. För en fysisk person som är delägare i ett eller flera handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag
som en egen näringsverksamhet. (14 kap. 12 och 13 §§ IL)
Flera enskilda firmor betraktas alltså som en och samma näringsverksamhet,
och resultaten från de olika firmorna räknas samman i deklarationen.
Underskott i ett handelsbolag ett år får normalt inte kvittas mot överskott i
ett annat handelsbolag under samma år. Detsamma gäller om en person till
exempel har en enskild firma och ett handelsbolag. Underskott i en näringsverksamhet får i regel heller inte dras av från inkomst av tjänst eller kapital.
(40 kap. 2 § IL).
Bertil arbetar halvtid i sin enskilda firma och halvtid i ett handelsbolag
som han är delägare i. I den enskilda firman redovisar han år 2000 ett
underskott på 30 000 kronor. Hans andel av överskottet i handelsbolaget uppgår till 200 000 kronor.
SGI beräknas efter överskottet i handelsbolaget, det vill säga 200 000
kronor. Eftersom inkomsterna kommer från olika näringsverksamheter
kan inte underskottet i den enskilda firman kvittas mot överskottet i
handelsbolaget.
Huvudregeln är i stället att eventuellt underskott från en näringsverksamhet
automatiskt dras av nästa år i samma näringsverksamhet (40 kap. 2 § IL). En
egen företagare som har kvittat en förlust år 1 mot en vinst år 2, får år 2 en
lägre inkomst av näringsverksamhet än vad han eller hon annars skulle ha
fått. Från huvudreglerna finns några undantag som innebär att avdrag för
underskott kan medges det aktuella beskattningsåret (14 kap. 22 § IL).
Reglerna om näringsverksamheter medför att inkomsten av näringsverksamhet i vissa fall kan påverkas mellan olika år. I dessa fall finns inget
författningsstöd för att beräkna SGI på annat sätt än enligt redovisade
huvudregler i SFB och RFV:s föreskrifter (RFFS 1998:12).
114
Vägledning 2004:5 Version 13
5.12
Skönsbeskattning
Skönsbeskattning innebär att Skatteverket uppskattar en skattskyldigs skatt
eller underlaget för att ta ut skatt med hänsyn till omständigheterna.
Skönsbeskattning görs i syfte att åstadkomma en riktig taxering. Reglerna
om skönsbeskattning återfinns i taxeringslagen (1990:324). Taxeringslagen
har upphört och ersattes den 1 januari 2012 av skatteförfarandelagen
(2011:1244). Enligt övergångsbestämmelserna ska dock taxeringslagen
tillämpas på 2013 års taxering.
Skönsbeskattning får endast ske när en skatt eller underlaget för att ta ut
skatt inte kan beräknas tillförlitligt, och detta beror på att den skattskyldige
• Inte har lämnat in inkomstdeklaration trots att han eller hon är skyldig att
göra det eller,
• lämnat in en deklaration med brister, eller bristfälligt underlag.
(57 kap. 1 § skatteförfarandelagen)
När en egenföretagare blivit skönsbeskattad har Skatteverket därigenom
fastställt inkomsten av näringsverksamhet för verksamheten. Egenföretagaren betalar egenavgifter med utgångspunkt från denna inkomst.
I de fall en person har blivit skönsbeskattad får inkomsten av näringsverksamhet som fastställts av Skatteverket användas till ledning för att fastställa
SGI.
5.13
Uppgift om PGI hittar du i Serviceåtgärder i ÄHS. Den
uppgift som du ska använda vid utredning och
bedömning av SGI är fältet ”Fastställd PGI”.
Näringsförbud
Allmän domstol kan genom beslut om näringsförbud förbjuda enskilda
näringsidkare, eller ställföreträdare med flera för juridiska personer, att
driva näringsverksamhet i mellan tre och tio år (1–7 §§ lagen [1986:436] om
näringsförbud). Ett beslut om näringsförbud innebär bland annat att den som
har ålagts förbudet
• är skyldig att upphöra med den näringsverksamhet han eller hon redan
bedriver,
• är förbjuden att personligen driva näringsverksamhet, och
• inte får vara bland annat ställföreträdare för en juridisk person, eller ta
anställning hos en närstående person.
Ett beslut om näringsförbud innebär att förutsättningarna för godkännande
av F-skatt inte längre är uppfyllda (9 kap 4 § skatteförfarandelagen).
Bolagsverket för register över personer med näringsförbud. Har en försäkrad meddelats näringsförbud i en näringsverksamhet blir följden att SGI inte
kan medges för arbete i näringsverksamhet under den period näringsförbudet råder. SGI kan inte heller beräknas på inkomst av sådana arbeten
som anges i 6 och 7 §§ i lagen (1986:436) om näringsförbud.
115
Vägledning 2004:5 Version 13
5.14
Karenstid
En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att
anmäla karenstid till Försäkringskassan. Karenstid innebär att sjukpenning
inte betalas ut under en viss bestämd tid i början av en sjukperiod.
Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften. Väljer den
försäkrade en lång karenstid blir avgiften lägre. Försäkringskassan beslutar
varje år om procentsatser för beräkning av egenavgifter för försäkrad som
har valt karenstid. I det här avsnittet beskrivs reglerna om karenstid.
5.14.1
Karenstidsregler
Den grundläggande karenstiden för en egen företagare är 7 dagar (27 kap.
27 § SFB). Det betyder att sjukpenning i regel betalas ut från och med den
åttonde dagen i en sjukperiod för en försäkrad som inte har valt karenstid.
En egen företagare kan välja 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karenstid. Den
som vill ha en kortare karenstid kan få det, men först efter en uppsägningstid. Uppsägningstiden är det antal dagar med vilka karenstiden förkortas. En
kortare karenstid börjar gälla efter det att uppsägningstiden har löpt ut.
Uppsägningstid gäller även för den som omfattas av den grundläggande
karenstiden på 7 dagar och som väljer 1 karensdag (27 kap. 29 och 31 §§
SFB).
Den nya karenstiden får inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan
ändringen börjat gälla (27 kap. 29 och 31 §§ SFB).
Det finns även ett åldervillkor för att få en kortare karenstid, se vidare
avsnitt 5.15.3.
5.14.2
Anmälan
En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete har möjlighet att
anmäla karenstid till Försäkringskassan. Han eller hon kan anmäla en
karenstid på 1, 14, 30, 60 eller 90 dagar (29 kap. 29 § SFB). Det innebär att
sjukpenning som motsvarar inkomst av annat förvärvsarbete inte betalas ut
för de första 1, 14, 30, 60 eller 90 dagarna av varje sjukperiod, inklusive den
dag då sjukdomsfallet inträffade (27 kap. 30 § SFB).
Om den försäkrade inte anmäler karenstid gäller försäkringen med en
grundläggande karenstid på 7 dagar. Sjukpenning kan då vanligen betalas ut
från och med den åttonde dagen i sjukperioden (27 kap. 27 § SFB)
Metodstöd – anmälan om karenstid
I lagen finns inget krav på att en anmälan om karenstid måste vara skriftlig.
En försäkrad kan därför göra en anmälan både muntligt och skriftligt.
Försäkringskassan ska ta emot en muntlig anmälan om karenstid, men för
att undvika eventuella missförstånd bör den försäkrade också fylla i och
skicka FK 5165 ”Anmälan karenstid på sjukpenning”. Den dagen den
försäkrade muntligt meddelade karenstiden ses då som anmälningsdag.
116
Vägledning 2004:5 Version 13
Om det blir aktuellt att ta emot en anmälan om karenstid muntligt är det
viktigt att karenstid och anmälningstidpunkt antecknas i ärendet.
5.14.3
Ändring till kortare karenstid
55-årsgränsen
En försäkrad som har karenstid på 7, 14, 30, 60 eller 90 dagar, får övergå till
kortare karenstid. Det gäller om den försäkrade inte har fyllt 55 år när han
eller hon anmälde den ändrade karenstiden. (27 kap. 31 § SFB)
Det är åldern vid ansökningstillfället som avgör om den försäkrade uppfyller
åldersvillkoret. Har den försäkrade inte fyllt 55 år när anmälan kommer in
till Försäkringskassan bör karenstidsförkortningen beviljas. Det här gäller
även om den försäkrade hinner fylla 55 år innan karenstidsförkortningen
träder i kraft. (FÖD-dom 977-1982 är refererad FÖD 1984:45)
Kravet på god hälsa
När reglerna om att en egenföretagare kunde välja sin karenstid infördes så
skrev regeringen att en egenföretagare som vill övergå till en kortare
karenstid ska ha god hälsa (proposition 1984/85:78, s. 103). Därför kan en
egenföretagare inte övergå till en kortare karenstid för sjukdomar som han
eller hon redan har och som har inneburit bortavaro från arbetet någon gång
de senaste två åren. Försäkringskassan ska då besluta om en begränsning av
karenstiden.
Om en egenföretagare som vill anmäla kortare karenstid har varit sjukskriven eller har haft sjukersättning de senaste två åren så måste Försäkringskassan alltid bedöma om karenstiden ska begränsas på grund av
sjukdom eller inte. Alla sjukdomar innebär dock inte att Försäkringskassan
ska besluta om begränsningar i karenstiden. En egenföretagare kan på
samma sätt som en anställd drabbas av vanliga sjukdomar, trots god hälsa.
Det är dock viktigt att komma ihåg att om en person har upprepade eller
långvariga sjukfall, eller flera sjukdomar i kombination, kan även dessa
diagnoser, eller andra som normalt sett inte innebär att en person har annat
än god hälsa, innebära att karenstiden ska begränsas.
Det kan till exempel vara så att en person som ofta har en viss sjukdom i
själva verket har en annan sjukdom i grund och botten. I så fall kan det vara
aktuellt att begränsa karenstiden för grundsjukdomen.
Om du är osäker på om en diagnos innebär att en person inte har god hälsa
så kan du söka på internet efter ICD-klassificeringen och läsa mer om olika
sjukdomar, bland annat på Socialstyrelsens webbplats.
117
Vägledning 2004:5 Version 13
Metodstöd för att utreda om karenstiden ska begränsas
på grund av sjukdom
Titta på 036-bilden för att se om egenföretagaren har haft någon sjukskrivning de senaste 24 månaderna.
Om kunden har varit sjukskriven de senaste 24 månaderna så kontrollerar du
sjukfallet eller sjukfallen i ÄHS.
Du öppnar sjukfallet och tittar på de medicinska underlagen i akten. Från
dessa noterar du perioden, diagnosen och diagnoskoden. Det kan vara olika
diagnoser i ett och samma ärende så det är viktigt att du tittar på alla
medicinska underlag som finns.
Om den försäkrade inte har angett någon sjukdom eller frånvaro på grund av
sjukdom och det inte stämmer, så ska du utreda det. Beroende på vad din
utredning visar så kan det bli aktuellt att skicka en impuls till kontrollutredning, se riktlinjer (2009:9) Överlämnande av impulser till kontrollutredning
och till andra myndigheter samt beslut i samband med kontrollutredning.
Om den försäkrade har haft förebyggande sjukpenning de senaste två åren
så är det inte ett skäl att neka kunden kortare karenstid. Den förebyggande
sjukpenningen betalas ut för att en person ska kunna motverka att en viss
sjukdom leder till arbetsfrånvaro.
5.14.4
Uppsägningstid
När en försäkrad gör en anmälan om att byta till kortare karenstid kan den
nya kortare karenstiden gälla först efter en uppsägningstid.
Uppsägningstiden är det antal dagar med vilken karenstiden förkortas
(27 kap. 31 § första stycket SFB).
Uppsägningstid gäller även för den som omfattas av den grundläggande
karenstiden på 7 dagar och som gör anmälan om 1 karendag (27 kap. 31 §
andra stycket SFB).
Nicolas är 35 år och egen företagare sedan 4 år tillbaka. Han ingen
SGI-B och har heller inte anmält någon karenstid. Han omfattas därför
av den grundläggande karenstiden på 7 dagar.
Den 15 februari 2013 anmäler han inkomst och att han vill ha 1
karensdag. SGI kan gälla från och med den 15 februari. Karenstiden
på 1 dag kan gälla först efter en uppsägningstid på 6 dagar det vill
säga från och med den 21 februari.
I de fall en försäkrad under pågående uppsägningstid gör ytterligare en
anmälan om kortare karenstid, bör denna anmälan gälla som en justering av
tidigare anmälan (avsnitt 7.3.1 i prop. 2009/10:120, s. 65). Det betyder att
uppsägningstiden räknas från när anmälan gjordes första gången.
118
Vägledning 2004:5 Version 13
Elsa är 53 år och egen företagare. Hon har sedan tidigare en karenstid
på 30 dagar. Den 1 september 2010 anmäler Elsa att hon vill han den
grundläggande karenstiden på 7 dagar. Uppsägningstiden blir 23 dagar
det vill säga. det antal dagar som karenstiden förkortas med (30–7).
Försäkringskassan fattar beslut att försäkring utan karenstid ska gälla
från och med den 24 september 2010.
Åke är egen företagare och har sedan tidigare en karenstid på 90
dagar. Den 1 oktober 2010 anmäler han att han vill ha en karenstid på
60 dagar. Under uppsägningstiden anmäler han att han vill ha 7
karensdagar. Uppsägningstiden räknas från den första anmälan det vill
säga den 1 oktober. Den blir då 83 dagar (90–7). Försäkringskassan
beslutar om att försäkring utan karenstid ska gälla från och med den
23 december 2010.
5.14.5
Sjukdom innan ändringen börjar gälla
En försäkring med förkortad karenstid får inte tillämpas vid sjukdom som
inträffat innan ändringen har börjat gälla (27 kap. 31 § andra stycket SFB).
En egen företagare som har en viss sjukdom kan minska sin karenstid för att
få ett bättre försäkringsskydd vid ny sjukdom eller skada. En sjukdom bör
anses som ny om den försäkrade trots den tidigare sjukdomen varit arbetsför
i två år. Om den försäkrade insjuknar under tvåårsperioden bör den nya
sjukdomen anses ha ett samband med tidigare inträffad sjukdom endast om
sambandet är uppenbart. (Prop. 1984/85:78, s. 103)
Anne-Lie är 40 år och har en SGI-B. Hon har 14 dagars karenstid.
Den 1 oktober 2010 får Försäkringskassan en skriftlig anmälan från
henne att hon vill ha 7 karensdagar. Hon meddelar samtidigt att hon
lider av reumatism.
Anne-Lie blir försäkrad för 7 karensdagar från den 8 oktober 2010.
För sjukdomar som har ett uppenbart samband med reumatismen
gäller dock 14 dagars karenstid. Den längre karenstiden gäller fram till
dess att Anne-Lie inte alls varit sjukskriven för reumatism under en
tvåårsperiod. Det beror på att Anne-Lie hade fått sin sjukdom redan
innan ändringen av karenstiden började gälla.
Den 20 oktober ringer Anne-Lie och sjukanmäler sig på grund av
reumatism. Försäkringskassans utredning visar att det var mer än två
år sedan Anne-Lie fick sin diagnos. Utredningen visar också att AnneLie tidigare inom tvåårsperioden har varit oförmögen att arbeta på
grund av reumatism. Anne-Lie har därför en karenstid på 14 dagar.
119
Vägledning 2004:5 Version 13
Om Anne-Lie i stället hade varit helt arbetsförmögen under tvåårsperioden före anmälan om ändrad karenstid den 1 oktober 2010 hade
reumatismen räknats som ny sjukdom. Försäkringen hade då gällt med
7 karensdagar även när hon hade blivit arbetsoförmögen på grund av
reumatism.
Anne-Lies sjukanmälan kunde också ha berott på en sjukdom utan
samband med hennes reumatism, till exempel en förkylning. Även i
det fallet hade hon haft 7 karensdagar.
5.14.6
Nyanmälan eller anmälan av längre karenstid
SFB innehåller inte några bestämmelser om väntetid för personer som
nyanmäler eller anmäler längre karenstid. Det betyder att en sådan anmälan
gäller från den dag då anmälan gjordes till Försäkringskassan.
Ulf har en äldre SGI-A fastställd på 150 000 kronor. Den 1 november
2010 ringer han till Försäkringskassan och sjukanmäler sig. Några
dagar senare meddelar Ulf att han sedan tre år tillbaka driver eget
företag och har inkomst av annat förvärvsarbete på 200 000 konor och
vill ha 14 dagars karenstid.
Försäkringskassan fastställer efter utredning SGI-B till 200 000 kronor
med 14 dagars karenstid från och med den första dagen i sjukperioden,
det vill säga den 1 november 2010. Ingen väntetid finns vid anmälan
av längre karenstid.
Även om Ulf skulle ha haft en tidigare SGI-B registrerad och anmäler
att försäkringen ska gälla med längre karenstid, hade ändringen gällt
utan väntetid.
5.14.7
Sjukförsäkringsavgift
Den valda karenstiden påverkar sjukförsäkringsavgiften. Väljer den försäkrade en lång karenstid blir procentsatsen för avgiften lägre och omvänt.
Huvudreglerna om debitering av egenavgifter återfinns i socialavgiftslagen
(2000:980) (SAL). Försäkrade som inte valt karenstid betalar den sjukförsäkringsavgift som framgår av SAL (3 kap. 13 § 1 SAL). Försäkrade som
valt karenstid betalar sjukförsäkringsavgift efter den procentsats som
beräknas med hänsyn till hur karenstiden bedöms påverka försäkringens
utgifter (3 kap. 17 § SAL).
120
Vägledning 2004:5 Version 13
I Försäkringskassans föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till sjukförsäkringen finns de särskilda regler om debitering av
sjukförsäkringsavgift för försäkrade med karenstid som SAL hänvisar till.
Dessa föreskrifter ges ut i Försäkringskassans författningssamling (FKFS).
Försäkringskassan beslutar om en ny föreskrift varje år.
Avgiften enligt SAL beräknas inte på fastställd SGI utan på summan av de
avgiftspliktiga nettoinkomsterna vid taxering till inkomstskatt (3 kap. 12 §
första stycket SAL). SGI får beräknas till högst 7,5 gånger årets gällande
prisbasbelopp. (så kallat inkomsttak). Den sjukförsäkringsavgift som betalas
då någon valt karenstid tas därför ut endast på inkomster upp till inkomsttaket.
Sjukförsäkringsavgiften avser dock inte endast sjukpenningförsäkringen,
utan även vissa andra kostnader (3 och 4 §§ lagen [2000:981] om fördelning
av socialavgifter). Det här medför att sjukförsäkringsavgift tas ut på hela
den taxerade inkomsten även om den överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet.
Av de föreskrifter som nämnts framgår att procentsatserna för beräkning av
egenavgift till sjukförsäkringen tillämpas på inkomster upp till 7,5 gånger
prisbasbeloppet för försäkrade med 1, 14, 30 60 eller 90 dagars karenstid. På
inkomster över 7,5 gånger prisbasbeloppet tillämpas den procentsats som
gäller enligt SAL.
121
Vägledning 2004:5 Version 13
6
Kombinatörer – både SGI-A och SGI-B
I detta avsnitt beskrivs särskilt hur du ska utreda och bedöma SGI för
personer som kombinerar arbete i egen verksamhet med arbete som
anställda. De kallas i denna vägledning för kombinatörer.
6.1
Vad är en kombinatör?
En kombinatör är en person som har både en anställning, för vilken denne
har en SGI A, och en egen verksamhet för vilken denne har en SGI B. En
kombinatör kan vara verksam inom en rad olika områden, även om detta sätt
att arbeta kan vara vanligare inom vissa branscher.
Det finns inga speciella regler för vissa områden eller särskilda omständigheter vid fastställande av SGI utöver de som finns för SGI A respektive SGI
B. Däremot är det så att eftersom beräkningen av SGI A och SGI B sker på
lite olika vis är det viktigt för Försäkringskassan att vara uppmärksam så att
även kombinatörer får sin SGI beräknad så att den motsvarar den inkomst
som kombinatören kan förväntas komma att få. Det är särskilt viktigt vid
förändringar i fördelningen mellan SGI A och SGI B. Eftersom det kan vara
olika beräkningsmetoder vid utbetalning av dagersättningar som baseras på
SGI är det viktigt att rätt inkomst beslutas på respektive inkomstslag (SGI A
eller B). Lika viktigt är att endast den årsarbetstid som kan hänföras till
inkomsten av anställning fastställs.
Den inkomst den försäkrade själv anger i sin ansökan om ersättning kan
vara ett stöd för Försäkringskassan vid utredningen och bedömningen av
vilken SGI som ska fastställas. Men precis som för andra egenföretagare
kan yrkandet inte bedömas utan eftertanke. Den försäkrade kan till exempel
ha yrkat en för låg inkomst på grund av okunskap om reglerna eller av
rädsla för att bli anklagad för att ha lämnat missvisande uppgifter.
6.1.1
Arbetar på ungefär samma sätt år från år
Många kombinatörer arbetar huvudsakligen som anställda och har ett eget
företag vid sidan av. Det finns också en stor grupp som gör tvärtom och har
egenföretagandet som en huvudsyssla och en anställning i mindre omfattning.
Det är sällan några särskilda svårigheter att beräkna SGI för dessa kombinatörer så länge de arbetar på ungefär samma sätt varje år. Bedömningen och
beräkningen görs på det sätt som beskrivs för SGI A respektive SGI B och
båda inkomsterna registreras på sedvanligt sätt.
122
Vägledning 2004:5 Version 13
6.1.2
Växlar mellan olika uppdrag
Det finns dock en grupp av kombinatörer som inte har något enhetligt
arbetsmönster. De kombinerar i stället egenföretagande och anställningar på
olika sätt under ett år och mellan olika år. Försäkringskassan måste i dessa
fall göra en noggrann utredning och en omsorgsfull bedömning i varje
enskilt ärende.
Bedömningen ska ta sin utgångspunkt i de regler som gäller för att bedöma
och beräkna SGI-A och SGI-B. Försäkringskassan måste också ta hänsyn
till att SGI ska motsvara den inkomst som den försäkrade kan förväntas
komma att få. Det innebär att Försäkringskassan ibland behöver göra en
samlad bedömning för att nå ett så rättvisande resultat som möjligt.
Att Försäkringskassan ska göra en samlad bedömning innebär inte att SGI
kan beräknas på vilket sätt som helst. Det är fortfarande så att om den försäkrade uppger något måste han eller hon själv kunna visa att det stämmer.
Däremot finns det ett visst bedömningsutrymme för att Försäkringskassans
SGI-beslut ska motsvara den inkomst som den försäkrade kan förväntas
komma att få.
Försäkringskassan kan använda samma tankesätt när det gäller personer som
gör en ändring vid bara ett tillfälle, till exempel när en försäkrad får ett
uppdrag under en del av ett år. Här är det viktigt att tänka på dels att en
tillfällig inkomst inte är stadigvarande, dels att en tillfällig inkomstminskning inte är stadigvarande.
Jessica är verksam i underhållningsbranschen. Hon har ett brett register och spelar teater på etablerade så väl som mindre scener, dubbar
tecknad film, arbetar som moderator och gör inhopp i filmer. Jessica
har sedan ungefär 10 år en enskild firma för att kunna fakturera vissa
uppdrag men blir ibland också anställd och får lön.
I maj år 4 så insjuknar Jessica i en reumatisk sjukdom. Hon blir sjukskriven och Försäkringskassan ska utreda hennes SGI.
Utredning om SGI-A och SGI-B
Försäkringskassan behöver sammanställa de uppgifter som finns om
Jessicas arbete och inkomster.
123
Vägledning 2004:5 Version 13
År
Inkomst av anställning
Inkomst av egen verksamhet
1
Sommarteater 2 månader
21 500 kronor/månad
176 500 kronor
Julshow 5 veckor
6 800 kronor/vecka
Utan avsättningar eller
återföringar.
Barnteater 3 månader
21 200 kronor/månad
Sammanlagd inkomst:
140 600 kronor
2
Stadsteatern 7 månader
26 450 kronor/månad
Sammanlagd inkomst:
185 150 kronor
3
Julshow 5 veckor
7 300 kronor/vecka
Turné 17 föreställningar
1 200 kronor/föreställning
68 300 kronor
Utan avsättningar eller
återföringar.
261 100 kronor
Utan avsättningar eller
återföringar.
Sammanlagd inkomst:
56 900 kronor
4
Kontrakt för 5 veckors
sommarteater: 28 500
kronor
Resultatrapport januari – april:
46 700 kronor.
Efter att ha sammanställt uppgifterna som finns i ärendet behöver
Försäkringskassan komplettera utredningen. Detta för att förstå hur
Jessicas arbetssituation ser ut och hur det genererar inkomster. Försäkringskassan behöver också veta hur Jessica planerat att arbeta framöver och om det skiljer sig ifrån hur hon tidigare arbetat. Här kan
Jessicas yrkande, tillsammans med de övriga uppgifter hon lämnar, till
exempel om hur hon planerat sitt framtida arbete, kontakter med
arbets- och uppdragsgivare av olika slag och liknande ge vägledning
om hur hon ser på framtiden.
Ofta blir det i ett sådant här ärende fråga om att göra en rimlighetsbedömning av det yrkande som Jessica har gjort. Om det inte finns
något yrkande från början behöver Försäkringskassan tillsammans
med Jessica resonera kring vilka planer som finns och hur historiken
sett ut. Detta för att få fram vad som kan vara en rimlig inkomst som,
så långt som det går att få klarhet i, motsvarar den inkomst som
Jessica skulle ha haft om hon kunnat fortsätta sitt arbete.
124
Vägledning 2004:5 Version 13
6.1.3
Går från hög andel anställning till hög andel
egenföretagande
En annan situation kan vara ett en person tidigare har arbetat som anställd
och haft sitt företag vid sidan av, och därefter övergår till att arbeta alltmer i
sitt eget företag. Det behöver Försäkringskassan ta hänsyn till när SGI
beräknas. Situationen är inte helt olik när en person ändrar sina förvärvsförhållanden. Viss ledning för hur SGI ska beräknas kan fås från detta
avsnitt.
Krister arbetar som musiklärare, hans månadslön motsvarar 26 000
kronor på heltid. Han är också anställd som körledare i olika församlingar och har då ett arvode om 900 kronor per kör och vecka. Körerna
är aktiva cirka 32 veckor om året. Dessutom har Krister sedan flera år
en enskild firma där han ger sånglektioner. Han har också en musikstudio som han hyr ut.
År 1
Krister arbetar 50 % som musiklärare och har 2 körer där han är
anställd av församlingen. Han arbetar cirka 2 dagar i veckan i den
egna verksamheten, och där visar han ett skatterättsligt resultat på
cirka 40 000 kronor.
År 2
Krister arbetar 50 % som musiklärare och har 2 körer där han är
anställd av församlingen. Han arbetar cirka 3 dagar i veckan i den
egna verksamheten, och där visar han ett skatterättsligt resultat på
cirka 80 000 kronor.
År 3
Krister arbetar från och med januari 20 % som musiklärare och har
2 körer där han är anställd av församlingen. Han arbetar nu cirka 4
dagar i veckan i den egna verksamheten. I augusti blir Krister sjukskriven. Han ansöker om sjukpenning och Försäkringskassan ska
därför beräkna hans SGI.
SGI-A
Kristers inkomst av anställning ska beräknas efter de förhållanden
som råder när han blir sjukskriven. Han arbetar då stadigvarande 20 %
som musiklärare och har 2 körer där han är anställd av församlingen.
Försäkringskassan beräknar Kristers SGI av anställning till:
Lärare: 26 000 kronor *20 % *12 månader = 62 400 kronor
Körledare: 900 kronor * 2 körer *32 veckor = 57 600 kronor
Sammanlagd inkomst: 62 400 kronor + 57 600 kronor = 120 000
kronor.
125
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-B
Försäkringskassan behöver ta in underlag för att kunna beräkna en
SGI B för Krister. Försäkringskassan kan då till exempel behöva se
deklarationerna för de senaste åren, om inte uppgifterna redan finns i
ärendet, en resultatrapport för innevarande år och andra handlingar
som Krister tycker beskriver hans verksamhet och hans inkomstutveckling. Försäkringskassan behöver säkert också prata med Krister
om vad han gör och hur hans aktuella läge ser ut.
Beroende på vad Krister berättar om sin egen verksamhet och hur han
visar att den utvecklats de senaste åren får Försäkringskassan bedöma
vilken SGI som ska fastställas. Krister kan till exempel ha lämnat ett
yrkande om en viss inkomst. Försäkringskassan kan då bedöma vad
yrkandet grundar sig på och om det är en rimlig inkomstnivå för den
verksamhet han beskriver.
6.1.4
Går från hög andel egenföretagare till hög andel
anställning
Om en person som tidigare har varit egenföretagare övergår till att huvudsakligen vara anställd så kommer en beräkning av SGI enligt huvudregeln
inte att ge ett rättvisande resultat. Det beror på att skattningen av SGI A görs
genom att titta framåt, medan skattningen för SGI B görs genom att titta
bakåt. Det innebär att den försäkrade då får det högsta beloppet från båda
håll, trots att det inte motsvarar den sammanlagda inkomsten.
Felix är organisationskonsult. Han har en enskild firma men tar ibland
också uppdrag där han blir anställd. Felix enskilda firma befinner sig
inte i något generellt uppbyggnadsskede.
År 1
Felix arbetar som anställd i genomsnitt 40 procent under året och
fördelar oftast sin tid på 2 dagar per vecka eftersom han reser mycket.
Felix lön är 11 000 kronor i månaden för det arbetet. Felix arbetar
cirka 3 dagar per vecka i sitt eget företag och hans skatterättsliga
resultat blir 202 000 kronor efter att egenavgifterna dragits av.
År 2
Felix arbetar som anställd i genomsnitt en dag och 20 procent under
året. Hans lön är 6 000 kronor i månaden för det arbetet. Han arbetar
cirka 4 dagar per vecka i sitt eget företag och hans skatterättsliga
resultat blir 302 000 kronor efter att egenavgifterna dragits av.
År 3
Felix får en tillsvidareanställning där han arbetar 80 procent fördelat
på 4 dagar per vecka. Felix lön är 28 000 kronor i månaden för det
arbetet. Felix fortsätter att arbeta 1 dag per vecka i sitt eget företag och
begär tillfällig föräldrapenning en bit in på det nya året.
126
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI A
Felix har fått en stadigvarande anställning och hans SGI ska därför
beräknas efter denna: 28 000 kronor * 12 månader = 336 000 kronor.
SGI B
Felix har nu minskat sitt arbete i den egna firman. För att kunna
fastställa en SGI av annat förvärvsarbete måste Försäkringskassan
utreda med Felix vad som är en troligt framtida inkomst i företaget
med den nya arbetsomfattningen. Försäkringskassan skulle exempelvis kunna ta in en resultatrapport för innevarande år och jämföra
denna med resultatet för tidigare år. Försäkringskassan skulle även
kunna ta ledning av vilka inkomster Felix tidigare har haft i sitt eget
företag och justera dem till nuvarande arbetsomfattning och det arbete
som Felix kommer att utföra i firman. Då är det dock viktigt att tänka
på att vissa fasta kostnader inte förändras med en ändrad arbetsomfattning (t ex lokalhyror, kostnader för revisor m.m.).
127
Vägledning 2004:5 Version 13
7
Besluta och ändra SGI
I det här kapitlet beskrivs regler som – om inget annat sägs – är gemensamma för personer med inkomst av anställning och inkomst av annat
förvärvsarbete.
Kapitlet behandlar situationer som medför att SGI kan påverkas. Dessutom
redovisas från och med när en ny SGI ska gälla. Därutöver behandlas regler
om den försäkrades anmälningsskyldighet och Försäkringskassans utredningsskyldighet.
Vidare beskrivs kortfattat reglerna som gäller omräkning av SGI för
arbetslösa och för egna företagare i vissa situationer. Mer information om
omräkning finns i avsnitt 8.1.
7.1
Beslut om SGI
Av SGI-beslutet framgår bland annat
• om SGI ska räknas till anställning eller till annat förvärvsarbete,
• vilka inkomster som ligger till grund för SGI,
• storleken på SGI och
• från och med vilken tidpunkt SGI gäller.
(25 kap. 2 och 4 §§ samt 26 kap. 6 § SFB)
Beslutad SGI registreras i Försäkringskassans IT system och meddelas den
försäkrade. Mer information om registrering finns i detta avsnitt, under
rubriken Registrering av beslut.
Underrättelse om beslutet kan hanteras antingen maskinellt eller manuellt.
Ett maskinellt beslut används när ett beslut inte går emot den försäkrade.
Det kan däremot inte användas när ett beslut är negativt för den enskilde.
Det maskinella beslutet innehåller nämligen inte de skäl som legat till grund
för beslutet. Sådana skäl måste bland annat finnas i beslut som går emot den
försäkrade (20 § FL). I de här situationerna ska Försäkringskassan därför
använda ett manuellt beslut. Hur beslut ska utformas finns beskrivet i riktlinjerna (2005:14) Att skriva beslut i Försäkringskassan.
I vissa situationer kan beslut om SGI hanteras helt automatiskt av Försäkringskassans IT-system. Det gäller vid
• beslut om SGI av anställning när både den tidigare registrerade inkomsten och den nya inkomsten överstiger SGI-taket samt
• beslut om att den försäkrade, inte längre har rätt till en SGI i samband
med att han eller hon har beviljats hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.
128
Vägledning 2004:5 Version 13
7.1.1
Ändrade inkomstförhållanden
Ändring av SGI
När en SGI har bestämts så beräknas förmåner på grundval av denna till
dess att det uppstår något skäl till ändring. SGI ska ändras om Försäkringskassan får reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra
omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse för rätten till en
förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB).
I normalfallet behöver dock SGI bara bestämmas eller ändras när en
försäkrad begär att få en förmån som beräknas på grundval av SGI, eller om
det annars behövs för handläggningen av ett ärende (26 kap. 2 § SFB).
En försäkrad kan också begära att Försäkringskassan ska bestämma hans
eller hennes SGI även om något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap.
3 § SFB). Samma möjlighet har funnits tidigare, men har i praktiken
begränsats till vissa grupper av försäkrade som kan ha ett särskilt behov av
att få sin SGI prövad på förhand (prop. 1993/94:59, s. 16 f). Av författningskommentarerna till SFB framgår dock att den nya bestämmelsen är
tänkt att ge en försäkrad en villkorslös rätt att få sin SGI bestämd även då
något ärende inte är aktuellt (prop. 2008/09:200 Socialförsäkringsbalk Del
2, s. 443).
Anledning till ändring
En ändring av SGI som görs på grund av ändrade inkomstförhållanden eller
andra omständigheter ska gälla från den dag då anledningen till ändringen
uppkom. Den försäkrades nya SGI får dock läggas till grund för ersättning
tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i
anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen
(26 kap. 4 och 6 §§ SFB). Det innebär att en höjning av SGI inte får ligga
till grund för utbetalning i en avslutad ersättningsperiod.
”Anledning till ändring” är alltså den tidpunkt då den försäkrades inkomstförhållanden med mera ändrades och inte den dag då Försäkringskassan
meddelades detta.
Nicole får löneförhöjning från den 15 januari. Försäkringskassan får
kännedom om detta i samband med ett ersättningsärende som anmäls
den 15 april.
Nicoles SGI, baserad på inkomsten efter löneförhöjningen, gäller från
och med den 15 januari. Nicoles nya SGI får dock läggas till grund för
ersättning tidigast från och med första dagen i ersättningsperioden, det
vill säga den 15 april.
Jiri ska få löneförhöjning från den 5 februari. Han anmäler detta till
Försäkringskassan den 15 januari i samband med ett ersättningsärende. Ärendet pågår till den 31 mars.
129
Vägledning 2004:5 Version 13
Jiris nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och med
den dag i ersättningsperioden som anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga den 5 februari.
Anders sjukanmäler sig den 5 mars. Han blir sjukskriven under det
närmaste året. Anders får löneförhöjning den 15 april. Den 15 oktober
kommer han ihåg att anmäla löneförhöjningen.
Ersättning baserad på Anders nya SGI kan betalas ut från och med den
15 april. En retroaktiv tilläggsutbetalning görs från detta datum.
Marie-Louise sjukanmäler sig den 1 maj. På blanketten ”begäran om
sjukpenning” finns en förtryckt uppgift om att senast fastställda SGI är
240 000 kronor och att den gäller sedan ett år tillbaka. Marie-Louise
lämnar in blanketten till Försäkringskassan utan att ändra sin årsinkomst. Hon skriver under blanketten på heder och samvete.
Av de uppgifter som framkommer i ärendet finns inget som tyder på
att Marie-Louises inkomst har ändrats. Försäkringskassan bedömer att
tidigare fastställd SGI fortsätter att gälla. Något nytt SGI-beslut fattas
därför inte. Ersättningsperioden pågår till den 15 juni. Inte heller
senare under ersättningsperioden framgår något om att Marie-Louise
har ändrade inkomstförhållanden.
Den 1 oktober blir Marie-Louise åter sjuk. I samband med detta
ersättningsärende framgår att hon från den 15 april har en årlig
inkomst på 260 000 kronor.
Marie-Louises nya SGI på 260 000 kronor gäller från och med den 15
april. Hennes nya SGI kan dock läggas till grund för ersättning tidigast
från och med första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i
anslutning till att Försäkringskassan fick kännedom om inkomständringen, det vill säga den 1 oktober.
I exemplet ovan kunde förutsättningarna i stället ha varit att Marie-Louise
den 1 maj hade anmält ändrad årsinkomst, exempelvis 250 000 kronor från
den 15 april, och att Försäkringskassan därför fattat ett beslut om SGI på
250 000 kronor som lagts till grund för ersättning från och med den första
dagen i ersättningsperioden, det vill säga den 1 maj. När Försäkringskassan
sedan i samband med nästa ersättningsperiod den 1 oktober får kännedom
om att Marie-Louises årsinkomst egentligen skulle ha varit 260 000 kronor
från den 15 april kan Försäkringskassan pröva om SGI-beslutet på 250 000
kronor kan ändras med stöd av 113 kap. 3 § SFB. Enligt nämnda bestämmelse ska ändring bland annat göras om ett beslut blivit oriktigt på grund av
att det fattats på uppenbart felaktigt eller ofullständigt underlag.
130
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan har en lagstadgad skyldighet att räkna om SGI enligt KPI
för den som helt eller delvis saknar anställning, eller för en egen företagare
som haft ett pågående ersättningsärende i ett år (26 kap. 28–31 §§ SFB).
Om Försäkringskassan inte har fullgjort sin skyldighet ska Försäkringskassan ändra eller fatta nya beslut om SGI och betala ut retroaktiv ersättning
i avslutade ersättningsärenden.
Tidpunkt för ändring av SGI vid ansökan om sjukpenning för tid
före sjukanmälan.
I det här avsnittet beskrivs när SGI ska ändras i olika situationer då den
försäkrade ansöker om sjukpenning för tid före anmälan.
Ansökan om sjukpenning för tid före anmälan
Försäkringskassan ska ta ställning till SGI varje gång en försäkrad ansöker
om en ersättning som baseras på SGI. En fastställd SGI ska ändras om
Försäkringskassan får reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller
andra omständigheter har ändrats på ett sätt som har betydelse antingen för
rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken av förmånen
(26 kap. 4 § SFB). En ändring av en fastställd SGI ska gälla fr.o.m. den dag
anledningen till ändring uppkom (26 kap. 6 § första stycket SFB). Den
ändrade SGI:n får dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med
första dagen i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att
Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen (26 kap. 6 § andra
stycket SFB).
Om Försäkringskassan under en pågående ersättningsperiod eller i samband
med en ansökan om en förmån får kännedom om att en fastställd SGI har
ändrats innan den pågående eller den begärda ersättningsperioden, behöver
Försäkringskassan dock inte fatta ett formellt beslut om SGI från och med
den dagen som ändring av SGI uppstod. I dessa fall räcker det med att SGI
fastställs från och med den första dagen i den pågående eller i den kommande ersättningsperioden. En ersättningsperiod i ett sjukpenningärende
börjar normalt samma dag som sjukanmälan.
Om en försäkrad gör anspråk på sjukpenning för tid före anmälan så måste
Försäkringskassan ta ställning till om ersättningsperioden ska börja en
annan dag än sjukanmälningsdagen. Sjukpenning kan normalt beviljas för
upp till sju dagar före sjukanmälningsdagen (Se vidare vägledning 2004:2
Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning).
Sjukpenning kan bara beviljas för tid före anmälan om arbetsförmågan
bedöms vara nedsatt på grund av sjukdom. Om sjukpenning ska kunna
beviljas för längre tid tillbaka än sju dagar före sjukanmälan måste den
försäkrade ha varit förhindrad att göra sjukanmälan eller att det finns
särskilda skäl att ändå betala sjukpenning.
131
Vägledning 2004:5 Version 13
Ansökan om sjukpenning upp till sju dagar före anmälan
Regler kring sjukanmälan finns i 27 kap. 17 § SFB. Där anges att sjukpenning inte får lämnas för längre tid tillbaka än sju dagar före sjukanmälningsdagen om det inte finns hinder eller särskilda skäl. Se vidare vägledning
2004:2 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
Om den försäkrade ansöker om sjukpenning för upp till sju dagar före
sjukanmälan startar kundens ersättningsperiod samma dag som kundens
första anspråksdag. Kundens SGI är sedan skyddad av Försäkringskassans
utredningstid oavsett om kunden har nedsatt arbetsförmåga eller inte.
Azize är arbetslös sedan två år och hon har skyddat sin SGI sedan
dess. Hon sjukanmäler sig den 5 november och ansöker om sjukpenning från och med den 1 november, samma dag är hon avaktualiserad
från Arbetsförmedlingen.
Eftersom Azize ansöker om sjukpenning för tid före anmälan inom sju
dagar från sjukanmälan startar ersättningsärendet den 1 november.
Handläggare sjukpenning räknar om SGI med hjälp av KPI och fastställer en ny SGI från och med den 1 november. Sjukpenninghandläggaren utreder sedan rätten till sjukpenning och kommer fram till att
arbetsförmågan inte varit nedsatt med minst en fjärdedel. Azizes SGI
är dock skyddad från sänkning tills hon tagit del av Försäkringskassans beslut om att inte betala sjukpenning.
Ansökan om sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan
Om den försäkrade ansöker om sjukpenning för tid före anmälan för mer än
sju dagar före sjukanmälan måste Försäkringskasskan pröva om det fanns
hinder mot att göra sjukanmälan eller om det finns särskilda skäl till att
betala ut sjukpenning. Se vidare vägledning 2004:2 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
Rätt till sjukpenning för tid före anmälan
Om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade har rätt till sjukpenning
för tid före anmälan startar ersättningsperioden i stället från och med den
dag som den försäkrade ansöker om ersättning och SGI fastställs från
samma datum.
Teresia studerar med studiemedel från CSN och arbetar vid sidan av
sina studier. Hon sjukanmäler sig den 7 maj och ansöker om sjukpenning från och med den 20 mars.
Handläggare sjukpenning lämnar först en impuls till enheten för särskilt utredningskrävande SGI (SGI-SU) om att utreda Teresias SGI.
Sedan tar sjukpenninghandläggaren ställning till om det finns rätt till
132
Vägledning 2004:5 Version 13
sjukpenning för tid före anmälan för mer än sju dagar. Sjukpenninghandläggaren utreder ärendet och bedömer att Teresia har rätt till
sjukpenning för tid före anmälan eftersom hon varit förhindrad från att
göra sjukanmälan i tid och hennes arbetsförmåga har varit nedsatt med
minst en fjärdedel på grund av sjukdom.
Handläggare sjukpenning lämnar en impuls till enheten för särskilt utredningskrävande SGI om att fastställa Teresias SGI från och med den
20 mars, den dag ersättningsperioden börjar.
Nedsatt arbetsförmåga men inte rätt till sjukpenning för tid före
anmälan
Det kan vara så att Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan är nedsatt
på grund av sjukdom, men att den försäkrade inte har varit förhindrad att
göra sjukanmälan eller att det saknas särskilda skäl för att betala ut sjukpenning. Då kan den försäkrade inte få sjukpenning för tid före anmälan längre
än sju dagar före anmälningsdagen. Den första dagen i ersättningsperioden
blir därmed sju dagar före anmälan och SGI beslutas från samma datum.
Även om den försäkrade inte har rätt till sjukpenning för längre tid än sju
dagar före anmälan är den försäkrades SGI skyddad om arbetsförmågan är
nedsatt på grund av sjukdom. Detta eftersom den försäkrade inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning, se vidare avsnitt 8.5.2.
Leopold är helt arbetslös och SGI:n omfattas av skydd. Han sjukanmäler sig den 1 augusti och ansöker om sjukpenning från och med
den 18 juli. Han har i samband med att han blev sjuk avanmält sig från
Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan gör bedömningen att
Leopolds arbetsförmåga är helt nedsatt på grund av sjukdom, men att
han inte kan få sjukpenning för tid före anmälan för längre tid tillbaka
än sju dagar.
Den första dagen i ersättningsperioden är därmed den 25 juli. Hans
SGI är skyddad under perioden den 18-24 juli eftersom Försäkringskassan har bedömt att hans arbetsförmåga är nedsatt på grund av
sjukdom. Försäkringskassan räknar om Leopolds tidigare inkomst
med KPI och beslutar om en ny SGI från och med den 25 juli.
Arbetsförmågan är inte nedsatt
Om en försäkrad ansöker om sjukpenning för tid före anmälan längre än sju
dagar före anmälningsdagen och Försäkringskassan bedömer att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom kan
den försäkrade av detta skäl inte få sjukpenning för tid före anmälan.
I dessa fall måste Försäkringskassan många gånger ändå utreda skälet till
den sena anmälan för att komma fram till om SGI:n är skyddad. Detta
behövs inte om den försäkrade har skyddat sin SGI på annat sätt, exempelvis genom tremånadersregeln. Se vidare avsnitt 8.8.1.
133
Vägledning 2004:5 Version 13
Om Försäkringskassan kommer fram till att den försäkrade var förhindrad
att göra anmälan om sjukdomsfallet den första anspråksdagen, är den
försäkrades SGI skyddad från sänkning under Försäkringskassans utredningstid från och med anspråksdagen. Vad gäller SGI-skydd under utredningstid ska Försäkringskassan alltså se det på samma sätt som för den som
gjort sjukanmälan i rätt tid, se vidare avsnitt 8.5.3.
Ola-Conny är arbetslös. Han sjukanmäler sig den 15 oktober och
ansöker om sjukpenning från och med den 1 oktober, samma datum är
han avaktualiserad från Arbetsförmedlingen. Försäkringskassan
bedömer att Ola-Connys läkarintyg inte styrker att arbetsförmågan är
nedsatt på grund av sjukdom. Däremot visar Försäkringskassans
utredning att det fanns hinder för Ola-Conny att sjukanmäla sig till
Försäkringskassan den första dagen han blev sjuk.
Ola-Connys ersättningsperiod startar därmed den 1 oktober och hans
SGI är skyddad under Försäkringskassans utredningstid fram tills han
har tagit del av beslutet om att han inte har rätt till sjukpenning. Eftersom Ola-Conny har skyddat sin SGI sedan han blev arbetslös har han
rätt att få sin SGI omräknad med KPI. Försäkringskassan fattar därför
ett beslut om en ny SGI från och med den 1 oktober.
Om Försäkringskassan hade kommit fram till att Ola-Conny inte hade varit
förhindrad att sjukanmäla sig den första dagen han blev sjuk hade ersättningsperioden i stället startat den 8 oktober (sju dagar före sjukanmälan).
Ola-Connys SGI hade då inte varit skyddad från sänkning från och med den
1 oktober när Ola-Conny avanmälde sig från Arbetsförmedlingen. SGI hade
sänkts från och med den första dagen i ersättningsperioden, det vill säga från
och med den 8 oktober.
Ny ansökan om sjukpenning efter att Försäkringskassan har
beslutat att inte längre betala ut sjukpenning
I samband med att Försäkringskassan helt avslår en ansökan om sjukpenning på grund av att arbetsförmågan inte är nedsatt med minst en fjärdedel
avslutas sjukpenningärendet. Ett pågående sjukpenningärende avslutas om
Försäkringskassan beslutar att inte längre betala ut sjukpenning. Om det
efter ett avslag eller en indragning kommer in ett nytt läkarintyg i direkt
anslutning till det avslutade sjukpenningärendet så är det inte samma
ersättningsärende. Det första sjukpenningärendet avslutades i samband med
det första beslutet.
Försäkringskassan bedömer det nya medicinska underlaget som en impuls
till ny sjukanmälan, trots att intyget löper i direkt följd med tidigare sjukpenningärende. Försäkringskassan registrerar därför en ny sjukanmälan och
skickar ut en ansökan om sjukpenning (Se vidare vägledning 2004:2
Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning)
134
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI ska ändras från och med den dag då anledning till ändring uppstår, dock
får den ligga till grund för ersättning tidigast från och med den första dagen
i den ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan
fått kännedom om inkomständringen (26 kap. 4 och 6 §§ SFB). Det innebär
att SGI inte ska fastställas för tid innan den försäkrade begär sjukpenning på
nytt för en försäkrad som förlorat sin tidigare SGI i något skede mellan det
tidigare avslutade ärendet och den nya ansökan om sjukpenning.
Om den försäkrade inte har skyddat sin SGI ska Försäkringskassan
kommunicera den försäkrade om att han eller hon inte längre har rätt till en
SGI. I kommuniceringsbrevet ska det också framgå att det innebär att det
inte finns någon rätt till sjukpenning. Innan en kommunicering görs är det
viktigt att utreda om den försäkrade befinner sig i ett annat SGI-skydd,
exempelvis skyddet för arbetslösa vid semester (se vidare vägledning
2004:5, avsnitt 8.3.3).
Det är viktigt att det av SGI-beslutet tydligt framgår att beslutet omfattar
både den sjukpenninggrundande inkomstens storlek och rätten till sjukpenning (jfr JO:s beslut dnr 6617-2009).
Kaja, som är arbetslös, skickar in ett läkarintyg för perioden den 1
november till och med den 15 december. Kaja beviljas sjukpenning
från och med den 1 november. Försäkringskassan fattar dock den 5
december beslut om att inte betala ut sjukpenning från och med den
10 december på grund av att arbetsförmågan inte bedöms vara nedsatt
med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.
Den 17 december kommer det in ett nytt läkarintyg som gäller
sjukskrivning från och med den 16 december. Försäkringskassan
registrerar en ny sjukanmälan från och med den 17 december. När
Kaja lämnar in sin ansökan om sjukpenning visar det sig att hon inte
har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen från och
med den 10 december. Det framkommer inte heller att Kaja har
skyddat sin SGI på något annat sätt.
Kaja ansöker om sjukpenning från och med den 17 december. Eftersom det är fråga om en ny sjukperiod beslutar Försäkringskassan att
hon inte längre har rätt till en SGI från och med den 17 december (den
första dagen i aktuell ersättningsperiod) och beslutar samtidigt om rätten till sjukpenning för den aktuella perioden.
Om Kaja i stället hade ansökt om ersättning för tid före anmälan från
och med den 10 december hade hennes SGI varit skyddad eftersom en
försäkrad har rätt att ansöka om sjukpenning upp till sju dagar före
sjukanmälningsdagen. Den nya ersättningsperioden hade i det fallet
startat den 10 december och Kaja hade inte haft något glapp mellan
sjukskrivningsperioderna. Försäkringskassan ska därför, i dessa fall,
informera Kaja om att hon har rätt att ansöka om ersättning för tid före
anmälan då hon har läkarintyg i en följd och att hon därmed kan
skydda sin SGI.
135
Vägledning 2004:5 Version 13
Ansökan om sjukpenning för tid före anmälan efter beslut om
att sjukpenning inte längre kommer att betalas ut
Det kan vara så att den försäkrade lämnar in ett förlängt läkarintyg efter att
ha fått ett avslag eller en indragning och därefter ansöker om sjukpenning
för tid före sjukanmälan.
Om Försäkringskassan har beslutat att inte längre betala ut sjukpenning på
grund av att arbetsoförmågan inte bedöms vara nedsatt med minst en
fjärdedel på grund av sjukdom kan det sällan hävdas att en försäkrad, för tid
efter det att han eller hon tagit del av beslutet, inte förvärvsarbetar av
anledning som berättigar till sjukpenning (RFV anser 1997:6 s 20).
Den försäkrade kan inte heller få ett SGI-skydd under utredningstiden om
den försäkrade ansöker om sjukpenning för mer än sju dagar före sjukanmälan eftersom denne redan har fått ett beslut om avslag eller att sjukpenning inte längre kommer att betalas ut och då den försäkrade i samband
med det har fått information om vad som gäller för SGI-skyddet.
Rune har en tillsvidareanställning och sjukanmäler sig till sin arbetsgivare den 23 november. Han ansöker om sjukpenning från och med
den 7 december och lämnar in ett läkarintyg för hel sjukskrivning
under perioden den 23 november till och med den 30 april.
Försäkringskassan fastställer Runes SGI från och med den 23
november och beviljar Rune hel sjukpenning från och med den 7
december, första dagen i sjukperioden.
Rune blir förlängt sjukskriven och skickar in nya läkarintyg för hel
sjukskrivning under perioden den 1 maj till och med den 31 augusti.
Den 3 maj bedömer Försäkringskassan att Runes arbetsförmåga inte
längre är nedsatt med minst en fjärdedel och fattar beslut om att han
inte kan få mer sjukpenning från och med den 11 maj.
Den 3 september kommer det in ett nytt läkarintyg som gäller hel
sjukskrivning från och med den 1 september till Försäkringskassan.
Försäkringskassan registrerar en ny sjukanmälan från och med den
3 september. Rune ansöker om sjukpenning från och med den 11 maj.
Rune har tagit del av det tidigare beslutet innan den 11 maj, han har
inte återgått i arbete den 11 maj och det nya läkarintyget förändrar inte
Försäkringskassans bedömning om att arbetsförmågan inte är nedsatt
med minst en fjärdedel på grund av sjukdom.
Försäkringskassan beslutar att Rune inte har rätt till SGI från och med
den 27 augusti (sju dagar före sjukanmälningsdagen som blir första
dagen i aktuell ersättningsperiod). Det är mer än 3 månader sedan
Rune avbröt sitt arbete, hans arbetsförmåga bedöms inte nedsatt på
grund av sjukdom och han omfattas inte av något annat SGI-skydd.
I samband med beslutet om SGI beslutar Försäkringskassan även att
136
Vägledning 2004:5 Version 13
Rune inte kan få sjukpenning från och med den 27 augusti på grund av
att han inte har någon SGI. Även om Runes rätt till SGI egentligen
upphörde från och med den 11 maj så ska inte SGI beslutas tidigare än
den första dagen i aktuell ersättningsperiod.
Försäkringskassan behöver i dessa fall inte pröva om skälen till den
sena anmälan är godkända eller inte eftersom Rune redan har fått ett
beslut från Försäkringskassan att han inte har rätt till sjukpenning från
och med den 11 maj.
Ansöker om sjukpenning för samma period på nytt helt eller
delvis
När en försäkrad på nytt ansöker om en period som redan är prövad, kan
SGI normalt inte omfattas av skyddet vid sjukdom. Han eller hon kan inte
heller behålla SGI-skyddet under utredningstid för mer än sju dagar före
sjukanmälan. En försäkrad som gör ett nytt anspråk på ersättning för en
period som han eller hon redan har fått prövad får anses själv ha påverkat
utredningstiden.
För information om hur begäran om sjukpenning för den period som redan
prövats ska hanteras hänvisas till vägledning 2004:2 Sjukpenning, rehabilitering och rehabiliteringsersättning.
Harry som är arbetslös ansöker om sjukpenning från och med den 26
januari och skickar in läkarintyg för perioden 26 januari till och med
den 15 mars.
Försäkringskassan fattar beslut om att inte betala ut sjukpenning från
och med den 26 januari på grund av att arbetsförmågan inte bedöms
vara nedsatt med minst en fjärdedel.
Den 19 mars kommer det in ett nytt läkarintyg som gäller sjukskrivning från och med den 16 mars. Försäkringskassan registrerar en
ny sjukanmälan från och med den 19 mars. Harry ansöker om sjukpenning från och med den 26 januari igen.
Harry har tagit del av det tidigare beslutet den 1 mars, han har inte
anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen den första
vardagen efter att han tagit del av beslutet och det nya läkarintyget
förändrar inte Försäkringskassans bedömning om att arbetsförmågan
inte är nedsatt på grund av sjukdom.
Försäkringskassan beslutar att Harry inte har rätt till någon SGI från
och med den 12 mars (sju dagar före sjukanmälningsdagen som blir
första dagen i aktuell ersättningsperiod). I samband med beslutet om
SGI beslutar Försäkringskassan även att Harry inte kan få sjukpenning
från och med den 12 mars på grund av att han inte har någon SGI.
Även om Harrys rätt till SGI upphörde tidigare så kan SGI inte
beslutas före den första dagen i aktuell ersättningsperiod.
137
Vägledning 2004:5 Version 13
Harry kan inte få något SGI-skydd på grund av utredningstid när han
gör anspråk på sjukpenning för samma period som han redan har
ansökt om en gång tidigare.
Mer information om ändring av SGI finns i exemplet Barbro i avsnitt 8.1
När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid?
Ytterligare information om ändring enligt 113 kap. 3 § SFB finns i Vägledning 2001:7 Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans
beslut.
En ändring av SGI enligt 113 kap. 3 § SFB, som är till nackdel för den
enskilde, kan även innebära att den enskilde ska betala tillbaka redan utbetald ersättning. Frågan om återbetalning beskrivs i Vägledning 2005:3
Återkrav.
Registrering av beslut
Tidigare i det här avsnittet har det framgått att SGI gäller från och med den
dag då anledningen till ändringen uppkommit. Det är den tidpunkt då den
försäkrades inkomstförhållanden ändrades och inte den dag då Försäkringskassan meddelades detta.
Om anledningen till ändringen uppkommit redan innan ersättningsärendet
blir aktuellt registreras SGI tidigast från och med första dagen i den
ersättningsperiod som inträffar i anslutning till att Försäkringskassan fått
kännedom om inkomständringen. Orsaken är att ersättning inte kan betalas
enligt denna SGI från och med en tidigare tidpunkt. Det gäller oavsett om
den försäkrade meddelar inkomständringen till Försäkringskassan när
ersättningsperioden påbörjas eller under pågående ersättningsärende.
Ändras inkomstförhållandena senare i ersättningsperioden registreras den
försäkrades SGI från och med det datum då anledningen till ändringen
uppkommit.
I det fall den försäkrade meddelar inkomständring vid en tidpunkt då något
ersättningsärende inte är aktuellt kan beslutad SGI registreras från och med
det datum som anmälan om inkomständringen görs.
Det finns vissa grupper av försäkrade som kan ha ett befogat intresse av att i
andra fall än då ett ersättningsärende är aktuellt anmäla ändrade inkomstförhållanden och få SGI prövad (se vidare avsnitt 7.3). Det är viktigt att de som
behöver information om från och med när SGI gäller får detta meddelat.
Ersättningsperiod
Löpande perioder med olika slags ersättning bör ses som olika ersättningsperioder om anledningen till att ersättningen betalas ut är olika (RAR
2002:2, till 26 kap. 6 § SFB). Löpande ersättningsperioder med ersättning
av samma slag bör därför ses som en och samma ersättningsperiod vid
tillämpning av 26 kap. 6 § SFB.
138
Vägledning 2004:5 Version 13
En löpande period där sjukpenning och rehabiliteringsersättning varvas är
en och samma sjukperiod och anledningen till frånvaron är densamma, det
vill säga arbetsoförmåga på grund av sjukdom (27 kap. 26 § SFB). Därför är
en sådan period att beteckna som en ersättningsperiod.
Föräldrapenningförmåner betalas ut i form av föräldrapenning och tillfällig
föräldrapenning (11 kap. 2 § SFB). Eftersom det handlar om två ersättningar
med olika förutsättningar kan inte anledningen till ersättningen vara
densamma. När en försäkrad helt avbryter en period med föräldrapenning
och i stället ansöker om tillfällig föräldrapenning bör det ses som olika
ersättningsperioder.
Manuel är sedan den 1 april helt sjukskriven från sin anställning. Den
1 juli påbörjar han en rehabiliteringsperiod med hel rehabiliteringspenning. Under rehabiliteringsperioden meddelar Manuel att han fått
löneförhöjning från den 1 april.
Manuels nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och
med första dagen i ersättningsperioden, det vill säga den 1 april. Det
beror på att en löpande period där rehabiliteringspenning och sjukpenning varvas är en och samma ersättningsperiod.
Katja har hel graviditetspenning perioden 1 maj–31 maj. I samband
med barnets födelse den 1 juni börjar hon ta ut hel föräldrapenning.
Under ledigheten med föräldrapenning minns Katja att hon fått löneförhöjning från den 1 maj.
Katjas nya SGI kan läggas till grund för ersättning tidigast från och
med första dagen i ersättningsperioden med föräldrapenning, det vill
säga den 1 juni. Perioden med havandeskapspenning är att se som en
ersättningsperiod och perioden med föräldrapenning som en annan.
Det beror på att anledningarna till att ersättningarna betalas ut är olika,
det vill säga graviditet respektive vård av barn.
Retroaktiva löneavtal
Om det finns ett retroaktivt löneavtal är det viktigt att vara uppmärksam på
vilket datum avtalet skrevs under. I domar om livränta har det nämligen
slagits fast att det datumet är den dag som ändringen av SGI:n ska gälla
från. Datumet för undertecknandet är alltså den tidpunkt då ”anledningen till
ändringen uppkommit” (26 kap. 6 § första stycket SFB).
I domar som rört livränta har slagits fast att datumet för ett löneavtals
undertecknande är den dag anledningen till ändringen uppkommit. Det här
innebär att löneavtal som får till följd att lönen höjs retroaktivt påverkar SGI
tidigast från och med dagen för avtalets undertecknande. (FÖD 1990:26).
139
Vägledning 2004:5 Version 13
Inom vissa områden är det vanligt med flera avtalstidpunkter, exempelvis på
central respektive lokal nivå. Varje tillfälle då ett avtal undertecknas kan ses
som en tidpunkt då anledning till ändring uppkommit. För den som har en
anställning kan därför SGI komma att justeras flera gånger under en ersättningsperiod, dels beroende på när avtalen undertecknats, dels beroende på
om avtalen innehåller en löneförändring som den försäkrade får del av.
Om ett centralt avtal innehåller uppgifter om löneförhöjningar som är
möjliga att avtala bort i lokala avtal kan inte datumet för det centrala avtalets undertecknande anses vara anledning till ändring.
I de flesta fall ankommer det på den försäkrade att begära att få SGI ändrad
på grund av löneförändring. Inkommer en försäkrad med uppgifter från
lokala avtal som visar att en löneförändring skett torde Försäkringskassan i
normalfallet inte ha några skäl att vidare utreda innehållet i eventuella
centrala avtal.
Julia är sedan den 1 mars helt sjukskriven från sin anställning. Hon
har en SGI fastställd till 200 000 kronor. Efter en tid lämnar hon in
uppgifter från ett undertecknat centralt löneavtal till Försäkringskassan. Avtalet undertecknades den 1 maj. Av avtalet framgår att alla
inom avtalsområdet är garanterade ett påslag på 200 kronor per månad
från och med den 1 april. Av avtalet framgår att den garanterade höjningen inte kan avtalas bort i lokala avtal.
Försäkringskassan höjer Julias SGI till 202 400 kronor från och med
den dag då anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga avtalets undertecknande, vilket i Julias fall blir den 1 maj.
Senare inkommer Julia med uppgifter från ett undertecknat lokalt avtal där det framgår att hon fått ett lönepåslag på ytterligare 300 kronor
per månad. Avtalet undertecknades den 1 oktober och höjningen gäller
retroaktivt från och med den 1 april.
Julias SGI höjs till 206 000 kronor från och med dagen då anledningen
till ändringen uppkommit, det vill säga den dag då avtalet undertecknandes, vilket blir den 1 oktober.
I de fall retroaktiva löneökningar avtalats är alltså avtalets undertecknande
normalt den tidigaste tidpunkt från och med vilken en ny SGI kan gälla. I
vissa fall förekommer dock att arbetsgivare betalar ut den nya lönen redan
innan ett nytt avtal är undertecknat. Den del av avtalet som gäller löneökningar får i sådana fall i regel redan anses som beslutad utan att avtalet
formellt undertecknats.
För en person med inkomst av anställning bör dagen för anledning till
ändring på grund av löneändring vara den dag då löneavtalet undertecknats.
Om den nya lönen har utbetalats utan att ett löneavtal undertecknats bör
anledningen till ändringen anses ha uppkommit den första dagen i den
månad då en sådan utbetalning gjorts. (RAR 2002:2 till 26 kap. 6 § SFB)
140
Vägledning 2004:5 Version 13
I vissa fall kan därför den första dagen i den faktiska utbetalningsmånaden
ses som den dag då anledning till ändring uppkommit.
Patrik är kommunalanställd. Han är sedan en tid tillbaka helt sjukskriven. Hans SGI är beslutad till 200 000 kronor. Den 20 april
meddelar han Försäkringskassan att han fått en löneförhöjning med
2 500 kronor per år. Han berättar även att kommunen betalar ut de nya
lönerna med lönen i april.
Försäkringskassans utredning visar att löneavtalet ännu inte undertecknats men att kommunen, precis som Patrik meddelat, betalar ut de
nya lönerna från och med april. Avtalet beräknas bli undertecknat i
slutet av maj. Den del av avtalet som rör löner är emellertid redan
klar.
Försäkringskassan ändrar Patriks SGI till 202 500 kronor från och
med den dag då anledningen till ändringen uppkommit, det vill säga
den 1 april. Anledning till ändring har i detta fall uppkommit den
första dagen i den månad då den nya lönen betalas ut. En ny lön måste
anses ha beslutats trots att det nya avtalet ännu inte undertecknats.
Anledning till ändring för egen företagare
Anledning till ändring är alltså den dag då inkomstförhållandena ändrades
och inte den dag Försäkringskassan får kännedom om inkomstförändringen.
För en försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete kan det vara svårt
att bedöma från och med vilken tidpunkt den framtida årliga inkomsten –
det vill säga inkomsten av näringsverksamhet – har ändrats.
Kammarrätten i Göteborg har prövat frågan om när anledning till ändring
har uppkommit och från och med vilken tidpunkt SGI då kan ändras. Domen gällde en egen företagare som sjukanmälde sig den 16 december 2009.
Företagaren hade tagit över en etablerad firma från sin mor årsskiftet
2006/2007, och Försäkringskassan bedömde att företaget inte befann sig i
ett uppbyggnadsskede, utan beräknade SGI efter ett genomsnitt av de
taxerade inkomsterna för åren 2007 och 2008. Företagaren ville att Försäkringskassan skulle beakta inkomsterna för åren 2009 och 2010. Företagaren
hade inte deklarerat för inkomståren 2009 och 2010 den dag då SGI skulle
gälla ifrån. Försäkringskassan menade därför att deklarationerna inte kunde
ligga till grund för SGI ännu. Både Förvaltningsrätten och Kammarrätten
gick på Försäkringskassans linje. Kammarrätten menade att en omprövning
av SGI på grund av ändrade förhållanden ska gälla från och med den dag då
anledning till ändringen uppkommit. Det förhållandet att det i efterhand
framgår att resultatet förbättrats innebär inte att SGI ska ändras från den
tidigare tidpunkten. (KRNG-dom 3703-11)
Det kan alltså vara så att Försäkringskassan under en utredning får in
handlingar som inte fanns den dag SGI ska fastställas ifrån. I samband med
deklarationen tar företagaren ställning till avsättningar och återföringar av
141
Vägledning 2004:5 Version 13
periodiseringsfonder och expansionsfonder (PE-fonder), avskrivningar,
räntefördelning, pensionsavsättningar m.m. som påverkar resultatet. Om
Försäkringskassan vid sin beräkning då beaktar handlingar som inte har
upprättats, eller inkomster som inte har deklarerats, har företagaren möjlighet att påverka resultatet av verksamheten. Det skulle kunna öppna upp för
spekulation i försäkringen efter att försäkringsfallet har inträffat.
Försäkringskassan bör därför endast i undantagsfall använda uppgifter som
ännu inte har upprättats för att beräkna en egenföretagares SGI. En inkomstdeklaration får anses upprättad den dag då den lämnats in till Skatteverket.
Sista dagen för att deklarera är normalt den 2 maj varje år. Det är dock inte
helt ovanligt att Skatteverket beviljar anstånd med att lämna in deklarationen och Försäkringskassan behöver därför utreda med den försäkrade när
deklarationen lämnades in till Skatteverket om datumet är osäkert och
påverkar den SGI som ska fastställas. Det är också viktigt att Försäkringskassan ser till att få med uppgifterna från den senaste deklarationen om de
ska ligga till grund för beräkningen av SGI.
Du kan läsa mer om detta i avsnitt 5.9. Underlag för bedömning av SGI B.
Magdalena driver sedan flera år tillbaka en enskild firma. Hon ansöker
om föräldrapenning från och med den 1 april 2013. Ansökan kommer
in till Försäkringskassan den 1 juni 2013. Försäkringskassans utredning visar att Magdalena har taxerat 183 000 kronor år 2009, 201 200
kronor år 2010 och 190 500 kronor år 2011. Magdalena har inte använt sig av PE-fonder något av åren. Efter att inkomsterna har räknats
om med innevarande års förhöjda prisbasbelopp ser de senaste tre
årens taxerade inkomster ut så här:
År
Taxerad
inkomst
Summa
Omräknad
inkomst
2009
183 000
183 000
190 555
2010
201 200
201 200
210 958
2011
190 500
190 500
197 911
Fonder
Försäkringskassan avser att beräkna Magdalenas SGI efter ett genomsnitt av inkomsterna för åren 2009–2011, eftersom inkomsterna inte
uppvisar någon trend. Det blir:
142
Vägledning 2004:5 Version 13
Genomsnittsinkomst de tre senaste åren
2009
2010
Genomsnittsinkomst
2011
190 555 + 210 958 + 197 911
=
599 424
3
= 199 808
I samband med kommuniceringen skickar Magdalena in deklarationen
för inkomstår 2012 som hon lämnade till Skatteverket den 2 maj 2013.
Den visar ett överskott av näringsverksamhet på 253 600 kronor.
Magdalena har inte avsatt eller återfört medel till eller från PE-fonder
under inkomstår 2012.
Försäkringskassan beslutar om Magdalenas SGI från och med den
1 april 2013 till 199 800 kronor. Uppgifterna i deklarationen kan inte
läggas till grund för Magdalenas SGI förrän dagen då hon skickade in
den till Skatteverket, det vill säga den 2 maj 2013. Om föräldrapenningärendet fortfarande pågår då kan hennes SGI höjas från och
med den 2 maj 2013.
Om den årliga inkomst som den försäkrade kan antas komma att få tills
vidare har ändrats på grund av att Skatteverket vid taxering beslutat om ny
inkomst av näringsverksamhet, bör Skatteverkets beslutsdag vara den dag
anledningen till ändringen uppkommit (RAR 2002:2 till 26 kap. 6 § SFB).
Tanja driver sedan flera år tillbaka en enskild firma. Hon sjukanmäler
sig den 1 mars 2002.
Försäkringskassan beräknar Tanjas SGI till 120 000 kronor efter ett
genomsnitt av inkomsterna för åren 1999–2001.
Tanja blir långtidssjukskriven. Den 1 november 2003 lämnar hon in
ett nytt taxeringsbeslut från Skatteverket för inkomståret 2002 till
Försäkringskassan. Beslutet är fattat den 20 oktober 2003. Genom
beslutet har Skatteverket ändrat Tanjas inkomster retroaktivt för
inkomståren 2000 och 2001. Tanja har bland annat återfört medel från
periodiseringsfonder. Hon har nyligen betalat in skatt och socialavgifter på inkomsterna. En ny genomsnittsberäkning baserad på de
nya inkomsterna skulle ge en SGI på 200 000 kronor, vilket Tanja
yrkar att få. Hon vill att SGI höjs retroaktivt från och med sjukperiodens första dag, det vill säga den 1 mars 2002.
Försäkringskassans utredning visar att Tanja den 1 mars 2002 inte
hade något underlag som styrkte att hennes antagna inkomst av
näringsverksamhet vid den tidpunkten uppgick till 200 000 kronor.
143
Vägledning 2004:5 Version 13
Tanja kan inte få sin SGI ändrad till 200 000 kronor från och med den
1 mars 2002. Det beror på att anledningen till ändringen inte uppkommit vid den tidpunkten. Den kan som tidigast uppkomma när
Skatteverket har beslutat om en ny inkomst av näringsverksamhet, det
vill säga den 20 oktober 2003.
För information om höjning av SGI under pågående ersättningsärende,
se avsnitt 8.1 När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
7.1.2
Omräkning av SGI
När Försäkringskassan ska fastställa SGI för en försäkrad som omfattas av
SGI-skydd ska SGI i vissa fall räknas om. Omräkningen görs med hjälp av
konsumentprisindex (KPI) (26 kap. 31 § SFB). Detsamma gäller för en
försäkrad vars anställning upphör under en pågående ersättningsperiod.
Omräkningen ska göras när minst ett år förflutit, räknat från den tidpunkt då
den anställning upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda
beräkning av SGI. Därefter görs omräkningen årligen räknat ett år från den
senaste omräkningen. Med tidpunkt då anställningen upphörde likställs den
tidpunkt när den försäkrade helt upphörde med annat förvärvsarbete än
arbete som anställd (26 kap. 28 och 29 §§ SFB).
SGI av annat förvärvsarbete ska också räknas om för en försäkrad som inte
har upphört med förvärvsarbetet. Omräkning ska göras under en pågående
ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit räknat från ersättningsperiodens början. Därefter görs omräkningen årligen räknat från den senaste
omräkningen (26 kap. 30 § SFB).
Omräkning av SGI som grundas på annat förvärvsarbete kan dock ske
tidigast den 1 juli 2006 (4 kap. 6 § SFBP).
Omräkning kan i vissa fall bli aktuellt för särskild beräkningsgrund för
föräldrapenning (12 kap. 28 § SFB).
Mer om omräkning finns i avsnitt 8.1.
7.1.3
Pension och livränta med mera
SGI ska även ändras när
1. den försäkrade har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning eller
sådan ersättning har ändrats,
2. särskild efterlevandepension har ändrats,
3. den försäkrade har beviljats tjänstepension,
4. den försäkrade har beviljats livränta eller livräntan har ändrats, eller
5. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört.
144
Vägledning 2004:5 Version 13
I alla dessa situationer måste Försäkringskassan ändra SGI:n (26 kap. 4 §
och 7 § punkt 1–4 SFB samt 4 kap. 2 § SFBP). Men normalt behöver det
inte faktiskt göras förrän den försäkrade begär att få en förmån som
beräknas på grundval av SGI, eller om det annars behövs för handläggningen av ett ärende (26 kap. 2 § SFB).
Om SGI ändras så ska ändringen gälla från och med den dag då anledning
till ändring uppkommit, det vill säga den dag då inkomstförhållandena har
förändrats (26 kap. 6 § SFB). När det gäller sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta har RFV i en föreskrift preciserat från och med
vilken tidpunkt SGI ska gälla.
Ändring av SGI som en följd av att en försäkrad beviljats sjukersättning
eller aktivitetsersättning eller livränta ska gälla från och med ingången av
månaden efter den månad då beslutet om sådan ersättning daterats, dock
tidigast från och med den månad ersättningen börjar betalas ut (8 § [RFFS
1998:12]).
I situationerna 1–4 som räknats upp ovan är det viktigt att notera att
skyddsbestämmelserna om SGI inte är tillämpliga. Det betyder att SGI kan
sänkas även för en person som annars skulle ha omfattats av SGI-skydd.
(26 kap. 9 § andra stycket SFB och 4 kap. 2 § SFBP).
För den som efter en period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning går tillbaka till sjukersättning eller aktivitetsersättning se vidare
avsnitt 9.2.3.
Mer information finns i avsnitt 8.8 under rubriken SGI-skydd för personer
som fyllt 65 år och i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och livränta
med mera?
7.1.4
Ändrad SGI på den försäkrades initiativ
Om en försäkrad begär det ska Försäkringskassan bestämma SGI:n, oavsett
om det finns ett aktuellt ersättningsärende eller inte (26 kap. 3 §§ SFB). Här
är några exempel på när det kan bli aktuellt:
• När en försäkrad vill teckna en privat sjukförsäkring.
• När en försäkrad vill ha besked om SGI-skyddad tid gäller vid avbrott i
förvärvsarbete för studier.
• Försäkrade som ska ha dagpenning vid totalförsvarsplikt.
• Egna företagare som vill att försäkringen ska gälla med karenstid eller
med förändrad karenstid.
• När SGI ska användas som underlag för ersättning till den som på grund
av vissa uppdrag går miste om inkomster som egen företagare.
Den sista punkten gäller den som utför uppdrag ibland annat
• riksdagen, dess myndigheter och organ
• vissa statliga styrelser, nämnder och råd
• kommittéer.
145
Vägledning 2004:5 Version 13
Det här framgår av 4 § lagen (1989:185) om arvoden m.m. för uppdrag
inom riksdagen, dess myndigheter och organ, 7 § förordningen (1992:1299)
om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. och
30 § kommittéförordningen (1998:1474).
Observera att Försäkringskassan alltid är skyldig att bestämma eller ändra
en försäkrads SGI om han eller hon begär det. Punktlistan ovan ger bara
exempel på när det kan bli aktuellt. Det är inte en lista över villkor som
måste uppfyllas.
7.2
Den försäkrades anmälningsskyldighet
Enligt SFB är den enskilde skyldig att lämna uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av balken eller bedömningen av frågan om ersättning.
Uppgifter om faktiska förhållanden ska lämnas på heder och samvete.
(110 kap. 13 § SFB)
I SFB finns även närmare regleringar av den försäkrades uppgiftsskyldighet.
Den försäkrade ska, när han eller hon ansöker om, har rätt till eller annars
får en förmån enligt SFB, anmäla ändrade förhållanden som påverkar rätten
till eller storleken av en förmån. Exempel på förhållanden som ska anmälas
är ändrade förvärvsförhållanden, ändrad arbetsförmåga och förvärvsarbete i
Sverige eller utomlands. En sådan anmälan ska göras så snart som möjligt
men senast fjorton dagar efter att den anmälningsskyldige fått kännedom om
förändringen. Exempel på förhållanden som ska anmälas är ändrade
inkomstförhållanden, ändrad arbetsförmåga och förvärvsarbete i Sverige
eller utomlands. Anmälan behöver dock inte göras om Försäkringskassan
redan har kännedom om ändringen. (110 kap. 46 och 47 §§ SFB)
För information om vad som kan hända när den försäkrade inte uppfyller sin
anmälningsskyldighet, se Vägledning 2004:1 Misstänkt brott.
7.2.1
Anmälningsskyldighet vid totalförsvarsplikt
Den som är berättigad till dagpenning vid totalförsvarsplikt ska till Försäkringskassan senast dagen före inryckningsdagen anmäla sådan ändring i sina
inkomstförhållanden som påverkar dagpenningens storlek. (11 kap. 3 §
förordningen [1995:239] om förmåner till totalförsvarspliktiga)
Regeringen har tidigare uttryckt en avsikt att förändra även anmälningsplikten för totalförsvarspliktiga (prop. 1993/94:59, s. 18). Någon ändring har
dock inte gjorts.
Dagpenning vid totalförsvarsplikt regleras inte av SFB. Därför kan inte SGI
ändras retroaktivt från och med första dagen i ersättningsperioden i de fall
en person inte anmält ändrad inkomst senast dagen före inryckning.
146
Vägledning 2004:5 Version 13
7.2.2
Anmälan om karenstid för egna företagare
En egen företagare kan sänka sin sjukförsäkringsavgift genom att välja
karenstid. Om Försäkringskassan inte tar emot en anmälan om karenstid
debiteras automatiskt en högre sjukförsäkringsavgift (3 kap. 13 § 1 SAL).
7.2.3
Uppgiftsskyldighet för andra
Myndigheter, arbetsgivare och uppdragsgivare samt försäkringsinrättningar
är skyldiga att på begäran lämna uppgifter till Försäkringskassan om en
persons förhållanden som har betydelse för tillämpningen av SFB.
(110 kap.31 § SFB)
7.3
Försäkringskassans utredningsskyldighet
I SFB regleras när och i vilken omfattning Försäkringskassan har en
utredningsskyldighet, och vad Försäkringskassan kan göra för att få in
nödvändiga uppgifter.
7.3.1
Allmänt om utredningsskyldigheten
Försäkringskassan ska se till att ett ärende blir utrett i den omfattning som
dess beskaffenhet kräver. Den enskilde är skyldig att lämna de uppgifter
som är av betydelse för bedömningen av rätten till ersättning eller i övrigt
för tillämpningen av SFB. Försäkringskassan får också begära in nödvändiga uppgifter från den försäkrade eller från andra instanser. (110 kap.
13 och 14 §§ SFB)
Därutöver finns en skyldighet för Försäkringskassan att utreda och ändra en
försäkrads SGI när man fått kännedom om att han eller hennes inkomstförhållanden eller andra omständigheter har förändrats, och detta har betydelse
för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.
(26 kap. 4 § SFB)
Om inget ersättningsärende är aktuellt när Försäkringskassan får kännedom
om en inkomständring kan Försäkringskassan i normalt vänta med att ändra
en SGI:n. En ny SGI bestäms först när den försäkrade begär att få en förmån
som beräknas på grundval av SGI, eller om det annars behövs för handläggningen av ett ärende (26 kap. 2 § SFB). Om den försäkrade begär det ska
dock Försäkringskassan alltid bestämma hans eller hennes SGI även om
något ersättningsärende inte är aktuellt (26 kap. 3 § SFB).
Försäkringskassan är också skyldig att utreda och ändra SGI i de situationer
som anges i 26 kap. 7 § 1–4 SFB (se avsnitt 8.1).
Även när en försäkrad som saknar SGI anmäler ett ersättningsärende måste
Försäkringskassan utreda dennes inkomstförhållanden. En försäkrad som
saknar SGI kan därför inte avvisas när han eller hon kontaktar Försäkringskassan för att exempelvis göra en sjukanmälan.
Ytterligare beskrivning av Försäkringskassans utredningsskyldighet finns i
vägledning 2004:7 Försäkringskassan och förvaltningslagen.
147
Vägledning 2004:5 Version 13
När en SGI bestäms eller ändras måste i de flesta fall också den försäkrades
årsarbetstid beräknas (25 kap. 25 och 26 §§ SFB). Läs mer i kapitel 10.
Vid bedömning av rätten till en förmån som betalas ut enligt SFB får
Försäkringskassan fråga den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon
annan som kan antas kunna lämna de uppgifter som behövs. Försäkringskassan får också besöka den försäkrade (110 kap. 14 § SFB)
Försäkringskassan får vanligtvis kännedom om förändringar om inkomstförhållanden med mera från den försäkrade eller från hans eller hennes
arbetsgivare. Försäkringskassan kan även på annat sätt få uppgifter som kan
ha betydelse för den försäkrades SGI, till exempel genom avisering från
Skatteverket om taxerad inkomst.
7.3.2
När den försäkrade anmäler ett ersättningsärende
I regel lämnar den försäkrade uppgifter om sina inkomstförhållanden när
han eller hon begär en förmån. Uppgifterna lämnas på heder och samvete.
Det kan givetvis också hända att den försäkrade inte ändrar tidigare uppgifter, eller att han eller hon ändrar vissa uppgifter som inte har någon
aktuell betydelse för socialförsäkringen.
Begränsad utredningsskyldighet i vissa situationer
Försäkringskassan bör inte utreda storleken på SGI när den försäkrade i
samband med anmälan av ett ersättningsärende meddelar
1. att inkomsten eller andra omständigheter av betydelse inte har förändrats, eller
2. att inkomsten har förändrats, men både den tidigare registrerade
inkomsten och den nya inkomsten är högre än sju och ett halvt prisbasbelopp, eller högre än tio prisbasbelopp när det gäller beräkning av
föräldrapenning.
Det som anges i andra punkten i föregående stycke gäller inte när den
försäkrade har både inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete och fördelningen mellan dessa inkomstslag kan ha förändrats av
betydelse för SGI.
Försäkringskassan bör inte heller utreda storleken på SGI om en meddelad
höjning av en inkomst från anställning anses rimlig. En höjning bör anses
som rimlig om
• den inte överstiger 3,5 % per år jämfört med senast fastställd SGI och
• det vid tidpunkten för ändringen av SGI har förflutit minst ett år sedan
den senast ändrades
Försäkringskassan bör vidare inte utreda storleken på SGI om en höjning av
en inkomst från anställning överstiger 3,5 % per år om höjningen med
hänsyn till andra omständigheter är rimlig.
148
Vägledning 2004:5 Version 13
Storleken på SGI bör, oavsett inkomstslag, alltid utredas om det finns
anledning att anta att de meddelade uppgifterna är felaktiga. Utredning bör
också ske om det i ärendet finns något annat som tyder på att omständligheter av betydelse för SGI har förändrats. En sådan omständighet kan
exempelvis vara att arbetstiden har minskat i omfattning. (RAR 2002:2 till
110 kap. 13 § SFB)
Som framgår ovan beskriver det allmänna rådet ett antal situationer då det
inte är nödvändigt att utreda storleken på SGI. Observera att det allmänna
rådet även reglerar en situation då utredning är nödvändig. Det gäller när en
försäkrad har blandad SGI, det vill säga både SGI-A och SGI-B, trots att
inkomsterna överstiger sju och ett halvt prisbasbelopp. En sådan ändring
kan nämligen ha betydelse för ersättningens storlek. Se även Vägledning
2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Ragnhild sjukanmäler sig. På blanketten ”begäran om sjukpenning”
finns förtryckta uppgifter om en årsinkomst på sammanlagt 350 000
kronor. Hennes inkomst av anställning är 175 000 kronor och inkomst
av annat förvärvsarbete 175 000 kronor. SGI är begränsad till inkomsttaket, vilket i det här exemplet antas innebära 300 000 kronor.
SGI utgörs då av 175 000 kronor från inkomst av anställning och
125 000 kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. På blanketten
till Försäkringskassan ändrar Ragnhild sin inkomst av anställning till
200 000 kronor. Hon ändrar även sin årsinkomst till 375 000 kronor.
Hon skriver under blanketten på heder och samvete.
Försäkringskassan måste utreda storleken på Ragnhilds SGI trots att
både den tidigare registrerade inkomsten och den nya inkomsten är
högre än sju och ett halvt prisbasbelopp. Det beror på att ändringen av
inkomst av anställning kan ha betydelse för SGI. Försäkringskassans
utredning visar att de inkomstuppgifter Ragnhild meddelat kan läggas
till grund för SGI.
SGI utgörs av 200 000 kronor från inkomst av anställning och 100 000
kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. Fördelningen av de inkomster som ingår i SGI har alltså ändrats.
Om Ragnhild i stället hade anmält att inkomsten av annat förvärvsarbete hade ökat till exempelvis 150 000 kronor hade inte Försäkringskassan behövt utreda storleken på SGI. En sådan inkomständring
hade nämligen inte haft någon betydelse för SGI.
SGI skulle fortsatt bestå av 175 000 kronor från inkomst av anställning och 125 000 kronor från inkomst av annat förvärvsarbete. Det
beror på att Försäkringskassan i första hand ska bortse från inkomst av
annat förvärvsarbete när inkomsten överstiger sju och ett halvt prisbasbelopp.
149
Vägledning 2004:5 Version 13
I det allmänna rådet anges vidare en nivå för vad som bör anses som en
rimlig inkomsthöjning för den som har en anställning, det vill säga en
höjning upp till tre och en halv procent per år jämfört med senast fastställd
SGI (RAR 2002:2 till 110 kap. 13 och 14 §§ SFB). Det betyder att en
inkomsthöjning från en försäkrad som exempelvis inte har ändrat sin
inkomst på minst tre år kan anses rimlig om den inte överstiger tio och en
halv procent jämfört med senaste SGI.
Vid tidpunkten för ändringen av SGI ska det också ha gått minst ett år sedan
den senast ändrades. Med detta menas att det har gått minst ett år från den
tidpunkt då SGI senast registrerades.
Ben skickar in en begäran till Försäkringskassan om tillfällig föräldrapenning i samband med barns födelse från och med den 10 mars 2009.
Han meddelar samtidigt att hans anställningsinkomst har höjts till
309 000 kronor. Arbetstiden är oförändrad. Bens tidigare SGI, registrerad från och med den 15 januari 2006, var 280 000 kronor.
Eftersom det har gått minst tre år sedan Bens SGI senast ändrades och
höjningen inte överstiger tio och en halv procent anses höjningen
rimlig (10,5 % av 280 000 är 29 400 vilket ger ett utrymme upp till
309 400).
Det är inte tänkt att inkomsthöjningar över 3,5 % alltid ska utredas eller
kontrolleras. Nivån ska ses som ett riktmärke. I det allmänna rådet ges
därför utrymme för att bedöma även inkomsthöjningar som överstiger tre
och en halv procent per år som rimliga utifrån den enskilda handläggarens
kunskaper och erfarenheter. Motsvarande gäller vid inkomständringar från
en tidigare tidpunkt än ett år efter senaste registrering av SGI (RAR 2002:2
till 110 kap. 13 § SFB).
Kadrie begär föräldrapenning från och med den 24 juni 2009. På blanketten för föräldrapenning står att hon har ett nytt yrke, en ny arbetsgivare och en ny årsinkomst på 313 500 kronor. Hennes tidigare SGI
var 298 000 kronor, registrerad från och med den 4 mars 2008.
Höjningen överstiger tre och en halv procent jämfört med hennes
senaste SGI. Handläggaren på Försäkringskassan vet att lönerna ligger
på den här nivån i Kadries nya arbete. Höjningen bedöms därför som
rimlig.
Som angetts ovan bör man enligt det allmänna rådet alltid utreda storleken
på SGI om det finns något annat som tyder på att omständigheter av betydelse för SGI har förändrats, exempelvis att arbetstiden har minskat i
omfattning (RAR 2002:2 till 110 kap. 13 § SFB).
150
Vägledning 2004:5 Version 13
Ett annat exempel på när en omständighet av betydelse kan ha förändrats är
när den generella tiden för ett uppbyggnadsskede är över. Då bör Försäkringskassan utreda SGI även om den försäkrade meddelar att inkomstförhållandena är oförändrade. En sådan utredning görs vanligen först när
den försäkrade gör anspråk på ersättning eller anmäler karenstid.
Det allmänna rådet innebär inte att Försäkringskassan kan låta bli att utreda
övriga förhållanden av betydelse för socialförsäkringen, till exempel villkoren för SGI-skydd.
Metodstöd – Fatta beslut utan kommunicering i vissa
SGI-ärenden
Undantag från att kommunicera gäller i de fall där arbetsgivarens uppgifter
är lägre än de uppgifter som den försäkrade uppgett, men där båda beloppen
är över 10 prisbasbelopp. Handläggaren fastställer då en årsinkomst utifrån
arbetsgivarens uppgifter. Anledningen till att handläggaren inte behöver
kommunicera är att årsinkomsten inte kommer att påverka dagersättningen.
Det är uppenbart obehövligt och det skulle fördröja ärendet i onödan. Handläggaren måste kommunicera uppgifterna i ärendet om det finns andra skäl
att göra det.
När Försäkringskassan vare sig kommunicerar uppgifter eller informerar
den försäkrade om det beslut vi överväger att fatta, är det viktigt att
handläggaren skickar ett manuellt beslut. Detta eftersom de maskinella
besluten saknar omprövningshänvisning.
7.3.3
När ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år
För den som har en anställning har Försäkringskassan, enligt praxis, en
skyldighet att på eget initiativ utreda om löneutveckling skett inom den
försäkrades yrkesområde när ett ersättningsärende pågått längre tid än ett år
och den försäkrades SGI varit oförändrad under denna tid. Om utredningen
visar att löneutveckling skett kan den försäkrades SGI anpassas till löneutvecklingen (FÖD-dom 27-1990 och Justitiekanslerns beslut 1995-09-12,
dnr 1575-94-43).
Det kan även bli aktuellt att räkna om SGI enligt konsumentpris index (KPI)
för den som helt eller delvis saknar anställning. Se vidare avsnitt 8.1
Försäkringskassan ska också räkna om SGI av annat förvärvsarbete (SGI-B)
för en försäkrad som inte har upphört med förvärvsarbetet. Omräkningen
ska göras under en pågående ersättningsperiod efter det att ett år har förflutit
räknat från ersättningsperiodens början. Därefter ska SGI räknas om årligen
räknat ett år från den senaste omräkningen. Omräkning kan dock ske tidigast
den 1 juli 2006. (26 kap. 30 § SFB och 4 kap. 7 § SFBP). Se vidare i avsnitt
8.1.
En försäkrad som har en registrerad årsinkomst över inkomsttaket kan
befinna sig i en pågående ersättningsperiod när prisbasbeloppet höjs vid ett
årsskifte. En sådan person får då – om den registrerade årsinkomsten tillåter
det – automatiskt en högre ersättning som en följd av att prisbasbeloppet
151
Vägledning 2004:5 Version 13
höjs. Det kan därför ha betydelse att den registrerade årsinkomsten anpassas
även för personer med en inkomst över inkomsttaket.
Berit har varit sjuk i mer än ett år. Hennes registrerade årsinkomst i
den pågående anställningen är 300 000 kronor.
Försäkringskassan utreder om någon löneförändring skett i Berits
anställning. Utredningen görs eftersom ersättningsärendet pågått
längre tid än ett år. SGI har inte ändrats någon gång under tidsperioden. Försäkringskassans utredning visar att Berits årsinkomst har
höjts med 10 000 kronor.
Försäkringskassan registrerar Berits nya årsinkomst på 310 000
kronor. En sådan registrering kan vara viktig om ersättningsperioden
pågår när prisbasbeloppet höjs nästa gång (jämför avsnitt 2.1 om
inkomsttaket).
Tidigare SGI fortsätter att gälla och är fortfarande begränsad till 7,5
gånger prisbasbeloppet.
152
Vägledning 2004:5 Version 13
8
SGI-skydd vid förvärvsavbrott
De bestämmelser som beskrivs i detta kapitel gäller, om inget annat sägs,
för personer med inkomst av anställning (SGI-A) och inkomst av annat
förvärvsarbete (SGI-B).
En person som inte längre har någon inkomst av arbete omfattas som regel
inte av den arbetsbaserade försäkringen. SGI är emellertid skyddad i vissa
situationer då en person inte har inkomst av arbete. SGI kan, om vissa
villkor är uppfyllda, vara skyddad mot sänkning vid förvärvsavbrott på
grund av:
• studier,
• periodiskt ekonomiskt stöd,
• arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
• graviditet,
• föräldraledighet,
• plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring,
• etableringsinsatser,
• sjukpenning och rehabiliteringsersättning m.m.
• kortare avbrott i förvärvsarbete.
Dessa situationer framgår av 26 kap. 11–18 §§ SFB
Kapitlet inleds med att ge en allmän beskrivning av reglerna om SGI-skydd.
I ett inledande avsnitt redovisas även vilka möjligheter det finns att få höja
SGI under SGI-skyddad tid. Här behandlas bland annat frågan om att höja
SGI efter faktisk löneförändring eller efter förändringen av KPI. Därefter
beskrivs de villkor som finns för att SGI-skydd ska bli aktuellt.
SGI-skyddad tid
SGI kan fastställas för den som har inkomst av eget arbete. När en person
gör ett förvärvsavbrott och inte längre har någon inkomst får han eller hon
enligt huvudregeln inte behålla sin SGI. Från huvudregeln finns emellertid
undantag som innebär att den försäkrade får behålla sin SGI eller får en
vilande SGI. Det kallas SGI-skydd och innebär att SGI ska beräknas med
utgångspunkt i förhållandena närmast före förvärvsavbrottet, om SGI då blir
högre än om den hade beräknats på förhållandena under avbrottet
(26 kap. 9 § SFB).
För att en försäkrad ska omfattas av SGI-skydd måste olika villkor vara
uppfyllda. (26 kap. 11–18 §§ SFB, samt 2 och 3 §§ förordningen
[2000:1418] om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst)
153
Vägledning 2004:5 Version 13
Under SGI-skyddad tid kan SGI alltså fastställas på den inkomst som var
aktuell före avbrottet och i vissa fall anpassas efter förändringar av inkomsten
som inträffar under den skyddade tiden, exempelvis under en pågående
ersättningsperiod. Det innebär att SGI kan höjas efter faktisk löneförändring
för den som har kvar sin anställning under ett förvärvsavbrott som omfattas
av SGI-skydd. För den som helt eller delvis saknar anställning omräknas
SGI efter förändringen av KPI (26 kap. 28–31 §§ SFB samt RAR 2002:2 till
25 kap. 2 och 3 §§,). Se vidare i avsnitt 8.1.
Skyddsbestämmelserna gäller olika länge för anställda och för personer som
i grunden är arbetslösa. För information om detta hänvisas till avsnitt 8.8
SGI-skydd för personer omkring 65 år.
Inkomst före förvärvsavbrott
Bestämmelsen om SGI-skydd enligt 26 kap. 9 § SFB innebär att skyddsbestämmelserna blir aktuella att tillämpa endast om en SGI kan fastställas
på en förvärvsinkomst som den försäkrade hade före förvärvsavbrottet.
Om en person skulle ha haft rätt till en viss SGI om Försäkringskassan känt
till samtliga förhållanden, ska Försäkringskassan i efterhand fastställa en
sådan SGI i samband med ett ersättningsärende. Förmåner grundade på en
sådan ny SGI kan däremot inte betalas ut för en ersättningsperiod som
inträffade innan personen anmälde inkomständringen. (Prop. 1993/94:59,
s. 16 f. och prop. 1996/97:63, s. 68 f. och s. 106).
Om det finns en inkomst före ett förvärvsavbrott som kan läggas till grund
för SGI är nästa steg i handläggningen av ärendet att utreda om denna SGI
omfattats av SGI-skydd.
Tre olika lösningar för dagens SGI-skydd
Det finns flera olika situationer som anses skyddsvärda och som kan
medföra att en försäkrads SGI skyddas mot sänkning vid förvärvsavbrott.
Däremot tillämpas olika lösningar för att åstadkomma detta SGI-skydd
Att försäkringsskyddet ser olika ut innebär också att det varierar hur ersättningen ska beräknas vid ett eventuellt ersättningsärende under skyddad tid.
När det gäller SGI-skyddets konstruktion tillämpas i dag följande tre
lösningar:
• den försäkrade får behålla sin SGI aktiv
• SGI hålls vilande
• den försäkrade får tillbaka sin SGI
154
Vägledning 2004:5 Version 13
Den försäkrade får behålla sin SGI aktiv – Den första lösningen innebär
att den försäkrade får behålla sin SGI aktiv när han eller hon, helt eller
delvis, gör ett förvärvsavbrott. De situationer där den försäkrade kan få
behålla sin SGI är följande:
• graviditet
• vård av barn
• arbetslöshet och arbetssökande
• sjukdom och rehabilitering
• tillfälligt avbrott i förvärvsarbete (tremånadersregeln).
(26 kap.13–15, och 17–18 §§ SFB)
Att den enskilde får behålla sin SGI aktiv innebär också att om han eller hon
blir sjuk under skyddad tid så beräknas ersättningen på den SGI som gällde
före förvärvsavbrottet. Motsvarande gäller vid övriga förmåner beräknas
med hjälp av SGI.
För arbetslösa gäller från och med den 1 juli 2003 speciella regler för
beräkning av sjukpenning. Mer information finns i Vägledning 2004:2
Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Den försäkrades SGI hålls vilande – Den andra lösningen som tillämpas
vid SGI-skydd innebär att den försäkrades fastställda SGI hålls vilande
under förvärvsavbrottet. Den fastställda SGI:n aktiveras sedan när anledningen till förvärvsavbrottet har upphört. SGI hålls vilande då den försäkrade
• deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
• studerar med studiestöd eller med utbildningsbidrag för doktorander
• studerar inom eget yrkesområde
• studerar, praktiserar, startar eget företag eller annan jämförbar aktivitet
med ersättning från trygghetsråd eller trygghetsstiftelser
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197)
om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
• genomgår medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering eller
deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och under denna tid får livränta
enligt från arbetsskadeförsäkringen eller annan motsvarande ersättning
enligt annan författning
• fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller
• genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt som är
längre än 60 dagar.
(26 kap. 19–21 §§ SFB samt 2 § 1–3 och 2 a § förordning [2000:1418]).
Att SGI hålls vilande innebär att ersättningen vid ett eventuellt sjukfall
under skyddad tid inte beräknas på fastställd SGI utan på en studietids-SGI.
Det finns mer information om vilande SGI och studietids-SGI i avsnitt 8.4.
155
Vägledning 2004:5 Version 13
Den försäkrade får tillbaka sin SGI – Den tredje och sista lösningen för
att åstadkomma SGI-skydd innebär att den försäkrade visserligen förlorar
sin SGI när han eller hon gör ett förvärvsavbrott, men under vissa omständigheter kan få tillbaka den när förvärvsavbrottet upphör.
Situationer där den försäkrade kan få tillbaka sin SGI är när
• biståndsarbete har upphört (26 kap. 24 § SFB)
• kommunalt vårdnadsbidrag har upphört (26 kap. 23 § SFB)
• en försäkrad är arbetssökande efter att sjukersättning eller aktivitetsersättning upphört före den 30 juni 2008. (3 kap. 5 b och 5 e §§ AFL
samt 3 kap. 5 c § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
i dess lydelse före den 1 juli 2008)
• en försäkrad har sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphör eller
minskar den 1 januari 2010 eller senare (26 kap. 22 a § SFB)
• en försäkrad som har livränta enligt 41, 43 eller 44 kap. SFB som upphör
den 1 januari 2014 eller senare (26 kap. 22 a § SFB).
När den försäkrade får tillbaka sin SGI grundar sig ersättningen vid till
exempel sjukdom på den SGI som gällde innan personen förlorade sin SGI.
SGI-skydd och efterskydd
Den arbetsbaserade försäkringen upphör att gälla tre månader efter den dag
då arbetet upphört av någon annan anledning än semester, ferier eller
motsvarande uppehåll. Denna tremånadersperiod benämns som efterskyddstid. (6 kap. 8 § SFB)
I vissa situationer fortsätter försäkringen att gälla även efter efterskyddstiden. Det gäller när en person
• har ersättning i form av någon arbetsbaserad förmån (6 kap. 9 § SFB),
eller
• omfattas av SGI-skydd enligt 26 kap. 11–16 och 16 a §§ (6 kap. 10 §
SFB).
Reglerna om efterskydd innebär att en person som växlar mellan perioder av
arbete och exempelvis sjukdom och arbetslöshet vanligen kan fortsätta att
vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Efterskyddet enligt den arbetsbaserade försäkringen är alltså endast kopplat
till möjligheten att vara försäkrad. Att omfattas av den arbetsbaserade
försäkringen och att ha rätt till SGI är därför inte alltid samma sak.
156
Vägledning 2004:5 Version 13
8.1
Ändring av SGI under SGI-skyddad tid
Under SGI-skyddad tid kan SGI för den som har en anställning höjas efter
faktisk löneförändring som framgår av avtalsändring. Denna möjlighet
bygger på att den försäkrade själv anmäler löneförändringar till Försäkringskassan. Under vissa omständigheter ska Försäkringskassan självmant utreda
en försäkrads SGI. Detta finns närmare beskrivet i avsnitt 7.3.
Försäkringskassan har, sedan den 1 juli 2005, en skyldighet att omräkna SGI
med hjälp av KPI för försäkrade som helt eller delvis saknar anställning och
för vissa egna företagare.
8.1.1
Ändring av SGI för anställda
För personer med SGI beräknad på inkomster från en pågående anställning
bör SGI:n ändras efter den försäkrades faktiska löneförändring som framgår
av avtal mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare, (RAR 2002:2, till
25 kap. 2 § SFB, Jämför även RÅ 2001 ref. 75). Under SGI-skyddad tid är
det avtal som innehåller löneförhöjning som kan medföra ändring av SGI
eftersom SGI:n då är skyddad mot sänkning.
I dessa fall tar Försäkringskassan hänsyn till både generella och individuella
löneökningar som kan kopplas till den anställde. Generella löneökningar
omfattar alla inom ett avtalsområde. Med individuella löneökningar avses
de lönepåslag som är direkt kopplade till den enskilde personen. Har den
försäkrade inte fått någon löneförhöjning finns det alltså inget stöd för att
höja SGI.
Mary är helt sjukskriven. Hon är heltidsanställd som industriarbetare
på företaget Verkstad AB. Mary har en SGI beräknad efter en månadslön på 20 000 kronor. Efter en tid lämnar hon in ett intyg från arbetsgivaren som visar att alla industriarbetare på företaget fått en ökning
med 300 kronor per månad. Dessutom har Mary fått ett individuellt
lönepåslag på 300 kronor per månad.
Försäkringskassan beräknar Marys SGI efter den nya månadslönen på
20 600 kronor (20 000 kr + 300 kr + 300 kr).
Linus är helt sjukskriven. Han är heltidsanställd som vårdbiträde och
har en SGI beräknad efter en månadslön på 17 000 kronor. Efter en tid
kontaktar Linus Försäkringskassan för att det skett en lönerevision på
hans arbete.
Försäkringskassans utredning med arbetsgivaren visar att Linus inte
omfattats av lönerevisionen.
Linus SGI kan inte ändras, eftersom hans faktiska lön inte förändrats.
157
Vägledning 2004:5 Version 13
Ändring av SGI för aktiebolagsdelägare
Aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget och som tar ut lön från bolaget
har inkomst av anställning. För denna grupp gäller samma regler som för
andra anställda personer. Om utredning visar att det skett en faktisk löneförhöjning som kan kopplas till aktiebolagsdelägaren kan SGI höjas.
I praktiken är det problematiskt att fastslå vilken löneförhöjning som kan ha
varit aktuell för en aktiebolagsdelägare som arbetar i bolaget. Det beror på
att lönerna för denna grupp inte regleras i några avtal mellan arbetsmarknadens parter. Här gäller det att försöka göra en bedömning av vad aktiebolagsdelägaren skulle ha tjänat om han eller hon hade arbetat i bolaget. Det kan
gälla försäkrade som befinner sig i en pågående ersättningsperiod men
annars skulle ha arbetat i aktiebolaget. I vissa fall kan den försäkrade inte
visa att någon löneförhöjning hade varit aktuell vid fortsatt arbete i bolaget.
SGI kan i dessa fall inte höjas.
För en aktiebolagsdelägare kan SGI beräknas efter löneförändring genom en
skälighetsbedömning med ledning av de tre senaste årens taxerade löneuttag. En genomsnittsberäkning kan tillämpas om löneuttaget varierat. Om
inkomsterna gradvis stigit kan en trendberäkning vara mer lämplig. (RAR
2002:2, till 25 kap. 2 § SFB)
Ändring av SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphört den 1 januari 2010 eller senare
Tidigare har framgått att för personer med SGI beräknad på inkomster från
en pågående anställning bör SGI ändras efter den försäkrades faktiska
löneförändringar som framgår av avtal mellan den försäkrade och dennes
arbetsgivare (RAR 2002:2, till 25 kap. 2 § SFB)
För en försäkrad som efter en eller flera perioder med sjukersättning eller
aktivitetsersättning har kvar sin anställning i samma omfattning som innan
perioden, ska SGI anpassas enligt den faktiska löneutvecklingen som den
försäkrade har haft under perioden med sjukersättning eller aktivitetsersättning.
Johan är heltidsanställd men har haft hel sjukersättning under perioden
1 oktober 2008–31 maj 2010. Johans SGI före sjukersättningen var
250 000 kronor. Den 1 juni 2010 anmäler Johan att han vill ha hel föräldrapenning perioden 1 juni 2010–31 december 2010 för barn fött i
oktober 2009. På begäran om föräldrapenning meddelar Johan att hans
inkomst är 254 800 kronor och gäller från och med den 1 oktober
2009.
Eftersom Johan har haft en faktisk löneutveckling under perioden med
sjukersättning fastställer handläggaren ny SGI på 254 800 kronor från
och med den 1 juni.
Om Johan i exemplet ovan inte hade haft någon löneutveckling hade
hans SGI fastställts till 250 000 kronor.
158
Vägledning 2004:5 Version 13
Filip har en heltidsanställning, men arbetar halvtid och har halv tidsbegränsad sjukersättning. Hans SGI från halvtidsarbetet är 152 000
kronor. Innan han fick sjukersättning var hans SGI 300 000 kronor, då
baserad på heltidsarbete. Filips sjukersättning upphör den 1 januari
2010. Han fortsätter då att arbeta halvtid och får tjänstledigt för att på
halvtid delta i arbetsmarknadspolitiskt program i form av arbetslivsintroduktion.
De löneökningar som Filip har haft under tiden med sjukersättning
betyder att hans heltidslön är 304 000 kronor. Han har rätt att få en
vilande SGI motsvarande inkomsten från heltidsanställningen, alltså
304 000 kronor. Hela SGI är skyddad eftersom han deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd. En studietids-SGI
kan fastställas utifrån den inkomst av arbete som Filip kan antas få vid
sidan av programtiden. Beslut om vilande och studietids-SGI blir
aktuellt först om Filip begär ersättning till exempel tillfällig föräldrapenning.
8.1.2
Omräkning av SGI
SGI ska räknas om för den som helt eller delvis saknar anställning och för
vissa egna företagare. Omräkning ska göras efter förändringen av KPI.
8.1.3
Vilka kan få sin SGI omräknad?
SGI ska räknas om för den om omfattas av SGI-skydd enligt 26 kap. 11–
18 §§ SFB och
• helt eller delvis saknar anställning eller
• helt har upphört med annat förvärvsarbete.
SGI ska även omräknas för försäkrad
• vars anställning upphör eller för vilken annat förvärvsarbete helt upphör
under en ersättningsperiod
• som har rätt att få tillbaka tidigare SGI på grund av arbetslöshet efter en
period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som upphörde före
den 30 juni 2008
• som helt eller delvis saknar anställning och har rätt att få tillbaka tidigare
SGI efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som
upphörde från och med den 1 januari 2010 eller senare
• som inte upphört med annat förvärvsarbete men har en ersättningsperiod
som pågått ett år
• som helt eller delvis saknar anställning och har en tidigare SGI som
ligger till grund för föräldrapenning (särskild beräkningsgrund).
(26 kap. 28–31 §§ och 12 kap. 28 § SFB)
159
Vägledning 2004:5 Version 13
Personer som är timanställda eller anställda vid behov utan någon bestämd
arbetstid omfattas också av bestämmelserna om KPI-omräkning, såvida de
• skyddar en tidigare SGI, och
• inkomsten från den tidigare SGI:n är högre än den inkomst som
personerna får på de timmar som de nu arbetar.
När det gäller en person som påbörjar ett stadigvarande arbete i samma
omfattning som tidigare, se vidare avsnitt 2.2.1.
Omräkning av SGI för den som helt har upphört med annat förvärvsarbete
kan ske tidigast den 1 juli 2006. Detsamma gäller den som inte upphört med
annat förvärvsarbete men har en ersättningsperiod som pågått ett år. Se
vidare under rubriken Övergångsbestämmelser och rättsligt ställningstagande i detta avsnitt.
Saknar anställning
För försäkrade som saknar anställning och vars SGI varit skyddad under en
period som direkt föregår en ersättningsperiod ska SGI:n också omfattas av
omräkning. Det kan exempelvis bli aktuellt om en studerande blir sjuk efter
en längre tids studier eller direkt efter avslutade studier och har rätt till
ersättning baserad på den SGI som varit vilande under studieperioden (prop.
2004/05:108 Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och livränta
s. 18).
Martina hade tidigare en stadigvarande inkomst från en anställning
innan hon började studera med studiestöd. Anställningen upphörde i
samband med studiernas början. Hon uppfyller villkoren för SGIskydd i samband med studier. Efter drygt två år avbryter Martina sina
studier på grund av sjukdom och har rätt till sjukpenning. Den
skyddade SGI:n omfattas av bestämmelserna om omräkning. Tidpunkten för omräkning räknas från och med den dag då anställningen
upphörde.
Saknar delvis anställning
En SGI som grundar sig på flera anställningar, och som är skyddad på grund
av att den försäkrade blivit arbetslös från någon av anställningarna, omfattas
också av omräkning.
Tobbe har en SGI fastställd till 250 000 kronor från två olika anställningar. På arbete A tjänar han 150 000 kronor och på arbete B
100 000 kronor. Han slutar på arbete B den 1 november 2005.
Tobbe sjukanmäler sig den 15 december 2006. Han uppger att han är
delvis arbetslös och att han nu tjänar 175 000 kronor i arbete A.
160
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan konstaterar att Tobbe uppfyller villkoren för
SGI-skydd på grund av arbetslösheten. Hans tidigare SGI på 250 000
kronor är därför skyddad och ska omfattas av omräkning. En förändring av Tobbes faktiska inkomst kan påverka SGI först när den överstiger den skyddade SGI:n.
Tillfälligt och tidsbegränsat arbete
Även SGI för försäkrade som arbetar i tillfälliga eller tidsbegränsade
arbeten omfattas av omräkning (prop. 2004/05:108 s. 18). En förutsättning
är att dessa försäkrade omfattas av SGI-skydd efter ett tidigare stadigvarande arbete.
Linnea är arbetslös och arbetssökande sedan den 1 september 2005.
Tidigare hade hon ett stadigvarande heltidsarbete och hon uppfyller
villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet. Den 1 augusti 2006 får
Linnea ett tillfälligt arbete på heltid i två månader som inte påverkar
hennes SGI. Den 15 september 2006 anmäler Linnea tillfällig
föräldrapenning då hon måste avstå från arbetet för att vårda sitt sjuka
barn. Eftersom Linnea ses som arbetslös trots det tillfälliga arbetet är
hennes SGI skyddad och den ska omfattas av omräkning.
Förälder med särskild beräkningsgrund
För en förälder som helt eller delvis saknar anställning ska den SGI som
föräldrapenningen beräknas på enligt 4 kap. 6 § sjätte stycket AFL (numera
12 kap. 27 § SFB) alltjämt omräknas på sätt som anges i 3 kap. 5 d § AFL
(numera 26 kap. 28–30 §§ och 31 § första stycket SFB), dvs. efter förändringen av KPI. Uttrycket ”alltjämt” avser att klargöra att omräkning av den
SGI som sänkts ska göras fast det inte längre föreligger sådan skyddad tid
som avses i 3 kap. 5 § tredje stycket 5. (numera 26 kap. 15 § SFB) Omräkningsmetoden är även tillämplig för förälder som helt har upphört med annat
förvärvsarbete och som har en SGI som endast hänförs till inkomst av annat
förvärvsarbete eftersom en sådan förälder helt eller delvis saknar anställning. Vidare är omräkning tillämplig för en försäkrad som inte helt har
upphört med sitt förvärvsarbete och som har en SGI av annat förvärvsarbete
(prop. 2004/05:108 s. 35).
Det innebär att en förälder kan anses sakna anställning, helt eller delvis, om
föräldern inte längre har en anställning som motsvarar den omfattning
tidigare SGI grundades på, dvs. den SGI som föräldrapenning grundas på.
En förälder som begär tjänstledigt hos sin arbetsgivare, exempelvis för att
arbeta deltid för vård av barn efter barnets ettårsdag, anses inte sakna
anställning. En förälder som får ett nytt arbete i samma omfattning som
tidigare SGI grundades på men med lägre lön anses inte heller sakna
anställning. För information om ändring av särskild beräkningsgrund för de
som har anställning se avsnitt 8.2.3 Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning.
161
Vägledning 2004:5 Version 13
Amra hade en stadigvarande heltidsanställning och en SGI fastställd
till 200 000 kronor. Den 1 juli 2003 födde hon barn och fick föräldrapenning till och med den 30 november 2004. Hennes heltidsanställning upphörde den 1 augusti 2004 och inkomsten var oförändrad vid
denna tidpunkt. Amras SGI var skyddad fram till och med den 30
november 2004 eftersom Amra får föräldrapenning efter barnets
ettårsdag. Den 1 december 2004 påbörjade hon en ny anställning på
75 procent av heltid. Hon var inte arbetssökande på resterande tid.
Amra är gravid på nytt med beräknad förlossning den 1 september
2005. Hon begär föräldrapenning från och med denna tidpunkt.
Hennes SGI sänks och fastställs efter deltidsarbetet till 175 000
kronor. Eftersom hon var gravid när barnet var ett år och nio månader
ska föräldrapenningen beräknas på den inkomst som gällde före
sänkningen av SGI (s.k. särskild beräkningsgrund). Den inkomst som
används för beräkning av föräldrapenningen ska omräknas. Omräkning ska således göras eftersom hon inte längre har en anställning som
motsvarar den omfattning tidigare SGI grundades på.
När ska en egen företagare betraktas som arbetslös?
En arbetslös egen företagare, som helt upphört med annat förvärvsarbete,
ska från och med den 1 juli 2006 kunna få sin SGI omräknad med hjälp av
KPI. Förutsättningen är att minst ett år har förflutit sedan förvärvsarbetet
upphörde (26 kap. 28 och 29 och 31 §§ SFB samt 4 kap. 7 § SFBP). Detta
medför att Försäkringskassan behöver fastställa en tidpunkt då den egna
företagaren helt har upphört med annat förvärvsarbete.
Regler inom arbetslöshetsförsäkringen – Inom arbetslöshetsförsäkringen
finns regler för när en egen företagare ska anses arbetslös (35 § lagen
[1997:238] om arbetslöshetsförsäkring [ALF]). Det är naturligt att Försäkringskassans bedömning av när en egen företagare helt upphört med annat
förvärvsarbete, och därmed anses som arbetslös, grundas på samma
bedömning som arbetslöshetskassan gör.
Av 35 § ALF framgår följande:
”En företagare ska, om inte annat anges i andra stycket, anses vara arbetslös
när företagarens personliga verksamhet i rörelsen vid en samlad bedömning
kan anses ha upphört annat än tillfälligt.
En företagare som tillfälligt upphör att bedriva verksamhet i rörelsen ska anses vara arbetslös under förutsättning att uppehållet i rörelsen inte till någon
del är av säsongskaraktär och att någon verksamhet inte bedrivs i rörelsen.
En företagare som återupptagit verksamheten efter ett tillfälligt upphörande
med ersättning enligt detta stycke har rätt till ersättning endast om förutsättningarna enligt första stycket är uppfyllda. Ersättning enligt detta stycke får
bara utnyttjas en gång per rörelse.”
162
Vägledning 2004:5 Version 13
Från och med den 5 juli 2010 har 35 § ALF följande lydelse:
”En företagare som upphör att bedriva näringsverksamhet ska anses vara
arbetslös så snart han eller hon inte vidtar några åtgärder i näringsverksamheten.
Som åtgärder anses inte nödvändiga åtgärder som vidtagits på grund av
oförutsedda händelser.
Om näringsverksamheten återupptas av företagaren eller av en närstående
person till denne får bedömning enligt första stycket göras tidigast fem år
från det att näringsverksamheten återupptogs.”
När egen företagaren helt upphört med annat förvärvsarbete – Har en
arbetslöshetskassa bedömt att en egen företagare är arbetslös behöver
Försäkringskassan inte göra någon ytterligare utredning. Om arbetslöshetskassan också har bedömt tidpunkten för när verksamheten upphörde kan
även denna uppgift godtas av Försäkringskassan.
I övriga fall ska Försäkringskassan, precis som inom arbetslöshetsförsäkringen, göra en samlad bedömning om och i så fall från och med vilken
tidpunkt en egen företagare helt upphört med annat förvärvsarbete och
därmed ska anses som arbetslös. Omständigheter som exempelvis kan ligga
till grund för bedömningen är att
• den egna företagaren inte utför något arbete i den tidigare verksamheten
• företaget har sålts
• lager och inventarier har avyttrats
• hyrd lokal har sagts upp (uppsägningstiden behöver dock inte ha gått ut)
• företaget är avregistrerat hos Bolagsverket
• den egna företagaren har ansökt om att få F-skattsedeln avregistrerad
• den egna företagaren inte fungerar som konsult eller liknande när företaget är sålt.
Den egna företagaren ska alltså vara helt skild från verksamheten. Vilka
åtgärder som en egen företagare måste vidta kan variera beroende på vilken
typ av verksamhet som har bedrivits, i vilken företagsform, om den egna
företagaren har varit ensam ägare eller delägare i företaget och på vilket sätt
han eller hon avvecklar verksamheten.
Någon närmare beskrivning av från och med vilken tidpunkt en egen företagare helt upphört med annat förvärvsarbete finns varken i de aktuella
bestämmelserna om omräkning av SGI enligt förändringen av KPI (26 kap.
28, 29 och 31 §§ SFB), dess förarbeten eller praxis. Det innebär att Försäkringskassan i detta hänseende får göra en samlad bedömning i det enskilda
fallet med utgångspunkt i de exempel som anges här ovan.
Inom arbetslöshetsförsäkringen fastställs tidpunkten i regel till den dag då
den egna företagaren vidtagit den sista åtgärden i den rad av åtgärder som
arbetslöshetskassan kräver för att han eller hon ska anses skilt sig från
verksamheten.
163
Vägledning 2004:5 Version 13
När egen företagaren gör ett tillfälligt uppehåll i verksamheten – Även
en egen företagare som endast tillfälligt har upphört med sin verksamhet kan
i vissa fall anses helt ha upphört med annat förvärvsarbete och därmed anses
som arbetslös. Det gäller under förutsättning att en arbetslöshetskassa har
bedömt att den egna företagaren är arbetslös och från och med vilken
tidpunkt.
Ett tillfälligt uppehåll i en verksamhet, enligt arbetslöshetsförsäkringens
mening, kan vara några månader eller flera år.
8.1.4
När ska SGI omräknas?
SGI:n ska räknas om enligt KPI när det finns anledning för Försäkringskassan att fastställa SGI för en försäkrad som omfattas av SGI-skydd och
som helt eller delvis saknar anställning (26 kap. 28 § SFB). Det innebär att
omräkning i regel görs i samband med ett ersättningsärende.
Anställning eller annat förvärvsarbete har upphört
Den första omräkningstidpunkten infaller ett år efter den dag då anställning
eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller kunnat föranleda att SGI fastställts. Därefter ska SGI omräknas årligen räknat ett år
från den senaste omräkningen (26 kap. 29 §§ SFB). Det innebär att omräkningstidpunkten infaller vid samma tidpunkt varje år så länge den försäkrade är arbetslös. Det innebär också att om lång tid har löpt från den dag då
SGI senast fastställdes till dess att den fastställs på nytt, kan SGI omräknas
flera gånger. Avsikten är således inte att SGI ska fastställas och registreras
vid varje omräkningstidpunkt utan den omräknas vid den eller de omräkningstidpunkter som har infallit under den aktuella tiden. Därefter sker
registrering, vanligtvis från och med den första dagen i den aktuella
ersättningsperioden.
För personer med tillfälliga eller tidsbegränsade arbeten ska omräkning
göras en gång årligen räknat från den dag det senaste arbetet som legat till
grund för SGI upphört (prop. 2004/05:108 s. 18).
Kaj-Stefan är arbetslös sedan den 1 juni 2006. Han blir sjuk och sjukanmäler sig den 18 augusti 2008. Försäkringskassans utredning visar
att han uppfyller villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet. Sjukperioden pågår en vecka.
Första omräkningstidpunkten infaller den 1 juni 2007 och nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 juni 2008. Försäkringskassan registrerar
en ny omräknad SGI från och med den 18 augusti 2008.
Kaj-Stefan blir sjuk på nytt den 5 oktober 2009. Han uppfyller fortfarande villkoren för SGI-skydd. Ytterligare en omräkningstidpunkt
har då infallit, dvs. den 1 juni 2009. Försäkringskassan registrerar en
ny omräknad SGI från och med den 5 oktober 2009.
164
Vägledning 2004:5 Version 13
Senada har ett pågående sjukpenningärende sedan den 15 oktober
2005. Senadas stadigvarande anställning upphör under sjukskrivningen och från och med den 1 februari 2006 är hon arbetslös.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2007. Sjukpenningärendet pågår fortfarande och Senada uppfyller villkoren för SGIskydd. Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och
med den 1 februari 2007, dvs. ett år efter det att anställningen upphörde.
Inga-Lill har haft eget företag med inkomst av annat förvärvsarbete
men det upphörde den 1 mars 2007. Därefter har hon varit arbetslös
och arbetssökande. Den 15 november 2007 blir Inga-Lill långtidssjukskriven. Hon uppger att hennes senaste inkomst var 210 500
kronor som Försäkringskassan registrerar från och med den första
dagen i ersättningsperioden.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 mars 2008. Försäkringskassan
fastställer en ny omräknad SGI från och med detta datum eftersom
Inga-Lill fortfarande är sjukskriven och det då är ett år sedan hon helt
upphörde med annat förvärvsarbete.
Pelle har eget företag och blir sjukskriven den 15 november 2006.
Efter en tid konstaterar Pelle att han inte kan ha kvar företaget
eftersom sjukskrivningen kommer att bli långvarig. Han säljer
företaget den 1 mars 2007.
Pelle kan inte få sin SGI omräknad ett år efter ersättningsperiodens
början eftersom förutsättningarna har ändrats. Den 15 november 2007,
dvs. när ersättningsperioden pågått ett år, är Pelle helt arbetslös.
Omräkningstidpunkten infaller i stället den 1 mars 2008.
Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med detta
datum eftersom Pelle fortfarande är sjukskriven.
Jämför exemplet ”Carin” i detta avsnitt.
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört den 1 januari 2010 eller senare
Möjligheten att få tillbaka tidigare SGI efter en period med sjukersättning
eller aktivitetsersättning återinfördes den 1 januari 2010 och gäller för
försäkrad som helt eller delvis har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning vid utgången av december 2009 (26 kap. 22 a § SFB) Se vidare avsnitt
8.8.7.
165
Vägledning 2004:5 Version 13
I författningskommentaren till 3 kap. 5 c AFL (numera 26 kap. 22 a § SFB)
(prop. 2009/10:45) framgår att även den som får sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få tillbaka en del av den SGI som gällde
omedelbart före en eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning.
En försäkrad kan alltså få tillbaka den del av tidigare SGI som motsvarar
minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen. För att sedan få behålla
SGI:n måste den försäkrade uppfylla villkoren för SGI-skydd. Se vidare
avsnitt 8.8.7.
För den som har rätt att få tillbaka hela sin tidigare SGI, eller en del av
denna, efter en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning och som
helt eller delvis saknar anställning eller helt har upphört med egen verksamhet ska SGI:n omräknas för varje helt år som personen haft ersättning.
Omräkningen ska endast göras på den del av SGI:n som den försäkrade har
rätt att få tillbaka.
Tidpunkten för nästa omräkning ska räknas från utgången av det senaste
hela året under den aktuella perioden. Därmed får omräkningen genomslag
även på den tid som sjukersättning eller aktivitetsersättning betalats under
en del av ett år, dvs. då ett helt år inte har förflutit med sådan ersättning. Har
en person exempelvis fått sjukersättning i arton månader så omräknas
inkomsten enligt 3 kap. 5 c § AFL (numera 26 kap. 22 a §§ SFB) för det
hela året och därefter räknas tiden enligt 3 kap. 5 d § AFL (numera 26 kap.
31 § SFB) från utgången av det året. (prop. 2004/05:108 s. 34)
Sigrid som är helt arbetslös har haft halv sjukersättning under
perioden 1 oktober 2008–31 maj 2010. Resterande tid har hon varit
anmäld på Arbetsförmedlingen och sökt arbete motsvarande halvtid.
Hennes SGI före sjukersättningen var baserad på inkomsten från en
tidigare heltidsanställning. När sjukersättningen tar slut söker Sigrid
heltidsarbete.
Den 1 juli 2010 anmäler Sigrid att hon vill ha hel föräldrapenning för
sin dotter som föddes 2007. Hon har rätt att få tillbaka den SGI som
gällde före sjukersättningen. SGI ska även omräknas enligt KPI. Den
första omräkningstidpunkten infaller 1 oktober 2009. KPI-talet som
gällde den 1 oktober 2009 var fastställt i augusti 2009, det talet ska
jämföras med KPI-talet för augusti 2008. I KPI-snurran blir starttiden
200808. Ny SGI fastställs fr.o.m. den 1 juli 2010. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 oktober 2010.
I de fall en försäkrad var arbetslös när han eller hon fick sjuk- eller aktivitetsersättning eller har blivit arbetslös under tiden, ska den SGI som den
försäkrade har när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar omräknas enligt
3 kap. 5 d § AFL (numera 26 kap 31 § SFB). Omräkningstidpunkten infaller
ett år från det att anställningen eller den egna verksamheten upphörde.
166
Vägledning 2004:5 Version 13
Summorna från de båda omräkningarna läggs samman och blir den SGI som
den försäkrade får när sjuk-eller aktivitetsersättningen minskar. Nästa
omräkningstidpunkt infaller ett år efter den omräkningen enligt 26 kap.
22 a § SFB, och omfattar då hela SGI.
Beatrice är beviljad halv tidsbegränsad sjukersättning perioderna 1
mars 2006–31 augusti 2007 och 1 september 2007–31 juli 2010. På
den andra halvan är hon arbetslös och anmäld hos Arbetsförmedlingen. Hennes SGI är 140 000 kronor.
Innan hon fick sjukersättning hade hon en SGI på 280 000 kronor som
grundade sig på en tidigare heltidsanställning. Anställningen upphörde
den 1 oktober 2007.
I juni 2010 ansöker hon om halv sjukersättning tillsvidare. Efter utredning beviljas hon en fjärdedels sjukersättning tillsvidare från och
med den 1 augusti 2010.
När sjukersättningen minskar har hon rätt att få tillbaka 25 procent av
den SGI (280 000 kronor) som gällde vid tidpunkten när hon beviljades halv sjukersättning. Det betyder att hon har rätt att få tillbaka
70 000 kronor. De 70 000 kronorna ska räknas om enligt KPI för varje
helt år som hon har haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB).
Första omräkningstidpunkten blir den 1 mars 2007. KPI-talet som
gällde den 1 mars 2007 var fastställt i januari 2007, det talet ska jämföras med KPI-talet januari 2006. I KPI-snurran blir starttiden 200601
och inkomsten 70 000 kronor. Resultatet blir 75 057 kronor.
Den SGI på 140 000 kronor som Beatrice har sedan tidigare ska
räknas om enligt vanliga KPI-regler för arbetslösa, med utgångspunkt
från den dag hon blev arbetslös (26 kap. 31 § SFB).
Första omräkningstidpunkten blir den 1 oktober 2008. KPI-talet som
gällde den 1 oktober 2008 var fastställt i augusti 2008. Det talet ska
jämföras med KPI-talet augusti 2007. I KPI-snurran blir starttiden
200708 och inkomsten 140 000 kronor. Resultatet blir 146 081 kronor.
Summan av de två omräkningarna blir 221 138 kronor. Ny SGI blir
221 100 kronor och fastställs från och med den 1 augusti 2010. Nästa
omräkningstidpunkt infaller den 1 mars 2011 och omfattar då hela
Beatrice SGI.
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört under perioden 1 juli 2008–1 december 2009
Möjligheten för en arbetslös försäkrad att få tillbaka tidigare SGI efter en
period med sjukersättning eller aktivitetsersättning (3 kap. 5 c § i den
upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring) upphävdes under
perioden 1 juli 2008–1 december 2009.
167
Vägledning 2004:5 Version 13
Period med sjukersättning eller aktivitetsersättning som har
upphört före den 1 juli 2008
För den som däremot har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och
med en tidpunkt före den 30 juni 2008 gäller den upphävda bestämmelsen.
Se vidare avsnitt 8.8 Arbetssökande efter period med sjukersättning eller
aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 juli 2008.
I de fall en arbetslös försäkrad har fått tillbaka tidigare SGI enligt den
upphävda bestämmelsen ska även omräkning med KPI göras. (3 kap. 5 c
och 5 d §§ i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess
lydelse före den 1 juli 2008).
Omräkningen görs på samma sätt som när sjukersättning eller aktivitetsersättning har upphört den 1 januari 2010 eller senare.
Annat förvärvsarbete som inte har upphört
SGI som är beräknad på inkomst av annat förvärvsarbete ska omräknas för
den som inte har upphört med annat förvärvsarbete. Omräkning ska göras
under en pågående ersättningsperiod när det har gått ett år från ersättningsperiodens början. (26 kap. 30 § SFB)
En ersättningsperiod kan i dessa omräkningsfall givetvis bestå av olika
typer av ersättningar. Den försäkrade måste dock få ersättning i en följd.
Försäkringskassan kan i vissa fall besluta om en ny SGI som gäller från en
senare tidpunkt under ersättningsperioden. I sådana fall ska omräkning ske
ett år efter den dag den nya SGI:n blivit gällande (Prop. 2004/05:108 s. 18
och 34).
Carin är egen företagare och blir sjukskriven under tiden 4 mars–
30 april 2006. Carin övergår till att få havandeskapspenning perioden
1 maj–19 juni 2006. Från och med den 20 juni 2006 får hon föräldrapenning för barnet som beräknas födas den 30 juni 2006.
Omräkningstidpunkten infaller den 4 mars 2007. Försäkringskassan
fastställer en ny omräknad SGI från och med detta datum eftersom
ersättningsperioden fortfarande pågår.
Jämför exemplet ”Pelle” i detta avsnitt.
Olika omräkningstidpunkter
För en försäkrad som har SGI både av anställning och av annat förvärvsarbete kan det bli aktuellt med två olika omräkningstidpunkter.
Henning har en anställning och är samtidigt egen företagare. Han har
alltså både SGI A och B.
168
Vägledning 2004:5 Version 13
Henning blir arbetslös från sin anställning från och med den 1 juni
2006. Han skyddar sin SGI genom att vara anmäld som arbetssökande
på Arbetsförmedlingen. Han fortsätter att arbeta som egen företagare.
Den 15 oktober 2006 blir Henning långtidssjukskriven. Omräkningstidpunkten för SGI A infaller den 1 juni 2007 och för SGI B den 15
oktober 2007 om han fortfarande är sjukskriven då.
Särskild beräkningsgrund
Tidpunkten för omräkning av den SGI som ligger till grund för föräldrapenning (särskild beräkningsgrund) infaller ett år efter den dag då den
anställning eller annat förvärvsarbete upphörde som senast föranlett eller
kunnat föranleda att SGI fastställts. För förälder som saknar anställning kan
SGI:n ha omräknats redan tidigare. I dessa fall bör omräkning ske ett år
räknat från den senaste omräkningen (Prop. 2004/05:108 s. 18).
Anne har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 juni 2005.
Den 15 januari 2006 föder hon barn och får föräldrapenning. SGI
beslutas till den inkomst hon hade när anställningen upphörde. Den 1
juni 2006 görs en omräkningen av hennes SGI. Hon påbörjar ett nytt
arbete på 80 procent av heltid från och med den 1 mars 2007. Hon är
inte arbetssökande på resterande del.
Anne blir gravid på nytt med beräknad förlossning den 22 december
2007 och hon begär föräldrapenning. Hennes SGI fastställs enligt
inkomsten av deltidsarbetet. Eftersom hon blev gravid innan det första
barnet var ett år och nio månader ska föräldrapenningen betalas ut
enligt särskild beräkningsgrund. Den SGI som ligger till grund för
föräldrapenning, dvs. särskild beräkningsgrund, omfattas av omräkning. Omräkningstidpunkten infaller den 1 juni 2007, dvs. ett år efter
den senaste omräkningen.
Omräkning av den SGI som ligger till grund för föräldrapenning, dvs.
särskild beräkningsgrund, ska även göras för en egen företagare som inte
upphört med annat förvärvsarbete. Tidpunkten för omräkning infaller när en
ersättningsperiod pågått i minst ett år (26 kap. 30 § SFB).
Eva-Lotta är egen företagare på heltid. Från och med den 14 januari
2007 börjar hon ta ut föräldrapenning. SGI:n fastställs till aktuell
inkomst från och med samma dag. Barnet föds den 28 januari 2007.
Omräkningstidpunkten infaller den 14 januari 2008. Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med samma dag
eftersom Eva-Lottas föräldrapenningärende fortfarande pågår.
169
Vägledning 2004:5 Version 13
Den 1 maj 2008 återgår Eva-Lotta i sitt arbete men bara på halvtid.
Hon fyller inte ut resterande tid med uttag av föräldrapenning.
Eva-Lotta blir gravid på nytt med beräknad förlossning den 9 februari
2009. Hon begär föräldrapenning från och med den 1 februari 2009.
Hennes SGI fastställs enligt inkomsten av halvtidsarbetet i det egna
företaget. Eftersom hon blev gravid innan det första barnet var ett år
och nio månader ska föräldrapenning betalas enligt särskild beräkningsgrund. Den SGI som ligger till grund för föräldrapenning, dvs.
särskild beräkningsgrund, omfattas av omräkning. Omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2010, dvs. när det nya ersättningsärendet pågått i ett år.
8.1.5
Omräkning av SGI med hjälp av konsumentprisindex
(KPI)
SGI ska räknas om med den procentuella förändringen av konsumentprisindex (KPI) under tolv månader. KPI mäter prisutvecklingen i samhället
under en viss tid och fastställs en gång i månaden av Statistiska centralbyrån
(SCB). Det sker i regel mellan den 11–14 i månaden, och avser då den
gångna månaden.
En omräkning som innebär en sänkning av SGI ska inte göras. Som vanligt
gäller också att SGI kan aldrig fastställas till ett belopp som är högre än 7,5
gånger prisbasbeloppet (26 kap. 31 § SFB).
Omräkningen av SGI kan göras med hjälp av ett beräkningsinstrument, den
s.k. KPI-snurran som finns på Fia under Försäkring/SGI/Verktyg. Där finns
ytterligare information om KPI samt instruktioner och exempel på hur
beräkningsinstrumentet används.
Vid omräkningen ska det KPI-tal som är det senast fastställda vid omräkningstidpunkten användas Detta jämförs med det KPI-tal som fastställdes
för samma månad tolv månader tidigare. Eftersom KPI-talet fastställs
månaden efter den månad det avser kan i vissa fall talet för månaden före
ännu inte vara fastställt. Det är alltid det senast fastställda talet som ska
användas och jämförelsen ska göras med det tal som avser samma månad
tolv månader dessförinnan. Även om omräkningsförfarandet rent faktiskt
kommer att göras av Försäkringskassan en tid efter själva omräkningstidpunkten är det alltid det senast fastställda KPI-talet räknat från omräkningstidpunkten som ska användas (prop. 2004/05:108 s. 34).
Aram är egen företagare med inkomst av annat förvärvsarbete. Han
blir långtidssjukskriven från och med den 13 oktober 2005. När sjukperioden pågått ett år ska hans SGI omräknas.
Omräkningstidpunkten infaller den 13 oktober 2006. Vid omräkningstidpunkten var det KPI-talet för augusti 2006 som var det senast
fastställda. Därför jämförs KPI-talet för augusti 2006 med KPI-talet
för augusti 2005. Den procentuella förändringen är 0,9 procent.
170
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan fastställer en ny omräknad SGI från och med den
13 oktober 2006.
Totte har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 15 mars 2006. I
samband med hans begäran om tillfällig föräldrapenning för perioden
12–16 maj 2007 ska hans SGI omräknas. Hans begäran kommer in till
Försäkringskassan i september 2007.
Omräkningstidpunkten infaller den 15 mars 2007. Vid omräkningstidpunkten var det KPI-talet för februari 2007 som var det senast fastställda. KPI-talet för februari 2007 jämförs med KPI-talet för februari
2006. Den procentuella förändringen är 1,8 procent. Försäkringskassan registrerar en ny omräknad SGI från och med den 12 maj 2007.
Övergångsbestämmelser och rättsligt ställningstagande
Övergångsbestämmelser – Bestämmelserna om omräkning i 26 kap. 28–
31 §§ SFB ska tillämpas på SGI som beräknas för tid efter ikraftträdandet,
vilket är den 1 juli 2005. Innebörden av detta är att om en omräkning/beräkning av SGI ska göras efter denna tidpunkt så ska det göras med
hjälp av KPI, dvs. de senaste tolv månadernas prisutveckling ska användas
vid omräkningen (övergångsbestämmelse 3 till 3 kap. 5 d § i den upphävda
lagen [1962:381] om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1
juli 2005, numera 4 kap. 7 § SFBP och prop. 2004/05:108 s. 35).
För en försäkrad som har SGI som hänförs till inkomst av annat förvärvsarbete ska omräkningen emellertid göras tidigast den 1 juli 2006. Det
innebär att omräkning av inkomsten för såväl den som helt har upphört med
annat förvärvsarbete som den som inte har upphört med sådant arbete första
gången kan komma att göras den 1 juli 2006, dvs. ett år efter ikraftträdandet
(övergångsbestämmelse 3 till 3 kap. 5 d § AFL, numera 4 kap. 7 § SFBP
och prop. 2004/05:108 s. 35).
Vid tillämpning av bestämmelsen i 3 kap. 5 c § i den upphävda lagen
(1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse från och med den 1 juli
2005, numera 26 kap.22 a § SFB ska omräkning av SGI:n för varje helt år
som infallit före den 1 juli 2005 göras med utgångspunkt i löneutvecklingen
inom yrkesområdet. Det innebär att en försäkrad som haft sjukersättning
eller aktivitetsersättning under tid före ikraftträdandet ska få SGI:n
omräknad utifrån löneutvecklingen inom vederbörandes yrkesområde.
Omräkningen utifrån löneutvecklingen gäller dock endast de hela år sådan
ersättning har utbetalats före den 1 juli 2005. Därefter ska de nya omräkningsreglerna ”haka” på (övergångsbestämmelse 4 till 3 kap.5 c § AFL,
numera 4 kap. 6 § SFBP och prop. 2004/05:108 s. 36).
Övergångsbestämmelse till 3 § RFFS 1998:12 – Som en följd av bestämmelserna om omräkning har ändring skett i 3 § i Riksförsäkringsverkets
föreskrifter (RFFS 1998:12) om SGI från och med den 1 juli 2005. Ändringen innebär att möjligheten att anpassa SGI efter löneutvecklingen har
171
Vägledning 2004:5 Version 13
tagits bort. Samtidigt infördes en övergångsbestämmelse som innebär att 3 §
fortsätter att gälla för tid före ikraftträdandet (FKFS 2005:4).
Rättsligt ställningstagande FKRS 2005:7 – Som ett komplement till
reglerna om omräkning och övergångsbestämmelsen i föreskriften RFFS
1998:12 har Försäkringskassan beslutat om ett rättsligt ställningstagande
(FKRS 2005:7), Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa. Det rättsliga ställningstagandet har två syften. Det ena syftet är att få en tidpunkt att utgå ifrån när
SGI ska omräknas för en försäkrad som har fått SGI anpassad enligt tidigare
tillämpning efter att anställning upphört. Det andra syftet är att kunna
använda KPI vid anpassning för tid före ikraftträdandet. Det rättsliga
ställningstagandet tillämpas när SGI ska anpassas/omräknas första gången
efter den 1 juli 2005. Av ställningstagandet framgår följande.
När Försäkringskassan anpassar SGI efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa ska anpassningen göras med hjälp av KPI. Anpassningen ska göras med den procentuella förändringen i det allmänna prisläget
räknat från det senast fastställda talet för KPI vid anpassningstidpunkten
jämfört med motsvarande tal tolv månader dessförinnan.
Oavsett om det är frågan om anpassning enligt äldre bestämmelser eller
omräkning enligt de nya regler som gäller från och med den 1 juli 2005 ska
anpassningen eller omräkningen göras tidigast när det gått ett år från det
• datum då anställningen upphörde, eller
• senaste datum då SGI därefter fastställts.
Om anpassningen avser flera år görs anpassningen per år räknat ett år från
den senaste anpassningen. En anpassning får inte leda till en sänkning av
SGI.
Denna tillämpning blir aktuell när Försäkringskassan ska fastställa en SGI
som ska läggas till grund för ersättning från och med en tidpunkt efter den
30 juni 2005.
(FKRS 2005:7)
När löneutveckling inom yrkesområdet ska göras för tid före den 1 juli 2005
ska sådan löneutveckling således beräknas med hjälp av KPI (övergångsbestämmelse 4 till 3 kap. 5 c § AFL, numera 4 kap. 7 § SFBP och till 3 §
[RFFS 1998:12] samt FKRS 2005:7).
Jan har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december 2000.
Från och med den 5 maj 2005 vill han ta ut tillfällig föräldrapenning i
samband med barns födelse. Han har inte haft några ersättningsärenden sedan han blev arbetslös.
172
Vägledning 2004:5 Version 13
Jans inkomst uppgick till 200 000 kronor när han blev arbetslös. Det
har därefter träffats tre löneavtal som tillsammans visade på en löneutveckling med 20 000 kronor. Försäkringskassan anpassar SGI:n efter löneutvecklingen till 220 000 kronor som registreras från och med
den 5 maj 2005.
Från och med den 15 juli 2006 anmäler Jan föräldrapenning. Han är
fortfarande arbetslös.
Den första omräkningstidpunkten infaller den 5 maj 2006, dvs. ett år
efter senaste SGI-beslut. Försäkringskassan registrerar en ny omräknad SGI, med hjälp av KPI, från och med den 15 juli 2006. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 5 maj 2007, dvs. ett år efter den senaste
omräkningen.
Gun-Britt har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december
2000. Hon blir sjukskriven den 2 september 2005. Vid SGI-utredningen framkommer att årsinkomsten uppgick till 200 000 kronor när
hon blev arbetslös.
SGI:n på 200 000 kronor anpassas efter löneutvecklingen med hjälp
av KPI för varje helt år räknat från den 1 december 2000 då Gun-Britt
blev arbetslös. Den första anpassningstidpunkten infaller den 1 december 2001 och därefter årligen. Försäkringskassan registrerar en ny
SGI, enligt anpassning med KPI, från och med den 2 september 2005.
En omräkning får därefter göras den 1 december 2005.
Kristoffer har varit arbetslös och arbetssökande sedan den 1 december
2000. Sedan den 25 juni 2002 är han sjukskriven. SGI fastställdes då
till 200 000 kronor motsvarande inkomsten i den tidigare anställningen. Därefter har SGI anpassats efter löneutvecklingen, från och med
den 1 augusti 2003 till 204 000 kronor. SGI-utredningen i augusti
2004 ledde till att han fick beslut om att kvarstå i 204 000 kronor från
och med den 1 augusti 2004.
Omräkningstidpunkten infaller den 1 augusti 2005, dvs. ett år efter
senaste SGI-beslut. Försäkringskassan fastställer en ny SGI, enligt
omräkning med KPI, från och med den 1 augusti 2005. Nästa omräkning får göras den 1 augusti 2006.
Kerstin har haft hel sjukersättning under perioden 1 mars 2002–31 maj
2005. Därefter är hon arbetslös och arbetssökande. Hennes SGI före
perioden med sjukersättning var 215 000 kronor. Den 22 juli 2005
anmäler hon tillfällig föräldrapenning.
173
Vägledning 2004:5 Version 13
Kerstins SGI på 215 000 kronor ska anpassas efter löneutvecklingen
med hjälp av KPI för varje helt år som förflutit under sjukersättningsperioden, dvs. tre år. Försäkringskassan registrerar en ny SGI, enligt
anpassning med KPI, från och med den 22 juli 2005. En omräkning
kan därefter göras den 1 mars 2006.
Sigge har haft halv sjukersättning perioden 1 juni 2004–31 december
2009. När han fick sjukersättning hade han en heltidsanställning där
han fortsatt att arbeta halvtid. Under perioden med sjukersättning har
Sigges heltidstjänst omvandlats till en halvtidstjänst. Sigges SGI före
sjukersättningen var 300 000 kronor. Hans nuvarande SGI är 160 000
kronor.
När perioden med sjukersättningen upphör deltar Sigge i arbetslivsintroduktion. När den är avslutad gör han anspråk på halv sjukpenning.
På försäkran för sjukpenning meddelar Sigge att han är delvis arbetslös. Sigge har rätt att få tillbaka den SGI som gällde före sjukersättningen. Eftersom Sigge delvis saknar anställning, ska SGI (300 000
kronor) omräknas enligt KPI. Första omräkningstidpunkten infaller
den 1 juni 2005.
Löneutveckling enligt tidigare tillämpning
Anpassning av SGI efter löneutvecklingen för tid före den 1 juli 2005 ska i
nedan två angivna situationer göras enligt tidigare tillämpning, dvs. KPI ska
inte användas. I de fall ersättningsärendet
• påbörjats och även avslutas före den 1 juli 2005.
• påbörjats före den 1 juli 2005 och även pågår efter denna tidpunkt och
där SGI ska anpassas efter löneutvecklingen vid tidpunkter före den 1 juli
2005, dock längst till och med den 30 juni 2005.
Paulina är arbetslös sedan ett par år och omfattas av SGI-skydd. Hon
begär tillfällig föräldrapenning för tiden 20–23 juni 2005. Blanketten
inkommer till Försäkringskassan i mitten av augusti 2005. Paulina har
även bifogat ett löneavtal, som hon omfattas av, undertecknat den 15
maj 2005.
Eftersom Paulinas ärende både påbörjades och avslutades före den 1
juli 2005 anpassar Försäkringskassan SGI:n enligt tidigare tillämpning. Med stöd av löneavtalet fastställs en ny SGI som registreras från
och med den 20 juni 2005.
174
Vägledning 2004:5 Version 13
Ann Kristin har varit arbetslös sedan den 1 oktober 2004 och omfattas
av SGI-skydd. Hon blir sjukskriven den 26 januari 2005 och SGI
fastställs motsvarande hennes senaste inkomst från och med den första
ersättningsdagen. Den 15 augusti 2005, då hon fortfarande är sjukskriven inkommer hon med ett löneavtal som hon omfattas av.
Löneavtalet är undertecknat den 1 juni 2005.
Eftersom Ann Kristins ärende påbörjades före den 1 juli 2005 och då
löneavtalet träffades före denna tidpunkt anpassar Försäkringskassan
hennes SGI enligt tidigare tillämpning. Med stöd av löneavtalet
fastställs en ny SGI som registreras från och med den 1 juni 2005.
Omräkning med KPI kan därefter göras den 1 juni 2006.
8.1.6
När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
Utgångspunkten för att SGI ska kunna fastställas är att en person faktiskt
kan antas få inkomster av eget arbete under minst sex månader i följd
(jämför avsnitt 2.2). När en person inte har någon inkomst, på grund av
exempelvis sjukdom eller föräldraledighet, är hans eller hennes SGI endast
skyddad mot sänkning. En sådan SGI får dock höjas efter faktisk löneförändring eller, för bland annat arbetslösa, omräknas med hjälp av KPI.
Utöver dessa möjligheter ger SFB inte något uttryckligt stöd för att under
pågående ersättningsperiod höja SGI.
Från denna ordning finns vissa undantag som skapats i praxis. Har en
persons inkomstsituation förändrats stadigvarande, och utredning visar att
den försäkrade faktiskt skulle ha haft den högre inkomsten vid förvärvsarbete, kan SGI höjas. SGI kan alltså höjas även om den försäkrade inte rent
faktiskt har arbetat med den nya inkomsten. Med stadigvarande eller varaktig inkomst menas här detsamma som i avsnitt 2.2.
Att det finns vissa möjligheter att ändra SGI under pågående ersättningsperiod innebär emellertid inte att vilka påstådda eller förväntade inkomstökningar som helst kan läggas till grund för SGI. Exempelvis kan inte
enbart planer på att byta till ett högre betalt arbete höja SGI.
En musiklärare menade att han skulle ha sökt och fått en tjänst med högre
inkomst än tidigare om han inte hade blivit sjuk. RFV ansåg att det inte är
möjligt eller ens rimligt att utgå från ett antagande om radikalt förändrade
inkomstförhållanden innan sådana ens hade inträffat. FÖD fann på de skäl
som RFV framfört att den försäkrade inte kunde höja sin SGI. (FÖD-dom
1079-1994)
En SJ-anställd hävdade att om han inte hade skadats skulle han ha anmält
sig till en vidareutbildning i sitt arbete. Han ansåg att han efter vidareutbildningen skulle ha befordrats. FÖD fann dock att han inte hade rätt till högre
livränteunderlag. (FÖD-dom 780-1982)
175
Vägledning 2004:5 Version 13
Förväntade inkomständringar påverkar livränteunderlaget enligt samma
regler som gäller för beräkning av SGI. Alla domar som i det här avsnittet
berör livränta bedöms tillämpliga även på SGI.
Ändrad inkomst avtalad före sjukdom
En stadigvarande anställning som avtalats eller utlovats före sjukdom, men
som inte har kunnat tillträdas på grund av sjukdomen, kan läggas till grund
för en höjning av SGI. SGI kan höjas från och med den bestämda anställningstidpunkten. Det visar bland annat två avgöranden om livränta
(FÖD-dom 2576-1982 är refererad FÖD 1985:29 och FÖD-dom 853-1982
är refererad FÖD 1985:33).
En snickare bytte på grund av arbetsbrist från ett ackordsarbete hos en
arbetsgivare till ett annat sämre betalt arbete hos en annan arbetsgivare. Han
hade löfte om återanställning i ackordsarbetet. Under det senaste arbetet
drabbades han av en arbetsskada. Han skulle ha återanställts i det ursprungliga arbetet om inte arbetsskadan hade inträffat. FÖD fann att hans livränta
skulle beräknas med utgångspunkt i lönen från ackordsarbetet. (FÖD-dom
853-1982 är refererad FÖD 1985:33)
Som framgår bygger avgörandena på principen att SGI ska motsvara den
inkomst som den försäkrade skulle ha haft om han eller hon inte hade blivit
sjuk. Det är det som den försäkrade faktiskt får anses ha avtalat med
arbetsgivaren före sjukdomen som kan påverka SGI.
Även ändrad inkomst, utan att det är fråga om faktisk löneförändring i form
av avtal eller förändrad anställningsgrad, som är avtalad före sjukdom torde
kunna påverka SGI på motsvarande sätt. Se bland annat exemplet Nadja
senare i det här avsnittet under underrubriken Bruttolöneavdrag avbryts
tillfälligt eller upphör.
Vladimir arbetar heltid som snickare på Snickra AB. Hans månadslön
är 15 000 kronor. Den 1 januari byter han arbete till Borra AB. Hans
inkomst minskar till 12 000 kronor per månad. Den 1 augusti råkar
han ut för en arbetsplatsolycka på Borra AB och blir långtidssjukskriven. Vladimir kan visa att han ingått avtal med Snickra AB innan
olyckan inträffade. Avtalet visar att Vladimir skulle ha återanställts på
Snickra AB från den 1 oktober med samma lön som tidigare.
Från den 1 oktober beräknas SGI efter Vladimirs högre inkomst på
Snickra AB. Det beror på att Vladimir kan visa att han före olyckan
har avtalat om att han skulle ha återanställts på Snickra AB om inte
sjukskrivningen hindrat detta.
176
Vägledning 2004:5 Version 13
Birgitta arbetar deltid inom fastighetsbranschen. Den 1 januari avtalar
hon med sin arbetsgivare om att från och med den 1 april och tills
vidare arbeta heltid. Heltidsanställningen kommer att ge Birgitta en
högre inkomst. Den 1 mars blir hon sjuk.
Under mars månad beräknas SGI efter Birgittas inkomst från deltidsarbetet. Från och med den 1 april baseras SGI på inkomsten från heltidsarbetet. Det beror på att Birgitta kan visa att hon före sjukdomen
avtalat med sin arbetsgivare om att arbeta heltid från den tidpunkten.
SGI vid deltidsarbete på grund av vård av barn
HFD har i två mål tagit ställning till livränteunderlaget för försäkrade som
på grund av vård av barn arbetade deltid då arbetsskadan inträffade
(RR-dom 4645-1997, är refererad RÅ 2001ref. 54 och RÅ 2003 not. 63).
I förstnämnda mål beaktade HFD bland annat följande omständigheter. Den
försäkrade och hennes arbetsgivare hade i samband med deltidstjänstgöringens början kommit överens om att hon skulle återgå i heltidsarbete när hon
inte längre hade behov av barntillsyn. Arbetsgivarens inställning var att en
anställd skulle återgå till heltid sedan den lagstadgade rätten till arbetstidsförkortning upphört. HFD fann att livränteunderlaget skulle beräknas med
utgångspunkt i inkomsten vid heltidsarbete.
I det andra målet fann HFD att den försäkrade inte kunde anses ha gjort
sannolikt att hon vid tidpunkten för arbetsskadan hade kommit överens med
sin arbetsgivare om att hon skulle återgå i heltidsarbete från och med en viss
tidpunkt. Inte heller den övriga utredningen gav stöd för ett sådant
antagande. Det fanns däremot inte skäl att ifrågasätta att hon, om hon inte
skadats, skulle ha återgått i arbete på heltid när hennes lagenliga rätt till
arbetstidsförkortning upphörde.
För att en försäkrad som arbetar deltid på grund av vård av barn ska kunna
få sin SGI ändrad och grundad på en högre tjänstgöringsgrad krävs alltså att
det kan anses sannolikt att den försäkrade skulle ha återgått i arbete med den
högre tjänstgöringsgraden, om sjukdomen inte hade inträffat.
Av Vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada framgår att livränteunderlaget – först när den lagenliga rätten till arbetstidsförkortning upphör – i
regel kan beräknas enligt den tjänstgöringsgrad som den försäkrade hade när
ledigheten inleddes.
En förälder har rätt till arbetstidsförkortning för vård av barn som inte fyllt
åtta år, eller som är äldre men ännu inte avslutat sitt första skolår. Den som
inte får föräldrapenning har rätt att förkorta sin normala arbetstid med upp
till en fjärdedel. (7 § föräldraledighetslagen [1995:584]).
177
Vägledning 2004:5 Version 13
Ändrad inkomst avtalad under sjukperiod eller i samband med
föräldraledighet
I det här avsnittet har det tidigare framgått att
• SGI kan ändras under en sjukperiod när inkomständringen avtalats före
sjukdom,
• HFD ansett att en försäkrad som arbetar deltid på grund av vård av barn
kan få sin SGI ändrad och grundad på en högre tjänstgöringsgrad från
och med den tidpunkt när den lagenliga rätten till arbetstidsförkortning
upphör.
Det finns inte någon tydlig praxis som visar att SGI kan ändras vid andra
inkomstförändringar som infaller under pågående sjuk- eller föräldraledighet och som är avtalade
• före en föräldraledighet, eller
• under pågående sjuk- eller föräldraledighet.
Samtidigt finns det inte något uttryckligt förbud mot att ändra SGI även i
dessa situationer.
Att SGI kan höjas vid ändrad inkomst avtalad före sjukdom, men som börjar
gälla under pågående sjukperiod, bygger på att sjukledigheten är oförutsedd.
Föräldraledighet är en planerad ledighet. Ändrad inkomst avtalad före
föräldraledighet, men som börjar gälla under pågående föräldraledighet, kan
därför inte behandlas på samma sätt som inkomständringar avtalade före
sjukdom.
Motsvarande resonemang gäller även för andra ledigheter som är möjliga att
planera.
I avsnitt 2.2.2 Arbete som varar under kortare tid än sex månader beskrivs
ett avgörande från FÖD. Domstolen ansåg att SGI inte kunde höjas för en
försäkrad som påbörjade ett extraarbete under pågående föräldraledighet
(se FÖD-dom 1582-1992).
Ett annat mål handlade om en sjukskriven lokalvårdare som ville få livränta
beräknad på en tjänst i större omfattning (84,38 % av heltid) än vad hennes
SGI var beräknad på (75 % av heltid). Alla lokalvårdare på den försäkrades
arbetsplats hade fått sina tjänster utökade. Det berodde på att en av lokalvårdarna hade slutat och hennes arbetstid hade fördelats ut på övriga. Den
sjukskrivna kvinnan hade aldrig tidigare arbetat mer än 75 % av heltid.
RFV yttrade att SGI inte kan höjas på grund av utökad tjänstgöringsgrad
avtalad under pågående ersättningsperiod. RFV menade att det i praxis
godtagits att en anställning som avtalats före sjukdom, men som inte har
kunnat tillträdas på grund av sjukdomen, kan läggas till grund för SGI. En
utvidgning av denna tillämpning som innebär att även en under pågående
sjukdom beslutad utökning av arbetsuppgifterna ska kunna läggas till grund
för en höjning av SGI, och därmed också livränteunderlaget, skulle enligt
RFV leda alltför långt. Så skulle exempelvis en försäkrad som av hälsoskäl
arbetat deltid under en sjukskrivningstid genom avtal med arbetsgivaren
178
Vägledning 2004:5 Version 13
kunna höja sin sjukpenning till att omfatta heltid. Den försäkrade skulle
därigenom kompenseras för en inkomst som han eller hon aldrig haft eller
skulle komma att få. RFV ansåg att den principen bör gälla att endast
inkomsten av ett arbete i en omfattning som den försäkrade faktiskt utfört
ska kunna läggas till grund för SGI. Endast undantagsvis bör avsteg från
denna princip kunna godtas – såsom vid anställning avtalad före sjukdom.
FÖD ansåg att något hinder inte funnits för kvinnan att, om hon varit i
arbete, avtala om en annan tjänstgöringsgrad än den som fanns på papperet.
Kvinnans SGI kunde inte höjas. (FÖD-dom 1483-1993)
FÖD vägde alltså in kvinnans möjlighet att agera på ett annat sätt om hon
hade varit i arbete.
Ytterligare en omständighet att beakta är att det inte ska gå att spekulera i en
försäkring. Den enskilde ska alltså inte, till egen fördel, själv kunna påverka
utfallet i samband med en ersättningsperiod. Det kan även nämnas att SGI
bygger på principen om inkomstbortfall.
Försäkringskassan får göra en samlad bedömning av samtliga omständigheter i det enskilda ärendet. Utredningen kan bland annat ta sikte mot att
försöka besvara följande frågor:
• Visar utredningen att den försäkrade skulle ha agerat på samma sätt om
han eller hon hade varit i arbete?
• Har den försäkrade redan före ersättningsperioden haft kontakt med sin
arbetsgivare om att utöka sin tjänstgöringsgrad?
• Var den försäkrade tvingad att utöka sin tjänstgöringsgrad det vill säga
var det omöjligt att avtala om tjänstledighet?
• Beror den utökade tjänstgöringsgraden på faktorer utanför den
försäkrades kontroll? Omfattar exempelvis förändringarna alla liknande
anställda på arbetsplatsen?
• Finns det någon speciell omständighet i den försäkrades livssituation som
talar för att han eller hon skulle ha arbetat med den utökade
tjänstgöringsgraden?
• Får arbetstiden i den nya anställningen anses vara den försäkrades
normala? Har den försäkrade någonsin tidigare arbetat i den högre
omfattningen?
• Finns det någon ytterligare information, till exempel från arbetsgivaren,
som talar för att personen skulle ha haft den nya inkomsten om han eller
hon hade arbetat?
Frågorna kan omformuleras så att de kan användas i utredningen om SGI
när inkomsten ändras av andra skäl än utökad anställningsgrad.
Den försäkrade ska således kunna visa att han eller hon skulle ha haft en
högre stadigvarande arbetsinkomst om personen hade arbetat i stället för att
vara sjuk- eller föräldraledig.
179
Vägledning 2004:5 Version 13
För Försäkringskassan ingår alltså bland annat att beakta hur den enskilde
skulle ha hade agerat om han eller hon inte hade varit sjuk- eller föräldraledig.
Se även exemplet Boris i nästa avsnitt Bruttolöneavdrag avbryts tillfälligt
eller upphör.
Bruttolöneavdrag avbryts tillfälligt eller upphör
En anställd kan erbjudas varor och tjänster av sin arbetsgivare som betalas
med ett så kallat bruttolöneavdrag. Som exempel kan nämnas köp av
sjukvård, tandvård och städhjälp eller hyra av datorutrustning för hemmabruk. Även växling av lön mot pension kan finansieras genom bruttolöneavdrag.
Ett bruttolöneavdrag innebär en nedsättning av bruttolönen. Den inkomst
som ska beskattas sänks med motsvarande belopp. Bruttolöneavdrag innebär
alltså att lönen sänks och därmed även SGI om löneförändringen är
stadigvarande.
Ett avtal om bruttolöneavdrag kan upphöra under pågående ersättningsperiod. Det visar ett avtal om löneväxling som Försäkringskassan har tagit
del av. Avtalet gäller ett kalenderår i taget. Uppsägning av avtalet ska ske
tre månader före förfallodagen den 31 december. Vid tjänstledighet längre
än en månad kan uppehåll medges i avtalet från och med tjänstledighetens
början. Vid sjukdom längre än sjuklöneperioden görs uppehåll i, alternativt
avslutas, avtalet beroende på rådande omständigheter. Även ändrade
anställningsförhållanden kan medföra att avtalet upphör. Det kan naturligtvis finnas avtal med ett annat innehåll än det avtal som Försäkringskassan
tagit del av.
SGI ska motsvara den inkomst som den försäkrade skulle ha haft om han
eller hon inte hade varit till exempel sjuk eller föräldraledig. Försäkringskassan kan därför inte beakta faktorer som den enskilde själv kan påverka
och som är en följd av ett ersättningsärende. Sådana omständigheter kan inte
vägas in i bedömningen av om SGI ska höjas. En förutsättning för att höja
SGI torde vara att den enskilde kan göra sannolikt att han eller hon skulle ha
agerat på samma sätt vid fortlöpande arbete. Hade den försäkrade även då
handlat på ett sätt som inneburit att avtalet om bruttolöneavdrag hade
upphört?
FÖD har ansett att anställning som avtalats före sjukdom, men som inte
kunnat tillträdas på grund av sjukdomen, kan medföra att SGI höjs
(FÖD-dom 2576-1982 är refererad FÖD 1985:29 och FÖD-dom 853-1982
är refererad FÖD 1985:33).
Boris arbetar heltid med en månadslön på 19 700 kronor. I grunden
har han en avtalad lön på 20 000 kronor. 300 kronor av månadslönen
dras dock av genom ett bruttolöneavdrag eftersom Boris har ingått
avtal för att växla lön mot pension. Den 1 maj – efter sjuklöne180
Vägledning 2004:5 Version 13
perioden – sjukanmäler arbetsgivaren Boris till Försäkringskassan.
Boris yrkar på en SGI som baseras på 20 000 kronor i månadslön.
Boris menar att han har den lönen eftersom avtalet innebär att
bruttolöneavdraget avbryts vid sjukdom som är längre än sjuklöneperioden.
Försäkringskassans utredning bekräftar att Boris bruttolöneavdrag
avbryts vid sjukdom längre än sjuklöneperioden. Försäkringskassan
konstaterar samtidigt att Boris skulle ha tjänat 19 700 kronor per
månad om han hade arbetat. Arbetsgivaren skulle ha dragit av 300
kronor per månad på Boris bruttolön om Boris hade arbetat. Det är
sjukdomen som är orsaken till att avtalet avbryts.
Försäkringskassan fastställer Boris SGI till 236 400 kronor (19 700 kr
x 12 månader).
Boris blir sjuk länge. Den 30 september, tre månader före avtalets förfallodag den 31 december och under pågående sjukperiod, säger Boris
upp avtalet om bruttolöneavdrag. Boris yrkar om att få en ny SGI som
baseras på månadslönen 20 000 kronor.
Försäkringskassan ändrar inte Boris SGI på 236 400 kronor. Boris kan
inte visa att han skulle ha agerat på samma sätt om han hade varit i
arbete.
Nadja arbetar heltid med en månadslön på 19 700 kronor. I grunden
har hon en avtalad lön på 20 000 kronor. 300 kronor av månadslönen
dras dock av genom ett bruttolöneavdrag eftersom Nadja har ingått
avtal för att växla lön mot pension. Den 1 december – efter sjuklöneperioden – sjukanmäler sig Nadja till Försäkringskassan efter sviter av
en trafikolycka som inträffat nyligen.
Försäkringskassan fastställer Nadjas SGI till 236 400 kronor (19 700
kr x 12 månader).
Nadja blir sjuk länge. Efter en tid kontaktar Nadja Försäkringskassan
för att höja sin SGI till 240 000 kronor från och med den 1 januari.
Försäkringskassans utredning visar att Nadja sagt upp sitt avtal om
bruttolöneavdrag tre månader före förfallodagen den 31 december.
Utredningen visar att uppsägningen av avtalet inte har något samband
med hennes sjukperiod.
Försäkringskassan fastställer Nadjas SGI till 240 000 kronor. Nadja
får anses ha avtalat om ändrad inkomst redan före sjukperioden.
Försäkringskassan bedömer att hon skulle ha agerat på samma sätt om
hon inte hade blivit sjuk.
181
Vägledning 2004:5 Version 13
Mer information om bruttolöneavdrag finns i avsnitt 4.3.
Egen företagare
En person med inkomst av annat förvärvsarbete, det vill säga en egen företagare, kan få sin SGI höjd under pågående ersättningsperiod. En försäkrad
kan till exempel komma in med underlag som visar inkomster intjänade före
ersättningsperioden. I ett sådant fall kan SGI under vissa förutsättningar
höjas om underlagen visar att fastställd SGI är för låg.
En av förutsättningarna är att den försäkrade kan visa att han eller hon
skulle ha agerat på samma sätt vid arbete.
I ett mål från kammarrätten berördes frågan om SGI kunde justeras under
pågående sjukskrivningsperiod. RFV yttrade att förhållandet att det var
fråga om vinst i stället för lön inte medförde att det fanns något hinder mot
att under pågående ersättningsperiod justera SGI. Vid en sådan justering var
det möjligt att exempelvis frångå en genomsnittsberäkning av SGI och i
stället beräkna SGI på annat sätt. RFV framhöll emellertid att det finns
anledning till stor försiktighet när inkomsten ska bestämmas i dessa fall.
Vinstökningen ska vara reell och inte ha sin grund i effekter i bokföringseller skattemässiga dispositioner. Kammarrätten ansåg att det i det aktuella
fallet inte fanns något hinder mot att under pågående sjukskrivningsperiod
justera SGI. (KRSU-dom 722-2002)
Anja har en enskild firma där hon arbetar som revisor. Den 1 mars
2003 blir hon sjuk.
Försäkringskassans utredning visar att Anjas inkomst av näringsverksamhet de tre senaste inkomståren har varit 190 000 kronor (inkomstår
1999), 230 000 kronor (2000) och 210 000 kronor (2001). Inkomsterna
bedöms under en följd av år ha understigit jämförelseinkomsten.
Anjas SGI kan beräknas till 210 000 kronor efter ett genomsnitt av de
tre senaste årens taxeringar (190 000 kr + 230 000 kr + 210 000 kr/3
år).
Den 1 november 2003 beslutar Skatteverket om taxerad inkomst för
inkomståret 2002. Inkomsten av näringsverksamhet uppgick till
250 000 kronor. Anja lämnar in dessa uppgifter till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att uppgifterna i Anjas taxering i
princip är desamma som föregående år. Det finns dock en betydande
skillnad – Anjas företag hade högre intäkter under det senaste inkomståret.
Försäkringskassan kan från och med den 1 november höja Anjas SGI
till 230 000 kronor efter ett genomsnitt av de tre senaste årens taxerade
inkomster (230 000 kr + 210 000 kr + 250 000 kr/3 år).
182
Vägledning 2004:5 Version 13
En egen företagare har även möjlighet att, under en pågående ersättningsperiod, få sin SGI omräknad med hjälp av KPI. Se vidare avsnitt 8.1.
8.1.7
När kan SGI sänkas under SGI-skyddad tid?
När en försäkrad gör ett avbrott i sitt förvärvsarbete och har rätt till SGIskydd, ska SGI beräknas med utgångspunkt i inkomstförhållandena närmast
före avbrottet (26 kap. 9 § SFB). Trots att SGI:n är skyddad kan den sänkas
om det visar sig att den fastställda SGI:n inte stämmer med inkomstförhållandena vid avbrottet.
SGI:n ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har förändrats på ett sätt
som har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan betalas ut
eller för storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB)
En ändring av SGI ska gälla från och med den dag då anledningen till
ändringen uppstod, dock tidigast från och med första dagen i det ersättningsärende som är aktuellt då Försäkringskassan har fått kännedom om
inkomständringen (26 kap. 6 § SFB).
Saga har sedan 2007 en fastställd SGI på 280 000 kronor. Saga är
arbetslös sedan den 1 april 2010. Den 12 juli 2010 begär Saga TFP för
sin dotter. På begäran om ersättning anger hon att hon är arbetslös och
anmäld på Arbetsförmedlingen sedan 17 maj 2010.
Utredningen visar att Saga den 31 december 2008 slutade en anställning där hon tjänade 280 000 kronor per år. Den 1 januari 2009 fick
hon en ny anställning som varade till och med den 31 mars 2010 med
en inkomst på 260 000 kronor. Sagas SGI sänks därför till 260 000
kronor från och med den 12 juli 2010.
SGI sänks alltså till att motsvara inkomstförhållandena vid förvärvsavbrottet. Anledningen till ändringen uppstod den 1 januari 2009 dvs.
då hon började den nya anställningen. Den nya SGI:n används dock
tidigast från och med den 12 juli 2010, eftersom det är den första
dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan har fått kännedom om ändringen.
Barbro har SGI grundad på inkomst från heltidsarbete. Hon börjar
sedan arbeta halvtid och insjuknar efter fyra månaders halvtidsarbete.
Barbro är inte arbetssökande på den andra halvan.
När Barbro ansöker om sjukpenning meddelar hon inte att hennes
inkomstförhållanden har ändrats. Försäkringskassan bedömer att
Barbros tidigare SGI som baseras på inkomsten från heltidsarbetet ska
fortsätta att gälla.
183
Vägledning 2004:5 Version 13
Senare under ersättningsärendet får Försäkringskassan information om
att Barbros inkomstförhållanden ändrats innan hon blev sjuk.
Barbros SGI sänks därför till att motsvara inkomsten av halvtidsarbetet. Sänkningen gäller från tidpunkten då anledningen till
ändringen uppkommit. Eftersom Barbro arbetade deltid redan före
ersättningsperioden påverkar hennes nya SGI ersättningen från och
med första dagen i ersättningsperioden. Försäkringskassan registrerar
Barbros SGI från och med denna dag.
SGI kan också sänkas när
• sjuk- eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats,
• tjänstepension har beviljats, eller
• livränta enligt arbetsskadeförsäkringen har beviljats eller ändrats.
• särskild efterlevande pension ändras.
(26 kap. 7 § punkt 1–4 SFB, 4 kap. 2 § SFBP)
Det finns mer information om hur SGI hanteras när någon av nämnda
förmåner beviljas eller ändras i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och
livränta med mera?
En sänkning av SGI kan innebära att den enskilde ska betala tillbaka redan
utbetald ersättning. Frågan om återbetalning beskrivs i Vägledning 2005:3
Återkrav.
8.2
Förvärvsavbrott på grund av graviditet och vård av
barn
Det finns möjlighet till SGI-skydd i samband med graviditet och vård av
barn. De specifika villkoren för dessa SGI-skydd beskrivs närmare nedan.
8.2.1
SGI-skydd vid graviditet
SGI-skydd gäller för en gravid kvinna som avbryter eller inskränker sitt
förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse, eller den beräknade
tidpunkten för födelsen (26 kap. 14 § SFB).
Avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete
Med uttrycket ”inskränker sitt förvärvsarbete” avses att kvinnan minskar sin
arbetstid (prop. 1984/85:78, s. 79 f. och 118 f.). Uttrycket syftar alltså inte
på en eventuell förändring av inkomsten under denna period. Angående
detta, se nästa avsnitt Ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst inom sex
månader före beräknad förlossning och avsnitt 2.2.2 Arbete som varar
kortare tid än sex månader.
184
Vägledning 2004:5 Version 13
Saida har en stadigvarande heltidsanställning. Hon blir gravid och när
det är fem månader kvar till den beräknade förlossningen börjar hon
arbeta deltid. Deltidsarbetet ger en lägre inkomst än den tidigare heltidsanställningen. I samband med barnets födelse gör hon anspråk på
föräldrapenning.
Saidas SGI fastställs efter inkomsten från heltidsarbetet. Minskningen
av arbetstiden medför ingen ändring av hennes SGI, trots att inkomsten blivit lägre.
Att avbryta eller inskränka arbetssökande på grund av graviditet bör
jämställas med att avbryta eller inskränka förvärvsarbete. Detta bör endast
gälla den som omfattas av SGI-skydd enligt 3 § förordning (2000:1418) om
tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande
inkomst. (RAR 2002:2 till 26 kap. 14 § SFB)
Avbryta eller inskränka arbetsmarknadspolitiskt program
Syftet med arbetsmarknadspolitiska program är att öka den arbetslöses
förutsättningar att få jobb. Programmen har helt olika karaktär beroende på
personens behov. Det kan vara en arbetsmarknadsutbildning, en praktik,
förberedande insatser såsom vägledning, platsförmedling och orienterande
utbildning, arbetslivsintroduktion eller arbetslivsinriktad rehabilitering.
Mot bakgrund av detta och vid tillämpning av RAR 2002:2 till
26 kap. 14 § SFB anser Försäkringskassan att avbryta eller inskränka ett
arbetsmarknadspolitiskt program på grund av graviditet bör jämställas med
att avbryta eller inskränka arbetssökande.
Det innebär att SGI omfattas av skydd även för en försäkrad som avbryter
eller inskränker ett arbetsmarknadspolitiskt program på grund av graviditet.
En förutsättning för att tillämpa SGI-skyddet vid graviditet är att kvinnan
arbetar, söker arbete enligt förordningen (2000:1418) eller deltar i ett
arbetsmarknadspolitiskt program när avbrottet eller minskningen av
arbetstiden respektive arbetssökandet sker.
Avbryta tillfälligt arbete som inte ger rätt till SGI
Som nämnts ovan är en förutsättning för att tillämpa SGI-skyddet vid
graviditet att kvinnan arbetar när avbrottet eller minskningen sker. En annan
förutsättning är förstås att kvinnan har rätt till en SGI.
När det gäller en kvinna som avbryter sitt arbetssökande finns det inget krav
på att hon ska ha varit arbetssökande under en viss tid innan arbetssökandet
avbryts för att hon ska kunna omfattas av SGI-skyddet vid graviditet. Det
går därför inte heller att formulera ett krav på att kvinnan ska ha arbetat en
viss tid för att kunna omfattas av skyddet när arbetet avbryts och det är
högst sex månader kvar till beräknad förlossning. De krav som ställs är att
185
Vägledning 2004:5 Version 13
det finns rätt till en SGI och att kvinnan arbetar eller söker arbete vid
avbrottet.
En kvinna som sedan tidigare har en SGI, har denna skyddad mot sänkning
under tiden hon till exempel är sjukskriven eller studerar. Om hon därefter
återgår tillfälligt i arbete i samma omfattning som tidigare så kan inte
inkomsten från det arbetet ligga till grund för en ny SGI.
Däremot har hon rätt att behålla sin gamla SGI eftersom Försäkringskassan
inte kan sänka SGI för en person som efter period med SGI-skydd återgår i
arbete i samma omfattning som tidigare. Eftersom hon har rätt till SGI och
arbetar när hon gör avbrottet omfattas hennes SGI av skyddet vid graviditet.
Att avbryta eller minska sitt föräldrapenninguttag kan inte jämställas med
att avbryta eller inskränka sitt förvärvsarbete (FÖD-dom 2191-1989).
När det gäller att avbryta studier, se avsnitt 8.8 Andra avbrott i SGI-skyddad
tid.
Ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst inom sex månader före beräknad
förlossning
Om inkomsten för en gravid kvinna förändras, utan att hon avbryter arbetet
eller minskar sin arbetstid, får Försäkringskassan pröva om SGI ska ändras
med stöd av de vanliga SGI-reglerna. Mer information om just den här
frågan finns i avsnitt 2.2. I avsnittet finns även information om hur SGI
hanteras när någon av föräldrarna, får ändrad inkomst inom sex månader
före beräknad föräldraledighet.
8.2.2
SGI vid vård av barn som inte fyllt ett år
Förälder avstår från förvärvsarbete
SGI-skydd gäller under den tid en försäkrad helt eller delvis avstår från
förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet
eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584), och
barnet inte fyllt ett år (26 kap. 15 § första stycket SFB). Det finns inget krav
på att föräldrar som avstår från arbete för vård av barn måste ta ut föräldrapenning för att omfattas av SGI-skydd.
Även en förälder som saknar arbete eller som vid barnets födelse studerar
har rätt till SGI-skydd under denna tid. Det räcker med att föräldern avhåller
sig från förvärvsarbete för att vårda barnet för att behålla skyddet (prop.
2004/05:108 s. 33).
Reglerna innebär att föräldrar som stadigvarande börjar förvärvsarbeta i
mindre omfattning än tidigare under perioden fram till barnets ettårsdag, kan
bli berättigad till ersättning med ett högre belopp än vad inkomstbortfallet
ger anledning till. Personer som under sådana perioder har rätt till exempelvis sjukpenning eller föräldrapenning får ersättning i förhållande till sin
tidigare tjänstgöringsgrad. (Prop. 1984/85:78, s. 80)
186
Vägledning 2004:5 Version 13
Ola blir pappa den 1 januari. Han väljer att vara hemma med sitt barn
utan att ta ut föräldrapenning. Dessförinnan arbetade han heltid.
Familjen lever på hans frus inkomst. Den 1 augusti anmäler Ola till
Försäkringskassan att han vill börja ta ut föräldrapenning.
Olas föräldrapenning beräknas efter inkomsten från tidigare heltidsarbete.
Annan vårdnadshavare avstår från förvärvsarbete
Den försäkrades SGI-skydd före barnets ettårsdag gäller även för personer
som likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584), det
vill säga
• särskild förordnad vårdnadshavare än förälder som har vård om ett barn,
• en person som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i
sitt hem, eller
• en person som stadigvarande sammanbor med en förälder som han eller
hon är eller har varit gift med, eller har eller har haft barn med.
SGI-skyddet gäller även adoptivföräldrar vid adoption av barn som inte fyllt
tio år, och när någon tar emot ett sådant barn i syfte att adoptera det. Då
räknas ettårsperioden från och med den dag när föräldrarna får barnet i sin
vård. (26 kap. 15 § SFB)
8.2.3
SGI från barnets ettårsdag
När barnet har fyllt ett år upphör nyss berörda SGI-skydd. Om föräldern
därefter inte övergår till annat förvärvsavbrott som ger SGI-skydd fastställs
SGI till ett belopp som motsvarar den beräknade framtida förvärvsinkomsten.
Bedömningen om den försäkrade stadigvarande återgått i förvärvsarbete ska
göras utifrån de vanliga SGI-reglerna. Det vill säga om förvärvsarbetet kan
antas pågå under minst sex månader eller vara årligen återkommande
(25 kap. 2 och 3 §§ SFB). I de fall arbetet pågår kortare tid ingår även att
bedöma den försäkrades avsikt att förvärvsarbeta.
Anna får en dotter. Dessförinnan arbetade hon heltid. Fram till barnets
ettårsdag är hon ledig för vård av barn. Därefter börjar hon arbeta i en
omfattning motsvarande 75 procent av heltid. Resterande tid vill Anna
vara hemma med barnet, utan att ta ut föräldrapenning. Hon avser att
arbeta i den omfattningen till och med att barnet börjar skolan. Efter
en tids arbete sjukanmäler hon sig.
Annas SGI fastställs på inkomsten från arbetet på 75 procent. Det
beror på att Anna stadigvarande har återgått i arbete. Även om Anna
187
Vägledning 2004:5 Version 13
haft för avsikt att arbeta deltid under en kortare tid än sex månader
skulle hennes SGI sänkas till att motsvara deltidsarbetet.
SGI-skyddet efter barnets ettårsdag är inte tillämpligt i någon av dessa
två situationer eftersom Anna inte tar ut föräldrapenning motsvarande
arbetstidsminskningen.
Semesterledighet ska enligt praxis jämställas med förvärvsarbete (FÖD-dom
2191-1989 och FÖD-dom 1736-1990).
Problem med barntillsynen, vilket hindrat en person att återgå i arbete vid
barnets ettårsdag, har inte ansetts vara ett skäl för att ha kvar tidigare SGI
(FÖD-dom 1049-1980). Domskälen i FÖD-dom 1815-1990, jämförda med
den skiljaktiga meningen, tyder på att domstolens majoritet inte ansåg att
det finns något SGI-skydd vid tillfälligt hinder mot återgång i arbete efter
föräldraledighet (RFV Anser 1997:6, s. 17).
Bjarne blir pappa till en dotter. Han är ledig för vård av barn fram till
barnets ettårsdag. Dessförinnan arbetade han heltid. Vid barnets
ettårsdag tar Bjarne ut semesterledighet under en månad. Dagen efter
att semesterledigheten upphört kontaktar Bjarne Försäkringskassan för
att ta ut föräldrapenning.
SGI fastställs efter inkomsten från Bjarnes heltidsarbete före föräldraledigheten. Det beror på att semester jämställs med förvärvsarbete.
Ändring av SGI vid barnets ettårsdag
Ändring av SGI ska ske när Försäkringskassan har fått reda på förändringar
som har betydelse för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB).
Det innebär att SGI inte behöver ändras precis vid barnets ettårsdag om det
inte pågår något ersättningsärende. Försäkringskassan kan i normalt vänta
med att ändra SGI tills ett ersättningsärende blir aktuellt. Se vidare avsnitt
7.3.
Däremot är det viktigt att föräldern innan barnet fyllt ett år informeras om
de SGI-skyddsregler som gäller från och med barnets ettårsdag.
Oavbruten följd
I vissa situationer kan SGI-skyddet fortsätta att gälla även efter barnets
ettårsdag. SGI ska inte sänkas om en förälder i oavbruten följd antingen är
• helt ledig från sitt förvärvsarbete och tar ut hel föräldrapenningförmån,
eller
• har förkortad arbetstid och tar ut föräldrapenningförmån som minst
svarar mot arbetstidens nedsättning.
188
Vägledning 2004:5 Version 13
Det här SGI-skyddet gäller enligt praxis. (FRM-dom 2125-1986, FÖD-dom
2191-1989 och FÖD-dom 1736-1990, samt RFV Anser 1997:6, s. 17)
I praxis har det således slagits fast att en förälder kan skydda sin SGI mot
sänkning även efter barnets ettårsdag. Praxis har emellertid inte närmare
beskrivit vad som avses med ”oavbruten följd”.
Föräldrapenningen är beräknad på 365 dagar per år (kalenderdagsberäknad)
(12 kap. 25 § SFB). Därför borde det egentligen krävas att en förälder som
är helt ledig från sitt arbete tar ut sju föräldrapenningdagar per vecka för att
kunna anses ta ut föräldrapenning i oavbruten följd. Det faktiska uttaget av
föräldrapenning är kopplat till normalarbetstiden för en heltidsarbetande. En
sådan normalarbetstid är i regel 40 timmar per vecka. Det motsvarar ofta
fem arbetsdagar och två fridagar per vecka. Fem arbetsdagar per vecka
motsvarar oftast 22 eller 23 dagar per månad.
Det har funnits vissa oklarheter i tillämpningen. Oklarheterna hänger
framför allt ihop med att SGI och föräldrapenning styrs av olika regelverk.
Föräldrapenning är alltså kopplad till normalarbetstiden för en heltidsarbetande. SGI har inte alls har någon koppling till normalarbetstiden utan
baseras på inkomst från faktisk arbetstid. Faktisk arbetstid kan bestå av
antingen färre eller fler veckoarbetstimmar än normalarbetstiden.
Enligt rättspraxis fortsätter SGI-skyddet att gälla även efter barnets ettårsdag
om den försäkrade i oavbruten följd är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete och under den tiden får föräldrapenning.
För att kunna anses vara ledig i oavbruten följd från förvärvsarbete för vård
av barn som fyllt ett år bör en försäkrad som är
• helt ledig från förvärvsarbete ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar
per kalendervecka
• delvis ledig från förvärvsarbete ta ut ett proportionellt färre antal
föräldrapenningdagar än den som är helt ledig från förvärvsarbete
enligt 1.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 2 motsvarar minskningen i
arbetstid bör göras i förhållande till den arbetstid som ligger till grund för
den sjukpenninggrundande inkomst som gällde före arbetstidsminskningen.
Bedömningen av om uttaget enligt andra stycket 1 och 2 motsvarar minskningen i arbetstid bör göras antingen dag för dag eller över en period av en
kalendervecka. När arbetstiden per kalendervecka varierar bör bedömningen
i stället göras utifrån den längre schemalagda arbetstidscykel som den
försäkrade har vid uttagstillfället.
Uttag av föräldrapenning enligt andra stycket kan göras på sjukpenning-,
grund- eller lägstanivå. (RAR 2002:2, till 26 kap. 15 § SFB)
Periodbegreppet används endast för att utreda om en förälder omfattas av
SGI-skydd. Det faktiska, möjliga uttaget av föräldrapenning beräknas fortfarande dag för dag och styrs av föräldrapenningens uttagsregler. Se vidare
Vägledning 2002:1 Föräldrapenning.
189
Vägledning 2004:5 Version 13
RFV:s allmänna råd om fortsatt SGI-skydd från barnets ettårsdag innebär att
en förälder som från och med barnets ettårsdag är helt ledig från arbete bör
ta ut totalt minst fem föräldrapenningdagar per vecka för att skydda sin SGI
mot sänkning.
Samma villkor gäller för den som har en SGI som baseras på en arbetstid
mer än heltid, heltid eller mindre än heltid samt på ett arbete med oregelbunden arbetstid.
En förälder som efter barnets ettårsdag delvis återgår i arbete, bör ta ut
föräldrapenning som minst svarar mot minskningen i arbetstid. Deltidsarbete och uttag av föräldrapenning bör tillsammans uppgå till den arbetstid
som skyddad SGI är baserad på.
Det viktigaste är att uttaget av föräldrapenning totalt sett är tillräckligt för
att skydda SGI mot sänkning. Uttaget av föräldrapenning behöver därför
inte vara förlagt måndag till fredag. Det kan lika gärna förläggas till fem
andra valfria veckodagar. Uttaget kan även fördelas över en period,
vanligtvis en kalendervecka.
RFV:s allmänna råd innebär vidare att SGI kan skyddas mot sänkning
oavsett om föräldrapenningen tas ut på lägsta-, grund- eller sjukpenningnivå.
Föräldrapenning kan lämnas för hela dagar, men också för del av dag: tre
fjärdedels-, halv, en fjärdedels- eller en åttondels dag. Det går inte alltid att
ta ut exakt det minsta antalet föräldrapenningdagar som krävs för att skydda
SGI. Av RFV:s allmänna råd följer att antalet dagar i de här situationerna
avrundas uppåt till närmaste möjliga uttagsnivå enligt föräldrapenningens
regler. Jämför exemplet Petter nedan.
Minskningen av arbetstiden kan mätas antingen i antal timmar eller i
procent. Nedan förklaras detta ytterligare. Här används för enkelhetens skull
endast veckoperioder.
Om arbetstidsminskningen mäts i antalet timmar kan beräkningen göras på
följande sätt:
För den som har en SGI som baseras på ett arbete som uppgår till
• 40 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 8 SGI-timmar
(40 timmar/5 dagar),
• 30 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 6 SGI-timmar
(30 timmar/5 dagar),
• 24 timmar är en föräldrapenningdag värd 4,8 SGI-timmar (24 timmar/
5 dagar),
• 20 timmar per vecka är en föräldrapenningdag värd 4 SGI-timmar
(20 timmar/5 dagar),
• 14 timmar vecka är en föräldrapenningdag värd 2,8 SGI-timmar
(14 timmar/5 dagar),
• 10 timmar är en föräldrapenningdag värd 2 SGI-timmar (10 timmar/
5 dagar).
190
Vägledning 2004:5 Version 13
Antalet arbetstimmar per vecka som SGI baseras på – antalet arbetstimmar
per vecka efter barnets ettårsdag = arbetstidsminskning per vecka i timmar
Och därefter:
Arbetstidsminskningen per vecka i timmar divideras med värdet i ”SGItimmar” för en föräldrapenningdag. Kvoten är lika med antalet föräldrapenningdagar som måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
Vincent är föräldraledig. Han har en SGI som baseras på 20 timmars
arbete per vecka. Vid barnets ettårsdag tänker Vincent återgå i arbete
till hälften (10 timmar). Vincent kontaktar Försäkringskassan för att få
information om hur mycket föräldrapenning han måste ta ut för att
skydda sin SGI mot sänkning.
Vincents har minskat sin arbetstid med 10 timmar. En föräldrapenningdag för Vincent är värd 4 SGI-timmar (20 timmar/5 dagar).
Försäkringskassan informerar Vincent om att han för att skydda sin
SGI mot sänkning måste ta ut 2,5 föräldrapenningdagar (10 timmars
arbetstidsminskning/4 SGI-timmar).
Det går även att mäta arbetstidsminskningen per vecka i procent. Slutresultatet blir detsamma.
Minskningen av veckoarbetstid (timmar) divideras med den veckoarbetstid
(timmar) som ligger till grund för SGI. Kvoten visar arbetstidsminskningen
i procent.
Och därefter:
Arbetstidsminskning i procent x 5 dagar = antal föräldrapenningdagar som
måste tas ut per vecka för att skydda SGI.
Den som minskar sin arbetstid med
• 100 procent (avstår helt) ska alltså ta ut 100 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det vill säga totalt 5 dagar,
• 3/4 (75 procent) ska alltså ta ut 3/4 föräldrapenning x 5 dagar per vecka,
det vill säga totalt 3,75 dagar,
• 60 procent ska ta ut 60 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det
vill säga totalt 3 dagar,
• hälften ska följaktligen ta ut halv föräldrapenning x 5 dagar per vecka,
det vill säga totalt 2,5 dagar,
• 40 procent ska ta ut 40 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det
vill säga totalt 2 dagar,
• 1/4 (25 procent) ska följaktligen ta ut 1/4 föräldrapenning x 5 dagar per
vecka, det vill säga totalt 1,25 dagar.
191
Vägledning 2004:5 Version 13
Nedan följer några exempel hur olika försäkrade kan behålla sin SGI. Syftet
med exemplen är att visa hur uttaget av föräldrapenning kan förläggas. Det
finns naturligtvis ytterligare en mängd alternativ. I exemplen är normalarbetstiden i samtliga fall 40 timmar vecka. För enkelhetens skull innehåller
exemplen endast föräldrapenning på lägstanivå (L) och på sjukpenningnivå
(Sjp). SGI kan även skyddas genom att föräldern tar ut föräldrapenning på
grundnivå.
– Helt ledig (SGI på 40 timmar)
Må Ti
On
To
Fr
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – helt
ledig
0
0
0
0
0
0
Minskning av arbetstid –
40 timmar
8
8
8
8
8
40
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
1/1
Sjp
5
Fp
(8)
(8)
(8)
(8)
(8)
(40)
1/1
L
1/1
L
1/1
L
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
5
Fp
(8)
(8)
(8)
(4)
(4)
(4)
(4)
(40)
Lö
Sö
Totalt
Uttag av föräldrapenningdagar för att behålla SGI
(antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin
arbetstid med 40 timmar per vecka måste därför föräldrapenninguttaget vara värt 40 SGI-timmar, det vill säga 5 föräldrapenningdagar
(40 timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera: Föräldern
har minskat sin arbetstid helt eller med 100 procent. Därför måste han
eller hon ta ut 100 procent av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det
vill säga totalt 5 dagar.
192
Vägledning 2004:5 Version 13
– Arbetar 30 timmar (SGI på 40 timmar)
Må Ti On To Fr Lö Sö Totalt
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – arbete
30 timmar
6
6
6
6
6
30
Minskning av arbetstid –
10 timmar
2
2
2
2
2
10
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda SGI
(antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
1/4 1/4 1/4 1/4 1/4
Sjp Sjp Sjp Sjp Sjp
1 1/4
Fp
(2) (2) (2) (2) (2)
(10)
1
L
1/4 1 1/4
L
Fp
(8) (2)
(10)
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin
arbetstid med 10 timmar per vecka måste därför föräldrapenninguttaget vara värt 10 SGI-timmar, det vill säga 1,25 föräldrapenningdagar (10 timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera:
Föräldern har minskat sin arbetstid med 1/4 (25 procent). Därför
måste han eller hon ta ut 1/4 föräldrapenning x 5 dagar per vecka det
vill säga totalt 1,25 dagar.
193
Vägledning 2004:5 Version 13
– Ledig till hälften (SGI på 40 timmar)
Må Ti On To Fr Lö Sö Totalt
SGI – 40 timmar
8
8
8
8
8
40
Efter 1-årsdagen – arbete
20 timmar
4
4
4
4
4
20
Minskning av arbetstid –
20 timmar
4
4
4
4
4
20
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda SGI
(antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
Alternativ 3
1/2 1/2 1/2 1/2 1/2
Sjp Sjp Sjp Sjp Sjp
2 1/2
Fp
(4) (4) (4) (4) (4)
(20)
1/2 1/8 1/2 1/4
Sjp Sjp Sjp Sjp
1/8 1/1 2 1/2
L L
Fp
(4) (1) (4) (2)
(1) (8)
(20)
1/2 1/1 1/1 2 1/2
Sjp L L
Fp
(4) (8) (8)
(20)
En föräldrapenningdag är värd 8 SGI-timmar eftersom SGI baseras på
ett heltidsarbete (40 timmar/5 dagar). När föräldern minskar sin arbetstid med 20 timmar per vecka måste därför uttaget av föräldrapenning vara värt 20 SGI-timmar, det vill säga 2,5 föräldrapenningdagar
(20 timmar/8 SGI-timmar). Med ett annat sätt att resonera: Föräldern
har minskat sin arbetstid med hälften (50 procent). Därför måste han
eller hon ta hälften av 5 föräldrapenningdagar per vecka, det vill säga
2,5 dagar.
194
Vägledning 2004:5 Version 13
– Ledig till hälften (SGI på 20 timmar)
Må Ti On
To
Fr
Lö
Sö
Totalt
SGI – 20 timmar
4
4
4
4
4
20
Efter 1-årsdagen – arbete
10 timmar
2
2
2
2
2
10
Minskning av arbetstid –
10 timmar
2
2
2
2
2
10
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
1/2
Sjp
2 1/2
Fp
(2)
(2)
(2)
(2)
(2)
(10)
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
Sjp
1/4
L
1/2
L
3/4
L
2 1/2
Fp
(1)
(1)
(1)
(1)
(1)
(2)
(3)
(10)
Uttag av föräldrapenningdagar för att skydda
SGI (antal SGI-timmar):
Alternativ 1
Alternativ 2
I detta exempel är en föräldrapenningdag värd 4 SGI-timmar (20 timmar/5 dagar per vecka). Föräldern har minskat sin arbetstid med 10
timmar per vecka. Därför måste han eller hon ta ut minst 2,5 föräldrapenningdagar (10 timmar/4 timmar). Med ett annat sätt att resonera:
Föräldern har minskat sin arbetstid med hälften. Därför måste hälften
av 5 föräldrapenningdagar tas ut per vecka, det vill säga 2,5 dagar.
Det bör åter betonas att alternativen i exemplen endast utgör några
tänkbara sätt att ta ut föräldrapenning för att behålla SGI. Det finns
många fler alternativ.
Uttaget av föräldrapenning kan i vissa fall förläggas över en längre
tidsperiod än en kalendervecka.
Petters SGI baseras på ett arbete som utförs 14 nätter under en
4-veckorsperiod. Efter barnets ettårsdag avser han att börja arbeta 9
nätter under motsvarande tidsperiod. Arbetstiden per vecka kommer
att variera. Han kontaktar Försäkringskassan för att få information om
hur mycket föräldrapenning han måste ta ut för skydda sin SGI mot
sänkning. Han lämnar in det arbetsschema som gäller för varje
4-veckorsperiod.
195
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassan bedömer att uttaget av föräldrapenning kan göras
över den längre period som framgår av arbetsschemat. Petter minskar
sin arbetstid med 5 nätter, det vill säga med cirka 35,7 procent
(5 nätter/14 nätter). 35,7 procent x 20 dagar (4 veckor x 5 dagar) =
7,14 dagar.
Försäkringskassan informerar Petter om att han måste ta ut minst 7,25
föräldrapenningdagar under 4-veckorsperioden för att behålla sin SGI.
7,25 dagar är det närmaste som Petter kan komma med tanke på föräldrapenningens stegvisa ersättningsnivåer.
Den som stadigvarande har återgått i arbete efter barnets ettårsdag i samma
omfattning som tidigare har möjlighet att behålla SGI under en tremånadersperiod då han eller hon avbryter sitt förvärvsarbete (26 kap. 18 § SFB). För
att omfattas av SGI-skydd i den här situationen krävs det inte att den
försäkrade uppfyller villkoren om oavbruten följd. Se vidare i avsnitt 8.8
Tremånadersregeln.
Uttag av föräldrapenning för föräldraledig lärare
Lärare är en yrkesgrupp som har långa ledigheter där rätt till lön kan
föreligga. Det förekommer att föräldralediga lärare återgår i tjänst på lov
utan att utföra något arbete.
FÖD har avgjort frågan om från och med vilken tidpunkt en lärares SGI ska
sänkas när barnets ettårsdag inträffar under sommarferie. Domen gällde en
lärare som under terminstid var helt ledig för vård av barn och som under
sommarferien återinträdde i tjänst med full lön utan att utföra arbete. Under
sommarferien fyllde barnet ett år. FÖD menade att sommarferier inte kan
jämställas med semester (FÖD-dom 1815-1990).
Det allmänna rådet (RAR 2002:2 till 26 kap. 15 § SFB) om att i oavbruten
följd skydda sin SGI genom att ta ut föräldrapenning gäller också när en
lärare återgår i tjänst under lov utan att arbeta. Det som avgör hur mycket
föräldrapenning som måste tas ut är i vilken omfattning läraren har utfört
arbete före lovet. Att ”återgå i tjänst på pappret” utan att arbeta kan inte
jämställas med att faktiskt förvärvsarbeta.
Helt föräldraledig lärare – Den som är helt ledig från sitt arbete under
terminen måste – för att få behålla sin SGI efter barnets ettårsdag – ta ut hel
föräldrapenning fem dagar per vecka under loven. Under sommarlovet är
det dock först efter det att semesterdagarna är slut som föräldrapenning
måste tas ut. Det här gäller även om läraren avser gå tillbaka till sin tjänst
efter lovet, exempelvis till höstterminen.
196
Vägledning 2004:5 Version 13
Louise är lärare och har varit helt föräldraledig sedan hon fick barn. I
maj fyllde barnet ett år. Louise tar då ut föräldrapenning fem dagar per
vecka för att skydda sin SGI. Under sommarlovet som följer återgår
Louise i tjänst utan att arbeta och får full lön. Efter semesterperioden
måste hon ta ut föräldrapenning minst fem dagar per vecka för att fortsätta skydda sin SGI.
Delvis föräldraledig lärare – Den som är delvis ledig från sitt arbete under
terminen måste ta ut föräldrapenning under loven i samma omfattning som
under terminstid för att skydda SGI. Under sommarlovet är det dock först
efter det att semesterdagarna är slut som föräldrapenning måste tas ut.
Det innebär att samma princip som används för helt lediga lärare också kan
tillämpas för delvis lediga lärare.
Jocke är lärare och har en heltidstjänst. Han begär tjänstledigt med 25
procent under ett läsår för vård av sitt barn som är ett och ett halvt år.
Han arbetar alltså 75 procent och tar samtidigt ut en fjärdedels föräldrapenning för att skydda sin SGI. Under alla lov är han helt ledig som
andra lärare. Jocke måste ta ut minst en fjärdedels föräldrapenning
även under loven för att skydda SGI.
Inte oavbruten följd
Ett mål i FÖD handlade om en kvinna som arbetade heltid innan barnet
föddes. När barnet var ett år och tre månader började kvinnan arbeta halvtid
med arbetstiden förlagd till 2,5 dagar per vecka. Under 2 dagar per vecka
hade hon hel föräldrapenning. FÖD fann att kvinnan inte uppfyllde villkoren
om oavbruten följd. Försäkringskassans beslut att SGI-placera kvinnan efter
halvtidsarbete ansågs riktigt. (FÖD-dom 1388-1987)
Om en förälder inte uppfyller villkoren för SGI-skydd efter barnets ettårsdag fastställs alltså SGI till faktisk arbetsinkomst.
Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning
Om en förälders SGI sänks har föräldern rätt till föräldrapenning beräknad
lägst på grundval av den SGI som gällde innan sänkningen, eller den högre
inkomst som löneavtal därefter föranleder. Detta gäller om föräldern avstår
från förvärvsarbete för vård av barn till dess barnet fyller två år (12 kap.
27 §§ SFB).
Den SGI föräldern hade innan sänkningen står kvar som en sorts vilande
SGI, som används vid beräkning av föräldrapenning. Förutsättningen är att
denna SGI är högre än gällande SGI. Sjukpenning, graviditetspenning och
tillfällig föräldrapenning beräknas däremot efter den SGI som gäller efter
sänkningen. (Prop. 1984/85:78, s. 80)
197
Vägledning 2004:5 Version 13
Annika har en SGI baserad på heltidsarbete. Hon föder barn och är
ledig för vård av barn fram till barnets ettårsdag. Vid barnets ettårsdag
återgår hon stadigvarande i halvtidsarbete. Resterande tid är hon
hemma med barnet utan någon ersättning. Efter några veckors
halvtidsarbete sjukanmäler hon sig.
Försäkringskassan beräknar Annikas sjukpenning på inkomsten från
halvtidsarbetet, eftersom hon inte tar ut föräldrapenning för resterande
tid. Om Annika tar ut föräldrapenning före barnets tvåårsdag beräknas
dock denna på inkomsten från hennes tidigare heltidsarbete.
Föräldrapenningen ska således kunna beräknas på den ”fiktiva” högre SGI
som ett löneavtal kan komma att föranleda. För den som har en anställning
men som har minskat sin inkomst ska anpassningen göras med hjälp av de
eventuella löneavtal som hör till den högre inkomsten som gällde före
sänkningen av SGI:n. Det innebär att om ett löneavtal har medfört en viss
procentuell höjning av inkomsten ska denna procentuella höjning göras på
den SGI som gällde innan sänkningen skedde. Den angivna beräkningen
utifrån löneavtal gäller endast förälder som har en anställning (prop.
2004/05:108 s. 35).
I de fall en förälder får ett nytt arbete i samma omfattning som tidigare SGI
grundades på men med lägre lön kan det bli aktuellt att beakta ett löneavtal
som hör till den tidigare anställningen.
Som tidigare nämnts kan inkomster upp till 10 gånger prisbasbeloppet
beaktas vid beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivå (12 kap. 26 §
SFB). Se vidare avsnitt 2.1.6 Inkomsttaket för föräldrapenning.
Skulle den SGI som gällde innan sänkningen skedde ha överstigit 7,5
gånger prisbasbeloppet, om inkomsten alltjämt hade beräknats utan
begränsningen i 25 kap. 5 § SFB, tillämpas det beräkningssätt som anges i
12 kap. 26 § SFB.
Det innebär att om förälderns SGI har sänkts i samband med barnets
ettårsdag och föräldern dessförinnan hade inkomster som översteg SGI-taket
ska föräldrapenningen beräknas på inkomsten före sänkningen, dock högst
upp till 10 gånger prisbasbeloppet. Motsvarande gäller om föräldrapenningen ska beräknas efter den högre inkomst som löneavtal därefter föranleder.
Bestämmelserna om särskild beräkningsgrund ska också tillämpas då
förälderns inkomst är sänkt men fortfarande ligger över SGI-taket. SGI:n
har alltså inte sänkts. Trots att SGI:n inte sänks kan föräldrapenning ändå
beräknas på inkomsten före inkomstminskningen (12 kap. 30 § SFB)
198
Vägledning 2004:5 Version 13
Maja har varit föräldraledig och fått föräldrapenning beräknad på sin
årsinkomst före ledigheten som uppgick till 400 000 kronor. När
hennes barn fyllt ett år började hon arbeta igen men i en mindre
omfattning och med en årsinkomst på 360 000 kronor.
Maja begär föräldrapenning några veckor när hennes barn är 20
månader. Hennes föräldrapenning grundas då på den tidigare
inkomsten, dvs. 400 000 kronor, eller den högre inkomst som
löneavtal medfört.
För en förälder som helt eller delvis saknas anställning ska den SGI som
ligger till grund för den särskilda beräkningsgrunden enligt 12 kap. 27 §
räknas om enligt KPI. Frågan om omräkning beskrivs i avsnitt 8.1.
Båda föräldrarna omfattas av reglerna om särskild beräkningsgrund (prop.
1993/94:220 Vissa socialförsäkringsfrågor m.m., s. 47 f.). Den särskilda
beräkningsgrunden gäller all föräldrapenning som betalas ut till föräldern
under denna tid, även föräldrapenning som avser ett annat äldre barn. Det
följer av att föräldrapenningen inte beräknas efter flera olika inkomster.
Den särskilda beräkningsgrunden gäller även adoptivföräldrar och blivande
adoptivföräldrar. Tvåårstidpunkten gäller då från och med den dag föräldern
fått barnet i sin vård.
Om kvinnan blir gravid på nytt innan barnet är, eller skulle ha varit, ett år
och nio månader ska föräldrapenningen beräknas på motsvarande sätt som
beskrivits ovan. Detsamma gäller vid adoption av barn som sker inom två år
och sex månader efter att det föregående barnet fötts eller adopterats. Föds
det nya barnet innan det tidigare barnet uppnått två år och sex månader ska
som regel föräldrapenningen för det nya barnet beräknas efter förälderns
ursprungliga ersättningsnivå. Det här gäller dock inte om det nya barnet
föds för tidigt. (Prop. 1993/94:220, s.74)
I en kammarrättsdom behandlades frågan om särskild beräkningsgrund.
Målet gällde en kvinna som arbetade heltid före barnets nedkomst. Då
barnet var ett år och tre månader påbörjade hon ett annat heltidsarbete med
lägre inkomst, vilket innebar att SGI sänktes. Kvinnan var gravid på nytt
innan det första barnet fyllt ett år och nio månader. Med stöd av reglerna om
särskild beräkningsgrund yrkade hon att få föräldrapenning efter tidigare
heltidsarbete. Försäkringskassan och länsrätten avslog eftersom kvinnan inte
helt eller delvis avstått från förvärvsarbete för vård av barn. Kammarrätten
biföll dock kvinnans yrkande. (KRNS-dom 1694-1997)
Det här innebär att det inte finns något krav på att en förälders SGI måste ha
sänkts precis vid barnets ettårsdag för att Försäkringskassan ska kunna
tillämpa reglerna om särskild beräkningsgrund. Föräldern behöver inte
heller helt eller delvis ha avstått från förvärvsarbete för vård av barn mellan
barnens födelser. Reglerna om särskild beräkningsgrund kan också tillämpas
i de fall då föräldern börjar arbeta i samma omfattning som före föräldraledigheten men med en lägre inkomst.
199
Vägledning 2004:5 Version 13
8.3
Förvärvsavbrott på grund av arbetslöshet m.m. och
deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program
SGI-skydd kan bli aktuellt under perioder med arbetslöshet eller deltagande
i arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning Även vissa försäkrade som inte är arbetslösa, men som är
arbetssökande, kan ha rätt till SGI-skydd. Villkoren beskrivs närmare nedan.
8.3.1
Arbetsmarknadspolitiskt program
Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning omfattas av SGI-skydd (26 kap.13 § SFB).
För att SGI-skydd ska gälla i dessa situationer ska alltså båda villkoren i
bestämmelsen vara uppfyllda. SGI-skyddet innebär att SGI hålls vilande.
Arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
Det finns för närvarande åtta olika arbetsmarknadspolitiska program som
ger rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning. Det framgår av
förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd. Programmen är
• arbetsmarknadsutbildning,
• arbetspraktik,
• stöd till start av näringsverksamhett,
• jobb- och utvecklingsgarantin,
• ungdomsinsatser,
• förberedande insatser
• projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning och
• arbetslivsintroduktion.
Bestämmelser om arbetsmarknadspolitiska program finns även i
• lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program
• förordningen (2000:634) om arbetsmarknadspolitiska program
• förordningen (1997:1275) om anställningsstöd
• förordningen (2000:630) om särskilda insatser för personer med
arbetshandikapp
• förordningen (2007:414) om jobb- och utvecklingsgarantin
• förordningen (2007:813) om jobbgaranti för ungdomar.
Jobb- och utvecklingsgaranti fas tre
Det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin är
indelat i tre faser. En person som deltar i jobb- och utvecklingsgarantin och
inte uppfyller villkoren för arbetslöshetsersättning kan som mest få ersätt-
200
Vägledning 2004:5 Version 13
ning i 450 dagar. För en person som har rätt till aktivitetsstöd baserad på
arbetslöshetsersättningen finns ingen sådan tidsgräns.
Fas tre infaller efter 450 dagar i programmet. En person kan alltså delta i fas
tre, men utan ersättning från Arbetsförmedlingen. De personer som deltar i
fas tre utan ersättning uppfyller därmed inte båda villkoren för rätt till SGIskydd vid arbetsmarknadspolitiskt program. Om personen är anmäld och
aktivt söker arbete kan han eller hon i stället omfattas av SGI-skyddet vid
arbetslöshet, se vidare nästa avsnitt 8.3.2.
Mer information om de arbetsmarknadspolitiska programmen finns i
vägledning 2009:2 Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program.
8.3.2
SGI-skydd för deltagare som blir avstängda från
aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning
I juni 2014 beslutade regeringen om ett nytt åtgärdssystem inom aktivitetsstöd och utvecklingsersättning som ska gälla från och med den 1 mars 2015.
Åtgärdssystemet innebär att det är möjligt att
• varna en programdeltagare
• under begränsade perioder stänga av en programdeltagare från ersättning.
De nya reglerna om avstängning framgår av 14 a, b, c och g §§ förordningen
(1996:1100) om aktivitetsstöd. Bakgrunden till de nya åtgärderna finns i
Ds 2013:59 och prop. 2014/15:21.
Nya skyddsbestämmelser för SGI
Av den nya paragrafen i förordningen 2000:1418 framgår att skyddsbestämmelserna ska tillämpas för en försäkrad som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men som inte får aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning på grund av att han eller hon är avstängd från rätt till någon sådan
ersättning enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd när han eller
hon enligt nämnda förordning
1. inte medverkat till att upprätta en individuell handlingsplan, inte lämnat
en aktivitetsrapport till den offentliga arbetsförmedlingen inom utsatt tid
eller inte besökt eller tagit kontakt med den offentliga arbetsförmedlingen
eller en kompletterande aktör vid en överenskommen eller på annat sätt
bestämd tidpunkt,
2. vid ett tillfälle avvisat någon insats, aktivitet eller annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd inom programmet, eller
3. utan giltig anledning lämnat sitt arbete eller på grund av otillbörligt
uppträdande skilts från sitt arbete.
Skyddsbestämmelserna ska även tillämpas för en försäkrad som utan att
vara avstängd från rätt till aktivitetsstöd eller utvecklingsersättning inte får
någon sådan ersättning.
201
Vägledning 2004:5 Version 13
När börjar de nya bestämmelserna att gälla?
De nya bestämmelserna gäller från och med den 1 april 2015 och ska
tillämpas från och med den 1 mars 2015. När du ska fastställa SGI från och
med den 1 april eller senare, ska du beakta beslut om avstängningar från och
med den 1 mars 2015 enligt 14 a, b c och g §§ förordningen (1996:1100) om
aktivitetsstöd.
Metodstöd – Utreda SGI-skydd för deltagare i
arbetsmarknadspolitiskt program
När du ska utreda/bedöma SGI-skydd och svaret från Arbetsförmedlingen
visar att den försäkrade har haft en period/perioder med ett arbetsmarknadspolitiskt program från och med den 1 mars 2015 eller senare måste du ta
reda på följande:
• Har den försäkrade varit avstängd från AS/UE?
• Om ja, vad var orsaken till avstängningen?
− Om avstängningen är någon av orsakerna i punkt 1-3 4 § förordningen
(2000:1418), är SGI:n skyddad.
− Om avstängningen är enligt punkt 2, måste du ta reda på om det hänt
flera gånger under programtiden.
Information om eventuella avstängningar från ersättning och orsaker till
dem hittar du i Serviceåtgärder under rubriken Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning och länken Visa information om avstängningsbeslut.
Avstängningar som ger SGI-skydd
De avstängningar enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd som
ger SGI-skydd är:
• 14 a § 1–3 som motsvarar 4 § 1 förordningen (2000:1418) och ger
SGI-skydd
• 14 b § 3 som motsvarar 4 § 2 förordningen (2000:1418) och ger
SGI-skydd vid ett tillfälle under aktuell programperiod
• 14 c § 1–2 som motsvarar 4 § 3 förordningen (2000:1418) och ger
SGI-skydd.
Avstängningar som inte ger SGI-skydd
Avstängningar enligt förordningen (1996:1100) om aktivitetsstöd som inte
ger SGI-skydd är:
• 14 a § 4–5
• 14 b § 1–2 och 3 vid fler än ett tillfälle under aktuell programperiod
• 14 g §.
202
Vägledning 2004:5 Version 13
Om en avstängning är preliminär eller beslutad och av en orsak som inte ger
SGI-skydd ska du kommunicera att SGI-skydd upphör från och med den
dagen då kunden är avstängd. Om Arbetsförmedlingen senare beslutar att
deltagaren har rätt till aktivitetsstöd kan ett felaktigt beslut om SGI rättas
enligt 113 kap. 3 § SFB.
8.3.3
Arbetssökande hos Arbetsförmedlingen
SGI-skyddet under tid då man är arbetssökande gäller under förutsättning att
den försäkrade, före ingången av den månad han eller hon fyller 65 år, står
till arbetsmarknadens förfogande genom att han eller hon
• är helt eller delvis arbetslös, eller
• på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin arbetsgivare, eller
• på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete i den egna verksamheten.
För att SGI-skyddet ska kunna bli aktuellt i dessa tre situationer gäller även
att den försäkrade
• är beredd att anta ett arbete i en omfattning som svarar mot fastställd
SGI, och
• aktivt söker ett sådant arbete, och
• är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
(26 kap 13 § SFB och 3 § förordningen [2000:1418] i dess lydelse från och
med den 1 juli 2008).
Detta SGI-skydd ställer inte något krav på att den arbetssökande måste ha
rätt till eller få arbetslöshetsersättning.
SGI-skyddet innebär att SGI är aktiv för den arbetssökande.
Ann-Mari blir sjuk och anmäler detta till Försäkringskassan. Av utredningen framgår att hon inte har någon SGI fastställd sedan tidigare.
Hon har dock arbetat som busschaufför på heltid under ett år. AnnMari har varit arbetslös och anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, alltsedan anställningen som busschaufför upphörde.
Hon var 50 år då hon blev arbetslös. Hon söker en heltidsanställning.
SGI fastställs efter Ann-Maris inkomst som busschaufför. Ann-Mari
har sedan anställningen upphörde uppfyllt villkoren för SGI-skydd vid
arbetslöshet, eftersom hon varit anmäld som arbetssökande hos
Arbetsförmedlingen och aktivt sökt heltidsarbete.
Johan blir sjuk och anmäler detta till Försäkringskassan. Av utredningen framgår att Johan arbetstränar i ett projekt hos socialförvaltningen.
203
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassans utredning visar att Johan haft en arbetsinkomst för
ett år sedan som skulle kunna ligga till grund för SGI. Utredningen
visar även att Johan har varit anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen men att han nu är avanmäld sedan en tid tillbaka.
Försäkringskassan beslutar att Johan inte har rätt till en SGI. Johan är
inte anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Han får inte
heller aktivitetsstöd. Johan uppfyller därför inte villkoren för SGIskydd vid arbetslöshet.
Undantag från kravet att den försäkrade är anmäld som arbetssökande hos
arbetsförmedling har medgetts i enstaka fall. I en dom ansågs att en
dagbarnvårdares ansökan om flera dagbarn hos socialförvaltningen kunde
jämställas med anmälan som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen
(FÖD-dom 2134-1983 är refererad FÖD 1984:44).
Utgången i refererat mål måste ses mot bakgrund av de speciella förhållanden som gäller för dagbarnvårdare. Domen bör därför inte tas till intäkt för
att någon annan kategori arbetstagare under hel eller partiell arbetslöshet
skulle kunna få ett SGI-skydd utan att anmälan gjorts till Arbetsförmedlingen. (RFV Anser 1997:6, s. 22)
Metodstöd – SGI vid arbetslöshet
Står inte till arbetsmarknadens förfogande
Enligt Arbetsförmedlingens definition ska en ”arbetssökande som är
förhindrad att aktivt söka arbete och/eller omgående tillträda på arbetsmarknaden förekommande arbete” tillhöra sökandekategori 14, vilket är en
intern kod inom Arbetsförmedlingen. Den information som överförs till
Försäkringskassan är Står inte till arbetsmarknadens förfogande.
När Försäkringskassan får svaret Står inte till arbetsmarknadens förfogande
från Arbetsförmedlingen, ska det ses som en impuls till fortsatt utredning.
Handläggaren ska först kontakta den försäkrade och därefter eventuellt
Arbetsförmedlingens kundtjänst för komplettering. Om det därefter fortfarande finns oklarheter kan Försäkringskassan kontakta Arbetsförmedlingens
handläggare. För mer information se Användarhandledning Fråga/Svara
AF/A-kassa i ÄHS.
Nystartjobb
Arbetslösa personer som får nystarjobb registreras med kod 33 hos Arbetsförmedlingen. Personen kan då ha fått ett arbete som motsvarar arbetsutbudet. I en sådan situation får Försäkringskassan utreda om inkomsten
från arbetet kan ligga till grund för en ny SGI.
Det kan också vara så att personen har fått ett arbete som varken motsvarar
arbetsutbudet eller omfattningen på fastställd SGI. Då måste Försäkringskassan utreda anledningen till varför arbetet är i en lägre omfattning.
Anledningen kan vara att arbetet endast omfattar en lägre omfattning, men
204
Vägledning 2004:5 Version 13
det kan också vara så att personen har tackat nej till arbete i en högre
omfattning.
När arbetet är i en lägre omfattning och personen aktivt söker arbete som
motsvarar arbetsutbudet och fastställd SGI registreras personen ändå i kod
33. Det beror på att Arbetsförmedlingen inte kan registrera mer än en kod.
Om en person arbetar i lägre omfattning än arbetsutbudet och omfattningen
på fastställd SGI så måste Försäkringskassan utreda om personen aktivt
söker arbete på den resterande tiden för att bedöma om fastställd SGI är
skyddad.
I de fall personen har tackat nej till arbete som motsvarar arbetsutbudet och
fastställd SGI får Försäkringskassan bedöma om inkomsten från arbetet kan
ligga till grund för ny SGI.
Försäkrade som på grund av hälsoskäl inte kan återgå i sitt
arbete
Från och med den 1 juli 2008 kan även vissa försäkrade som inte är
arbetslösa men som är arbetssökande ha rätt till SGI-skydd (3 § första
stycket 2 och 3 förordningen [2000:1418]). Det gäller för den som är
anställd och som på grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete hos sin
arbetsgivare eller i den egna verksamheten och är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Av förarbetena till bestämmelsen framgår att skyddet riktar sig till försäkrade som inte har rätt till sjukpenning efter prövning enligt 3 kap.7 § AFL
numera 27 kap. SFB därför att han eller hon bedöms kunna ta ett annat
arbete på arbetsmarknaden. Den försäkrade ställer sig till arbetsmarknadens
förfogande, exempelvis via samverkansinsatser, samtidigt som ett anställningsförhållande kvarstår (prop. 2007/08:136 En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete, s. 90).
SGI-skyddet för den aktuella gruppen gäller under förutsättning att övriga
villkor i bestämmelsen är uppfyllda, dvs. att den anställde är beredd att ta ett
erbjudet arbete i den omfattning som motsvarar hans eller hennes SGI och
aktivt söker sådant arbete. Detsamma gäller för en egen företagare som på
grund av hälsoskäl inte kan återgå i arbete i den egna verksamheten.
Ändringen i 3 förordning (2000:1418) innehåller inga övergångsbestämmelser. Det innebär att det är den bestämmelse som är i kraft när prövningen
sker som ska tillämpas. Med prövning menas när Försäkringskassan beslutar
i ärendet. Den ändrade förordningen ska alltså tillämpas vid beslut om SGI
som fattas den 1 juli 2008 eller senare.
Irma har varit sjukskriven från sin anställning en längre tid. I början
av april 2008 bedömer Försäkringskassan att Irma inte kan gå tillbaka
till något arbete hos sin arbetsgivare. Men Försäkringskassan bedömer
också att hennes arbetsförmåga inte är nedsatt i förhållande till ett
205
Vägledning 2004:5 Version 13
annat arbete på arbetsmarknaden. Hon har därför inte har rätt till sjukpenning efter den 30 april 2008. Irma deltar i ett överlämningsmöte
med Arbetsförmedlingen.
Den 8 september 2008 blir Irma sjuk i influensa och begär sjukpenning. Försäkringskassans utredning visar att Irma fortfarande har
kvar sin anställning. Men av hälsoskäl har hon inte kunnat gå tillbaka
till något arbete hos sin arbetsgivare. Hon har varit arbetssökande på
Arbetsförmedlingen sedan sjukpenningen drogs in.
Försäkringskassan beslutar den 29 september 2008 att Irma omfattas
av SGI-skydd på grund av sitt arbetssökande. Eftersom prövningen
görs den 1 juli 2008 eller senare tillämpar Försäkringskassan 3 §
förordning (2000:1418) i dess nya lydelse.
8.3.4
Avbrott i arbetssökandet
För att få behålla och anpassa SGI under en arbetslöshetsperiod krävs alltså
bland annat att den arbetslöse är anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Det har efter hand utvecklats en praxis som innebär att en
försäkrad i vissa fall också har rätt att behålla sin SGI trots att personen
gjort avbrott i arbetssökandet.
I ett par äldre domar ansågs den försäkrade ha rätt att behålla sin SGI trots
att personen gjort avbrott i arbetssökandet (FÖD-dom 296-1984).
Försäkringskassans tolkning av domarna är att ett avbrott i arbetssökandet
på fem veckor i följd per kalenderår för ”semester” bör kunna tillåtas utan
att SGI påverkas. Det finns vare sig i lag eller i praxis några särskilda krav
på vad en person får och inte får göra under sin semester. Försäkringskassan
har därför inte heller några synpunkter på vad en person gör under ett sådant
kortare avbrott i arbetssökandet.
RR (nuvarande HFD) har tagit ställning till ett avbrott i arbetssökandet på
åtta veckor. RR fann att den tiden var för lång för att kunna medge undantag
från kravet på att vara anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. I
målet var det frågan om en arbetslös person som hade avbrutit sitt arbetssökande för semester i sitt hemland. Personen hade inte rätt att behålla sin
SGI. (RÅ 2003 ref.93)
Kammarrätten i Stockholm har i mål nr 2811-11 tagit ställning till ett
avbrott i arbetssökande på sex veckor och tre dagar. Den arbetslöse befann
sig utomlands med sin cancersjuke make som insjuknade i bronkit. Maken
blev ordinerad medicinsk behandling. Med hänsyn dels till att utlandsvistelsen varade mer än fem veckor, dels till att makens sjukdom vare sig
ledde till någon sjukhusvistelse eller till att han avråddes från att resa hem
till Sverige, bedömde Försäkringskassan att den arbetslöse inte hade rätt att
behålla sin SGI. Kammarrätten fastställde Försäkringskassans beslut.
Kammarrätten framhöll att skälen för en längre tids avbrott än fem veckor
bara bör anses godtagbara om de kan jämföras med att en arbetstagare i
samma situation kan anses ha lovlig frånvaro. I regel krävs att vistelsen har
förlängts med anledning av sjuhusvistelse på grund av avrådan från hemresa.
206
Vägledning 2004:5 Version 13
Enligt praxis har en försäkrad som är arbetslös rätt att behålla sitt SGI-skydd
under en kortare tid om han eller hon avbryter sitt arbetssökande för semester. I en dom har Regeringsrätten slagit fast att denna praxis även ska gälla
när den försäkrade tar semester i direkt anslutning till en kortare sjukperiod
som infallit under pågående arbetslöshet. (RÅ 2010 ref 107). Domen
handlar om en arbetslös försäkrad som först gjorde avbrott i sitt arbetssökande för en sjukperiod på två veckor och därefter i direkt anslutning hade
tre veckors semester. Först efter semesterperioden anmälde hon sig åter som
arbetssökande.
I ett senare avgörande från HFD (HFD 2012 ref. 3) ansåg HFD att SGIskyddet för arbetslösa även ska omfatta situationen där den försäkrade tar
semester i direkt anslutning till en sex veckor lång föräldraledighet under
pågående arbetslöshet.
Den senare domen innebär att SGI-skyddet för arbetslösa utvidgas till att
även omfatta situationer när en försäkrad, under pågående arbetslöshet, tar
semester i direkt anslutning till annat kortare SGI-skydd. En förutsättning
för att tillämpa detta utvidgade SGI-skydd är att den försäkrade har varit
anmäld på Arbetsförmedlingen innan SGI-skydd av annan anledning blir
aktuellt (Domsnytt 2012:26).
Försäkringskassans tolkning av domarna är att en person som är arbetssökande kan kombinera semester och andra avbrott i arbetssökandet och
behålla skyddet för sin SGI. För att det ska vara aktuellt så krävs att den
försäkrade är arbetssökande innan perioden av skydd och semester inleds.
I dagsläget saknas det stöd för att säga att en försäkrad efter längre tid än en
period med 7 veckors skydd följt av 5 veckors semester fortfarande kan
anses skydda sin tidigare SGI.
Försäkringskassan anser inte att det i dag finns stöd för att ytterligare utöka
tolkningen av när SGI är skyddad trots avbrott i arbetssökande. Det finns till
exempel inget stöd för att det går att göra avbrott vid flera tillfällen under ett
år eller ha en semesterperiod som är längre än fem veckor utan särskilda
skäl.
Avbrott efter avslutade studier
HFD har i ett mål avgjort frågan om SGI-skydd ska gälla för en försäkrad
som efter avslutade studier tagit semester och först därefter anmält sig som
arbetssökande genom Arbetsförmedlingen. Den försäkrade var inte anmäld
hos Arbetsförmedlingen före studierna.
HFD anförde följande. Det författningsreglerade SGI-skyddet vid arbetslöshet har utvidgats i praxis. Det har godtagits att en försäkrad får behålla sitt
SGI-skydd under kortare tid då han eller hon gjort ett avbrott i pågående
arbetssökande på grund av semester (jfr FÖD 1986:27 och RÅ 2003
ref. 93). Detta utvidgade SGI-skydd har också ansetts omfatta situationen
när en försäkrad tagit semester i direkt anslutning till en kortare sjukperiod,
respektive en sex veckor lång föräldraledighet, som infallit under pågående
arbetslöshet (se RÅ 2010 ref. 107 och HFD 2012 ref. 3).
207
Vägledning 2004:5 Version 13
Vidare anförde HFD att det författningsreglerade SGI-skyddet i praxis har
utvidgats på det sättet att det har godtagits att en försäkrad får behålla sitt
SGI-skydd under kortare tid då han eller hon har gjort ett avbrott i pågående
arbetssökande på grund av semester.
HFD slog fast att det inte finns någon anledning att låta detta utvidgade
SGI-skydd omfatta andra än arbetssökande. Med hänsyn till att den
försäkrade under den aktuella perioden inte var arbetssökande omfattades
hon därför inte av något SGI-skydd.
En person som är arbetssökande kan kombinera semester och andra avbrott i
arbetssökandet och ändå behålla skyddet för sin SGI. För att detta skydd ska
bestå krävs att den försäkrade är anmäld och aktivt söker arbete genom
Arbetsförmedlingen innan perioden av annat skydd och semester inleds
(Domsnytt 2014:10).
Avbrott som kan jämställas med semester
En arbetslös försäkrad hade på grund av en planerad operation den 5
november blivit avaktualiserad som aktivt arbetssökande på Arbetsförmedlingen redan den 4 november. Anledningen var att den försäkrade
behövde tiden den 4 november för att resa till operationsorten. Kammarrätten ansåg att resa till sjukhus i samband med operation kan jämställas
med semester. Med hänsyn till att varken lag eller praxis ställer krav på
särskilda aktiviteter under semesterledighet anser Försäkringskassan att
Kammarrättens bedömning är rimlig (Domsnytt 2012:28).
8.3.5
”i en omfattning som svarar mot...”
SGI-skyddet omfattar en försäkrad som är beredd ta ett erbjudet arbete i en
omfattning som svarar mot hans eller hennes fastställda SGI, samt aktivt
söker ett sådant arbete. Dessutom måste den arbetslöse vara anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. (3 § andra stycket förordningen
[2000:1418])
Är den försäkrade inte beredd att anta ett arbete i en sådan omfattning, och
inte heller aktivt söker ett sådant, ändras fastställd SGI till att motsvara
omfattningen av det arbete personen aktivt söker.
Den omfattning en person är anmäld som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen fungerar i de flesta fall som tillräcklig ledning i att bedöma
vilken omfattning en försäkrad är beredd att anta erbjudet arbete, samt aktivt
söker ett sådant arbete.
Berndt har en SGI baserad på inkomsten från ett heltidsarbete. Han
blir sedan arbetslös och söker ett nytt heltidsarbete hos Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Berndt.
208
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI ändras inte. Det beror på att Berndt är beredd anta erbjudet arbete
i samma omfattning som före förvärvsavbrottet och är anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Uno har en SGI baserad på inkomsten från ett halvtidsarbete. Han
söker ett heltidsarbete genom att vara anmäld som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Uno.
Unos fastställda SGI ändras inte, eftersom SGI-skyddet omfattar den
SGI som kan fastställas på inkomster från ett arbete före förvärvsavbrottet.
Saga har en SGI motsvarande inkomsten från ett heltidsarbete. Hon
söker endast halvtidsarbete genom att vara anmäld som arbetssökande
på Arbetsförmedlingen. Efter en tid sjukskriver sig Saga.
SGI fastställs till hälften av den SGI Saga hade när hon blev arbetslös.
Det beror på att Saga endast söker halvtidsarbete i stället för heltidsarbete.
Raija har en SGI på 200 000 kronor motsvarande inkomsten från ett
heltidsarbete. Hon blir arbetslös och är anmäld som arbetssökande på
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete. Efter en tid får hon ett halvtidsarbete inom samma yrkesområde som tidigare. Hon tjänar 130 000
kronor, det vill säga mer än hälften av hennes fastställda SGI. Hon
fortsätter att söka heltidsarbete. Efter en tid sjukskriver sig Raija.
SGI på 200 000 kronor ändras inte, eftersom Raijas arbete, tillsammans med hennes arbetssökande, motsvarar omfattningen av tidigare
fastställd SGI.
Osman har en SGI på 200 000 kronor fastställd på inkomsten från ett
heltidsarbete. Han blir arbetslös och söker arbete på heltid via Arbetsförmedlingen. Efter en tid får Osman ett fast arbete motsvarande 80
procent av heltid. Deltidsarbetet ger mer i lön än hela hans tidigare
heltidsarbete. Han tjänar 240 000 kronor. Han fortsätter att vara
arbetssökande till ett heltidsarbete. Efter en tid gör Osman anspråk på
tillfällig föräldrapenning.
Osmans SGI fastställs till 240 000 kronor på inkomsten från deltidsarbetet. Om vissa villkor är uppfyllda kan en SGI som kan fastställas
på inkomster före förvärvsavbrott vara skyddad mot sänkning.
Osmans deltidsinkomst är högre än hans tidigare heltidsinkomst.
209
Vägledning 2004:5 Version 13
För att bedöma villkoren för SGI-skydd är det i vissa situationer extra
viktigt att information om i vilken omfattning en person är anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen kompletteras med annan information. Det gäller i situationer då en försäkrad haft inkomster av anställning i
en omfattning som överstiger heltid, till exempel från en heltidsanställning
och från en bisyssla.
Lukas sjukanmäler sig. Han har en tidigare SGI fastställd som baseras
på heltidsarbete och bisyssla. Båda dessa arbeten upphörde för fyra
månader sedan. Under hela arbetslöshetsperioden har Lukas varit anmäld som arbetssökande till ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen.
Vid Försäkringskassans kontroll med Arbetsförmedlingen framgår att
en person inte kan vara anmäld som arbetssökande till mer än ett heltidsarbete. Lukas kommer in med egna uppgifter om att han söker
både heltidsarbete och en ny bisyssla i samma omfattning som tidigare
arbeten.
SGI som baseras på Lukas tidigare inkomster från heltidsarbetet och
bisysslan ändras inte, förutsatt att Försäkringskassan anser det styrkt
att Lukas är beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning som svarar
mot fastställd SGI, samt aktivt söker ett sådant arbete. Den tredje
förutsättningen för SGI-skydd, det vill säga att Lukas är anmäld som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen, är uppfylld.
Sara sjukanmäler sig under en arbetslöshetsperiod.
Försäkringskassans utredning visar att Sara har en tidigare SGI fastställd, baserad på heltidsarbete och bisyssla. I utredningen framkommer att Sara för två år sedan blev arbetslös från båda dessa
arbeten. Sara har därefter löpande varit anmäld som arbetssökande till
ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen. Sara uppger att hon inte
aktivt söker arbete till mer än heltid.
Försäkringskassan fastställer SGI efter Saras senaste heltidsarbete. En
förutsättning för SGI-skydd, det vill säga att Sara är anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen, är uppfylld. Däremot är Sara
endast beredd att anta och att aktivt söka ett heltidsarbete, vilket
innebär att SGI sänks.
Pierre har en SGI fastställd på inkomst av heltidsarbete och inkomst
av bisyssla. Den 1 januari blir Pierre arbetslös från sitt heltidsarbete.
Den 1 maj sjukanmäler han sig.
210
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassans utredning visar att Pierre oavbrutet har varit
anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete, samt fortsatt att arbeta i bisysslan.
Pierres SGI fastställs till att motsvara inkomsten från senaste heltidsarbete och inkomsten från bisysslan. Pierre har varit anmäld som
arbetssökande till ett heltidsarbete och fortsatt arbeta i bisysslan.
Därmed kan Pierre bedömas vara beredd att anta erbjudet arbetet,
samt aktivt söka ett sådant arbete, i en omfattning som svarar mot
hans tidigare SGI.
8.3.6
Egen företagare
Reglerna om SGI-skydd i samband med arbetslöshet omfattar även den som
är egen företagare, det vill säga personer som före arbetslösheten hade
inkomst av annat förvärvsarbete. Om den egna företagaren efter avslutat
arbete i företaget omfattas av SGI-skydd på grund av arbetslöshet, är det den
SGI-B som kan fastställas på inkomsten före förvärvsavbrottet som är
skyddad. SGI:n ska också omräknas efter förändringen av KPI. Frågan om
omräkning beskrivs i avsnitt 8.1.
William avvecklar sin enskilda firma där han arbetade heltid som
revisor. Han anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen
för att söka en heltidsanställning. Under arbetslöshetsperioden
kontaktar han Försäkringskassan för att ta ut föräldrapenning.
SGI-B fastställs på Williams inkomster från den enskilda firman. Först
när William får en anställning som uppfyller villkoren om varaktighet
kan SGI-B ändras till SGI-A.
Stöd till start av näringsverksamhet
En arbetslös person som bestämmer sig för att starta ett företag kan få stöd
under företagets första skede. Stöd till start av näringsverksamhet är ett
arbetsmarknadspolitiskt program och ersättningen betecknas som aktivitetsstöd (1 § 3 förordningen [2000:634] och 4 § förordningen [1996:1100]).
Den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning omfattas av SGI-skydd (26 kap.13 § SFB).
Håkan har under ett par år haft anställning som undersköterska. Arbetet
upphör och han blir arbetslös. Efter att ha omfattats av SGI-skydd
under arbetslöshet bestämmer han sig för att testa en företagsidé.
Arbetsförmedlingen beviljar honom aktivitetsstöd under sex månader.
Efter fyra månader råkar han ut för en trafikolycka vilket medför att
han tvingas avbryta perioden med aktivitetsstöd och avveckla sin
enskilda firma. Han sjukanmäler sig.
211
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-A fastställs efter Håkans inkomst från anställningen som undersköterska, eftersom Håkan omfattas av SGI-skydd under period med
aktivitetsstöd.
Catrin blir arbetslös efter ett par års anställning som pilot. Efter att ha
omfattats av SGI-skydd under arbetslöshet bestämmer hon sig för att
starta en enskild firma. Arbetsförmedlingen beviljar henne aktivitetsstöd under sex månader. Efter att perioden med aktivitetsstöd upphört
fortsätter hon att driva sitt företag. Efter två månaders arbete blir hon
sjuk och tvingas avveckla företaget. Catrin anmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Catrins avsikt var att fortsätta
att driva företaget om hon inte blivit sjuk.
SGI-B fastställs efter Catrins inkomster från hennes enskilda firma,
eftersom Catrin påbörjat arbete i företaget och hade för avsikt att
stadigvarande fortsätta arbeta i företaget om inte sjukskrivningen
hindrat henne. Sannolikt kan frågan om SGI under generellt uppbyggnadsskede behöva utredas.
Utredningen hade blivit densamma om Catrin hade avvecklat sitt företag av någon annan anledning än sjukdom.
8.3.7
Söker arbete på det sätt som Försäkringskassan
föreskriver
Undantag från kravet att vara anmäld hos Arbetsförmedlingen kan medges
om den försäkrade söker arbete på det sätt som Försäkringskassan föreskriver (3 § andra stycket 2 förordningen [2000:1418]).
Det här betyder att Försäkringskassan har getts möjlighet att föreskriva
andra sätt att behålla SGI vid arbetslöshet. Några sådana föreskrifter finns
dock inte för närvarande (november 2010).
8.4
Förvärvsavbrott på grund av studier
SGI-skydd gäller i samband med vissa studier (26 kap. 11 § SFB och 2 §
förordningen [2000:1418] om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för
sjukpenninggrundande inkomst) Som tidigare nämnts är reglerna om SGIskydd aktuella endast om en SGI kan fastställas på en förvärvsinkomst som
den försäkrade haft före förvärvsavbrottet. En förutsättning är alltså att det
finns en SGI som kan behöva omfattas av SGI-skydd när den försäkrade gör
ett förvärvsavbrott för studier.
I förarbetena till bestämmelserna om SGI-skydd vid studier sägs bland annat
att ”[s]tuderande som före studiernas början har en SGI fastställd får ha
denna vilande under hela studietiden. Så fort utbildningen är avslutad träder
denna vilande SGI i kraft igen”. Det står också att ”[m]ånga studerande
212
Vägledning 2004:5 Version 13
förvärvsarbetar emellertid parallellt med studierna och under ferierna. Ett
bortfall av sådan arbetsinkomst bör ersättas vid sjukdom på motsvarande
sätt som för övriga förvärvsarbetande. Den vilande SGI:n bör därför kombineras med en särskild studietids-SGI som beräknas på förvärvsinkomster
under utbildningstiden” (prop. 1983/84:127 Om förbättrad studiehjälp och
vissa sjukförsäkringsfrågor, s. 27 och 35).
Om en försäkrad inte har rätt till någon SGI innan han eller hon exempelvis
påbörjar studier med studiestöd, är bestämmelserna om SGI-skydd vid
studier inte tillämpliga. Däremot kan en studerande börja arbeta under
studietiden och ha rätt till en SGI som är beräknad enligt huvudreglerna i
25 kap. 2 och 3 §§ SFB. Se vidare i avsnitt 2.1.
En försäkrad kan alltså få en SGI enligt huvudreglerna på arbete som utförs
under studier med studiestöd. Om arbetet sedan avbryts eller minskas under
studierna är SGI skyddad på samma sätt som för en person som har utfört
arbetet före studier med studiestöd. Det har alltså ingen betydelse att arbetet
påbörjades under studierna. Anledningen till varför arbetet avbryts har
heller ingen betydelse.
Bestämmelserna om SGI-skydd vid exempelvis studier innebär vidare att
studierna måste medföra att den försäkrades arbetsinkomst minskar eller
upphör för att SGI-skydd ska kunna bli aktuellt. Om en försäkrad fortsätter
att arbeta under studietiden utan att inkomsten minskar är reglerna om
SGI-skydd vid studier, dvs. vilande SGI och studietids-SGI, inte tillämpliga.
Sverre arbetar halvtid och har en SGI baserad på inkomsten från detta
arbete. Han påbörjar halvtidsstudier som ska pågå två terminer. Sverre
får studiestöd men fortsätter sitt halvtidsarbete under studietiden.
Sverre omfattas inte av reglerna om SGI-skydd vid studier eftersom
studierna inte har medfört att hans inkomst har minskat.
Om Sverre i stället hade arbetat 75 procent när halvtidsstudierna påbörjades och sedan arbetat halvtid parallellt med studierna ska reglerna om SGI-skydd vid studier tillämpas eftersom studierna då hade
medfört att han minskat sin inkomst.
SGI-skydd i samband med studier är i övrigt kopplat till två faktorer. I den
ena studiesituationen är det av avgörande betydelse hur studierna finansieras
(studier med studiestöd). I den andra studiesituationen är det typen av
studier (studier inom yrkesområdet) som är avgörande för om det kan bli
aktuellt med SGI-skydd.
När det gäller rätten till exempelvis föräldrapenning eller sjukpenning under
studietid hänvisas till Vägledning 2002:1 Föräldrapenning och Vägledning
2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
213
Vägledning 2004:5 Version 13
8.4.1
Studier med studiestöd
SGI-skydd gäller för den som studerar och får
• studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander.
(26 kap. 11 § SFB och 2 § 1 förordningen [2000:1418])
Vid tillämpning av bestämmelsen i 26 kap. 11 § SFB likställs studiestöd
enligt den upphävda studiestödslagen (1973:349) eller enligt övergångsbestämmelserna till studiestödslagen (1999:1395) med studiestöd enligt
studiestödslagen (1999:1395) (4 kap. 3 § SFBP). Med hänsyn till vissa
studiers längd och möjligheterna att göra studieuppehåll kan övergångsbestämmelserna få betydelse under avsevärd tid (prop. 2008/09:200 del 2,
s. 599)
Lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande upphävdes
den 1 januari 2007. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för rekryteringsbidrag som lämnats enligt den upphävda lagen (övergångsbestämmelse till
2 § 1 förordningen [2000:1418]).
Med studiestöd avses studiehjälp eller studiemedel (1 kap. 1 § studiestödslagen [1999:1395]). Studiehjälp består av studiebidrag, inackorderingstilllägg och extra tillägg (2 kap. 1 § studiestödslagen). Studiemedel består av
studiebidrag och studielån (3 kap. 1 § studiestödslagen). Det är endast de
uppräknade formerna för studiefinansiering som ger rätt till SGI-skydd
(RR-dom 4651-1997 är refererad RÅ 1998:36 och FÖD-dom 1530-1988 är
refererad FÖD 1989:28).
Åsa har arbetat i tre år som civilekonom när hon blir uppsagd från sin
anställning. Hon börjar studera för att utbilda sig till pilot. Studierna
beräknas pågå i tre år. Åsa finansierar studierna med ett arv. Hon har
inga inkomster vid sidan av studierna. Efter fyra månader tvingas hon
avbryta studierna på grund av sjukdom. Åsa sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassan bedömer att studierna inte bedrivs inom det egna
yrkesområdet.
Åsas SGI blir 0. Åsa uppfyller inte villkoren för SGI-skydd i samband
med studier, eftersom hon inte finansierat studierna på det sätt som
krävs.
214
Vägledning 2004:5 Version 13
Carin har arbetat i tre år som sjuksköterska när hon blir uppsagd från
sin anställning. Hon börjar studera för att utbilda sig till polis. Studierna beräknas pågå i fyra år. Under det första studieåret tänker hon
endast ta ut studiebidragsdelen. Efter fyra månader tvingas Carin avbryta studierna på grund av sjukdom. Hon sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
Carin uppfyller villkoren för SGI-skydd i samband med studier,
eftersom hon bedriver studier med studiestöd.
En studerande kan välja att få studiemedel på följande sätt (se till exempel
information på CSN:s hemsida: www.csn.se). I en omfattning som:
• svarar mot studietakten
• inte svarar mot studietakten. En studerande kan till exempel ha halvt
studiemedel vid heltidsstudier. I dessa fall betalas studiemedlet ut
löpande under terminen.
I båda dessa fall studerar en försäkrad med studiemedel och omfattas därför
av SGI-skydd. Sistnämnda alternativ kan vara intressant, eftersom det ger
möjlighet att spara veckor med studiemedel. På det här sättet kan en
studieperiod med studiemedel förlängas.
Ytterligare ett alternativ finns:
• En studerande kan välja att få studiemedel endast vissa veckor av en
termin, till exempel de första tio veckorna.
Även det här alternativet ger möjlighet att spara veckor med studiemedel.
Enligt 2 § 1 förordningen (2000:1418) ska en fastställd SGI vara skyddad
mot sänkning då en studerande bedriver studier med studiestöd. En person
som inte har studiemedel vissa delar av en termin, studerar periodvis inte
med studiestöd. Det här medför att SGI-skyddet upphör från och med den
första dagen han eller hon inte har studiemedel. Detta blir fallet i alternativ
3 ovan.
Max har arbetat i två år som vårdbiträde när han blir uppsagd från sin
heltidsanställning. Efter att under fyra månader ha varit anmäld som
arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete
påbörjar han den 1 september studier till förskolelärare. Studierna
kommer att pågå under lång tid. Max vill spara veckor med studiemedel till slutet av studietiden. Under den första terminen har han
därför helt studiemedel endast perioden september–november. Från
den 1 december till terminsslutet lever Max på sparade pengar. I
mitten av december tvingas han avbryta studierna på grund av
sjukdom. Max sjukanmäler sig till Försäkringskassan.
215
Vägledning 2004:5 Version 13
Max uppfyller inte villkoren för SGI-skydd i samband med studier,
eftersom han sedan den 1 december studerat utan att få studiemedel.
Om Försäkringskassan får kännedom om att en försäkrad överväger att
studera utan att löpande ha studiemedel är det extra viktigt att informera om
reglerna för SGI-skydd.
CSN:s studiemedelsperioder för en hel termin stämmer inte alltid överens
med ett universitets kursplaner för samma termin. Därför kan vissa personer
studera en kortare tid utan studiestöd. Det kan bland annat förekomma vid
terminsslut. Det är inte rimligt att personer som beviljats studiestöd för
terminens samtliga 20 veckor ska få sin SGI sänkt. En vilande SGI får i
stället anses skyddad mot sänkning även när ett universitetets studieplan för
en hel termins studier inte till fullo stämmer överens med CSN:s studiemedelsperiod för samma termin.
Kajsa börjar studera med studiestöd. Hon har beviljats studiestöd för
studier under hela terminen, det vill säga under 20 veckor. Studiestödet
är beviljat till och med den 5 januari. Den 20 januari sjukanmäler sig
Kajsa till Försäkringskassan.
Försäkringskassans utredning visar att Kajsa varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete från och med den
13 januari. Kajsa har avslutat sina studier och har nu för avsikt att
förvärvsarbeta. Utredningen visar att Kajsa haft ett heltidsarbete före
studierna som kan ligga till grund för SGI. Försäkringskassan begär in
universitetets studieplan. Där framgår att de studier Kajsa bedrivit
avslutades den 12 januari. Universitets studieplan överensstämmer
inte till fullo med CSN:s studiemedelsperiod.
Kajsa har löpande studerat med studiestöd under hela terminen. Hon
har inte kunnat få studiemedel för flera veckor. Kajsa har inte heller
haft möjlighet att anmäla sig som arbetssökande före den 13 januari på
grund av att studierna avslutades först den 12 januari. Att universitetets
studieplan inte överensstämmer med CSN:s studiemedelsperiod kan
inte missgynna Kajsa.
Kajsas SGI får därför anses skyddad mot sänkning även mellan den
6 januari och den 12 januari.
216
Vägledning 2004:5 Version 13
8.4.2
Studier inom eget yrkesområde
En försäkrad som studerar utan att ha studiestöd eller utbildningsbidrag för
doktorander kan i vissa fall ändå omfattas av SGI-skydd. Den som
• är ledig från sin anställning för studier inom det egna yrkesområdet har
SGI-skydd under hela studietiden
• inte är ledig från sin anställning, till exempel försäkrade som är arbetslösa eller egen företagare, men ändå studerar inom eget yrkesområde har
SGI-skydd under högst ett år.
(2 § 2 och 3 förordningen [2000:1418])
Etablerad inom det egna yrkesområdet
En förutsättning för att anses studera inom eget yrkesområde är att en
person faktiskt har ett eget yrkesområde. Av det här följer att det krävs
någon form av etablering i ett yrke (RFV Anser 1997:6, s. 26 f.).
FÖD har i ett antal mål uttalat sig i frågan. Sedan länge har praxis intagit
ståndpunkten att den försäkrade måste ha förvärvsarbetat minst ett år inom
yrket för att anses som etablerad inom yrkesområdet (Westerhäll [1986],
s. 146, se även RFV Anser 1997:6, s. 25 jämfört med FÖD-dom 405-1982).
Tid som den försäkrade arbetat som praktikant eller elev inom yrket räknas
inte in i ettårsperioden (FÖD-dom 1495-1978 och FÖD-dom 122-1981).
Liknande arbete
Som villkor för att studier inom det egna yrkesområdet ska ge SGI-skydd,
har i praxis krävts att studierna antas komma att leda till ett arbete av i
huvudsak likartad typ som det yrke den försäkrade är etablerad i. Studier
anses som regel inte bedrivas inom det egna yrkesområdet när det gäller
studier som syftar till ett arbete med
• i huvudsak andra arbetsuppgifter,
• en lönereglering efter helt andra principer än de som gällde för det gamla
arbetet,
• annat ansvar, och
• andra arbetsvillkor.
(FÖD 1982:19)
Vid bedömningen av om studier kan anses bedrivna inom det egna yrkesområdet eller inte kan den försäkrades avsikt ha betydelse. Härigenom kan
även grundskole- respektive gymnasiestudier i allmänna ämnen anses
bedrivna inom det egna yrkesområdet, i de fall studierna uppgetts vara en
förutsättning för fortsatta studier med inriktning på det egna yrkesområdet
(se till exempel FÖD 1982:20, och RFV Anser 1997:6, s. 27).
För att högskole- eller universitetsstudier ska anses bedrivas inom eget
yrkesområde får studierna inte vara inriktade mot att ge en mer generell
217
Vägledning 2004:5 Version 13
kompetens. I stället bör de ha en inriktning på just det område inom vilken
den försäkrade arbetar (RFV Anser 1997:6, s. 27, Domsnytt 2012:073).
Grundskole- eller gymnasiestudier i allmänna ämnen kan alltså vara studier
inom eget yrkesområde om studierna uppges vara en förutsättning för
fortsatta studier med inriktning på det egna yrkesområdet. Det finns inte
någon motsvarande praxis om högskole- eller universitetsstudier i allmänna
ämnen.
Fortsatta studier efter allmänna högskole- eller universitetsstudier innebär i
regel doktorandstudier på en forskarutbildning. I allmänhet torde det vara ett
ganska stort steg mellan ett yrke som en person utan högskole- och universitetsexamen kan arbeta inom och de yrken som en forskarutbildning leder
till.
En person kan efter avlagd doktorsexamen fortsätta med postdoktorala
studier. Studierna bedrivs i regel utomlands och finansieras för flertalet med
stipendier. Syftet med postdoktorala studier är att forskare ska få möjlighet
att förkovra sig vid en vetenskaplig institution på annan ort för att därigenom få nya – vanligen internationella – forskningserfarenheter.
Frågan om postdoktorala studier är studier inom eget yrkesområde har inte
prövats i högsta instans. Däremot har kammarrätten i två domar konstaterat
att postdoktorala studier var att anse som studier inom eget yrkesområde.
Rättsläget indikerar att postdoktorala studier många gånger är studier inom
eget yrkesområde. Försäkringskassan måste dock i varje enskilt ärende där
postdoktorala studier är aktuella utreda om omständigheterna är sådana att
villkoren för SGI-skydd i samband med studier inom eget yrkesområde är
uppfyllda.
I den ena kammarrättsdomen var det frågan om en kvinna som i ungefär fem
år haft en doktorandtjänst som avslutades med avlagd doktorsexamen.
Enligt arbetsgivaren hade kvinnan både varit verksam som forskare och
undervisat. Hon hade haft rätt till en SGI på grundval av inkomsterna från
doktorandtjänsten.
Kammarrätten menade att kvinnans verksamhet inom ramen för doktorandtjänsten skulle anses vara hennes yrkesområde. Eftersom hon haft tjänsten i
fem år fick kvinnan även anses vara etablerad inom detta yrkesområde.
Kammarrätten menade att de postdoktorsstudier som kvinnan bedrivit hade
ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som
vidareutbildning inom eget yrkesområde. (KRNS-dom 2051-1996)
Det andra avgörandet gällde en man som under cirka ett och ett halvt år av
doktorandtiden hade arbetat som assistent med utbildningsbidrag om 80
procent och därutöver haft en undervisningstjänst om 20 procent. Därefter
hade han en doktorandtjänst under ungefär ett och ett halvt år och en
anställning som forskarassistent i cirka ett halvår. Efter doktorsexamen hade
mannen haft en anställning som forskare i ett halvår och därefter fått en
tjänst som forskarassistent. Efter en månad beviljades han tjänstledighet för
att bedriva postdoktorala studier i Tyskland.
218
Vägledning 2004:5 Version 13
Kammarrätten konstaterade att mannen, såväl under doktorandtiden som
därefter haft olika tjänster med inriktning på forskning inom sitt ämnesområde. Kammarrätten konstaterade att mannen fått sedvanlig lön för sitt
arbete och att lönen även berättigade till en SGI. Mot bakgrund av detta
menade kammarrätten att den verksamhet mannen ägnade sig åt inom ramen
för nämnda tjänster skulle anses som hans yrkesområde. Med hänsyn till
den tid som han hade haft tjänsterna fick mannen även anses vara etablerad
inom detta yrkesområde. De postdoktorsstudier som mannen bedrivit hade
ett direkt samband med tidigare verksamhet. Studierna skulle därför ses som
vidareutbildning inom eget yrkesområde. (KRNS-dom 3168-1996)
I domsregistret på Fia och i RFV Anser 1997:6 (s. 24 f.) finns ett stort antal
domar som ytterligare belyser frågan om studier inom det egna yrkesområdet.
Förhandsbesked
Det förekommer att försäkrade kontaktar Försäkringskassan och önskar
besked om hans eller hennes planerade studier kan anses som studier inom
eget yrkesområde och därmed ge SGI-skydd.
Enligt 26 kap. 3 § SFB ska Försäkringskassan på begäran av en försäkrad
bestämma hans eller hennes SGI även om något ersättningsärende inte är
aktuellt. Av författningskommentarerna till SFB framgår att detta är tänkt att
vara en villkorslös rättighet (prop. 2008/09:200, s. 443). Om en försäkrad
begär det har Försäkringskassan alltså ingen möjlighet att neka att utreda
hans eller hennes SGI för att bedöma om SGI-skyddad tid gäller under de
tilltänkta studierna (26 kap. 11 § SFB och 2 § 2 och förordningen
[2000:1418]).
Metodstöd – förhandsbesked
Försäkringskassan ska i en sådan situation fatta ett formellt beslut om SGI,
det vill säga att SGI omfattas av skydd om övriga villkor är uppfyllda, från
och med en tidpunkt framåt i tiden. I beslutet ska det stå att beslutet gäller
under förutsättning att den försäkrade från och med den tidpunkten bedriver
de aktuella studierna och att studierna påbörjas inom föreskriven tid efter
förvärvsavbrott eller annat SGI-skydd.
8.4.3
Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och
trygghetsstiftelser
Genom sin anställning omfattas vissa arbetstagare av omställningsavtal som
arbetsmarknadens parter tillsammans har tecknat. Sådana omställningsavtal
syftar till att ge arbetstagare, som har sagts upp eller riskerar att sägas upp,
stöd i omställningen till ny försörjning. Omställningsavtalen administreras
av s.k. trygghetsråd. Ett trygghetsråd kan till exempel vara en stiftelse som
bildats av arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer med ändamål att främja
åtgärder som syftar till att finna ett nytt arbete för arbetstagare som drabbas
av exempelvis driftinskränkning, företagsnedläggning eller rationalisering
av verksamhet (prop. 2004/05:108 s. 21–22).
219
Vägledning 2004:5 Version 13
Trygghetsråden ger bland annat omställningsstöd i form av individuellt
formade handlingsprogram för att underlätta för arbetslösa att få ett nytt
arbete. I omställningsstödet kan trygghetsråden helt eller delvis ge ekonomiskt bidrag (numera periodiskt ekonomiskt stöd) till studier, praktik, start av
eget företag eller annan aktivitet (prop. 2004/05:108 s. 22).
Trygghetsråden är skyldiga att betala sociala avgifter för ersättningar som
betalas ut som omställningsstöd. Ersättningarna är också skattepliktiga för
den enskilde. Den ersättning som den enskilde erhåller från trygghetsråden
ingår dock inte i sådan inkomst som kan läggas till grund för SGI (prop.
2004/05:108 s. 22).
Från och med den 1 juli 2005 ska däremot bestämmelserna om SGI-skydd
tillämpas för en försäkrad som får periodiskt ekonomiskt stöd, utgivet i
enlighet med särskilda avtal som ingåtts mellan arbetsmarknadens parter,
s.k. trygghetsråd och trygghetsstiftelser.(26 kap. 12 § SFB och 2 a §
förordningen [2000:1418]) samt 4 kap. 4 § SFBP). Skyddet innebär att SGI
blir vilande under den period som det ekonomiska stödet betalas ut. Se
vidare avsnitt 8.4.4
Med uttrycket ”periodiskt ekonomiskt stöd” avses att ersättningen ska
betalas ut med periodicitet, dvs. månatligen, och inte endast en gång i form
av någon engångsersättning (prop. 2004/05:108 s. 23 och 33).
De nya bestämmelserna ska tillämpas när det gäller ersättningar som betalas
ut och som avser tid efter ikraftträdandet. Har ersättning betalats ut för tid
före ikraftträdandet och SGI:n har sänkts dessförinnan kan de nya reglerna
således inte tillämpas (prop. 2004/05:108 s. 35). Detsamma gäller då
ersättning betalats ut före ikraftträdandet och SGI:n skulle ha sänkts om
Försäkringskassan känt till samtliga förhållanden.
8.4.4
SGI-skydd vid studier – Vilande SGI
SGI-skydd vid vissa förvärvsavbrott i samband med studier innebär att SGI
och eventuell årsarbetstid hålls vilande under studietiden för att åter kunna
aktiveras när studierna avslutas definitivt.
SGI blir vilande för försäkrade som studerar
• och får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• och får bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander,
• inom det egna yrkesområdet.
Bestämmelserna om vilande SGI gäller även för försäkrade som
• får periodiskt ekonomiskt stöd för studier, praktik, start av eget företag
eller annan jämförbar aktivitet eller
• deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning,
220
Vägledning 2004:5 Version 13
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan för vissa nyanlända
invandrare
• som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och får livränta enligt
arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande ersättning enligt annan
författning och
• fullgör plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt,
eller
• genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt som är
längre än 60 dagar.
(26 kap. 19–21 §§ SFB och 1–2 a §§ förordningen [2000:1418]))
När det gäller de sista två grupperna, se vidare i avsnitt 8.6 Förvärvsavbrott
på grund av plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring och avsnitt 9.4 Livränta.
Reglerna om SGI-skydd vid studier bygger på att studiestöd har beviljats
och betalas ut även för sjukdomsperioder under utbildningstiden. Studiestöd
beviljas normalt för en eller två terminers studier och för en bestämd
utbildning. Enligt huvudreglerna gäller SGI-skyddet under tid stödet är
beviljat. SGI-skyddet gäller också under ferietid som infaller mellan studieterminerna i den utbildning som den försäkrade har beviljats studiestöd
(prop. 1983/84:127 s. 27).
SGI är alltså skyddad och hålls vilande under hela studietiden, det vill säga
även under uppehåll mellan terminer.
Hedvig studerar och har beviljats studiestöd för hela höstterminen, det
vill säga under 20 veckor. I december får hon besked om att hon beviljats studiestöd även för hela vårterminen. Höstterminens studiestöd
är beviljat till och med den 5 januari. Från och med den 14 januari, när
vårterminen startar, kommer Hedvig åter att få studiestöd. Hedvig
anmäler sig inte som arbetssökande under studieuppehållet mellan
höst- och vårtermin.
Hedvigs SGI sänks inte på grund av uppehållet mellan höst- och vårtermin. Det beror på att SGI är vilande och skyddad mot sänkning
även under uppehåll som infaller mellan terminerna.
Vilande SGI aktiveras först när den utbildning för vilken studiestödet
beviljats är avslutad. En studerande kan naturligtvis dessförinnan avbryta
studierna. Om den studerande blir sjuk fortsätter studiestödet i regel att
betalas ut under den period det har beviljats för. Om den studerande avbryter studierna på grund av sjukdom eller av annan orsak, och inte längre
har studiestöd, kan vilande SGI aktiveras. (prop. 1983/84:127, s. 27)
En vilande SGI aktiveras först när det har betydelse, vanligen när den
försäkrade anmäler ett ersättningsärende. Se även avsnitt 7.3.
221
Vägledning 2004:5 Version 13
Bestämmelserna om SGI-skydd vid studier innebär att hela SGI ska hållas
vilande under den försäkrades studietid. Det gäller oavsett omfattningen av
studierna under förutsättning att studierna har medfört att den försäkrades
inkomst har minskat eller upphört. Vid sjukdom under utbildningstiden ska
sjukpenningen beräknas enbart på inkomst av eget arbete under studietiden
(26 kap. 19 § SFB). Se vidare nästa avsnitt.
Det här innebär att den som på grund av till exempel sjukdom endast klarar
av att studera på halvtid får halvt studiestöd men inte någon sjukpenning
enligt vilande SGI, eftersom vilande SGI endast kan aktiveras när personen
har avbrutit sina studier. SGI kan alltså inte göras delvis vilande. SGI kan
inte heller om den gjorts vilande aktiveras delvis. (KRNG-dom 7386-2000,
KRNS-dom 497-2002 och KRNS-dom 3599-2002, se även SGI-utredningens betänkande [SOU 2003:50] Sjukpenninggrundande inkomst: skydd och
anpassning, s. 85 f. och 180 f.).
Fanny är helt sjukskriven. Efter en tid börjar hon studera med studiestöd på halvtid och inkommer med läkarintyg om halv sjukskrivning
parallellt med studierna.
Fanny kan inte få någon sjukpenning, eftersom SGI är helt vilande
under studier med studiestöd.
Samma principer om vilande SGI gäller för övriga grupper som omfattas av
reglerna, till exempel försäkrade som studerar inom det egna yrkesområdet,
deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller deltar i
en etableringsplan som avses i lagen (2010:197) om etableringsinsatser för
vissa nyanlända invandrare (26 kap. 16 a § SFB).
Från huvudreglerna om att SGI ska hållas vilande under hela studietiden
finns vissa undantag som berörs i kommande avsnitt: Vilande SGI kan i
vissa situationer användas under studietid.
8.4.5
Inkomst under studietiden – Studietids-SGI
Den som har inkomst av eget arbete under studietiden kan få en studietidsSGI. Det gäller försäkrade som bedriver studier
• och får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395),
• och får bidrag enligt förordningen (1995:938) om utbildningsbidrag för
doktorander,
• inom det egna yrkesområdet,
• eller praktik, start av eget företag eller annan jämförbar aktivitet och får
periodisk ersättning från trygghetsråd eller trygghetsstiftelser eller
• deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning.
(26 kap. 19 § SFB och 1–2 a §§ förordning [2000:1418])
222
Vägledning 2004:5 Version 13
Vid ytterligare två typer av förvärvsavbrott ska SGI beräknas på motsvarande sätt som studietids-SGI. Det gäller för
• personer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering och har livränta
enligt arbetsskadeförsäkringen eller motsvarande ersättning enligt annan
författning och
• personer som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som
rekryt, dock endast vid utbildning/tjänstgöring som är längre än 60 dagar
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan för vissa nyanlända
invandrare.
(26 kap. 20 och 21 §§ SFB)
När det gäller dessa tre grupper, se vidare i avsnitt 9.4 Livränta, 8.6 och 8.7.
Studietids-SGI fastställs enbart på grundval av den inkomst av eget arbete
som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om studietids-SGI
fastställs beräknas även årsarbetstid. Den beräknas enbart på det antal
arbetstimmar som den försäkrade antas förvärvsarbeta under utbildningstiden. (26 kap. 19 § SFB)
För den som studerar med studiestöd inräknas ferier som infaller mellan
studieterminerna i studietiden (prop. 1983/84:127, s. 25 f.).
Studietids-SGI och årsarbetstid fastställs i regel först när den försäkrade
begär ersättning. Studietids-SGI ligger sedan till grund för beräkning av till
exempel sjukpenning och tillfällig föräldrapenning under studietiden
(26 kap. 19 § SFB och prop. 1986/87:69, Om förbättrad kompensation vid
korttidssjukdom och vid tillfällig vård av barn, s. 42 f.).
Studietids-SGI ska beräknas även om förvärvsarbetet avses pågå kortare tid
än sex månader (prop. 1985/86:128 Om vissa sjukförsäkringsfrågor för
studerande, s. 18).
Det finns alltså inget krav på att arbetet är årligen återkommande eller
stadigvarande för att få en studietids-SGI fastställd. Ett krav är dock att
inkomsten måste uppgå till minst 24 procent av prisbasbeloppet (25 kap. 3 §
punkt 3 SFB).
Cornelia arbetar heltid under 2 månader vid sidan av studierna.
Månadslönen är 13 000 kronor.
Cornelias studietids-SGI blir 2 månader x 13 000 kronor = 26 000
kronor.
223
Vägledning 2004:5 Version 13
Gina studerar med studiestöd. Hon arbetar heltid en dag per vecka under 36 veckor. Lönen är 100 kronor per timme.
Ginas studietids-SGI blir 8 timmar x 100 kronor = 800 kronor per dag
x 36 dagar = 28 800 kronor.
Filippa studerar på halvtid. Vid sidan av studierna arbetar hon halvtid.
Hon tjänar 10 000 kronor per månad. Hon avser att arbeta så under
hela året. Efter en tids studier blir Filippa sjuk.
Försäkringskassan beräknar Filippas studietids-SGI till 120 000
kronor.
Louise är helt sjukskriven från en heltidsanställning. Hennes SGI är
240 000 kronor. Hon påbörjar deltidsstudier med studiestöd och
kommer in med ett läkarintyg om fortsatt sjukskrivning på halvtid.
Hon avser att åtminstone studera en termin. Louise yrkar att få en
studietids-SGI på 120 000 kronor.
Försäkringskassan kan inte beräkna någon studietids-SGI för Louise.
Det beror på att Louise inte kan antas få några arbetsinkomster vid
sidan av studierna på grund av sjukskrivningen. Det är sjukdomen
som har gjort att hon påbörjat studierna.
Studietids-SGI vid stöd till start av näringsverksamhet
Stöd till start av näringsverksamhet är ett arbetsmarknadspolitiskt program
och ersättningen betecknas som aktivitetsstöd (1 § 3 förordningen
[2000:634] och 4 § förordningen [1996:1100]).
En person som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd får sin SGI vilande. Vid sjukdom behåller personen sitt aktivitetsstöd.
En studietids-SGI kan fastställas på de inkomster den försäkrade kan antas
få under period med stöd till start av näringsverksamhet.
Studietids-SGI kan fastställas på inkomst av eget arbete som den studerande
eller programdeltagaren kan ha under ferier eller vid sidan av studierna eller
programmet (prop. 1983/84:127, s. 25 och prop. 1992/93:150 Med förslag
till slutlig reglering till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 m.m., bilaga 8,
s. 21 f.). Det här innebär att inkomster från en verksamhet för vilken aktivitetsstöd lämnas inte kan läggas till grund för studietids-SGI.
224
Vägledning 2004:5 Version 13
Charlotte har precis startat ett eget företag. Hon får helt aktivitetsstöd.
Vid sidan om arbetet i den egna firman arbetar hon varje helg på en
restaurant. Hennes helginkomster är 1 000 kronor och hennes arbete
beräknas pågå i tio veckor.
Charlottes studietids-SGI blir 1 000 kronor x 10 veckor = 10 000
kronor.
Ali har en SGI-A fastställd på en tidigare anställning. Ali beviljas helt
aktivitetsstöd för start av eget företag. Ali kontaktar Försäkringskassan för att anmäla SGI-B och karens för att kunna betala lägre
egenavgifter.
Försäkringskassan kan inte beräkna någon SGI-B och inte heller fastställa någon karenstid. Det beror på att inkomster från en verksamhet
för vilken aktivitetsstöd lämnas inte kan läggas till grund för studietids-SGI.
För mer information om karenstid hänvisas till avsnitt 5.15.
8.4.6
Vilande SGI ska i vissa situationer användas under
studietid
SGI är skyddad och ska vara vilande i vissa situationer. SGI är också
skyddad och ska vara vilande under ferietid som infaller mellan studieterminerna. Vilande SGI aktiveras först i samband med ett ersättningsärende
när utbildningen är avslutad. Från dessa huvudregler finns emellertid vissa
undantag.
Studieuppehåll mellan vår- och hösttermin
För försäkrade som bedriver studier enligt nämnda former gäller särskilda
regler för beräkning av sjukpenning under studieuppehåll mellan vår- och
hösttermin. För vissa personer ska sjukpenningen beräknas på grundval av
vilande SGI om denna är högre än studietids-SGI. Det gäller när den
försäkrade är arbetslös och när en försäkrad blir sjuk som annars skulle ha
fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringsersättning. Se
vidare vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
Andra ferier
Under andra ferier än sommaruppehåll, såsom till exempel julferier,
beräknas ersättning alltid enligt studietids-SGI (prop. 1985/86:128, s. 16).
225
Vägledning 2004:5 Version 13
Tillfällig föräldrapenning och närståendepenning
För dessa förmåner gäller att ersättningen alltid beräknas på grundval av
studietids-SGI under studietid, även under sommarferier (prop. 1986/87:69,
s. 42 f. och 47 f., prop. 1988/89:111 Om utlandssvenskars avgifter vid
sjukvård i Sverige m.m., s. 16 och 8 § första stycket lagen [1988:1465] om
ersättning och ledighet för närståendevård).
Tobias studerar sedan två år tillbaka med studiestöd. Han har en vilande SGI fastställd till 150 000 kronor. Han arbetar inte vid sidan om
studierna. Första dagen på sommaruppehållet anmäler sig Tobias som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Han har ingen studiesocial
förmån under uppehållet. Han avser att fortsätta att studera till hösten.
Efter en veckas uppehåll anmäler Tobias uttag av tillfällig föräldrapenning för vård av barn.
Tobias kan inte få någon tillfällig föräldrapenning eftersom hans inte
har rätt till en studietids-SGI.
En förutsättning för att tillämpa dessa regler är att personen kan anses göra
ett studieuppehåll mellan vår- och hösttermin. Avser inte personen att
studera till hösten, kan han eller hon inte anses göra ett sådant studieuppehåll. Därmed kan vilande SGI aktiveras.
Om en försäkrad sökt eller avser att söka utbildningsplats eller studiestöd
för höstterminen, får personen anses göra ett studieuppehåll mellan vår- och
hösttermin. Detsamma gäller om personen redan fått ett antagningsbesked
eller beviljats studiestöd för höstterminen.
En försäkrad kan emellertid uttrycka en avsikt att inte söka fortsatt studiestöd eller ha fått besked om avslag på ansökan om studiestöd. Personen kan
även ha fått besked om att han eller hon inte blivit antagen till utbildningen.
I de här situationerna kan personen i regel inte anses göra ett studieuppehåll
mellan terminerna. Studierna får ses som avslutade. Förutsättningen är
förstås att det inte heller i övrigt framkommer något om att den försäkrade
avser att studera till hösten. Om en sådan försäkrad blir sjuk under sommaren kan ersättning beräknas på grundval av en aktiverad vilande SGI om
övriga förutsättningar är uppfyllda.
När Försäkringskassan ska bedöma om det skett ett studieuppehåll mellan
vår- och hösttermin har inte typen av utbildning någon avgörande betydelse.
Det avgörande är om den försäkrade avser att fortsätta att studera eller inte
efter uppehållet.
Föräldrapenning
Den som är föräldraledig under studietid har rätt till föräldrapenning enligt
vilande SGI om denna överstiger den studietids SGI som beräknats under
studietid. Det här gäller under hela studietiden. (12 kap. 25 § SFB och bet.
1985/86: SfU17 Om sjukförsäkringsfrågor för studerande m.m., s. 4)
226
Vägledning 2004:5 Version 13
Plikttjänstgöring m.m.
En totalförsvarspliktig som under studietid fullgör annan värnplikt eller
civilplikt än den grundutbildning som avses i lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, får sin dagpenning kalenderdagsberäknad. Det här framgår av
2 kap. 2 § första stycket i förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga. Dagpenningen beräknas därför efter vilande SGI (se även
prop. 1986/87:69, s. 53).
8.5
Förvärvsavbrott på grund av sjukdom
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon
anledning som ger rätt till
• sjukpenning,
• ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning
• rehabiliteringsersättning, eller
• motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen, eller annan
jämförbar ekonomisk förmån.
(26 kap. 17 § SFB)
Det som förenar nämnda förmåner är att de lämnas när en person i någon
mening är arbetsoförmögen på grund av sjukdom.
Föräldrapenning är därför ett exempel på en förmån som inte är jämförbar.
Förvärvsavbrottet beror inte på omständigheter i personens hälsotillstånd
(sjukdom) utan på yttre omständigheter (vård av barn).
Frågan om hur SGI kan ändras under SGI-skydd beskrivs i avsnitt 8.1.
8.5.1
Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning
SGI är alltså skyddad mot sänkning så länge den försäkrade är berättigad till
exempelvis sjukpenning. Det här SGI-skyddet har ingen koppling till i
vilken omfattning personen är berättigad till sjukpenning.
Ett mål från kammarrätten handlade om en kvinna med en SGI baserad på
ett heltidsarbete. Kvinnan fick halv sjukpenning från Försäkringskassan.
Hon omfattades inte av något SGI-skydd för den resterande halvtiden.
Kammarrätten ansåg att kvinnans hela SGI var skyddad mot sänkning
eftersom hon inte förvärvsarbetade av anledning som berättigade till
sjukpenning. (KRNS-dom 2942-2002)
Robin blir helt sjukskriven under en arbetslöshetsperiod. Han uppfyller villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet.
Försäkringskassan fastställer SGI till 200 000 kronor efter ett tidigare
heltidsarbete.
227
Vägledning 2004:5 Version 13
Efter ett par månaders sjukskrivning tillfrisknar Robin till hälften och
påbörjar ett stadigvarande halvtidsarbete. Han tjänar 120 000 kronor
på årsbasis. På den andra halvan är han fortsatt sjukskriven.
Robins SGI påverkas inte, eftersom SGI är skyddad under tid då
Robin är berättigad till sjukpenning.
Laura blir helt sjukskriven under en arbetslöshetsperiod.
Försäkringskassan utreder och beslutar SGI till 200 000 kronor
baserad på ett heltidsarbete som hon hade för ett halvår sedan. Efter en
tid friskskriver sig Laura till hälften. Hon anmäler sig inte som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Efter ytterligare en tid tvingas Laura
åter sjukskriva sig på heltid.
Laura får behålla tidigare SGI på 200 000 kronor. Hela hennes SGI är
skyddad mot sänkning eftersom Laura varit berättigad till sjukpenning.
8.5.2
Inte alltid nödvändigt att få sjukpenning
Domstolsavgöranden har visat att det inte alltid är nödvändigt att sjukpenning betalas ut för att det ska kunna anses att den försäkrade inte förvärvsarbetar av anledning som berättigar till sjukpenning.
En dom gällde en person som under upprepade perioder varit intagen för
vård eller annars varit sjukskriven för alkoholbesvär. FÖD ansåg att
alkoholbesvären var av sådan karaktär att den försäkrade inte arbetade av
anledning som berättigade till sjukpenning även under de tider han inte fick
sjukpenning. (FÖD 1985:36)
I ett annat mål bedömde RR att en kvinna som under ett cirka nio månader
långt felaktigt frihetsberövande hade varit arbetsoförmögen av anledning
som berättigade till sjukpenning. Kvinnan var vid tidpunkten för såväl
frihetsberövandet som frikännandet sjukskriven för samma symptom.
Medicinska utlåtanden utfärdade vid tidpunkten för frihetsberövandet och
efter frikännandet fick anses ge vid handen att kvinnans sjukdomsbesvär var
av sådan karaktär att hon under hela den tid hon var anhållen eller häktad
var arbetsoförmögen på grund av sjukdom. (RR-dom 942-2000)
Mer information om RR dom finns i avsnitt 8.8.3 Häktad eller intagen i
kriminalvårdsanstalt.
En person kan få sjukpenning utbetald under utlandsvistelse. Förutsättningen är att Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet
under pågående sjukskrivning (6 kap. 15 § SFB).
Sjukpenning kan som regel inte betalas ut om begäran om medgivandet görs
efter avresan eller inte alls. Den försäkrade kan emellertid omfattas av SGIskydd. Förutsättningen är även här att den försäkrade kan visa att han eller
hon under utlandsvistelsen inte förvärvsarbetat av anledning som berättigar
228
Vägledning 2004:5 Version 13
till sjukpenning. Mer information om sjukpenning under utlandsvistelse
finns i Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad rehabilitering.
8.5.3
SGI-skydd under utredningstid
En person kan göra anspråk på sjukpenning genom att lämna in medicinska
underlag till Försäkringskassan. Den försäkrades uppfattning, och även hans
eller hennes läkares, har varit att den försäkrade inte kan förvärvsarbeta av
anledning som berättigar till sjukpenning. Försäkringskassans beslut kan
medföra att den försäkrade inte är berättigad till sjukpenning. Beslutet gäller
ofta en period som redan passerat. Det beror bland annat på att Försäkringskassans utredning kan ta lite tid.
Praxis har i vissa fall medgett SGI-skydd under kortvariga avbrott i SGIskyddad tid (jämför till exempel avsnitt 8.3.3 Avbrott i arbetssökandet och
avsnitt 8.8.10 Andra avbrott i SGI-skyddad tid).
Försäkringskassans utredningstid tillhör omständigheter den försäkrade
vanligtvis inte själv kan råda över. Det innebär att SGI i normalfallet inte
sänks i en sådan situation, under förutsättning att den försäkrade inte själv
har kunnat påverka utredningstiden.
Marita är arbetslös sedan ett halvår. Hon har en SGI på 200 000
kronor som baseras på ett tidigare heltidsarbete. Marita har under hela
arbetslöshetsperioden varit anmäld som aktivt arbetssökande hos den
offentliga arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. Hon får
ryggvärk och sjukanmäler sig till Försäkringskassan från den 1
januari. Samma dag avanmäls hon från Arbetsförmedlingen. Marita
lämnar in begäran om sjukpenning och läkarintyg den 5 januari.
Försäkringskassan utreder Maritas rätt till sjukpenning och bedömer
att underlagen inte styrker att hon har rätt till minst en fjärdedels sjukpenning. Den 15 januari underrättas Marita om det material som ligger
till grund för beslut och Försäkringskassans förslag till beslut. Den 31
januari får Marita ett beslut om att hon inte har rätt till minst en fjärdedels sjukpenning från och med den 1 januari. Marita anmäler sig den
1 februari som aktivt arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett
nytt heltidsarbete.
Den 1 april sjukanmäler sig Marita igen.
Försäkringskassan utreder SGI och upptäcker att Marita inte varit
anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen från den 1 januari
till den 31 januari.
Trots att Marita under perioden 1 januari–31januari inte har varit
anmäld som arbetssökande får hon behålla sin tidigare SGI. Det beror
på att Försäkringskassan den aktuella perioden utredde och beslutade
om Maritas rätt till sjukpenning.
229
Vägledning 2004:5 Version 13
I de fall Försäkringskassan dragit in sjukpenningen på grund av att arbetsoförmåga inte styrkts torde det sällan kunna hävdas att den försäkrade, för
tid efter att han eller hon tagit del av beslutet, inte förvärvsarbetar av
anledning som berättigar till sjukpenning (RFV Anser 1997:6, s. 20).
Interimistiska beslut
Försäkringskassan kan fatta ett interimistiskt beslut om det är sannolikt att
den försäkrade inte har rätt till en tidigare beslutad ersättning. Detta framgår
av 112 kap. 3 § SFB. Försäkringskassan får i en sådan situation besluta om
att hålla inne eller minska ersättningen till dess att ärendet är avgjort.
Ett ärende är inte färdigutrett förrän Försäkringskassan slutgiltigt kan ta
ställning till om den försäkrade har rätt till ersättning. Detta innebär att den
försäkrades SGI är skyddad fram till dess att slutgiltigt beslut fattas. Därefter måste den försäkrade ställa sig till arbetsmarknadens förfogande eller
på annat sätt skydda sin SGI.
Det finns mer information som rör de här frågorna i avsnitt 8.8.3 Häktad
eller intagen på kriminalvårdsanstalt.
8.5.4
Motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen
SGI-skydd gäller även när någon har motsvarande ersättning enligt arbetsskadeförsäkringen enligt 41 kap. SFB. En sådan ersättning är livränta under
arbetslivsinriktad rehabilitering.
Mer information om SGI-skydd vid livränta under rehabilitering och om hur
SGI påverkas när livränta beviljas eller ändras finns i kapitel 9 Hur påverkas SGI vid pension och livränta med mera?
8.6
Förvärvsavbrott på grund av plikttjänstgöring samt
annan militär utbildning och tjänstgöring
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade avbryter sitt förvärvsarbete för
att fullgöra plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt (26 kap.
16 § SFB).
En försäkrad som omfattas av 26 kap. 16 § SFB och som förvärvsarbetar
under en utbildning som varar längre än 60 dagar, får en SGI motsvarande
studietids-SGI fastställd på den inkomst han eller hon kan antas få i detta
arbete under tjänstgöringstiden. (26 kap. 20 § SFB)
Den SGI som kan fastställas på inkomster före förvärvsavbrottet blir vilande
under tiden för utbildningen/tjänstgöringen.
230
Vägledning 2004:5 Version 13
8.7
Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter
enligt etableringsplan
SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade avbryter sitt arbete för att delta
i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197) om
etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare (26 kap. 16 a § SFB).
SGI-skyddet innebär att den inkomst som kan fastställas på inkomster före
förvärvsavbrottet blir vilande under tiden en försäkrad deltar i aktiviteter
enligt etableringsplan.
Under tid när en försäkrad deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska
sjukpenning beräknas på den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan
antas få under den tiden (26 kap. 19 § SFB).
I de fall den försäkrade inte har rätt till en SGI när han eller hon ska delta i
aktiviteter enligt etableringsplan, blir det inte aktuellt att tillämpa reglerna
om vilande SGI och studietids-SGI. Däremot kan deltagaren påbörja ett
arbete under tiden för deltagandet och ha rätt till en SGI beräknad enligt
huvudreglerna i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB.
Bestämmelserna om SGI-skydd är till för att skydda den SGI som den
försäkrade har vid avbrottet. Om en försäkrad fortsätter att arbeta under
aktiviteterna utan att inkomsterna minskar är det inte aktuellt att tillämpa
reglerna om vilande SGI och studietids-SGI. Se avsnitt 8.4
8.8
Andra förvärvsavbrott
8.8.1
Tremånadersregeln
SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som
avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet ska
pågå längre tid (26 kap. 18 § SFB).
Anledningen till förvärvsavbrottet har inte någon betydelse för att kunna
tillämpa detta SGI-skydd.
Vid bedömning av fortsatt SGI-skydd efter tre månader kan lagen
(1930:173) om beräkning av lagstadgad tid tillämpas.
Felicia arbetar heltid. Den 31 mars blir hon arbetslös. Hon har för avsikt att anmäla sig som arbetssökande först den 30 september. Fram
till dess tänker Felicia resa runt utomlands. Under utlandsvistelsen får
hon salmonella och tvingas resa hem tidigare än beräknat. Den 20 juni
sjukanmäler hon sig till Försäkringskassan.
Felicia omfattas av SGI-skydd, eftersom det är mindre än tre månader
sedan hennes arbete avbröts. Hennes avsikt, det vill säga att göra ett
förvärvsavbrott längre än tre månader, har i detta sammanhang ingen
betydelse. Om Felicia däremot blivit sjuk senare än tre månader efter
det att förvärvsavbrottet påbörjades skulle hon inte omfattas av det här
231
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-skyddet, eftersom skyddet i Felicias situation upphör från och
med den 1 juli.
En person som inom tre månader efter att förvärvsarbetet avbrutits går in i
en period med annat SGI-skydd än tremånadersskyddet, omfattas alltså av
fortsatt SGI-skydd.
I de fall en försäkrad redan har befunnit sig i en SGI-skyddad period under
längre tid än tre månader anses däremot SGI-skyddet enligt tremånadersregeln vara förbrukat. En sådan person kan därför inte vid fortsatt förvärvsavbrott vara skyddad enligt tremånadersregeln.
Tremånadersskyddet kan inte heller tillämpas efter ett tillfälligt arbete som
en försäkrad haft under SGI-skyddad tid och som inte har påverkat SGI:n.
En försäkrad kan exempelvis vara arbetslös och omfattas av SGI-skydd vid
arbetslöshet och få ett tillfälligt arbete kortare tid än sex månader. När det
tillfälliga arbetet upphör kan inte tremånadersskyddet tillämpas på nytt. Det
anses vara förbrukat under den tid den försäkrade omfattats av SGI-skydd
vid arbetslöshet.
Det finns inget uttryckligt krav på att det förvärvsarbetet som avbryts ska
vara av viss karaktär eller varaktighet. Tremånadersskyddet förutsätter att
avbrottet sker i sådant förvärvsarbete som kan ligga till grund för beslut om
SGI. En anställning som varar kortare tid än sex månader kan således i
undantagsfall vara SGI-grundande och ge rätt till ett nytt tremånadersskydd.
(RÅ 2009 ref 76).
Om den försäkrade avbryter sitt stadigvarande arbete och därefter påbörjar
ett kortare arbete gäller tremånadersskyddet i förhållande till arbetet som
ligger till grund för SGI. (KRSU mål nr 2799-10)
Tom avbryter sitt stadigvarande arbete för att vara tjänstledig under
tiden 15 maj–3 oktober 2009. Under tjänstledigheten arbetar han hos
en annan arbetsgivare perioden 18 maj–8 augusti. När denna
anställning upphörde anmälde Tom sig inte till Arbetsförmedlingen.
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln räknas från och med den dag
Tom avbröt sitt stadigvarande arbete (15 maj). SGI-skyddet gäller
därför till och med den 15 augusti. Det beror på att Toms SGI-skydd
enligt tremånadersregeln förbrukats under perioden med det tillfälliga
arbetet.
Pelle har arbetat i ett drygt år, när han blir arbetslös den 1 mars.
Perioden 1–30 april får han ett kortare arbete och den 1 juni anmäler
han sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Det tillfälliga
arbetet kan inte ligga till grund för SGI. Pelle omfattas dock av
232
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-skyddet enligt tremånadersregel, i förhållande till det
stadigvarande arbetet.
Försäkringsskyddet för den arbetsbaserade försäkringen gäller i tre månader
efter den dag då arbetet upphört av någon annan anledning än semester,
ferier eller motsvarande uppehåll. Den tremånadersperioden benämns som
efterskyddstid. (6 kap. 8 § SFB)
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln gäller när någon har avbrutit sitt
arbete under högst tre månader i följd (26 kap. 18 § SFB).
Det finns vissa skillnader mellan bestämmelserna om efterskyddstid och
SGI-skydd enligt tremånadersregeln. I många situationer har inte skillnaderna någon som helst betydelse. I några situationer kan dock olikheterna
medföra att en person förlorar sin SGI men likväl har kvar sin tillhörighet
till den arbetsbaserade försäkringen.
Diana har en anställning på heltid. Perioden 1 mars–31 maj är hon helt
sjukskriven. Under sjukperioden upphör Dianas anställning. Dianas
sista anställningsdag är den 30 april. Den 1 juni har hon inte längre
sjukpenning. Hon anmäler sig inte som arbetssökande på Arbetsförmedlingen och hon omfattas inte heller av något annat SGI-skydd.
Försäkrad
Dianas tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen upphör efter
tre månader räknat från och med dagen efter sista anställningsdagen
(1 maj). Hon omfattas således av efterskydd till och med den 31 juli.
SGI
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln räknas från och med den dag
Diana avbröt sitt arbete (1 mars). SGI-skyddet gäller därför till och
med den 31 maj. Det beror på att Dianas SGI-skydd enligt tremånadersregeln konsumerats under sjukperioden. Att Diana omfattas
av den arbetsbaserade försäkringen till och med den 31 juli innebär
inte att hon har rätt till en SGI.
Davids heltidsarbete upphör den 28 februari. Den 1 mars anmäler han
sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Efter två månader, den
1 maj, avbryter han sitt arbetssökande. Han avser att börja studera i
mitten av september och vill vara ledig till dess. Den 15 juli sjukanmäler han sig till Försäkringskassan.
Försäkrad
I det här exemplet upphör efterskyddet vid samma tidpunkt som SGI.
Det beror på att Davids anställning upphör vid samma tidpunkt som
han avbryter sitt arbete. David upphör att vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner den 1 juni.
233
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI
David har inte rätt att behålla sin SGI, eftersom det är mer än tre
månader sedan han avbröt sitt förvärvsarbete.
Hade David sjukanmält sig den 30 maj hade han omfattats av SGIskyddet enligt tremånadersregeln. Han hade även haft kvar sin tillhörighet till den arbetsbaserade försäkringen.
Om den försäkrade har haft ett SGI-skydd under tre månader och han eller
hon efter det inte återgår i förvärvsarbete, eller omfattas av annat SGI-skydd
efter det upphör rätten till SGI.
För att den försäkrade ska kunna omfattas av tremånadersregeln igen krävs
att han eller hon återgått i arbete och kan antas komma att få inkomster av
eget arbete under minst sex månader i följd eller av ett årligen återkommande arbete enligt 25 kap. 2 och 3 §§ SFB. Angående detta se avsnitt 2.2
Varaktig inkomst av förvärvsarbete.
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln är inte tillämpligt i de situationer som
anges i 26 kap. 7 § 1, 3 och 4 (26 kap. 9 § SFB). För information om hur
den här skyddsbestämmelsen tillämpas för personer omkring 65 år och när
någon beviljas ålderspension hänvisas till SGI-skydd för personer omkring
65 år senare i det här avsnittet och avsnitt 9.1 Ålderspension.
8.8.2
Biståndsarbetare
För biståndsarbetare med flera och deras familjemedlemmar gäller ett
särskilt SGI skydd. Personer som enligt 5 kap. 6 och 8 §§ SFB anses som
bosatta i Sverige under utlandsvistelse får vid återkomsten till Sverige lägst
den SGI som personen hade omedelbart före avresan (26 kap. 24 § SFB).
Det här SGI-skyddet beskrivs i avsnitt 11.2.4 under rubriken Biståndsarbetare. Om biståndsarbete utförs inom EU/EES gäller de bestämmelser
om arbetslandets lagstiftning som finns i förordning 883/2004 eller förordning 1408/71. I sådana fall gäller inte 26 kap. 24 § SFB vid återkomsten till
Sverige. Se vidare i avsnitt 11.3 under rubriken SGI för den som omfattas av
förordning 883/2004 eller förordning 1408/71.
8.8.3
Häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt
För en person som är häktad eller intagen på kriminalvårdsanstalt finns inte
något särskilt SGI-skydd.
Gällande bestämmelser om SGI-skydd och den praxis som utvecklats kring
dessa bestämmelser ger inte utrymme för att låta tid då en försäkrad är
frihetsberövad till följd av brott, eller misstanke om brott, omfattas av ett
särskilt SGI-skydd. SGI är således inte skyddad mot sänkning vid förvärvsavbrott med anledning av att den försäkrade är anhållen eller häktad.
234
Vägledning 2004:5 Version 13
Däremot kan personen under anstaltsvistelsen omfattas av andra SGI-skydd,
till exempel skyddet enligt tremånadersregeln eller skyddet vid sjukdom
enligt 26 kap. 17 och 18 §§ SFB.
Sverker har en heltidsanställning tills vidare som bagare. Anställningen upphör dagen innan han börjar avtjäna ett fängelsestraff på två och
en halv månad. Efter avtjänat straff anmäler sig Sverker som arbetssökande till ett heltidsarbete hos Arbetsförmedlingen. Efter en månads
arbetssökande sjukanmäler han sig till Försäkringskassan.
Försäkringskassan fastställer Sverkers SGI efter heltidsarbetet som
bagare. Sverker omfattas av SGI-skydd i tre månader från att arbetet
avbröts. Under denna tidsperiod gick Sverker, i och med sin anmälan
på Arbetsförmedlingen, in i en ny SGI-skyddad period. Därmed förlängs hans SGI-skydd.
Kristian blir arbetslös och anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Dessförinnan hade han ett stadigvarande heltidsarbete.
Efter att ha varit arbetslös i två månader börjar han avtjäna ett fängelsestraff på tre månader. När Kristian avtjänat sitt straff sjukanmäler han
sig till Försäkringskassan.
Kristian omfattas inte av SGI-skydd. Hans senaste arbete avbröts för
fem månader sedan. Kristian har tre månaders SGI-skydd sedan
arbetet avbröts. Två månader konsumerades under arbetslöshetstiden
och den tredje månaden under anstaltsvistelsen. Därefter var han
intagen på anstalt ytterligare två månader. Kristian kan inte visa att
han under de här två månaderna har avstått från arbete av anledning
som berättigar till sjukpenning.
Kristian har därför inte längre rätt till en SGI.
Petra är helt sjukskriven och har sjukpenning sedan ett år tillbaka. Hon
har en SGI fastställd efter ett tidigare heltidsarbete. Sjukperioden avbryts på grund av att Petra blir intagen på kriminalvårdsanstalt. Hon
ska vistas på anstalt i två månader. Dagen efter avtjänat straff sjukanmäler sig Petra till Försäkringskassan. Petra meddelar att hon under
anstaltsvistelsen haft regelbunden kontakt med fängelseläkaren. Hon
lämnar in ett intyg från läkaren till Försäkringskassan. Intyget visar att
Petra skulle ha varit berättigad till sjukpenning om hon inte varit intagen på anstalt.
Försäkringskassan konstaterar att Petra konsumerat SGI-skyddet
enligt tremånadersregeln redan under sjukperioden. Försäkringskassan
bedömer dock att Petra har underlag som visar att hon skulle ha varit
berättigad till sjukpenning om hon inte vistats på anstalt.
235
Vägledning 2004:5 Version 13
Fastställd SGI är därför skyddad mot sänkning och kan läggas till
grund för beräkning av sjukpenning.
Försäkringskassan får uppgifter från Kriminalvårdsstyrelsen (KVS) genom
aviseringar till Försäkringskassans IT-system. Aviseringarna kan, i de fall
ett ersättningsärende blir aktuellt, vara ett underlag i bedömningen av om en
frihetsberövad person omfattats av SGI-skydd eller inte. Aviseringarna innebär inte att Försäkringskassan måste fatta ett beslut om SGI om ett sådant
inte är nödvändigt. För information om när ett beslut om SGI är nödvändigt,
se avsnitt 7.2 och avsnitt 7.3.
Vissa former av kriminalvård, till exempel kontraktsvård eller intensivövervakning med elektronisk kontroll, kan förläggas utanför en anstalt. Vid
sådan kriminalvård kan en person i vissa fall arbeta, söka arbete eller
studera (3 § lag (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk
kontroll samt 11 kap. 2§ fängelselagen (2010:610)). Det är dessutom möjligt
att få sjukpenning (106 kap. 14 § SFB). Rätten till SGI-skydd under sådan
tid bedöms enligt de vanliga skyddsreglerna. Det kan därmed bli aktuellt att
tillämpa andra skyddsregler än tremånadersregeln och skyddet vid sjukdom.
I avsnitt 4.3 finns det mer information om SGI vid arbete i samband med
kriminalvård utanför anstalt.
8.8.4
Tjänstledighet utan lön och avgångsvederlag efter
anställning
Bestämmelserna om SGI-skydd beskriver situationer när en försäkrad kan
behålla en SGI som kan fastställas på inkomster före förvärvsavbrott.
Tjänstledighet utan lön är inte en sådan situation. Det här innebär att den
tjänstledige inte omfattas av något specifikt SGI-skydd. Däremot kan en
sådan person omfattas av andra SGI-skydd under tjänstledigheten, till
exempel SGI-skydd vid studier eller SGI-skydd enligt tremånadersregeln
(26 kap. 11 och 18 §§ SFB).
Motsvarande gäller även för personer som får avgångsvederlag efter att
anställningen upphört.
8.8.5
Sjuklön enligt kollektivavtal
Som tidigare nämnts i avsnitt 4.2 får vissa anställda sjuklön enligt kollektivavtal när Försäkringskassan har dragit in sjukpenningen på grund av att
arbetsförmågan inte bedöms vara nedsatt med minst en fjärdedel eller
bedöms nedsatt i mindre grad än vad som yrkas. Arbetsoförmågan ska
styrkas med läkarintyg. Det här innebär alltså att arbetsgivaren gjort en
annan bedömning av arbetsförmågan än Försäkringskassan.
Den aktuella sjuklönen kan inte ligga till grund för SGI och ger heller inte
rätt till SGI-skydd. Däremot kan annat SGI-skydd gälla. Exempelvis om
Försäkringskassan bedömt att den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt i
mindre grad men med minst en fjärdedel, det vill säga då sjukpenningen har
236
Vägledning 2004:5 Version 13
dragits in delvis. Se vidare avsnitt 8.5.1 Ingen koppling till arbetsoförmågans omfattning.
8.8.6
Arbetskonflikt
En person kan göra ett förvärvsavbrott på grund av en arbetskonflikt (strejk
eller lockout). Den som gör ett sådant avbrott omfattas inte av någon
särskild skyddsbestämmelse.
Däremot kan personen omfattas av andra SGI-skydd, till exempel
SGI-skyddet enligt tremånadersregeln (26 kap. 18 § SFB).
När det gäller rätten till ersättning under arbetskonflikt hänvisas till vägledning för respektive förmån. Se Vägledning 2004:2 Sjukpenning och
samordnad rehabilitering.
8.8.7
SGI efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning från och med den 1 januari
2010
Möjligheten för en försäkrad att få tillbaka sin tidigare SGI efter en period
med sjukersättning eller aktivitetsersättning återinfördes den 1 januari 2010
(26 kap. 22 a § SFB). Rätten att få tillbaka SGI gäller endast för tid före 65
års ålder.
Även den som får sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få
tillbaka en del av den SGI som gällde omedelbart före en eller flera perioder
med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Om den försäkrade helt eller delvis saknar anställning när sjuk- eller aktivitetsersättningen upphör eller minskar ska SGI räknas om enligt KPI. Se
avsnitt 8.1.4
Övergångsbestämmelser
Enligt övergångsbestämmelsen ska den nya bestämmelsen tillämpas första
gången för försäkrade som den 31 december 2009 helt eller delvis hade
sjukersättning eller aktivitetsersättning (övergångsbestämmelse till lagen
[2009:1454] om ändring i den upphävda lagen [1962:381] om allmän
försäkring).
En försäkrad som till exempel har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och med den 30 november 2009 omfattas inte av den nya bestämmelsen och kan inte få tillbaka tidigare SGI.
SGI-skydd efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning
Det finns inga krav för att en försäkrad ska få tillbaka sin SGI efter en
period med sjukersättning eller aktivitetsersättning. Men för att den
försäkrade ska få behålla SGI:n måste han eller hon uppfylla villkoren för
SGI-skydd.
237
Vägledning 2004:5 Version 13
Bestämmelserna om SGI-skydd finns i 26 kap. 9 och 11–17 §§ SFB,
förordning (2000:1418) om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för
sjukpenninggrundande inkomst, och Riksförsäkringsverkets allmänna råd
(RAR 2002:2) till 25 kap. 15 § SFB.
SGI-skydd gäller för den som:
• studerar och får studiestöd eller utbildningsbidrag för doktorander
• studerar inom eget yrkesområde
• får periodiskt ekonomiskt stöd enligt trygghetsavtal
• deltar i arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller
utvecklingsersättning
• är anmäld på Arbetsförmedlingen och aktivt söker och är beredd att anta
ett arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda SGI:n
• helt eller delvis avstår från förvärvsarbete för att vårda barn som inte har
fyllt ett år
• helt avstår från förvärvsarbete för att vårda barn som har fyllt ett år och
tar ut hel föräldrapenning 5 dagar per kalendervecka
• delvis avstår från förvärvsarbete för att vårda barn och tar ut ett
proportionellt färre antal dagar än punkten ovan
• deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan som avses i lagen (2010:197)
om etableringsinsatser för vissa nyanlända invandrare
• fullgör plikttjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt
eller genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryt
• får kommunalt vårdnadsbidrag för barn mellan 1 och 3 år
• inte förvärvsarbetar av en anledning som ger rätt till sjukpenning, ersättning för arbetsresor i ställer för sjukpenning, rehabiliteringsersättning
eller ersättning från arbetsskadeförsäkringen eller någon annan jämförbar
ekonomisk förmån
Den försäkrade behöver inte få sjukpenning utbetald till sig för att man ska
kunna anse att han eller hon inte förvärvsarbetar av en anledning som
berättigar till sjukpenning. En försäkrad vars dagar med sjukpenning eller
tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning tar slut kan alltså
skydda sin SGI om Försäkringskassan bedömer att den försäkrade arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom. I en sådan
situation ska den försäkrade styrka nedsättningen av arbetsförmågan, till
exempel med ett läkarintyg. SGI-skydd gäller också under den tid som
Försäkringskassan utreder rätten till ersättning se vidare avsnitt 8.5.2 och
8.5.3.
Jack är arbetslös. Han har haft hel sjukersättning 1 juni 2006–30 april
2010. Den 2 maj 2010 börjar Jack studera och beviljas studiemedel.
238
Vägledning 2004:5 Version 13
Jack har rätt att få tillbaka den SGI som gällde före perioden med
sjukersättning. Eftersom Jack studerar och får studiemedel är hans
SGI skyddad under studietiden.
Maria är arbetslös och har haft hel sjukersättning 1 juli 2007–31
december 2009. Den 1 januari 2010 gör Maria en sjukanmälan. Hon
skickar in en försäkran för sjukpenning, ett läkarintyg och en ansökan
om förlängd sjukpenning i vissa fall. Maria får tillbaka den SGI som
gällde före sjukersättning. Handläggaren räknar om SGI enligt KPI
och beslutar om en ny SGI från och med. den 1 januari 2010. Nästa
omräkningstidpunkt infaller den 1 juli 2010
Trots att Marias arbetsförmåga är nedsatt på grund av sjukdom
beslutar handläggaren att hon inte kan få sjukpenning. Anledningen är
att det gått kortare tid än tre månader sedan Marias sjukersättning tog
slut. Handläggaren beslutar också att Maria inte kan få förlängd sjukpenning i vissa fall.
Den 1 april 2010 begär Maria sjukpenning. Hon har inte varit anmäld
på Arbetsförmedlingen eller deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt
program sedan den 1 januari. Utredningen visar att hon har varit och
fortfarande är helt oförmögen att arbeta på grund av sjukdom sedan
sjukersättningen tog slut. Det innebär att hennes SGI omfattas av
skydd trots att hon inte har fått sjukpenning. Handläggaren beslutar att
Maria kan få hel sjukpenning från och med den 1 april 2010.
SGI-skydd när sjuk- eller aktivitetsersättning minskar
Av författningskommentarerna till 3 kap. 5 c § AFL (prop. 2009/10:45
numera 26 kap. 22 a § SFB) framgår att även den som får sin sjuk- eller
aktivitetsersättning minskad har rätt att få tillbaka en del av den SGI som
gällde omedelbart före en eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning.
En försäkrad kan alltså få tillbaka den del av den tidigare SGI som motsvarar minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen. För att den försäkrade
sedan ska få behålla SGI:n måste villkoren för SGI-skydd vara uppfyllda.
En försäkrad som har rätt att få tillbaka en del av sin tidigare SGI efter en
eller flera perioder med sjuk- eller aktivitetsersättning och som helt eller
delvis saknas anställning eller som helt upphör med egen verksamhet ska få
sin SGI omräknad med KPI för varje helt år som personen har haft sjukeller aktivitetsersättning. Den första omräkningstidpunkten infaller ett år
efter att sjuk- eller aktivitetsersättningen började betalas ut (26 kap 22 a §
SFB). Omräkningen ska endast göras på den del av SGI:n som den försäkrade har rätt att få tillbaka.
I de fall en försäkrad var arbetslös när han eller hon fick sjuk- eller aktivitetsersättning eller har blivit arbetslös under tiden, ska den SGI som den
försäkrade har när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar räknas om
239
Vägledning 2004:5 Version 13
enligt 26 kap. 31 § SFB. Omräkningstidpunkten infaller ett år från det att
anställningen eller den egna verksamheten upphörde.
Summorna från de båda omräkningarna läggs samma och blir den SGI som
den försäkrade får när sjuk- eller aktivitetsersättningen minskar. Nästa
omräkningstidpunkt infaller ett år efter den omräkningen enligt 26 kap.
22 a § SFB, och omfattar då hela SGI. Se även exempel Beatrice i avsnitt
8.1.4.
Henrik är arbetslös. Han är beviljad hel tidsbegränsad sjukersättning
perioden 1 februari 2009–31 maj 2010. Innan Henrik fick sjukersättning hade han en SGI på 300 000 kronor som grundade sig på en
tidigare heltidsanställning.
Den 15 april 2010 ansöker Henrik om hel sjukersättning tillsvidare.
Efter utredning beslutar Försäkringskassan att Henrik har rätt till halv
sjukersättning tillsvidare från och med den 1 juni 2010. I samband
med att Henrik beviljas halv sjukersättning har han rätt att få tillbaka
häften av sin tidigare SGI, d.v.s. 150 000 kronor.
Eftersom Henrik är arbetslös ska SGI:n räknas om enligt KPI för varje
helt år som han har haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB). Den
första omräkningstidpunkten infaller den 1 februari 2010. Handläggaren beslutar om ny SGI från och med den 1 juni 2010. Nästa omräkningstidpunkt infaller den 1 februari 2011.
När en arbetslös försäkrad beviljas partiell sjuk- eller aktivitetsersättning får
han eller hon behålla en del av sin tidigare SGI, under förutsättning att
villkoren för SGI-skydd vid arbetslöshet är uppfyllda. Om den försäkrade
får ett stadigvarande arbete i den omfattning som han eller hon söker arbete
ska inkomsten från det arbetet ligga till grund för ny SGI.
Om en sådan försäkrad skulle få sin sjuk- eller aktivitetsersättning minskad
men fortsätter att arbeta i samma omfattning som före minskningen, får
inkomsten av arbetet läggas samma med den del av SGI:n som den försäkrade får tillbaka. För att den försäkrade ska få behålla den del som
motsvarar minskningen av sjuk- eller aktivitetsersättningen måste den
omfattas av SGI-skydd (26 kap 22 a § SFB).
Ida beviljades tre fjärdedels tidsbegränsad sjukersättning 1 mars
2009–31 juli 2010. Hon hade då en heltidsanställning och en SGI på
280 000 kronor. Under perioden med sjukersättning blir hon helt
arbetslös och anmäler sig på Arbetsförmedlingen. Efter en tid får hon
en stadigvarande anställning på 25 procent. Hennes SGI fastställs i
samband med ett ersättningsärende till 80 000 kronor.
240
Vägledning 2004:5 Version 13
I juni 2010 ansöker Ida om att få tre fjärdedels sjukersättning tillsvidare. Efter utredning beviljas hon halv sjukersättning tillsvidare.
Hon fortsätter att arbeta 25 procent och lämnar in läkarintyg som
styrker att arbetsförmågan är nedsatt med minst en fjärdedel på grund
av sjukdom.
När sjukersättningen minskar har hon rätt att få tillbaka 25 procent av
den SGI som gällde omedelbart innan hon fick sjukersättning första
gången, det vill säga 70 000 kronor.
Eftersom Ida delvis saknar anställning ska de 70 000 räknas om enligt
KPI för varje år som hon haft sjukersättning (26 kap. 22 a § SFB).
Första omräkningstidpunkten infaller den 1 mars 2010. Resultatet av
omräkningen adderas till den SGI hon har sedan tidigare. Nästa
omräkningstidpunkt infaller den 1 mars 2011 och omfattar då hela
hennes SGI.
Arbetssökande efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 januari 2010
Möjligheten för en arbetslös försäkrad att få tillbaka sin tidigare SGI efter
en period med sjukersättning eller aktivitetsersättning upphörde den 1 juli
2008. Som tidigare nämnts återinfördes bestämmelsen den 1 januari 2010.
Men det innebär att en försäkrad vars sjukersättning eller aktivitetsersättning
har upphört under perioden 1 juli 2008–1 december 2009 inte kan få tillbaka
tidigare SGI.
Åke har haft hel sjukersättning perioden 1 januari 2007–31 oktober
2008. Han kan inte få tillbaka sin tidigare SGI eftersom hans sjukersättning upphör den 1 november 2008. Samma tillämpning skulle ha
gällt om Åkes sjukersättning hade upphört något annat datum mellan
den 1 juli 2008 och den 1 december 2009.
Hade Åkes sjukersättning däremot upphört före den 1 juli 2008 hade
den upphävda bestämmelsen gällt, och Åke hade kunna få tillbaka sin
tidigare SGI.
Arbetssökande efter period med sjukersättning eller aktivitetsersättning – tillämpning före den 1 juli 2008
Före den 1 juli 2008 kunde en försäkrad som helt eller delvis hade haft
sjukersättning eller aktivitetsersättning få tillbaka den SGI som han eller
hon skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana
perioder. Det här gällde endast för tid före 65 års ålder, och till den del den
försäkrade var arbetslös och beredd att anta erbjudet arbete i en omfattning
som svarade mot närmast föregående förvärvsarbete. (3 kap. 5 c § i den
upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1
juli 2008)
241
Vägledning 2004:5 Version 13
3 kap. 5 c i den numera upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring
trädde ursprungligen i kraft den 1 juli 1997. Enligt Regeringsrättens dom i
mål nummer 4131-1999 kan skyddet enligt 3 kap. 5 c § AFL inte tillämpas i
de fall sjukbidrag eller förtidspension upphört eller minskat redan före
bestämmelsens ursprungliga ikraftträdande den 1 juli 1997.
Lägre arbetsutbud när sjukersättning eller aktivitetsersättning
upphör
Tidigare SGI kan grunda sig på ett förvärvsarbete av större omfattning än
den försäkrades arbetsutbud när sjukersättningen eller aktivitetsersättningen
upphör. I ett sådant fall ska SGI anpassas till det nya arbetsutbudet.
Arne har en SGI på 147 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Efter en tids sjukskrivning beviljas han hel tidsbegränsad sjukersättning från och med 1 april 2007 till och med 31 mars 2008. I
samband med detta beslutar Försäkringskassan att SGI blir 0, eftersom
Arne inte längre har inkomst av eget arbete. När sjukersättningen
upphör är Arne arbetslös. Han anmäler sig som arbetssökande till ett
halvtidsarbete.
I september 2008 begär Arne tillfällig föräldrapenning. Arnes tidigare
SGI på 147 000 kronor omräknas efter förändringen av KPI. Omräkningen ger en inkomst på 150 000 kronor.
SGI fastställs till 75 000 kronor, eftersom Arne endast söker halvtidsarbete.
Arne har alltså rätt att få en SGI eftersom hans sjukersättning upphörde före den 30 juni 2008.
8.8.8
SGI efter period med livränta
Av 22 kap. 22 a § SFB framgår att vid utgången av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått livränta enligt 41, 43 eller 44 kap., ska SGI
motsvara den SGI som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder.
Vad innebär bestämmelsen?
Sedan den tidsbegränsade sjukersättningen avskaffades har det blivit
vanligare att en försäkrad får livränta utan att samtidigt vara beviljad
sjukersättning. Därför har riksdagen beslutat att dessa försäkrade bör ha ett
SGI-skydd på samma sätt som de som har sjuk- eller aktivitetsersättning
(prop. 2012/13:169 s. 33).
242
Vägledning 2004:5 Version 13
Skyddet innebär att en försäkrad vars livränta upphör kan få tillbaka den
SGI som han eller hon hade innan perioden med livränta. Det gäller oavsett
om livräntan betalas ut till följd av en arbetsskada, enligt det statliga
personskadeskyddet eller som krigsersättning till sjömän
(26 kap. 22 a § SFB).
Om livräntan har betalats ut för en arbetsskada som inträffat tidigast den
månad då den försäkrade fyllde 65 år, gäller skyddet längst till och med
månaden före den då den försäkrade fyller 67 år (26 kap. 22 b § SFB).
Om det har gått ett år eller mer sedan livräntan började betalas ut ska den
försäkrades SGI räknas om utifrån konsumentprisindex för varje helt år som
har gått.
Bestämmelserna gäller från och med den 1 januari 2014 och ska tillämpas
första gången för försäkrade vars livränta enligt 41, 43 eller 44 kap. upphör
den 1 januari 2014 eller senare (prop. 2012/13:169 avsnitt 4.6.3).
Vilka omfattas av bestämmelsen och kan få tillbaka en tidigare
SGI?
De som omfattas av bestämmelsen är försäkrade som haft en tidsbegränsad
livränta som ersättning vid nedsatt arbetsförmåga. Det är i första hand i de
situationer som beskrivs nedan som SGI-skydd behövs:
• När den försäkrade är helt eller delvis arbetslös då livräntan upphör.
• När den försäkrade helt eller delvis har fortsatt nedsatt arbetsförmåga på
grund av arbetskada, men arbetsförmågan bedöms inte var nedsatt under
minst ett år.
• När den försäkrade helt eller delvis har fortsatt nedsatt arbetsförmåga,
men den anses inte längre bero på arbetskada.
Bestämmelsen ger dessa grupper möjlighet att få tillbaka tidigare SGI. Men
för att den sedan ska vara skyddad, gäller de vanliga bestämmelserna om
SGI-skydd som finns i 26 kap. 11-13, 15-17 och 19-21 §§ SFB.
Den försäkrade har livränta på grund av omplacering eller
arbetsbyte
Försäkrade som har en godkänd arbetsskada och som får, eller bedöms klara
av ett lägre betalt arbete, kan få så kallad mellanskillnadslivränta. När den
upphör beror det på att den försäkrade nu har sådana inkomster att han eller
hon inte längre har någon inkomstförlust på grund av skadan. Det finns då
inget behov av att få tillbaka tidigare SGI. I dessa fall ska SGI i stället
fastställas enligt huvudreglerna.
Metodstöd – handläggning och impulser
När en försäkrad som tillhör målgruppen för att få tillbaka tidigare SGI får
avslag på ansökan om livränta ska det finnas information i kommunicerings243
Vägledning 2004:5 Version 13
och beslutsbrevet om möjligheten att få tillbaka den tidigare SGI:n samt vad
som krävs för att den ska omfattas av skydd. Vid ett framtida anspråk på
ersättning ska handläggaren identifiera att den försäkrade tidigare har haft
livränta. Detta blir då en impuls till att utreda om den försäkrade kan ha rätt
att få tillbaka tidigare SGI.
När en försäkrad som inte har en SGI, ansöker om en dagersättning är det
viktigt att Försäkringskassan kontrollerar i Serviceåtgärder om han eller hon
har haft livränta och därmed tillhör målgruppen för att få tillbaka tidigare
SGI.
8.8.9
SGI-skydd i samband med kommunalt vårdnadsbidrag
Som tidigare nämnts i avsnitt 4.2 kan en förälder beviljas kommunalt
vårdnadsbidrag för ett barn som har fyllt ett men inte tre år.
Vid utgången av en period med vårdnadsbidrag ska SGI lägst motsvara den
SGI som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före
perioden med vårdnadsbidrag. Detta gäller dock inte i de fall sådana
omständigheter som anges i 26 kap. 7 § SFB har inträffat. Det gäller inte
heller när den försäkrade omfattas av bestämmelserna i 26 kap. 11 och 12
§§ SFB.
Bestämmelsen innebär att när vårdnadsbidraget upphör ska SGI fastställas
till lägst det belopp som skulle ha utgjort SGI omedelbart före perioden med
vårdnadsbidrag. Perioden med vårdnadsbidrag görs alltså ”överhoppningsbar”. En förutsättning för det är dock att den försäkrade vid den tidpunkt när
vårdnadsbidraget upphör uppfyller de övriga villkor som krävs för att SGI
ska vara fortsatt skyddad. När man fastställer vilken SGI som gäller för en
anställd person efter att han eller hon har varit hemma en period med
vårdnadsbidrag så ska man anpassa SGI utifrån de eventuella faktiska
löneförändringar som inträffat under perioden. För den som är arbetslös ska
SGI räknas om utifrån förändringen av konsumentprisindex (26 kap. 28–
31 §§ SFB).
När en förvärvsarbetande person har vårdnadsbidrag beräknas SGI på
aktuell förvärvsinkomst, det vill säga på den SGI som kan fastställas enligt
huvudreglerna (25 kap. 2 och 3 §§ SFB). Vårdnadsbidraget får däremot inte
ingå i beräkningen av SGI eftersom det inte är inkomst av arbete.
Viktoria får vårdnadsbidrag för sin dotter. Under perioden med
vårdnadsbidrag, som förväntas vara i ungefär ett år, har hon gått ner i
arbetstid till halvtid. Tidigare hade hon en SGI som var grundad på
heltidsarbete. När Viktoria begär tillfällig föräldrapenning grundas
ersättningen på hennes halvtidsarbete.
Strax innan perioden med vårdnadsbidrag upphör föder Viktoria en
dotter till. När vårdnadsbidraget upphör får Viktoria tillbaka sin tidigare SGI som var grundad på heltidsarbetet eftersom hon då omfattas
av annat SGI-skydd, skyddet för vård av barn som inte har fyllt ett år.
244
Vägledning 2004:5 Version 13
Vivianne får vårdnadsbidrag för sin son och är helt ledig från sitt
arbete. Tidigare hade hon en SGI som motsvarade heltid. Pappa
Viktor arbetar och i december 2008 begär han två veckor med
föräldrapenning som Försäkringskassan betalar ut. Det medför att
Vivianne inte får vårdnadsbidrag för december månad. Perioden med
vårdnadsbidrag upphör alltså den 1 december 2008. Vivianne kan inte
få tillbaka sin tidigare SGI eftersom hon inte omfattas av något annat
SGI-skydd.
Vivianne får vårdnadsbidrag på nytt från och med januari 2009.
Senare under hösten blir Vivianne sjuk och hon är fortfarande sjuk i
februari 2010 när vårdnadsbidraget upphör eftersom sonen fyller tre
år. Hon har ingen SGI att få tillbaka eftersom hon inte hade rätt till
någon SGI före den sista perioden med vårdnadsbidrag, det vill säga
före den 1 januari 2009.
Reglerna om att återfå tidigare SGI gäller inte då den försäkrade under en
period med vårdnadsbidrag beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning
eller livränta, eller då sådan ersättning har ändrats. Detsamma gäller då den
försäkrade beviljats tjänstepension.
I vissa situationer kan även andra SGI-skydd vara eller bli aktuella under en
period med vårdnadsbidrag. Det gäller försäkrade som omfattas av SGIskydd för studier enligt 26 kap. 11 och 12 §§ SFB. I sådana fall har SGIskyddet som gäller vid studier företräde. Det beror på att skyddet vid studier
också innehåller särskilda regler för fastställande av SGI under studietiden.
Förarbetena till skyddet och det kommunala vårdnadsbidraget finns i prop.
2007/08:91 Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform.
8.8.10
SGI-skydd för personer omkring 65 år
Hur länge gäller skyddsbestämmelserna?
Rätten att få behålla SGI i samband med att den försäkrade fyller 65 år beror
på vilket SGI-skydd som är aktuellt.
Vid arbetslöshet ska skyddsbestämmelserna tillämpas för en försäkrad som
är arbetslös före ingången av den månad han eller hon fyller 65 år (3 §
förordningen [2000:1418]). Regeln om SGI-skydd vid arbetslöshet ska
tolkas på så sätt att en arbetslös försäkrad har rätt att ha kvar SGI till och
med månaden före den månad han eller hon fyller 65 år (se Westerhäll
[1986], s. 231).
En sådan tolkning harmoniserar med reglerna om arbetslöshetsersättning.
Rätten till dagpenning från arbetslöshetskassa upphör nämligen från och
med första dagen i den månad då den arbetslöse fyller 65 år (22 § lagen
[1997:238] om arbetslöshetsförsäkring).
245
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-skydd vid sjukdom m.m. och vid förvärvsavbrott under högst tre
månader gäller däremot till och med dagen före den dag den försäkrade
fyller 65 år. (26 kap. 17 och 18 §§ SFB)
I övriga situationer som ger SGI-skydd finns ingen begränsning till den
försäkrades ålder.
Sjukdom
Om en förvärvsarbetande person blir sjuk efter att han eller hon fyllt 65 år
kan SGI endast fastställas på den inkomst personen
• har av eget arbete, eller
• kan styrka att han eller hon skulle ha haft om inte sjukdomen hade
förhindrat arbete.
(4 § [RFFS 1998:12])
Bestämmelsen i 3 § förordningen (2000:1418) får till följd att detta i regel
gäller redan från och med ingången av den månad personen fyller 65 år. En
försäkrad som blir sjuk innan den dag han eller hon fyller 65 år, men efter
ingången av 65-årsmånaden, måste på samma sätt styrka arbetsinkomst.
Den försäkrade kan, genom att exempelvis visa upp anställningsavtal eller
intyg från arbetsgivare eller uppdragsgivare, styrka att han eller hon skulle
ha arbetat om inte sjukdomen förhindrat detta. Av uppgiften är det lämpligt
att det framgår dels vilken tid arbetet avser, dels vilken ersättning som är
överenskommen för det pågående arbetet.
För en egen företagare kan tidigare års inkomster av näringsverksamhet,
tillsammans med den planerade arbetstiden, ge ledning i att bedöma den
framtida inkomsten.
Göran blir arbetslös i september. Han anmäler sig som arbetssökande
hos Arbetsförmedlingen. Den 25 oktober blir Göran förkyld och
sjukanmäler sig till Försäkringskassan. Göran fyller 65 år den 30
november.
Försäkringskassans utredning visar att Göran inte kan styrka att han
skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk.
Göran har rätt till en SGI till och med sista dagen före ingången av
den månad han fyller 65 år, det vill säga till och med den 31 oktober.
Därefter förlorar han sin SGI. Det beror på att Göran inte kan styrka
att han skulle ha arbetat om han inte hade varit sjuk. Det här innebär
att Göran inte kan få någon sjukpenning efter den 31 oktober.
246
Vägledning 2004:5 Version 13
Om Göran hade kunnat styrka att han skulle ha fortsatt att arbeta om
han inte varit sjuk skulle han ha kunnat få en SGI fastställd även från
och med ingången av 65-årsmånaden.
Kim är 63 år när han blir sjuk från sitt arbete. Han sjukanmäler sig till
Försäkringskassan. Försäkringskassan fastställer Kims SGI.
Efter ett par månader tar Kim ut hel ålderspension. Han blir sjuk länge
och är fortfarande sjuk när han fyller 65 år. Kims anställning upphör
dagen innan han fyller 65 år. Han har inget annat arbete.
Försäkringskassan beslutar att Kim inte längre har rätt till SGI från
och med den dag han fyller 65 år. Det beror på att Kim inte kan styrka
att han skulle ha arbetat från och med 65-årsdsagen om han inte hade
varit sjuk.
Kims anställning upphör i stället när han fyller 64 år.
Kims SGI ändras då från och med första dagen i den månad han fyller
65 år. Det beror på att Kim i den här situationen är arbetslös redan
från och med ingången av 65-årsmånaden.
Glenn är 68 år och arbetar som väktare hos ett privat företag. Heltidsanställningen upphörde när han fyllde 65 år men han har fortsatt
arbeta som behovsanställd. Han erbjuds arbete, bland annat på sjukhusets transportavdelning, mer eller mindre regelbundet men har
sällan några längre schemaperioder.
Under år 2011 har Glenn arbetat 500 timmar med en lön på 75 000 kr.
Under år 2012 har Glenn arbetat 650 timmar med en lön på 97 500 kr.
Fram tills dess att Glenn blir sjuk den 10 maj 2013 har han arbetat
250 timmar med en lön på 37 500.
Han kan inte visa upp något planerat framtida arbete och arbetsgivaren
betalar inte ut någon sjuklön.
Glenn har inte rätt till någon SGI eftersom han inte kan visa att han
skulle ha arbetat om han inte blivit sjuk.
247
Vägledning 2004:5 Version 13
Josefin arbetar som lärare och har en lön på 26 470 kronor per månad.
När hon fyller 65 år den 14 mars 2012 upphör hennes heltidsanställning. Josefin fortsätter dock enligt överenskommelse att ha vissa
lektioner terminen ut och arbetar därför halvtid till och med den 10
juni 2012. Den 24 maj ansöker Josefin om tillfällig föräldrapenning
för sitt barnbarn och Försäkringskassan ska därför beräkna hennes
SGI.
Josefins halvtidsarbete är inte stadigvarande. Men tillsammans med
hennes heltidsanställning har hon stadigvarande arbetat minst halvtid.
Därför kan Josefins inkomst beräknas till 26 470 kronor / 2 *12 månader = 158 820 kronor. Hennes SGI blir då 158 800 kronor.
Även om Josefin inte arbetar hela året så ska SGI beräknas som en
helårsinkomst.
Estelle fyllde 65 år den 14 februari 2012. Hon har arbetat som taxichaufför och väljer att gå i pension den 1 mars 2012. Under sommaren
behöver dock hennes arbetsgivare extrapersonal och de kommer överens om att hon under perioden 9 juli – 5 augusti 2012 ska arbeta heltid
igen. Den 25 juli slinter Estelle på en klippa och bryter ankeln.
Estelles arbete är inte stadigvarande. Därför kan hon inte få någon SGI
på den grunden.
Om Estelle och hennes arbetsgivare kan visa att arbetet är årligen
återkommande så kan hennes SGI beräknas efter det. Då är det viktigt
att komma ihåg att eftersom Estelle har fyllt 65 år så räcker det inte
med en avsikt att arbeta även kommande år.
I de här situationerna är det viktigt att Försäkringskassan tar sikte på att
utreda hur den försäkrade skulle ha agerat om han eller hon inte hade varit
sjuk. En pågående anställning ger därför inte nödvändigtvis en fortsatt rätt
till SGI. SGI kan inte beräknas om den försäkrade inte kan göra sannolikt att
anställningen skulle ha pågått om han eller hon inte hade varit sjuk. Jämför
avsnitt 8.1.6 under rubriken När kan SGI höjas under pågående ersättningsperiod?
En person som arbetar kan få sjukpenning efter 65-årsdagen. Rätten till
sjukpenning begränsas emellertid av bestämmelserna i 27 kap. 34, 36 och
37 §§ SFB samt 4 kap. 10 § SFBP. SGI behöver inte ändras om rätten till
sjukpenning upphör av sådan anledning som framgår av nämnda bestämmelser. I de här situationerna är det tillräckligt att Försäkringskassan beslutar
om rätten till sjukpenning. För mer information om rätten till sjukpenning
efter 65-årsdagen hänvisas till Vägledning 2004:2 Sjukpenning och
samordnad rehabilitering.
248
Vägledning 2004:5 Version 13
8.8.11
Andra avbrott i SGI-skyddad tid
Avbrott efter studier (före förlossning)
I en kammarrättsdom bedömdes en gravid, arbetslös kvinna berättigad att ha
kvar sitt SGI-skydd trots att hon efter avslutade studier inte anmälde sig som
arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Kvinnan avslutade studierna i början
av juni och förlossningen beräknades till slutet av juli. Med hänsyn till den
långt framskridna graviditeten, och att praxis i vissa fall medgivit
SGI-skydd under kortvariga avbrott i SGI-skyddad tid (jämför FÖD-dom
296-1984 är refererad FÖD 1986:27 och FÖD-dom 1319-1986), ansåg
KRNS att det fanns skäl att låta kvinnan behålla sitt SGI-skydd.
(KRNS-dom 69-1998)
Andra avbrott i SGI-skyddet
En försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete kan vänta tre månader innan
han eller hon anmäler sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen eller
går in i någon annan SGI-skyddad situation.
Om en försäkrad däremot avbryter en skyddad period när det gått mer än tre
månader sedan arbetet avbröts ger inte bestämmelserna utrymme för någon
utsträckt tid (en dag, en vecka, en månad).
Huvudprincipen är alltså att bestämmelserna inte medger några avbrott
mellan olika skyddsperioder. Undantag från den här principen blir i regel en
fråga för domstolarna att pröva utifrån omständigheterna i varje enskilt
ärende.
8.8.12
Skapa SGI-skydd i efterhand
Frågan om det är möjligt att i efterhand konstruera SGI-skydd har varit
föremål för prövning i två mål i kammarrätten.
Frågan i det första målet var om det är möjligt att konstruera SGI-skydd
genom att i efterhand lägga semesterdagar under dagar då arbete utförts.
Kammarrätten ansåg inte att det var möjligt (KR mål nr 4611-12).
I det andra målet var frågan om det är möjligt att konstruera SGI-skydd
genom att i efterhand skrivas in på Arbetsförmedlingen och därefter få
aktivitetsstöd.
Kammarrätten ansåg att det inte är möjligt att i efterhand skapa ett SGIskydd genom retroaktiva åtgärder från Arbetsförmedlingens sida. Skyddsbestämmelserna utgör undantag från huvudreglerna om SGI och bör därför
tillämpas restriktivt. Däremot bör uppenbara felaktigheter kunna rättas till i
efterhand (KR mål nr 2328-12).
Det innebär att det är de verkliga förhållandena vid tidpunkten för glappet i
SGI-skydd som ska vara avgörande vid bedömningen av om ett i efterhand
skapat SGI-skydd kan godtas.
249
Vägledning 2004:5 Version 13
Det kan inte uteslutas att det finns vissa situationer där ett retroaktivt skydd
kan godtas, exempelvis vid uttag av föräldrapenning under en period där
glapp i SGI-skydd finns och det är ostridigt att den försäkrade vårdat barnet
under tidsperioden men först i efterhand ansökt och fått föräldrapenning
beviljad.
När frågan om ett i efterhand konstruerat SGI-skydd kommer upp, måste de
faktiska förhållandena vid tidpunkten för glappet utredas grundligt. (Domsnytt 2015:006).
250
Vägledning 2004:5 Version 13
9
Hur påverkas SGI vid pension och livränta
med mera?
Det här kapitlet beskriver bestämmelser som omfattar både personer med
inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete.
I kapitlet behandlas frågor om hur en persons SGI påverkas av att olika
pensionsförmåner, sjukersättning eller aktivitetsersättning och livränta
beviljas eller ändras.
Vid kortvarig nedsättning av arbetsförmågan ger sjukpenningen ersättning
för inkomstbortfall. Vid långvarig nedsättning av arbetsförmågan svarar
olika pensionsförmåner och andra ersättningar för den försäkrades inkomstbortfall.
Sjukpenningförmåner och pensionsförmåner ska i princip inte betalas ut för
samma nedsättning av arbetsförmågan under samma tidsperiod. Även när
någon beviljas livränta gäller samma principer.
9.1
Ålderspension
9.1.1
Bestämmelser om ålderspension
Ålderspension enligt det nya pensionssystemet omfattar personer som är
födda 1938 eller senare. Ålderspensionen kan delas in i två delar. Den ena
delen är inkomstgrundad pension. Den inkomstgrundade pensionen består
av inkomstpension, tilläggspension, premiepension och premiepension till
efterlevande (55 kap. 2, 3 och 7 §§ SFB). Den andra delen är garantipension
och utgör ett grundskydd.
Inkomstpension får tas ut tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 61 år (56 kap. 3 § SFB). Samma undre åldersgräns gäller
för uttag av tilläggspension respektive premiepension (56 kap. 2 och 3 §§
SFB). Någon övre åldersgräns finns inte. Garantipension kan betalas ut först
från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år (67 kap. 4 §
SFB).
Ålderspension beviljas efter ansökan av den enskilde (110 kap. 4 § SFB).
Ansökan kan gälla för helt eller partiellt uttag. Ålderspension får beviljas
från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med
den månad ansökan kom in till Pensionsmyndigheten (56 kap. 4 § SFB).
Denna regel gäller även för garantipension, tilläggspension, inkomstpension
och premiepension.
251
Vägledning 2004:5 Version 13
9.1.2
Ändring av SGI i samband med ålderspension
SGI ska ändras när Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen. (26 kap. 4 § SFB)
Ett beslut om ålderspension kan därför aldrig vara den huvudsakliga
anledningen till att SGI ändras och eventuellt sänks. Det måste i stället
finnas någon ytterligare orsak. En sådan anledning kan vara att en person
har minskat sitt arbetsutbud eller helt slutat att arbeta, och inte heller
omfattas av skyddsbestämmelserna för SGI.
Om det pågår ett ersättningsärende när den försäkrade beviljas ålderspension behöver inte Försäkringskassan ändra SGI om personen omfattas av
SGI-skydd. Det är inte ålderspensionen utan den försäkrades ålder som
avgör om det går att tillämpa bestämmelserna om SGI-skydd. Se vidare
avsnitt 8.8.9 SGI-skydd för personer omkring 65 år
Tilde är 62 år när hon får inkomstgrundad ålderspension. Hon får
sjukpenning vid tidpunkten för beslutet om ålderspension.
SGI behöver inte ändras eftersom en ändring inte har någon betydelse.
Tilde omfattas av SGI-skydd eftersom hon avstår från arbete av anledning som berättigar till sjukpenning.
Tilde blir frisk. Hon är arbetslös men har inte tänkt arbeta mera. Tilde
anmäler sig därför inte som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.
Efter fyra månader blir hon sjuk igen. Tilde sjukanmäler sig.
Försäkringskassan ändrar Tildes SGI. Utredningen visar att Tilde inte
omfattats av skyddsbestämmelserna för SGI eftersom hon inte varit
anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen.
Försäkringskassan beslutar att Tilde inte längre har rätt till en SGI.
9.1.3
Tidpunkt för ändring av SGI vid ålderspension
SGI ska ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden eller andra omständigheter har ändrats på ett sätt som
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller på
förmånens storlek (26 kap. 4 § SFB). Jämför avsnitt 7.1, under rubriken
Anledning till ändring. En förutsättning för att över huvudtaget ändra SGI är
alltså att en ändring har aktuell betydelse för rätten till förmånen eller
förmånens storlek.
Ett beslut om ålderspension kan aldrig ensamt vara den huvudsakliga
anledningen till att SGI ändras och eventuellt sänks. Det måste i stället
finnas någon ytterligare anledning. En sådan anledning kan vara att en
252
Vägledning 2004:5 Version 13
person har minskat sitt arbetsutbud eller slutat att arbeta och inte heller
omfattas av skyddsbestämmelserna för SGI.
Hilda är 62 år och ansöker om inkomstgrundad ålderspension från och
med den 1 augusti. Ansökan kommer in till Pensionsmyndigheten den
31 augusti. Hilda har inte för avsikt att arbeta mer. Hennes senaste
arbete avbröts den 31 mars.
Pensionsmyndighetens beslutsbrev om pension dateras den 3 september och pension beviljas från den 1 augusti.
Hildas inkomstförhållanden ändrades från och med den 1 juli. Det var
då tre månader sedan hon avbröt sitt arbete. SGI-skyddet upphörde
därför också den 1 juli. Hilda har ingen inkomst av arbete. Hon har
alltså inte längre rätt att behålla sin SGI Men SGI behöver inte ändras
förrän Hilda begär en förmån som beräknas på grundval av SGI.
9.2
Sjukersättning och aktivitetsersättning
9.2.1
Beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras vid beslut om sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras när sjukersättning eller aktivitetsersättning
• har beviljats, eller
• när en sådan ersättning som redan betalas ut har ändrats på grund av att i
den försäkrades arbetsförmåga har förändrats.
(26 kap. 7 § SFB och 4 kap. 2 § SFBP).
När sjukersättning eller aktivitetsersättning har beviljats eller ändrats måste
Försäkringskassan ändra SGI senast när den försäkrade gör anspråk på
ersättning som betalas ut per dag (26 kap. 2 och 7 §§ SFB).
SGI:n upphör för en person som har beviljats hel sjukersättning eller
aktivitetsersättning, eftersom han eller hon inte längre har någon förvärvsinkomst. Om den försäkrade har beviljats partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning, och den försäkrade förvärvsarbetar i viss omfattning,
fastställs SGI på arbetsinkomsten enligt huvudreglerna i SFB.
Metodstöd – ändring av SGI
I SFB finns inget krav på att ändra SGI direkt när en försäkrad beviljas
partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning. Försäkringskassan får dock
ingen automatisk impuls i samband med att en försäkrad begär en förmån
som beräknas på grundval av SGI, efter det att han eller hon har beviljats
partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning. Det innebär att det blir
nödvändigt att ändra SGI i samband med att Försäkringskassan beviljar eller
ändrar partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning.
253
Vägledning 2004:5 Version 13
Fabian har en SGI på 300 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Han beviljas halv sjukersättning. Utredningen visar att
Fabians inkomst från halvtidsarbetet är 150 000 kronor. I samband
med att sjukersättningen beviljas beslutar Försäkringskassan också att
Fabians SGI ska vara 150 000 kronor.
Efter en tid försämras Fabians arbetsförmåga och han beviljas tre
fjärdedels sjukersättning. Utredningen visar att Fabians inkomst från
arbetet på en fjärdedel är 80 000 kronor. I samband med att sjukersättningen beviljas beslutar därför Försäkringskassan också att
Fabians SGI ska vara 80 000 kronor.
SGI-skydd och sjukersättning eller aktivitetsersättning
Bestämmelserna om SGI-skydd är inte tillämpliga när någon beviljas
sjukersättning eller aktivitetsersättning (26 kap. 9 § SFB). Det betyder att
SGI kan sänkas även för en person som annars skulle ha omfattats av
SGI-skydd.
Jenny har en SGI på 160 000 kronor som baseras på en heltidsanställning. Hon får hel sjukpenning när hon beviljas halv sjukersättning från
och med den 1 juni. Jenny inkommer med intyg om fortsatt sjukskrivning från och med samma tidpunkt för den tid hon inte har sjukersättning.
Försäkringskassan ändrar Jennys SGI till 80 000 kronor från och med
den 1 juni. SGI kan sänkas från 160 000 kronor till 80 000 kronor
eftersom det inte finns något hinder för sänkning av SGI när sjukersättning beviljas.
I de fall en arbetslös person får partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning fastställs SGI utifrån den omfattning som personen söker arbete
(3 § förordningen [2000:1418]).
Claudia är arbetslös och har en SGI på 180 000 kronor som baseras på
en heltidsanställning. Efter en tids sjukskrivning beviljas hon en
fjärdedels sjukersättning. I samband med att Claudia beviljas sjukersättning utreder Försäkringskassan också hennes SGI. Utredningen
visar att hon är arbetssökande till 75 procent. Claudias SGI sänks till
135 000 kronor vilket motsvarar den omfattning som hon är arbetssökande.
254
Vägledning 2004:5 Version 13
Bedömningen av rätten till sjuk eller aktivitetsersättning görs alltid utifrån
en persons förmåga att utföra heltidsarbete, oavsett hans eller hennes tidigare faktiska arbetstid
SGI grundad på deltidsarbete
När en arbetslös person som har en SGI grundad på ett tidigare deltidsarbete
har fått partiell sjukersättning eller aktivitetsersättning ska SGI fastställas i
förhållande till den omfattning han eller hon söker arbete jämfört med
tidigare SGI. Det kan innebära att SGI inte sänks i de fall personen söker
arbete i samma omfattning som tidigare. Om personen söker arbete i en
mindre omfattning än vad den tidigare SGI:n motsvarar ska SGI minskas till
den omfattning som han eller hon söker arbete. SGI kan däremot inte höjas i
de fall personen söker arbete i en större omfattning än före sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen.
Astor är helt arbetslös och sjukskriven sedan en tid. Hans SGI på
150 000 kronor grundar sig på ett arbete på 75 procent. När Astor får
halv aktivitetsersättning anmäler han sig som arbetssökande till ett
halvtidsarbete.
Astors SGI sänks till 100 000 kronor. Det motsvarar den omfattning
som han söker arbete. Sänkningen görs i samband med att han beviljas
sjukersättning.
Nellie är helt arbetslös och sjukskriven. Hon har en SGI på 100 000
kronor som grundar sig på ett tidigare halvtidsarbete. Hon får en
fjärdedels sjukersättning och anmäler sig samtidigt som arbetssökande
till ett arbete på 75 procent.
Nellie får behålla sin SGI eftersom hon söker arbete i en omfattning
som minst motsvarar hennes fastställda SGI. Hennes SGI kan inte
höjas på grund av att hon söker arbete i större omfattning än tidigare.
Tidpunkt för ändring av SGI vid beslut om sjukersättning eller
aktivitetsersättning
En ändring av SGI på grund av att en försäkrad beviljats sjukersättning eller
aktivitetsersättning ska gälla från och med ingången av månaden efter
beslutsmånaden, dock tidigast från och med den månad ersättningen börjar
betalas ut (8 § [RFFS 1998:12]).
Malte har efter ansökan beviljats partiell sjukersättning från den 1
april. Beslutet är daterat den 19 september.
255
Vägledning 2004:5 Version 13
Hans nya SGI av ett deltidsarbete efter att sjukersättningen beviljades
gäller från den 1 oktober. SGI ändras i samband med att han beviljas
sjukersättning.
David har efter initiativ från Försäkringskassan fått hel sjukersättning
från den 1 april. Beslutet är daterat den 12 februari.
Davids SGI beslutas till 0 och gäller från den 1 april. SGI kan som
tidigast ändras från och med den månad ersättningen börjar betalas ut.
9.2.2
SGI-skydd efter period med sjukersättning eller
aktivitetsersättning
Från och med den 1 januari 2010 kan en försäkrad som har haft sjukersättning eller aktivitetsersättning till och med den 31 december 2009 eller
senare få tillbaka den SGI som gällde före perioden med sjukersättning eller
aktivitetsersättning. Om den försäkrade har sin anställning kvar, men inte
återgår i arbete kan han eller hon ändå få behålla tidigare SGI. En förutsättning för att få behålla SGI är att den omfattas av skydd. I en sådan situation
kan SGI anpassas enligt de faktiska löneförändringar som framgår av avtal
mellan den försäkrade och dennes arbetsgivare.
Även den som får sin sjuk-eller aktivitetsersättning minskad har rätt att få
tillbaka en del av den SGI som gällde omedelbart före en eller flera perioder
med sjuk- eller aktivitetsersättning.
Om den försäkrade helt eller delvis saknar anställning när sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen upphör kan SGI räknas om enligt KPI.
För mer information om beräkning av SGI efter period med sjukersättning
eller aktivitetsersättning se avsnitt 8.1.1, 8.1.2 och 8.8.7.
9.2.3
Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning
En försäkrad kan få sin sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklarad under en period för att prova på arbete. I en sådan situation kan
sjukersättningen eller aktivitetsersättningen förklaras helt eller partiellt
vilande. Ersättningarna kan också vilandeförklaras för studier (36 kap. 10,
14 och 15 §§ SFB).
Månadsbelopp vid förvärvsarbete
En försäkrad som får sin sjukersättning eller aktivitetsersättning vilandeförklarad för att prova på arbete får behålla ett månadsbelopp som motsvarar
25 procent av den ersättning som har förklarats vilande. Beloppet ska
betalas ut så länge sjukersättningen eller aktivitetsersättningen är vilande
(36 kap. 18 § SFB).
256
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI under period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning
Inkomst av arbete under period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning kan ligga till grund för SGI. Det innebär att den försäkrade kan få
sjukpenning och andra förmåner som beräknas på grundval av SGI under en
period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning. SGI utreds och
fastställs i samband med att den försäkrade begär ersättning. I en sådan
situation fastställs SGI enligt de regler som normalt gäller. (Prop.
1999/2000:4 vilande förtidspension, s. 40 f.)
Månadsbeloppet motsvarande 25 procent av den vilande sjukersättningen
eller aktivitetsersättningen påverkar inte SGI. Det innebär att det inte finns
något hinder för att exempelvis fastställa en SGI av heltidsarbete samtidigt
som månadsbeloppet betalas ut.
Sven har hel sjukersättning. Sjukersättningen förklaras helt vilande
under tolv månader. Under denna period arbetar han heltid och har en
arbetsinkomst på 15 000 kronor per månad. Han får samtidigt 25 procent av den vilande sjukersättningen. Efter två månader blir Sven sjuk.
SGI fastställs till 180 000 kronor, eftersom Försäkringskassans utredning visar att Sven har en varaktig inkomst. SGI gäller från den tidpunkt då anställningen påbörjades, men kan ligga till grund för ersättning tidigast från första dagen i ersättningsperioden.
Gustav har hel sjukersättning. Sjukersättningen förklaras partiellt vilande under tolv månader. Gustav har fått en tillsvidareanställning på
deltid med en arbetsinkomst på 10 000 kronor per månad. Han får
också 25 procent av den vilande sjukersättningen. Efter fem månader
begär han tillfällig föräldrapenning för fyra dagar.
SGI kan fastställas till att motsvara Gustavs årsinkomst på 120 000
kronor. Anledningen till inkomständringen uppkom vid den tidpunkt
då han började arbeta partiellt. Vid den tidpunkten beräknades anställningen pågå mer än sex månader. SGI blir gällande från och med den
tidpunkt då anställningen påbörjades, men kan ligga till grund för ersättning tidigast från första dagen i ersättningsperioden.
Malin har hel aktivitetsersättning. Ersättningen förklaras helt vilande
för deltidsstudier under 24 månader. Malin beviljas studiestöd för sina
studier. Därutöver får hon ett stadigvarande extraarbete under lördagar
och söndagar med en månadsinkomst på 10 000 kronor. Efter tre
månader blir Malin sjuk.
257
Vägledning 2004:5 Version 13
Malin har ingen SGI sedan tidigare eftersom hon har hel aktivitetsersättning. Reglerna om SGI-skydd vid studier, dvs. vilande SGI och
studietids-SGI, är därför inte tillämpliga. Malin får en ”vanlig” SGI
som fastställs till 120 000 kronor från och med den första dagen i
Malins ersättningsperiod.
SGI vid återgång till sjukersättning eller aktivitetsersättning
SGI ska ändras när ett beslut om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 36 kap. 13–15 §§ SFB har upphört senast när den försäkrade gör
anspråk på ersättning som betalas ut per dag (26 kap. 4 och 7 §§ SFB).
För den som efter en period med vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning går tillbaka till sjukersättning eller aktivitetsersättning ska SGI
ändras och fastställas med hänsyn till den nya situationen. SGI ska alltså
återställas till vad som gällde innan vilandeförklaringen. (Prop.
1999/2000:4, s. 41 och 53)
9.3
Tjänstepension
9.3.1
SGI ska ändras när tjänstepension har beviljats
Ingångna kollektiva pensionsavtal medger i flera fall att pension kan betalas
ut före 65 års ålder. SGI ska ändras när någon har beviljats tjänstepension.
Ändring ska göras senast när den försäkrade gör anspråk på ersättning som
betalas ut per dag (26 kap. 4 och 7 §§ SFB).
En person som har beviljats tjänstepension i form av ålderspension, eller
annan liknande pension före utgången av den månad under vilken han eller
hon fyller 65 år, ska få en SGI fastställd om han eller hon har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd (26 kap. 25 §
SFB). SGI beräknas då enligt huvudreglerna i 25 kap. 2 och 3 §§ SFB.
När en försäkrad som har tjänstepension enligt ovan är helt eller delvis
arbetslös och arbetssökande, fastställs SGI endast om tjänstepensionen är
lägre än 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. SGI beräknas
på grundval av lönen närmast före pensionsavgången om den försäkrade
avser att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare. (26 kap. 26 och
27 §§ SFB)
Om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning
som tidigare, beräknas personens SGI på grundval av den inkomst han eller
hon kan antas få av arbete som svarar mot arbetsutbudet. Inkomster som
överstiger 7,5 gånger prisbasbeloppet påverkar inte SGI. Vidare ska
tjänstepensionen dras av från den försäkrades inkomst. Men minskningen
får inte ge till resultat att en försäkrad som endast är delvis arbetslös får
lägre SGI än om beräkningen skett enligt huvudreglerna. (26 kap. 26 och
27 §§ SFB)
Liksom andra arbetslösa får en arbetslös tjänstepensionärs SGI omräknas
med hjälp av KPI. Se vidare avsnitt 8.1, Omräkning av SGI.
258
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI ändras alltså på olika sätt om den försäkrade arbetar eller är arbetslös.
Av SFB följer att en tjänstepensionär med en pension som uppgår till minst
60 procent av slutlönen – som begränsas till maximalt 7,5 gånger prisbasbeloppet – får en SGI endast om han eller hon har stadigvarande inkomst av
faktiskt förvärvsarbete. Om den försäkrade har en varaktig inkomst av
arbete, och inte är arbetslös, har inte storleken på tjänstepensionen någon
betydelse.
Kurt är 62 år och har en årsinkomst på 240 000 kronor. Den 1 juni
beviljas han tjänstepension till samma belopp, det vill säga 240 000
kronor. Pensionen uppgår alltså till 100 procent av slutlönen.
Efter ett par månader blir Kurt sjukskriven. Försäkringskassans utredning visar att Kurt fortsatt har en varaktig inkomst av förvärvsarbete
motsvarande 15 000 kronor per månad.
SGI ändras till 180 000 kronor och gäller från den 1 juni (15 000 kr x
12 månader). Eftersom Kurt har en varaktig inkomst av arbete har inte
storleken på tjänstepensionen någon betydelse.
Eva är 60 år. Hon har en årsinkomst på 400 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni 2003 får Eva tjänstepension på 170 000 kronor
per år.
En tid senare begär Eva närståendepenning. Försäkringskassans utredning visar att Eva har slutat sitt arbete. Hon är arbetslös och arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett nytt heltidsarbete. År 2003
uppgick 7,5 gånger prisbeloppet till 289 500 kronor. Tjänstepensionen
understiger därför 60 procent av slutlönen begränsad till 7,5 gånger
prisbasbeloppet (170 000 kr/289 500 kr). Eva har därför rätt till en
viss SGI.
SGI beräknas till 119 500 kronor och gäller från den 1 juni (289 500
kr – tjänstepensionen på 170 000 kr).
Söker den försäkrade arbete i lägre omfattning än tidigare anpassas slutlönen i motsvarande mån.
Om Eva i tidigare exempel i stället hade sökt ett halvtidsarbete hade
slutlönen på 400 000 kronor halverats vid beräkningen av SGI.
SGI beräknas till 30 000 kronor (200 000 kr – tjänstepensionen på
170 000 kr).
259
Vägledning 2004:5 Version 13
Sune är 61 år och har en årsinkomst på 275 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni får han tjänstepension som uppgår till 170 000
kronor.
I oktober begär Sune sjukpenning. Försäkringskassans utredning visar
att Sune har slutat sitt arbete och att han är arbetssökande hos Arbetsförmedlingen till ett halvtidsarbete.
Sune har inte rätt till SGI eftersom han saknar en stadigvarande arbetsinkomst och tjänstepensionen överstiger 60 procent av slutlönen
(170 000 kr/ 275 000 kr). SGI ändras från den 1 juni
Av SFB följer att en försäkrad som har ett arbete i lägre omfattning än vad
han eller hon söker får SGI beräknad efter den fördelaktigaste inkomsten.
SGI kan alltså antingen beräknas till inkomsten från faktiskt deltidsarbete
eller till slutlönen minus tjänstepensionen. Detta förutsatt att tjänstepensionen är lägre än 60 procent av slutlönen begränsad till 7,5 gånger prisbasbeloppet.
Helena är 60 år och har en årsinkomst på 280 000 kronor från ett heltidsarbete. Den 1 juni får hon tjänstepension som uppgår till 112 000
kronor.
Några månader senare begär Helena tillfällig föräldrapenning för att
vårda sitt barnbarn. Försäkringskassans utredning visar att Helena har
fått ett stadigvarande halvtidsarbete med en årsinkomst på 160 000
kronor. Tjänstepensionen uppgår till 40 procent av lönen före pensionsavgången. Helena är delvis arbetslös eftersom hon är anmäld hos
Arbetsförmedlingen till ett heltidsarbete.
Försäkringskassan måste utreda efter vilken modell SGI ska beräknas.
Antingen kan SGI beräknas till faktisk förvärvsinkomst, det vill säga
160 000 kronor, eller också till slutlönen minus tjänstepensionen, det
vill säga 168 000 (280 000–112 000).
SGI blir 168 000 kronor. Det beror på att SGI i en situation som denna
ska fastställas till den fördelaktigaste inkomsten.
9.3.2
SGI-skydd och tjänstepension
Skyddsbestämmelserna om SGI är inte tillämpliga när en försäkrad beviljas
tjänstepension (26 kap. 9 § SFB). Det betyder att SGI kan sänkas vid
tjänstepension även för en person som annars skulle ha omfattats av
SGI-skydd (se även KRNG-dom 2622-1993).
260
Vägledning 2004:5 Version 13
Charlotta är 63 år när hon den 1 juni beviljas tjänstepension. Hon har
varit helt sjukskriven sedan den 1 maj och har ett läkarintyg som
gäller till och med den 31 juli. Anställningen upphörde i samband med
beslutet om tjänstepension. Charlotta har inte för avsikt att arbeta mer.
Försäkringskassan fastställer SGI till 0 från den 1 juni. Charlotta kan
inte få sjukpenning för den återstående tid hon är sjukskriven.
Om Försäkringskassans utredning i stället hade visat att Charlotta –
om hon inte hade varit sjuk – skulle ha varit anmäld som arbetssökande till ett nytt arbete hade SGI i stället anpassats efter dessa förhållanden.
Om tjänstepensionen hade överstigit 60 procent av slutlönen hade SGI
även i denna situation beslutats till 0.
Om tjänstepensionen understigit 60 procent av slutlönen hade SGI i
stället fastställts till slutlönen – anpassad till arbetsutbudet – minus
tjänstepensionen.
9.3.3
Tidpunkt för ändring av SGI vid tjänstepension
Ändring av SGI gäller från och med den dag anledningen till ändringen
uppkommit (26 kap. 6 § SFB). Det finns inte någon särskild regel som
närmare anger när anledning till ändring uppkommer när någon beviljas
tjänstepension. Det medför att huvudregeln gäller – ändrad SGI gäller från
och med den dag inkomstförhållandena ändrades.
9.4
Livränta
9.4.1
SGI ändras när livränta har beviljats eller ändrats
Livränta kan beviljas den som drabbas av en arbetsskada. Livränta avser att
kompensera den inkomstminskning som uppstår då den försäkrades
nedsättning av förmågan att skaffa inkomst genom arbete kan antas bestå
under ett år grund av skadan. (41 kap. 2 § SFB)
En arbetsskada kan medföra att personen
• helt slutar arbeta på grund av skadan,
• fortsätter att arbeta i samma anställning som före skadan men i mindre
omfattning än tidigare,
• byter till ett annat arbete som personen klarar av trots skadan, eller
• utbildar sig för att kunna söka ett annat arbete som personen kan klara av
trots skadan.
261
Vägledning 2004:5 Version 13
Livränta kan beviljas retroaktivt tillbaka från tidpunkten för ansökan om
ersättning. Livränta kan därför komma avse samma tid som redan utbetald
sjukpenning. Ersättning för ett och samma inkomstbortfall ska inte betalas
ut mer än en gång. Detta är en grundläggande princip i socialförsäkringssystemet. (Prop. 2001/02:81 Vissa arbetsskadefrågor m.m., s. 73 f.)
SGI ska ändras när livränta har beviljats. Detsamma gäller när en livränta
som redan betalas ut har ändrats. Försäkringskassan måste i sådana fall
ändra SGI senast när den försäkrade begär att få en förmån som beräknas på
grundval av SGI. Det här gör att man kan undvika en situation där sjukpenning bestäms utifrån en SGI som inkluderar den inkomstminskning som
kompenseras av livränta. (3 kap. 5 § första stycket AFL numera 26 kap.
4 och 7 §§ SFB, prop. 2001/02:81, s. 73 f. och prop. 2003/04:96 Vissa
socialförsäkringsfrågor, s. 25).
En fastställd livränta räknas årligen om med det särskilda tal som beskrivs i
41 kap. 21 § SFB. En sådan omräkning kan inte anses vara en ändring som
innebär att SGI ska ändras.
Omständigheterna i det enskilda ärendet avgör för om ändringen innebär att
också SGI ska ändras. Ändringen av SGI kan få följande konsekvenser. Om
den försäkrade
• inte alls kan arbeta på grund av arbetsskadan upphör rätten till SGI
eftersom han eller hon inte längre har någon arbetsinkomst.
• behåller sin anställning men börjar arbeta i mindre omfattning än tidigare
medför det att SGI kan fastställas till arbetsinkomsten från det nya
arbetet.
• byter till annat arbete som han eller hon klarar av trots skadan får det till
följd att SGI fastställs till arbetsinkomsten från det nya arbetet.
• påbörjar arbetslivsinriktad rehabilitering med livränta enligt arbetsskadeförsäkringen medför det att SGI blir vilande.
• definitivt avbryter sin arbetslivsinriktade rehabilitering på grund av
sjukdom, och inte längre har rätt till livränta, kan vilande SGI aktiveras.
• bedöms klara ett annat arbete som inte finns direkt tillgängligt,
exempelvis efter fullgjord arbetslivsinriktad rehabilitering, kan SGI
ändras så att SGI inte inkluderar den inkomstminskning som
kompenseras av livränta.
(25 kap. 2 och 3 §§ och 26 kap. 7, 9, 11–16, 18 och 21 §§ SFB samt prop.
2001/02:81, s. 73 f.)
I vissa fall kan det vara aktuellt med SGI-skydd under tid med livränta. Det
kan du läsa mer om under rubriken SGI-skydd och livränta.
Nedan följer några exempel på situationer som illustrerar vad som i övrigt
händer med SGI när livränta har beviljats eller ändrats. Här bör nämnas att
livränteunderlaget beräknas på månadslönen multiplicerad med faktorn
12,2. SGI multipliceras med 12 (månader). I praktiken är det dessutom
vanligt med ytterligare skillnader mellan SGI och livränteunderlaget än vad
som framgår av exemplen. (41 kap. 11–18 §§ och 24 § SFB) Av exemplen
262
Vägledning 2004:5 Version 13
framgår även från och med vilken tidpunkt SGI ska gälla när livränta
beviljas eller ändras. Angående detta se vidare nedan under rubriken
Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta.
Ulrika drabbas av en arbetsskada vilken medför att hon blir varaktigt
helt arbetsoförmögen. Hon beviljas livränta och hel sjukersättning.
Beslutet är daterat den 20 augusti.
Ulrikas har inte rätt att behålla sin SGI, eftersom hon inte längre har
inkomst av eget arbete. Sänkningen av SGI gäller från och med
månaden efter den månad då livräntan och sjukersättningen
beslutades, det vill säga från och med den 1 september.
Mattias arbetar heltid när han drabbas av en arbetsskada. Skadan medför att han endast kan arbeta halvtid framöver. I sin heltidsanställning
tjänade Mattias 20 000 kronor per månad. I halvtidsarbetet tjänar han
10 000 kronor.
Livränteunderlaget fastställs till 244 000 kronor (20 000 kr x 12,2) och
inkomst efter skadan till 122 000 kronor (10 000 kr x 12,2). Livränta
beviljas med 122 000 kronor (244 000 kr – 122 000 kr). Han beviljas
även halv sjukersättning från och med den 1 maj. Beslutet är daterat
den 10 maj.
Mattias SGI på 240 000 kronor (20 000 kr x 12) ändras i samband
med att han begär en förmån som beräknas på grundval av SGI. Försäkringskassan beslutar SGI till 120 000 kronor (10 000 kr x 12). Den
resterande inkomstminskning som uppkommit på grund av skadan
kompenseras av livränta och sjukersättning. SGI:n gäller från och med
månaden efter den månad då livräntan och sjukersättningen beslutades, det vill säga från och med den 1 juni.
Andreas får en arbetsskada som gör att han inte kan arbeta kvar i sitt
heltidsarbete. Han påbörjar dock ett nytt stadigvarande heltidsarbete
som han klarar av. Månadsinkomsten före skadan är 22 500 kronor
och efter skadan 19 500 kronor.
Livränteunderlaget beräknas till 274 500 (22 500 kr x 12,2). Inkomsten efter skadan är 237 900 kronor (19 500 kr x 12,2). Livränta beviljas
retroaktivt från och med den 1 maj med 36 500 kronor (274 500 kr –
237 900 kr). Beslutet är daterat den 23 november.
SGI, som är 270 000 kronor (22 500 kr x 12), ändras när Andreas begär en förmån som beräknas på grundval av SGI. Försäkringskassan
beslutar SGI till 234 000 kronor (19 500 kr x 12). Den övriga inkomstminskningen kompenseras av livränta. SGI:n gäller från och
263
Vägledning 2004:5 Version 13
med månaden efter den månad livräntan beslutades, det vill säga från
och med den 1 december.
Försäkringskassan ska ändra SGI när livränta har beviljats eller ändrats efter
fullgjord rehabilitering. SGI ska även ändras för den som har beviljats
livränta utan rehabilitering. Skyddsbestämmelserna om SGI innebär inget
hinder mot att sänka SGI så att den inte inkluderar den inkomstminskning
som kompenseras av livränta. SGI kan alltså sänkas på grund av beslutet om
livränta även för den som exempelvis är sjuk, föräldraledig eller arbetssökande hos Arbetsförmedlingen vid tidpunkten för livräntebeslutet.
(26 kap. 7 och 9 §§ SFB)
Jonny har en SGI på 240 000 kronor (20 000 kr x 12) som baseras på
ett heltidsarbete. Han har skadat sig i arbetet och beviljas livränta.
Livränteunderlaget fastställs till 244 000 kronor (20 000 kr x 12,2) och
inkomst efter skadan till 200 000 kronor (enligt livränteberäkningen)
eftersom han bedöms klara ett annat heltidsarbete med en lägre inkomst. Livränta beviljas med 44 000 kronor (244 000 kr – 200 000
kr).
Vid tidpunkten för livräntebeslutet har Jonny sjukpenning. Han är helt
eller delvis arbetsoförmögen av en annan orsak än arbetsskadan.
Arbetsoförmågan bedöms inte så varaktig att sjukersättning eller
aktivitetsersättning kan beviljas.
SGI ändras och sänks till 196 000 kronor (240 000 kr – 44 000 kr).
Ändringen innebär att SGI inte inkluderar den inkomstminskning som
redan ersätts med livränta.
Emil beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under utbildning
för tiden augusti 2005–juni 2007. Före skadan arbetade han heltid med
en månadslön på 22 000 kronor. Livränteunderlaget fastställs till
268 400 kronor (22 000 kr x 12,2) och inkomsten efter skadan till 0.
Under studietiden har han inget studiestöd.
Emils SGI, som är 264 000 kronor (22 000 kr x 12), ändras och blir
vilande från och med den 1 augusti 2005, det vill säga från och med
den dag Emil har livränta under utbildning. Emils anställning upphör
vid samma tidpunkt.
Emil avslutar sin utbildning den 15 juni 2007 och ansöker om fortsatt
livränta. Emil anmäler sig som arbetssökande till ett heltidsarbete hos
Arbetsförmedlingen. Det finns nämligen inte några arbeten i yrket
som han har utbildat sig till. Han står till arbetsmarknadens förfogande
från och med den 16 juni 2007. Ett nytt livränteunderlag beräknas till
272 400 kronor. Den inkomst (enligt livränteberäkningen) som Emil
264
Vägledning 2004:5 Version 13
kan få efter sin utbildning beräknas till 200 000 kronor per år.
Inkomsten är högre än hans arbetslöshetsersättning.
Livränta beviljas med 72 400 kronor (272 400 kr – 200 000 kr). SGI
ändras och först görs en omräkning med hjälp av KPI som ger en inkomst på 268 000 kronor. SGI sänks därefter till 195 600 kronor
(268 000 kr – 72 400 kr). Ändringen innebär att SGI inte inkluderar
den inkomstminskning som redan ersätts med livränta.
Livränta beräknas med stöd av en fiktiv inkomst som den försäkrade kan
antas få trots arbetsskadan. Det finns inte något motsvarande stöd för att
beräkna en ny SGI efter en fiktiv inkomst. I stället är det tidigare SGI som
ska ändras på det sätt som illustreras av exemplen ovan.
För mer information om hur livränta beräknas för arbetslösa som får
arbetslöshetsersättning hänvisas till Vägledning 2003:4 Ersättning enligt
lagen om arbetsskadeförsäkring.
Metodstöd – ändring av SGI
I SFB finns inget krav på att ändra SGI i direkt samband med att en
försäkrad beviljas livränta eller när livränta ändras. Men Försäkringskassan
får ingen automatisk impuls när en försäkrad begär en förmån som beräknas
på grundval av SGI, efter det att han eller hon har beviljats livränta. Det
innebär att det blir nödvändigt att ändra SGI i samband med att Försäkringskassan beviljar eller ändrar livränta.
9.4.2
SGI-skydd vid arbetslivsinriktad rehabilitering med
livränta
I vissa situationer är SGI skyddad när en försäkrad får livränta. Enligt
bestämmelserna kan livränta beviljas då den försäkrade genomgår behandling eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetslivsinriktad rehabilitering
kan till exempel vara arbetsträning eller utbildning. Med behandling menas
medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att
förebygga sjukdom, förkorta sjukdomstiden, helt eller delvis förebygga eller
häva nedsättning av arbetsförmågan. (26 kap. 21 §, 27 kap. 6 §, 29 kap. 2 §,
31 kap. 3 § och 41 kap. 4 § SFB)
Under tid med SGI-skydd enligt 26 kap. 21 § SFB får SGI ändras efter
faktisk löneförändring för den som har kvar en anställning eller omräknas
med hjälp av KPI för den som helt eller delvis saknar anställning. (26 kap.
17 och 28–31§§ SFB).
Frågan om ändring av SGI under SGI-skydd beskrivs i avsnitt 8.1.
265
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-skydd – Vilande SGI
Bestämmelsen i 26 kap. 21 § SFB medför att den SGI som gällde före
förvärvsavbrottet är skyddad och blir vilande för en försäkrad som får
livränta enligt 41 kap. 4 § SFB (prop. 1992/93:178 Om vissa socialförsäkringsfrågor, s. 39).
I och med att SGI blir vilande kan det i princip inte uppstå en situation där
sjukpenning bestäms utifrån en SGI som inkluderar den inkomstminskning
som redan kompenseras av livränta. Ändringen i samband med att livränta
beviljas medför därför i regel att SGI inte ändras på något annat sätt än att
den blir vilande. SGI blir vilande från och med den första dag för vilken den
försäkrade för första gången har rätt till livränta under rehabilitering.
Inkomst under tid med livränta – Livränte-SGI
Om den försäkrade blir sjuk under tid med livränta enligt 41 kap. 4 § SFB
ska sjukpenningen beräknas på en SGI som har fastställts enbart på den
inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid
(26 kap. 21 § SFB). Sådan SGI brukar kallas livränte-SGI.
Ludwig beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under utbildning för tiden augusti 2004–juni 2006. Under studietiden har inte
Ludwig studiestöd.
SGI blir vilande från och med augusti 2004 eftersom Ludwig har livränta under utbildning.
Under 2005 måste Ludwig definitivt avbryta utbildningen på grund av
försämrat hälsotillstånd och han blir helt sjukskriven.
Försäkringskassan drar in livräntan från och med oktober 2005. SGI
ändras vilket medför att Ludwigs vilande SGI aktiveras från samma
tidpunkt. SGI får även ändras efter faktisk löneförändring om han har
kvar en anställning eller omräknas med hjälp av KPI om han helt eller
delvis saknar anställning. Ludwig kan bli berättigad till sjukpenning.
Christina beviljas livränta enligt arbetsskadeförsäkringen under
utbildning. Livränta beviljas under tiden augusti 2003–juni 2005.
Livränteunderlaget fastställs till 200 000 kronor. Vid sidan av
studierna har Christina ett arbete som ger en inkomst på 30 000 kronor
per år. Inkomsten efter skadan beräknas därför till 30 000 kronor per
år. Under studietiden har hon inget studiestöd.
Christinas SGI ändras och blir vilande från och med augusti 2003.
Under studietiden har Christina kortare sjukperioder då hon måste
avstå från såväl studier som arbete. Livräntan omprövas inte under
dessa perioder. Christina kan få sjukpenning efter livränte-SGI på
266
Vägledning 2004:5 Version 13
30 000 kronor, som beräknas på hennes inkomst vid sidan av studierna
med livränta. Först om hon blir mer varaktigt sjukskriven och måste
avbryta studierna helt upphör livräntan. Då kan Christinas vilande SGI
aktiveras och läggas till grund för sjukpenning.
9.4.3
Tidpunkt för ändring av SGI vid livränta
SGI ska gälla från och med den tidpunkt då anledningen till ändringen
uppkommit. Anledningen till ändring anses i de här situationerna ha
uppkommit från och med ingången av månaden efter den månad som
beslutet om livräntan daterats, dock tidigast från och med den månad
livräntan börjar betalas ut. (26 kap. 6 § SFB och 8 § [RFFS 1998:12])
Markus beviljas livränta retroaktivt från och med den 1 mars. Beslutet
är daterat den 20 augusti.
Om förutsättningar finns för att ändra SGI ska den gälla från och med
den 1 september, det vill säga vid ingången av månaden efter den
månad som beslutet om livränta är daterat.
En SGI som genom ändring förklaras vilande under arbetslivsinriktad
rehabilitering blir vilande från och med den dag den arbetslivsinriktade
rehabiliteringen påbörjas. Det här följer av bestämmelserna i 26 kap. 6 och
21 §§ SFB.
Tidigare exempel i avsnittet ger ytterligare information om från och med när
SGI ska gälla vid livränta.
9.4.4
Livränta beviljas retroaktivt
Om livränta beviljas retroaktivt och den försäkrade för samma tid har fått
sjukpenning ska samordning mellan förmånerna göras. (107 kap. 2 § SFB)
Se vidare Vägledning 2003:4 Förmåner vid arbetsskada
9.4.5
SGI och livränteunderlag
SGI utgör även underlag för beräkning av livränta. Vid beräkning av livränteunderlag görs dock vissa avvikelser från bestämmelserna om SGI. Se
vidare 41 kap. 11–18 §§ och 24 § SFB och Vägledning 2003:4 Förmåner
vid arbetsskada
267
Vägledning 2004:5 Version 13
10
Årsarbetstid
I detta kapitel redovisas reglerna om årsarbetstid som finns i:
• 25 kap. 25–31 §§ och 26 kap. 19 § SFB
• förordning (1987:361) om schablonberäkning av arbetstid vid
bestämmande av sjukpenning m.m.
• Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1998:5) om årsarbetstid m.m.
Reglerna om årsarbetstid tillämpas endast för den som helt eller delvis har
inkomst av anställning.
För en översiktlig sammanfattning av kapitlet hänvisas till det inledande
avsnittet.
10.1
Allmänt om årsarbetstid
10.1.1
Vad är årsarbetstid?
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad kan
antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid,
eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid kan timberäknas eller
schablonberäknas i dagar (25 kap. 25–27 §§ SFB och förordningen
[1987:361]).
Dagberäkning ska användas då den försäkrade får lika stort löneavdrag varje
dag från sitt huvudsakliga förvärvsarbete (2 § förordningen [1987:361]).
Dagberäkning är avsedd att användas när en detaljerad timberäkning inte
behövs för att ge en riktig kompensationsnivå (prop. 1986/87:69, s. 28 f.).
10.1.2
Varför beräknas årsarbetstid?
Syftet med reglerna om årsarbetstid är att en person som avstår från arbete
ska få en mer korrekt kompensation vid inkomstbortfall (prop. 1986/87:69,
s. 28).
Årsarbetstiden används som en faktor för att beräkna ersättning per dag eller
timme (28 kap. 13–16 §§ och 18 § SFB).
10.1.3
När beräknas årsarbetstid?
Årsarbetstid beräknas endast för personer som helt eller delvis har inkomst
från anställning. För den som har två eller flera anställningsinkomster bör
årsarbetstiden fastställas på grundval av den sammanlagda ordinarie årsarbetstiden. Årsarbetstid beräknas inte för personer med inkomst av annat
förvärvsarbete (25 kap. 25 § SFB samt prop. 1986/87:69 s. 31 och 40).
Angående beräkning av tillfällig föräldrapenning för personer med inkomst
268
Vägledning 2004:5 Version 13
av annat förvärvsarbete (SGI-B) se vägledning 2001:6 Tillfällig föräldrapenning
Årsarbetstid beräknas i samband med ett ersättningsärende, i den mån det
behövs för att beräkna ersättningens storlek (25 kap. 25 § SFB).
Uppgifter om årsarbetstid är endast av betydelse i de fall ersättningen måste
tim- eller dagberäknas. När årsarbetstid behövs, till exempel i ärenden om
tillfällig föräldrapenning eller närståendepenning samt vid ersättningsperioder som inträffar när den försäkrade genomgår utbildning eller
plikttjänstgöring, beräknas årsarbetstiden samtidigt som SGI. (Prop.
1993/94:59, s. 19)
Om ersättning kan beräknas utan årsarbetstid, är det alltså inte alls nödvändigt att fastställa en sådan.
10.1.4
När ändras årsarbetstid?
Försäkringskassan ska ändra SGI när man fått reda på att den försäkrades
inkomstförhållanden, eller andra omständigheter, har ändrats på ett sätt som
har betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för
storleken på förmånen (26 kap. 4 § SFB). Detta görs i regel när den
försäkrade begär ersättning, till exempel tillfällig föräldrapenning.
Exempel på omständigheter som kan ha betydelse för storleken på en
förmån är att den försäkrades årsarbetstid förändrats. En sådan förändring
kan till exempel medföra att årsarbetstiden ska anges i dagar i stället för
timmar eller omvänt. (Prop. 1986/87:69, s. 66)
En inkomständring påverkar en försäkrads fastställda SGI endast om
inkomständringen är stadigvarande. Vid ändring av årsarbetstid gäller
samma principer. En fastställd årsarbetstid påverkas om arbetstidsförändringen är av stadigvarande natur. Vid beräkning av årsarbetstid görs, på
samma sätt som vid beräkning av SGI, ett antagande om en försäkrads
framtida årsarbetstid. (3 kap. 2 b § AFL, numera 25 kap. 26 § SFB)
Det innebär att en årsarbetstid som den försäkrade räknar med att ha i minst
sex månader i följd bör anses vara tills vidare. Enbart det faktum att tiden
för det vid anmälningstillfället aktuella arbetet inte uppgår till sex månader
bör däremot inte innebära att årsarbetstid inte ska kunna fastställas eller
ändras. Det är den försäkrades avsikt som bör vara avgörande. (Prop.
1986/87:69, s. 32)
10.1.5
Årsarbetstid och SGI
Det finns en koppling mellan SGI och årsarbetstid. Försäkringskassan kan
därför samtidigt fatta beslut om SGI och årsarbetstid för att den försäkrade
ska få avsedd kompensation (prop. 1986/87:69, s. 28 f.).
I vissa fall får en försäkrad som endast har inkomster del av år räkna om
inkomsterna till en helårslön som läggs till grund för SGI. När årsarbetstid
ska fastställas bör samma omräkning ske. (Prop. 1986/87:69, s. 32.)
269
Vägledning 2004:5 Version 13
Det är lämpligt att tillämpa bestämmelserna i 26 kap. 9 § SFB, och förordningen (2000:1418), som reglerar SGI-skydd även på årsarbetstid. Det
innebär att en arbetstidsändring inte påverkar en försäkrads fastställda
årsarbetstid, om en ändring av årsarbetstiden skulle medföra en försämring
av den försäkrades ersättning.
10.2
Vilken tid ingår i årsarbetstid?
10.2.1
Ordinarie eller normal arbetstid
Årsarbetstid är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad kan
antas komma att tills vidare ha i sitt förvärvsarbete som ordinarie arbetstid,
eller motsvarande normal arbetstid. Årsarbetstid kan timberäknas eller
schablonberäknas i dagar (25 kap. 25–27 §§ SFB och förordningen
[1987:361]).
Ordinarie arbetstid beräknas på grundval av en arbetsvecka som inte
innehåller helgdagar. Om den ordinarie arbetstiden per vecka varierar görs
en genomsnittlig beräkning av årsarbetstiden. För helårsanställda beräknas
årsarbetstiden genom att arbetstiden per vecka multipliceras med 52. För
deltidsanställda anpassas talet 52 i motsvarande mån. (1 § första och andra
stycket [RFFS 1998:5])
Om helglön inte betalas ut beräknas årsarbetstiden för helårsanställda, vilkas
årsarbetstid anges i timmar, genom att årsarbetstiden per vecka multipliceras
med 50. För delårsanställda anpassas talet i motsvarande mån. (1 § tredje
stycket [RFFS 1998:5])
Mer information om årsarbetstid och helglön finns i avsnitt 4.3.3 Helgersättning eller helglön.
När förhållandena om årsarbetstid inte är kända för Försäkringskassan, kan
beräkning av årsarbetstid grundas på upplysningar från den försäkrade eller
dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare (25 kap. 30 § SFB).
Enligt 5 § ATL får ordinarie arbetstid högst uppgå till 40 timmar per vecka.
Det är möjligt att avtala om andra arbetstider än vad som anges i ATL.
Uppgifter om ordinarie arbetstid i kollektivavtal kan därför tjäna som
ledning vid beräkningen av årsarbetstid. Finns inte kollektivavtal kan det
vara lämpligt att till exempel använda uppgifter från anställningsavtal eller i
arbetsschema. När uppgifter inte finns att tillgå bör vad som i övrigt gäller
som normal arbetstid för den försäkrade kunna beaktas när årsarbetstid ska
fastställas. (Prop. 1986/87:69, s. 30 f.)
Försäkrade som inte har avtalad ordinarie arbetstid, till exempel vissa
handelsresande, får därför uppge sin normala arbetstid. Vad som är normal
arbetstid får bedömas utifrån varje enskilt fall.
I ett mål menade FÖD att den i kollektivavtal angivna årsarbetstiden
normalt bör läggas till grund vid fastställandet av årsarbetstiden. I målet var
frågan om när arbetstiden enligt tillämpligt kollektivavtal respektive
arbetstiden enligt aktuellt arbetstidsschema skulle läggas till grund för
ersättningen. Bara om det arbetstidsmått som anges i kollektivavtal mer
270
Vägledning 2004:5 Version 13
väsentligt avviker från vad som framgår av lokal överenskommelse,
arbetstidsschema eller annan tillgänglig utredning bör annan beräkningsgrund behöva användas. (FÖD-dom 1201-1988 är refererad FÖD 1992:4)
I två senare FÖD-domar grundandes utgången i målen på samma resonemang (FÖD-dom 2223-1991 och FÖD-dom 3031-1991).
10.2.2
Ledighet som räknas in i årsarbetstiden
I årsarbetstid inräknas ledighet:
• för semester, dock inte om den försäkrade har semesterlön enligt
semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag
då han är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som
semesterdag
• under studietid där oavkortade löneförmåner betalas ut
• under tid då den försäkrade får ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF)
• vid ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom
utbildningsväsendet.
Tid i nämnda aktiviteter jämställs i detta sammanhang med förvärvsarbete.
(25 kap. 28 § SFB)
Att viss ledighet jämställs med arbetad tid innebär att timberäknad sjukpenning kan lämnas till den som är sjuk på en semesterdag eller den som är
ledig för vissa former av utbildning. Sjukpenning kan alltså lämnas trots att
personen i strikt mening inte avstår från förvärvsarbete (prop. 1986/87:69,
s. 68).
10.2.3
Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid
Mertid
Mertid, eller fyllnadstid som det också kallas, är arbete som en deltidsanställd utför när han eller hon arbetar utöver sin grundtjänst. All tid upp till
100 % för den som är deltidsanställd är alltså mertid eller fyllnadstid. Skulle
den anställde arbeta mer än 100 % så räknas arbetstiden i stället som
övertid.
En anställd får ta ut mertid med högst 200 timmar per arbetstagare under ett
kalenderår. Om det finns särskilda skäl får man ta ut ytterligare 150 timmar
i mertid, om situationen inte gått att lösa på annat rimligt sätt (10 och
10 a §§ arbetstidslagen [1982:673]).
Mertid räknas i regel inte in i årsarbetstiden. I vissa fall kan dock mertiden
vara så regelbundet utlagd så att det mer liknar ordinarie arbetstid t.ex. inom
vård, omsorg och handelsanställdas område. I en sådan situation kan mertiden räknas in i årsarbetstiden eftersom den så långt som möjligt bör
motsvara den ordinarie arbetstiden (jfr prop. 1986/87:69, s. 31).
271
Vägledning 2004:5 Version 13
I vissa fall kan det alltså bli aktuellt att räkna med mertiden i årsarbetstiden.
Det gäller för försäkrade vars grundtjänst är mindre än 100 % och som har
en årsarbetstid i timmar. Även försäkrade som har en årsarbetstid i dagar
kan få räkna med sin mertid, under förutsättning att årsarbetstiden från
början inte uppgår till 260 dagar.
När Försäkringskassan får en impuls om att den försäkrade arbetar mertid,
får handläggaren ta sikte på att utreda om den är så regelbunden att den ska
ingå när årsarbetstiden beräknas. En impuls till utredning kan till exempel
vara att det tydligt framgår att inkomsten är onormalt hög i förhållande till
årsarbetstiden. Om det går att utläsa av underlagen i ärendet att mertid utförs
i sådan omfattning att den bör betraktas som ordinarie arbetstid, ska mertiden räknas med i årsarbetstiden, men inte till högre nivå än en ordinarie
heltid. Tid utöver ordinarie heltid är övertid och får inte ingå i årsarbetstiden.
Vissa deltidsanställda (framför allt inom vård och omsorg) har avtal med sin
arbetsgivare att deras grundtjänst är på deltid, men att de ska/får ta extrapass
på arbetsplatsen upp till en heltid. Om det finns ett sådant avtal och det av
underlagen går att utläsa att den anställde faktiskt tar extrapass i sådan
omfattning att det får anses vara den försäkrades ordinarie arbetstid, får
mertiden räknas med i årsarbetstiden.
Oavsett om mertiden ska ingå i årsarbetstiden eller inte kan inkomsten
räknas in i SGI, om den är stadigvarande eller årligen återkommande
(25 kap. 2 och 3 §§ SFB).
Övertid
Övertid är tid utöver den ordinarie arbetstiden och kan därför inte ingå i
beräkning av årsarbetstiden.
Jour- och beredskapstid
Jour- och beredskapstid, samt förberedelsetid eller liknande, räknas inte in i
ordinarie arbetstid. Anledningen är att ersättningen för jour och beredskap
ofta är väsentligt lägre än genomsnittlig timersättning för ordinarie arbetstid
(prop. 1986/87:69 s. 30 f.).
Beredskapstid är precis som jourtid en slags väntetid. Skillnaden är att den
anställde står till arbetsgivarens förfogande utanför arbetsplatsen, men är
redo att rycka in vid behov. Beredskapstid räknas inte som arbetstid enligt
arbetstidslagen.
10.2.4
Inget ”tak” för årsarbetstid
För SGI finns en övre gräns, som kallas för inkomsttaket. Inkomster över
7,5 gånger prisbasbeloppet räknas inte med i SGI (25 kap. 5 § andra stycket
SFB). För årsarbetstid finns inte något motsvarande tak (prop. 1986/87:69,
s. 31). Försäkringskassan kan därför beakta den årsarbetstid som ryms inom
ett år.
272
Vägledning 2004:5 Version 13
10.3
Timberäknad årsarbetstid
Årsarbetstiden timberäknas av Försäkringskassan på grundval av det årliga
antal arbetstimmar i ordinarie arbetstid, eller motsvarande normala arbetstid,
som den försäkrade kan antas komma att tills vidare ha (25 kap. 26 § SFB).
Bestämmelsen innebär att årsarbetstiden timberäknas för anställda som vid
frånvaro på grund av sjukdom har ett lönebortfall som beror på antalet
frånvarotimmar.
Alexander arbetar 40 tim per vecka. Inklusive semester arbetar han
52 veckor per år.
Alexanders årsarbetstid blir 2 080 timmar (40 timmar x 52 veckor).
Om Alexander i stället arbetat halvtid hade hans årsarbetstid blivit
1 040 timmar (20 timmar x 52 veckor).
I vissa löneavtal finns bestämmelser om sjukavdrag per timme för de första
frånvarodagarna och därefter löneavdrag per dag. Innehåller löneavtal sådan
bestämmelse timberäknas den försäkrades årsarbetstid. Detta följer av att
huvudregeln är att årsarbetstiden beräknas i timmar medan årsarbetstiden
schablonberäknas endast för den som har ett lika stort avdrag per dag
(25 kap. 26 och 27 §§ SFB samt 2 och 3 §§ förordning [1987:361]).
Vissa försäkrade kan vid beräkning av sin årsinkomst uppskatta sin arbetstid
i timmar. I förarbeten anges att när uppgifter inte finns att tillgå bör vad som
i övrigt gäller som normal arbetstid för den försäkrade kunna beaktas när
årsarbetstid ska fastställas. (Prop. 1986/87:69, s. 30 f.) Av detta följer att en
uppskattad arbetstid i vissa fall kan användas vid beräkning av årsarbetstid.
Lina uppger att hon åtar sig uppdrag som rådgivare i tekniska frågor
som byggnadskonsult för en ersättning på 450 kronor per timme. På
förfrågan uppger hon en beräknad årsinkomst för dessa uppdrag till
cirka 250 000 kronor.
Försäkringskassan beräknar Linas årsarbetstid till 560 timmar per år
(250 000 kr per år/450 kr per timme).
10.3.1
Genomsnittlig veckoarbetstid i timmar
Om en arbetsperiod med oregelbundna tider sträcker sig över mer än en
vecka, beräknas årsarbetstiden genom att den genomsnittliga veckoarbetstiden i perioden för en helårsanställd multipliceras med 52 (1 § [RFFS
1998:5]). Den genomsnittliga veckoarbetstiden får man fram genom att
dividera antalet arbetstimmar med antalet veckor i perioden.
273
Vägledning 2004:5 Version 13
Jonas arbetar koncentrerad deltid 8 timmar per dag måndag och tisdag
ena veckan, och 4 timmar per dag onsdag–fredag veckan efter och så
vidare.
Jonas sammanlagda arbetstid uppgår under tvåveckorsperioden till 28
timmar. Den genomsnittliga veckoarbetstiden blir 14 timmar. Jonas
årsarbetstid blir 728 timmar (14 timmar x 52 veckor).
Linda är sjöman och arbetar på ett fartyg som trafikerar rutten
Stockholm–Mariehamn. Hon arbetar 4 veckor till sjöss och är ledig 4
veckor. Arbetstiden är 240 timmar de veckor hon är till sjöss. Arbetstiden per dag varierar.
Lindas sammanlagda arbetstid är 4 veckor under en 8 veckors period.
Årsarbetstiden fastställs till 1 560 timmar. (240 timmar/8v x 52 v =
1 560 timmar).
10.3.2
Avrundningsregler
Veckoarbetstid i timmar
Beräkning av arbetstiden per vecka görs med högst två decimaler. Den
andra decimalen höjs om den tredje decimalen är fem eller högre. (2 § första
stycket [RFFS 1998:5])
38,454 veckoarbetstimmar avrundas till 38,45 timmar.
38,456 veckoarbetstimmar avrundas till 38,46 timmar.
Årsarbetstid i timmar
Årsarbetstiden i timmar avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv
timme avrundas uppåt (25 kap. 29 § SFB).
Per är helårsanställd och arbetar 38,46 timmar per vecka.
Årsarbetstiden per år blir: 38,46 timmar x 52 veckor = 1 999,92
timmar, vilket avrundas till 2 000 timmar.
274
Vägledning 2004:5 Version 13
10.4
Dagberäknad årsarbetstid
Timberäkning är inte nödvändig för
• anställda som arbetar lika många timmar varje arbetsdag, eller för
• de som har avtalade löneförmåner som bland annat innebär enhetliga
inkomstavdrag vid sjukfrånvaro oberoende av arbetstidsförläggningen.
Schablonberäkning bör tillämpas för alla försäkrade som har lika stort
inkomstbortfall varje dag. Det innebär att alla som har lika lång arbetstid
varje dag bör ingå i schablongruppen oavsett tjänstgöringsgrad. Schablonberäkning bör också kunna tillämpas för försäkrade som har ett inkomstbortfall vid sjukdom som är lika stort varje arbetsdag i månaden oavsett
arbetstidens förläggning, det vill säga lika stort löneavdrag görs varje dag.
Även här bör schablon tillämpas på såväl heltids- som deltidsarbete. (Prop.
1986/87:69, s. 29)
Årsarbetstiden schablonberäknas i dagar för anställda som vid frånvaro på
grund av sjukdom från sitt huvudsakliga förvärvsarbete har lika stort
löneavdrag varje dag (2 § förordningen [1987:361]). Har den försäkrade
löneavdrag per dag som inte varierar på grund av antalet arbetstimmar per
dag anges årsarbetstiden i dagar.
Maud arbetar 35 timmar ena veckan, och 45 timmar den andra veckan.
Vid frånvaro sker lika stort löneavdrag per dag, oavsett hur många
timmar hon arbetar varje dag.
Årsarbetstiden dagberäknas.
Enligt vissa löneavtal görs sjukavdrag både per timme och per dag. I sådana
fall timberäknas årsarbetstiden. Se avsnitt 10.3.
När årsarbetstiden dagberäknas blir årsarbetstiden 260 dagar om den
försäkrade arbetar fem dagar i veckan. Om han eller hon har andra arbetstidsförhållanden anpassas talet 260 i motsvarande mån (3 § förordningen
[1987:361]).
Bestämmelserna innebär att det är arbetstiden för en normalvecka som läggs
till grund för beräkningen av årsarbetstiden. Antalet arbetsdagar per vecka
multipliceras med 52 för en helårsanställd (1 § [RFFS 1998:5]).
Herbert har lika stort löneavdrag per dag vid frånvaro, men arbetar
åtta timmar per dag måndag–onsdag, och fyra timmar per dag torsdag–fredag.
Herberts årsarbetstid blir 260 dagar (5 dagar x 52 veckor).
275
Vägledning 2004:5 Version 13
10.4.1
Genomsnittlig veckoarbetstid i dagar
Om den ordinarie arbetstiden per vecka varierar beräknas en genomsnittlig
veckoarbetstid. För den som är helårsanställd beräknas årsarbetstiden genom
att den genomsnittliga veckoarbetstiden multipliceras med 52. (1 § [RFFS
1998:5])
Bruno är helårsanställd och arbetar koncentrerad deltid 2 dagar
varannan vecka och 3 dagar varannan vecka.
Genomsnittlig veckoarbetstid blir 2,5 dagar.
Brunos årsarbetstid blir 130 dagar (2,5 dagar x 52 veckor).
Lars är helårsanställd och arbetar som sjuksköterska 13 dagar per fyraveckorsperiod.
Genomsnittlig veckoarbetstid blir 3,25 dagar.
Lars årsarbetstid beräknas till 169 dagar (3,25 dagar x 52 veckor).
10.4.2
Avrundningsregler
Veckoarbetstid i dagar
Beräkning av arbetstiden per vecka görs med högst två decimaler. Den
andra decimalen höjs om den tredje decimalen är fem eller högre (2 § första
stycket [RFFS 1998:5]).
4,834 dagar avrundas till 4,83 dagar.
4,835 dagar avrundas till 4,84 dagar.
Årsarbetstid i dagar
Årsarbetstiden i dagar avrundas till närmaste hela dag, varvid halv dag
avrundas uppåt (2 § andra stycket [RFFS 1998:5]).
Alexandra är helårsanställd och arbetar 4,84 dagar per vecka.
Alexandras årsarbetstid i dagar blir: 4,84 x 52 veckor = 251,68 dagar,
vilket avrundas till 252 dagar.
276
Vägledning 2004:5 Version 13
10.5
Årsarbetstid från flera anställningar
För den som har två eller flera anställningsinkomster bör årsarbetstiden
fastställas på grundval av den sammanlagda ordinarie årsarbetstiden (prop.
1986/87:69, s. 31).
Försäkringskassan registrerar årsarbetstid antingen i timmar eller i dagar.
Har en försäkrad två eller flera arbeten, vilka är tim- respektive dagberäknade, måste det avgöras vilket av det tim- eller dagberäknade arbetet som
kan anses som huvudsakligt förvärvsarbete (4 § [RFFS 1998:5]). Vilket
arbete som bestäms som huvudsakligt förvärvsarbete avgör om Försäkringskassan registrerar årsarbetstiden i timmar eller dagar.
10.5.1
Huvudsakligt förvärvsarbete
Det tim- eller dagberäknade arbete där den försäkrade har den längsta
ordinarie arbetstiden i timmar, är att se som huvudsakligt förvärvsarbete.
Vid fler än två arbeten sammanläggs timberäknade respektive dagberäknade
arbeten var för sig. Om minst hälften av den sammanlagda arbetstiden per år
utförs i förvärvsarbete där den försäkrade har löneavdrag per dag, bör detta
arbete anses som huvudsakligt förvärvsarbete. (4 § [RFFS 1998:5])
Årsarbetstiden ska timberäknas endast om arbetstiden per år i de timberäknade arbetena tillsammans är mer än hälften av den sammanlagda arbetstiden per år (4 § [RFFS 1998:5]).
Jörgen arbetar årligen 20 timmar per vecka i arbete A (torsdag och
fredag), 10 timmar per vecka i arbete B (måndag och tisdag) och 5
timmar per vecka i arbete C (onsdag). Vid sjukfrånvaro har Jörgen
lika stort löneavdrag per dag i arbete A. I arbete B och C beror inkomstbortfallet på antalet arbetstimmar.
Det dagberäknade arbetet är att anse som huvudsakligt förvärvsarbete,
eftersom Jörgens sammanlagda arbetstid per vecka (20 timmar) i det
dagberäknade arbetet (A), överstiger arbetstiden (15 timmar) i de timberäknade arbetena (B och C).
Jörgens årsarbetstid fastställs till 260 dagar (5 dagar x 52 veckor).
10.6
Särskilda grupper av anställda
10.6.1
Oregelbundna arbetstider
För en försäkrad med oregelbundna arbetstider, i till exempel olika slag av
vikariatsanställningar, kan det vara svårt att veta vad som kan antas vara den
ordinarie arbetstiden. I de här fallen kan man jämföra med hur den försäkrade arbetat under en tidigare jämförbar period. I undantagsfall kan en
jämförelse även göras med hur en annan arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd. (Prop. 1986/97:69, s. 34.)
277
Vägledning 2004:5 Version 13
10.6.2
Skiftarbetare med flera
Om en försäkrads arbetspass sträcker sig över midnatt, ska ett sådant
arbetspass noteras som en dag vid beräkningen av årsarbetstiden (5 § 1
[RFFS 1998:5]).
Av RFV:s föreskrifter framgår inget om att ett arbetspass längd inte får
överstiga ett visst antal timmar för att kunna räknas som en dag. Detta
medför att varje arbetspass som sträcker sig över midnatt, oavsett längd,
normalt är att se som en dag vid beräkning av årsarbetstid.
Jens arbetar som sjukvårdsbiträde och har sin arbetstid förlagd mellan
kl. 21.00 ena dagen och kl. 07.00 dagen därpå.
Jens arbetspass är att anse som en arbetsdag.
Niklas är brandman och arbetar skift. Arbetstiden på vardagar är
08.00–18.00 respektive 18.00–08.00. På lördagar pågår skiftet från
18.00 på lördagen till 12.00 på söndagen. När Niklas arbetar söndagsskift arbetar han från 12.00 på söndagen till 08.00 på måndagen.
Oavsett arbetspassens längd ska varje nämnt pass anses som en dag.
Arbetstiden är 13 arbetspass under en period av 4 veckor.
Årsarbetstiden för Niklas blir därmed 169 dagar, det vill säga 13
arbetsdagar/4 veckor = 3,25 dagar per vecka. 3,25 dagar per vecka x
52 veckor = 169 dagar.
I ett mål ansågs aktuell reglering i RFV:s föreskrift (nuvarande 5 § [RFFS
1998:5]) inte tillämplig. Målet gällde en anställd som arbetade koncentrerad
arbetstid, där tre arbetspass om sammanlagt 24 timmar fullgjordes under två
dygn, varav ett av passen sträckte sig över midnatt. Under en femveckorsperiod arbetade den försäkrade 21 arbetspass förlagda till 14 kalenderdagar.
Försäkringskassan beräknade, med stöd av RFV:s föreskrift, årsarbetstiden
till 218 dagar (21 arbetspass/5 veckor = 4,2 dagar per vecka x 52 veckor per
år ≈ 218 dagar).
FÖD menade att RFV:s föreskrift torde ta sikte på traditionellt skiftarbete
med ett arbetspass per tjugofyratimmarsperiod. FÖD ansåg att föreskriften
inte kunde vara tillämplig i förevarande fall av koncentrerad arbetstid, där
tre arbetspass om sammanlagt 24 timmar genomfördes under loppet av två
dygn. Detta trots att ett av arbetspassen sträckte sig över midnatt. FÖD
beräknade den genomsnittliga veckoarbetstiden till 2,8 dagar (14 dagar/5
veckor). Årsarbetstiden beräknades till 146 dagar (2,8 dagar x 52 veckor).
(FÖD-dom 1704-1990 är refererad FÖD 1991:15)
278
Vägledning 2004:5 Version 13
10.6.3
Uppdragstagare
Uppdragstagare, till exempel personer med förtroendeuppdrag, som avsätter
tid för förberedelsearbete med mera kan normalt inte räkna in sådan tid i
årsarbetstid. Den försäkrade kan däremot räkna in sammanträdestid om den
ligger utanför ordinarie arbetstid. (Prop. 1986/87:69, s. 31 och 45)
Ann-Sofie är timanställd. Hon arbetar regelbundet 08.00–17.00 varje
dag (40 timmar per vecka). Hon har även ett styrelseuppdrag som hon
normalt fullgör under dagtid.
Ann-Sofies årsarbetstid fastställs till 2 080 timmar (40 timmar x 52
veckor).
Om Ann-Sofies sammanträdestid legat utanför ordinarie arbetstid, till
exempel kvällstid 2 timmar per vecka under 52 veckor per år, hade
den kunnat räknas in i årsarbetstiden. Årsarbetstiden hade då blivit
104 timmar högre (2 timmar x 52 veckor), det vill säga 2 184 timmar
(2 080 timmar + 104 timmar).
10.6.4
Beting
Vissa försäkrade har inkomst av arbete, som är av annan karaktär än det
arbete som uppdragstagare bedriver.
I en typ av sådant arbete finns avtal om att en viss tid anses gå åt för att
utföra arbetet. Den försäkrade får dock utföra arbetet på kortare tid.
I de fall det finns avtal om att ett arbete beräknas ta en viss tid i anspråk,
men den försäkrade får utföra arbetet på kortare tid, bör den avtalade
arbetstiden användas vid beräkning av årsarbetstiden (RAR 2002:2 till 25
kap. 25 och 26 §§ SFB).
I en annan typ av sådana arbeten är i stället inkomsten avtalad till ett visst
belopp, men avtalet innehåller ingen uppgift om hur lång tid som bör
användas. Sådana avtal kan till exempel förekomma för personer som
arbetar som översättare. Ersättningen kan dock vara baserad på att arbetet
beräknas ta en viss tid. I de här situationerna kan den försäkrade i regel
någorlunda säkert beräkna arbetstiden för sin inkomst.
10.6.5
Arbete i bisyssla
Arbetstiden från en bisyssla kan under vissa förutsättningar räknas in i
årsarbetstiden.
279
Vägledning 2004:5 Version 13
Det finns dock begränsningar. Arbetstiden i en bisyssla ska inte räknas in i
årsarbetstiden om den försäkrades inkomst av bisysslan
• är lägre än 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda
sammanlagda inkomsten av anställning, och
• inte heller uppgår till ett halvt prisbasbelopp enligt 2 kap. 6 och 7 §§ SFB.
(3 § första stycket [RFFS 1998:5]).
Om den försäkrade emellertid har två eller flera bisysslor med arbetstider
som, med tillämpning av det som nämnts i föregående stycke, var för sig
inte ska räknas in i årsarbetstiden ska dock arbetstiderna i vissa fall räknas
med i årsarbetstiden. Det gäller när inkomsterna av bisysslorna tillsammans
uppgår till minst
• 10 procent av den till Försäkringskassan anmälda sammanlagda
inkomsten av anställning, eller
• ett halvt prisbasbelopp.
(3 § andra stycket [RFFS 1998:5])
Peter är metallarbetare. Han arbetar 40 timmar per vecka med en beräknad årsinkomst på 190 000 kronor. Han har dessutom två bisysslor;
som
− övervakare där han uppskattar arbetstiden till 100 timmar per år
med en inkomst av 10 100 kronor per år, och
− telefonintervjuare med en uppskattad arbetstid på 110 timmar per
år och en inkomst på 8 300 kronor per år.
Prisbasbeloppet antas vara 37 900 kronor.
SGI fastställs till 208 400 kronor (190 000 kr + 10 100 kr + 8 300 kr).
Årsarbetstiden beräknas till 2 080 timmar (40 timmar x 52 veckor).
Arbetstiden i bisysslorna inräknas inte i årsarbetstiden, eftersom dessa
inkomster tillsammans understiger 10 procent av den anmälda arbetsinkomsten. Inkomsterna uppgår inte heller till ett halvt prisbasbelopp,
eftersom halva prisbasbeloppet är 18 950 kronor.
Om Peters inkomster från bisysslorna i stället uppgått till 19 000
kronor skulle arbetstiden också ha inräknats i årsarbetstiden.
Inkomsterna understiger visserligen fortfarande 10 procent av
inkomsten på 209 000 kronor (190 000 kr + 19 000 kr), men
överstiger halva prisbasbeloppet (18 950 kr).
Årsarbetstiden blir i detta fall 2 290 timmar (2 080 timmar + 100
timmar + 110 timmar).
280
Vägledning 2004:5 Version 13
10.6.6
Idrottsutövare, säsongsarbetare
Idrottsutövare på elitnivå får ibland arvoden som inte grundar sig på en i
förväg bestämd arbetstid. För dessa och andra med säsongsbetonade arbeten
kan arbetstiden bli mycket svårbestämd.
I de här situationerna får Försäkringskassan i dialog med den försäkrade och
hans eller hennes arbetsgivare (till exempel idrottsföreningar) försöka göra
en rimlig uppskattning av årsarbetstiden.
I årsarbetstiden för idrottsutövare eller liknande yrkesgrupper bör ingå
• träningstid,
• matchtid eller tävlingstid, och
• annan tid där den försäkrade får full ekonomisk kompensation.
(RAR 2002:2 till 25 kap. 25 och 26 §§ SFB).
10.6.7
Skolpersonal
När årsarbetstid ska beräknas för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet, inräknas ledighet för bland annat ferier eller motsvarande uppehåll
(25 kap. 28 § SFB).
För lärare som är anställda över ferier eller motsvarande uppehållstid
inräknas denna tid i årsarbetstiden. För sådana lärare beräknas därför årsarbetstiden genom att veckoarbetstiden multipliceras med 52.
Lärare med läsårsdaglön är anställda för viss tid under läsåret eller hela
läsåret. Om en sådan lärare är anställd för hela läsåret, beräknas personens
årsarbetstid genom att veckoarbetstiden multipliceras med 40 veckor
(semesterlön är inräknad i läsårsdaglönen).
En del skolpersonal har anställning med uppehåll (ferier). Under bland annat
sommaruppehåll betalas en uppehållslön ut. Även anställda med uppehåll
ska medräkna semester i årsarbetstiden. En sådan semesterperiod måste
schabloniseras. I en dom räknades, med stöd av Svenska kommunförbundets
rekommendationer, 35 dagars semester in i årsarbetstiden. (FRM dom 4921988).
Mikael arbetar som skolmåltidsbiträde 5 dagar per vecka och 41
veckor per år. Under sommaruppehållet har Mikael uppehållslön.
Efter Försäkringskassans kontakt med aktuellt fackförbund framkommer att förbundet rekommenderar att 35 dagars semester per år
räknas med i årsarbetstiden.
Mikaels årsarbetstid blir 205 dagar (41 veckor x 5 dagar) + 35 dagar =
240 dagar.
281
Vägledning 2004:5 Version 13
Om fackförbund i rekommendationer eller avtal förordar andra semesterschabloniseringar får årsarbetstiden anpassas i motsvarande mån.
10.6.8
Utryckningspersonal
Vissa yrkesgrupper – till exempel ambulanspersonal och deltidsbrandmän –
har ersättning under jourtid, övningstid och utryckningstid/brinntid.
Jourtid räknas inte in i årsarbetstiden (se avsnitt 10.2). I ett avgörande från
RR räknades dock övningstid och brinntid in i årsarbetstiden för en deltidsbrandman. (RR-dom 1002-2000 är refererad RÅ 2002:48)
Övningstid är i regel schemalagd och reglerad i avtal. Brinntid och annan
liknande utryckningstid kan vara svårare att beräkna eftersom den inte kan
regleras i något avtal. Sådan arbetstid kan dessutom variera mellan år.
För en försäkrad med oregelbundna arbetstider kan Försäkringskassan
jämföra med hur den försäkrade arbetat under en tidigare jämförbar period.
I undantagsfall kan Försäkringskassan även jämföra med hur en annan
arbetstagare med samma arbetsuppgifter har sin arbetstid förlagd.
(Prop. 1986/97:69, s. 34.)
10.6.9
Familjehemsföräldrar
En försäkrad som har SGI baserad på ersättning för vård av familjehemsbarn kan till exempel få sjukpenning om han eller hon på grund av sjukdomen inte kan vårda barnet (27 kap. 8 § och 28 kap. 9 § SFB).
När det gäller vård av familjehemsbarn har det inte bedömts möjligt att
fastställa årsarbetstid eller ersättningsbar tid (prop. 1986/87:69, s. 47).
Sjukpenning ska därför kalenderdagsberäknas.
När årsarbetstid registreras för försäkrad med enbart inkomst för vård av
familjehemsbarn används årsarbetstiden 365 dagar. Anledningen är att
inkomst av anställning måste registreras med en årsarbetstid.
En förälder kan ha ett annat förvärvsarbete parallellt med vård av familjehemsbarn. Då ska alltså årsarbetstiden beräknas med bortseende från den tid
föräldern vårdar familjehemsbarnet (prop. 1986/87:69, s. 47).
Carina har ett familjehemsbarn. Hon får ersättning från kommunen för
vård av barnet. Hon vårdar barnet 1 000 timmar per år. Carina arbetar
även halvtid som tjänsteman, 1 040 timmar per år. Hon arbetar hela
året och hon har helgersättning. Vid sjukdom får hon löneavdrag per
timme.
Försäkringskassan beräknar Carinas årsarbetstid till 1 040 timmar.
Årsarbetstiden beräknas med bortseende från den tid hon vårdar
familjehemsbarnet.
282
Vägledning 2004:5 Version 13
11
SGI för inkomster med internationell
anknytning
11.1
Inledning
Med hänsyn till att inte bara svensk nationell lagstiftning blir tillämplig för
en person med inkomster med internationell anknytning måste därför också
andra regelverk tas med vid beskrivning av SGI-beräkning. Avsikten med
detta kapitel är att sammanhållet försöka beskriva så många av dessa
situationer som möjligt. Beskrivningen ska således täcka vad som kan
tänkas påverka reglerna om beräkning av SGI för personer med inkomst
från arbete i utlandet, från utländsk arbetsgivare eller i de fall arbetsinkomsten på annat sätt kan ha någon internationell anknytning.
I beskrivningen ingår därför kopplingar till
• EU:s regler,
• regler i socialförsäkringskonventioner,
• svenska nationella regler och
• andra överenskommelser som ingår i Sveriges internationella
överenskommelser (SÖ).
Som framgår av kapitel 2 är villkoret för att fastställa SGI att personen är
försäkrad. Det är således bara för den som är arbetsbaserat försäkrad i
Sverige som det blir aktuellt att fastställa SGI. Den bosättningsbaserade
försäkringen kommenteras därför i detta kapitel endast i undantagsfall.
Läsanvisningar till detta kapitel
Svenska SGI-skyddsregler skyddar i princip endast en fastställd SGI eller en
SGI som skulle ha fastställts om Försäkringskassan känt till samtliga
omständigheter och som är grundad på ett tidigare förvärvsarbete i Sverige.
I den fortsatta framställningen avses med fastställd SGI just detta om inget
annat framgår.
I alla exempel i detta kapitel förutsätts – om inget annat sägs – att personerna är eller har varit försäkrade i Sverige och då haft rätt till SGI.
För varje situation som beskrivs finns en kommentar för försäkringstillhörighet. Därefter kommenteras vid behov när SGI fastställs. I de fall när
det kan vara osäkerhet hur SGI ska beräknas kommenteras även det. I
exemplen används rubrikerna Försäkrad och SGI för att tydligare beskriva
hur svaret byggs upp.
I detta avsnitt används medlemsland som samlingsbeteckning för medlemsländerna inom EU, EES-länder och Schweiz om inte annat anges.
283
Vägledning 2004:5 Version 13
I detta kapitel ges inga exempel med beräkning av SGI annat än i undantagsfall. I exemplen konstateras i regel bara att SGI ska fastställas eller inte.
De allmänna reglerna om SGI och dess fastställande finns beskrivna i de
föregående kapitlen i denna vägledning.
11.1.1
Försäkringstillhörighet/Försäkrad
En person omfattas av svensk socialförsäkringslagstiftning enligt antingen
• reglerna i SFB,
• reglerna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 och förordning
1408/71,
• socialförsäkringskonvention.
En mer uttömmande beskrivning av reglerna om försäkringstillhörighet
finns vägledningarna 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete och 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m.
SFB skiljer på bosättningsbaserad försäkring och arbetsbaserad försäkring.
SGI kan bara fastställas i fall då man är omfattad av den arbetsbaserade
försäkringen (se Vägledning 2000:2).
11.1.2
Arbetstillstånd/uppehållstillstånd
Personer som behöver arbetstillstånd (eller i vissa fall uppehållstillstånd) har
inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd beviljas
förutom i de fall arbetsskadeersättning är aktuell (6 kap. 14 § SFB). Mer om
arbetstillstånd, uppehållstillstånd och uppehållsrätt finns i vägledning
2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
11.1.3
SGI
En förutsättning för att SGI ska kunna fastställas är att personen är omfattad
av svensk försäkring. En annan förutsättning är att personen har en inkomst
i pengar från eget arbete i Sverige. En egen företagares inkomster kan dock
bestå av inkomster som även tjänats in i ett annat land. (25 kap. 2 och 3 §§
SFB)
I huvudsak är det alltså endast inkomst av eget arbete i Sverige som kan
ligga till grund för en persons SGI. I vissa fall kan dock även inkomster från
arbete i annat land räknas med, dels vid själva beräkningen av SGI, dels som
hjälp för att uppfylla försäkringsvillkor. (Se även avsnitt 2.1)
I 6 kap. 8 § SFB finns regler om efterskydd som innebär att den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla under tre månader efter det att en
person har upphört att arbeta.
284
Vägledning 2004:5 Version 13
Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter även efter efterskyddstiden så
länge vissa bestämmelser om SGI-skydd är tillämpliga. Det gäller till
exempel för arbetslösa och arbetssökande, studerande som får studiestöd,
eller föräldrar som får föräldrapenning. (6 kap. 10 § SFB).
11.2
SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade
förmåner i Sverige
SFB indelar svenska förmåner i bosättnings- och arbetsbaserade förmåner.
Det här avsnittet begränsas till den arbetsbaserade försäkringen. I vilka fall
en person är försäkrad för bosättnings- och/eller arbetsbaserade förmåner
framgår i första hand av den beskrivning som finns i Vägledning 2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
Avsnitt 11.2 beskriver situationer i förhållande till länder utanför EU/EES
och Schweiz och där förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 inte kan
tillämpas.
11.2.1
Huvudregel – arbete i Sverige
En anställd har arbete i Sverige om han förvärvsarbetar i verksamhet här i
landet (6 kap. 2 § SFB). Se även kapitel 2.
För en egen företagare finns en annan definition. Om en egen företagares
verksamhet kan hänföras till ett fast driftställe i Sverige är inkomsterna från
den verksamheten – oavsett var de intjänats – att anse som inkomster av
eget arbete i Sverige (6 kap. 2 § SFB). Se även avsnitt 2.1. Det innebär att
även sådan verksamhet som tillfälligt bedrivs i utlandet kan anses som
arbete i Sverige.
Efterskydd
En person är omfattad av svensk arbetsbaserad försäkring i tre månader efter
den dag då arbetet upphört i Sverige om personen inte dessförinnan blir
försäkrad i ett annat land (efterskyddstid).
En person som upphört med sitt arbete kan även efter efterskyddstiden
fortsätta att tillhöra den arbetsbaserade försäkringen under vissa förutsättningar, till exempel under den period som vissa SGI-skyddsregler gäller för
personen. (6 kap. 8 och 10 §§ SFB)
Empe flyttar till Ryssland för att arbeta på en restaurang i S:t Petersburg. Han blir omedelbart omfattad av den ryska försäkringen. Arbetet
på restaurangen var inte så givande som han hade hoppats. Empe återvänder därför till Sverige för att söka nytt arbete.
Försäkrad
Det svenska efterskyddet som han hade när han lämnade Sverige har
upphört eftersom rysk försäkring hade börjat gälla. Han kan därför
285
Vägledning 2004:5 Version 13
inte komma in i den svenska arbetsbaserade försäkringen förrän han
får ett nytt arbete här i landet.
SGI
Eftersom han inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner kan inte
SGI fastställas.
11.2.2
Inkomst av arbete här i landet
SFB reglerar vem som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Beräkningsreglerna för SGI innebär att endast inkomst för eget arbete i Sverige
försäkras.
Av huvudregeln följer att en person som är bosatt i Sverige och som utför
sitt arbete i ett land utanför EU/EES och Schweiz – utan att vara utsänd –
och bara har inkomst från arbete i den staten inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. Huvudregeln medför också att en person som
på motsvarande sätt är bosatt utomlands och delvis arbetar i ett land utanför
EU/EES eller i Schweiz och även har inkomst av förvärvsarbete i Sverige
bara är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i Sverige. SGI kan i sådana
fall bara baseras på en svensk inkomst.
Viggo som är bosatt i Sverige arbetar åt ett handelsföretag i
Stockholm. Han arbetar samtidigt åt ett speditionsföretag i Ryssland
varannan helg (ej utsänd). Viggo tjänar i genomsnitt 10 000 kronor i
månaden på arbetet i Ryssland och har en ordinarie månadslön i
Stockholm på 20 000 kronor.
Försäkrad
Viggo arbetar i ett område som inte är omfattat av förordning
883/2004 eller förordning 1408/71. Han är således försäkrad för arbetsbaserade förmåner på grund av arbetet i Stockholm.
SGI
Endast inkomsten från arbetet i Sverige kan ingå i underlaget för SGI.
SGI fastställs till 240 000 kronor.
11.2.3
Undantag
Inkomst av arbete i annat land utanför EU/EES och Schweiz kan endast i
undantagsfall ligga till grund för SGI. Det blir aktuellt då arbetet anses
utfört i Sverige trots att det rent fysiskt är utfört utomlands. SFB anger ett
antal situationer (till exempel vid utsändning) där arbete som utförts
utomlands ändå ska anses som om det utförts i Sverige. Omvänt gäller att
arbete som faktiskt utförs i Sverige i vissa fall inte är att anse som arbete i
Sverige. Nedan beskrivs dessa undantag. För situationer med andra länder
inom EU/EES och Schweiz se avsnitt 11.3.
286
Vägledning 2004:5 Version 13
Sjömän
Arbete på svenskflaggat fartyg är att anse som arbete i Sverige. Omvänt
gäller att personer som arbetar på fartyg med utländsk flagg inte anses utföra arbete i Sverige även om arbetet rent fysiskt är utfört inom svenskt
territorialvatten (6 kap. 3 § SFB; närmare beskrivning finns i Vägledning
2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete).
En filippinsk sjöman, Phileas, är anställd på det svenskflaggade
fartyget m/s Svärje.
Försäkrad
Eftersom Phileas är anställd ombord på ett svenskflaggat fartyg är han
omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen.
SGI
Hans inkomst som sjöman ombord på ett svenskflaggat fartyg kan
således läggas till grund för SGI.
Utsänd från Sverige
Den som är utsänd av sin svenske arbetsgivare för arbete utomlands ska
anses arbeta i Sverige om arbetet kan antas pågå längst ett år (6 kap. 4 §
första stycket SFB). Personen fortsätter vara försäkrad för arbetsbaserade
förmåner under det året. Eftersom arbetet i en sådan situation anses utfört i
Sverige kan även inkomsten ligga till grund för SGI (25 kap. 2 och 3 §§
SFB).
Rasmus har av sin svenske arbetsgivare sänts till Ryssland för ett
arbete som är beräknat till 10 månader. Därefter återvänder Rasmus
till Sverige och fortsätter sitt arbete.
Försäkrad
Eftersom Rasmus är utsänd kortare tid än ett år är han hela tiden
omfattad av den arbetsbaserade försäkringen.
SGI
SGI kan fastställas även på inkomsten från arbetet i Ryssland.
Arbete utomland för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige ska anses
som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och
arbetet kan antas vara längst ett år (6 kap. 4 § SFB).
Om förordning 883/2004 är tillämplig kan en person vara utsänd upp till 24
månader (artikel 12 i förordning 883/2004). För personer som omfattas av
förordning 1408/71 kan en person vara utsänd upp till 12 månader (artikel
14.1 a i förordning 1408/71).
287
Vägledning 2004:5 Version 13
Kjell sänds av sin svenske arbetsgivare till Bolivia för ett arbete som
beräknas pågå i 15 månader. Därefter återvänder Kjell till Sverige och
fortsatt arbete. Kjell förutsätts bli omfattad av boliviansk försäkring
när han börjar arbeta där.
Försäkrad
Utsändningstiden för Kjell är beräknad till mer än ett år. Det medför
att Kjell inte längre kan vara försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Försäkringen upphör från och med den dag då försäkringen i Bolivia
träder i kraft.
SGI
Det blir inte aktuellt att ta ställning till SGI eftersom Kjell inte längre
är arbetsbaserat försäkrad här.
Fortsätter en person som har varit utsänd, med en beräknad tid som är
kortare än ett år, att arbeta utomlands efter denna tid är han inte längre
försäkrad för arbetsbaserade förmåner (6 kap. 4 § första stycket SFB).
Om Kjell i exemplet ovan i stället blir uppsagd under utsändningsperioden
måste han återuppta arbete i Sverige för att åter bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner (6 kap. 2 § SFB). Alternativt kan han fortsätta att vara
försäkrad om han i stället är omfattad av de SGI-skyddsregler som medför
en förlängning av efterskyddstiden (6 kap. 8 och 10 §§ SFB).
Om personen i detta fall återvänder till Sverige och omedelbart får ett nytt
arbete fastställs SGI i regel på detta nya arbete.
Rosa har varit utsänd till Peru. Utsändningen beräknades vara kortare
tid än ett år. Vid utsändningstidens utgång var arbetet inte klart. Kontraktet fick därför förlängas i två månader. Den totala arbetstiden i
Peru blev därför 14 månader. Den peruanska försäkringen kom aldrig
att gälla för Rosa. Rosa ansåg att hon behövde ledigt efter den långa
arbetsperioden så hon passade på att göra en rundresa i Sydamerika i
ytterligare två månader.
Försäkrad
Rosa har rätt att vara kvar i den arbetsbaserade försäkringen under den
ursprungliga utsändningstiden eftersom det först därefter blev klart att
utsändningstiden förlängdes. Efter den ursprungliga utsändningstidens
slut har hon ett efterskydd i tre månader. Rosa återgår inte i arbete i
Sverige innan den totala tiden för den ursprungliga utsändningen och
efterskyddet har gått ut. Hon har därför inte längre rätt att fortsätta
tillhöra den arbetsbaserade försäkringen när hon kommer hem.
SGI
SGI kan inte fastställas förrän Rosa påbörjar nytt arbete.
288
Vägledning 2004:5 Version 13
Utsänd till Sverige
En person som är utsänd till Sverige under en beräknad tid av längst ett år
av sin utländske arbetsgivare är inte omfattad av den arbetsbaserade
försäkringen under det året trots att personen arbetar här (6 kap. 4 § andra
stycket SFB). En person som inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen har inte rätt till SGI.
Är utsändningen avsedd att vara längre än ett år vid utsändning till Sverige
gäller att personen ska anses arbeta i Sverige från det att han börjar sitt
arbete i Sverige (6 kap. 4 § andra stycket SFB).
Statligt anställd
En svensk statsanställd som sänds ut för att arbeta åt sin svenska förvaltningsmyndighet kvarstår i både den bosättnings- och arbetsbaserade
försäkringen. Detta gäller oavsett längden på utsändningstiden. SGI
fastställs således på vanligt sätt för de som är statligt anställda i Sverige
oavsett om de arbetar hemma eller utomlands.
Sådana personers familjemedlemmar omfattas däremot enbart av den
bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 4 och 8 §§ SFB).
Karin är gift med en man som är statligt anställd. Tillsammans med
familjen kommer hon hem efter flera års utlandstjänstgöring. Karin är
gravid med beräknad nedkomst inom två månader. Hon påbörjar inget
förvärvsarbete före förlossningen och begär föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt tidigare SGI.
Försäkrad
Försäkringskassan kan konstatera att Karin enbart är försäkrad för
bosättningsbaserade förmåner
SGI
Någon SGI kan inte fastställas för Karin eftersom hon inte är
försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
Utländsk statligt anställd
Omvänt gäller att en till Sverige utsänd statsanställd inte omfattas av svensk
försäkring under hela utsändningstiden. Några motsvarande regler för andra
offentligt anställda finns inte (6 kap. 4 § SFB; se vidare under rubriken
Diplomater med flera för EU:s regel om offentligt anställd).
För en utländsk statsanställd kan vid arbete i Sverige för den utländska
förvaltningens räkning inte fastställas någon SGI.
289
Vägledning 2004:5 Version 13
Diplomater med flera
Utländska diplomater anställda på ambassader och beskickningar i Sverige
är i regel varken omfattade av den bosättningsbaserade eller arbetsbaserade
försäkringen. Endast i det fall det skulle vara förenligt med bestämmelserna
om immunitet och privilegier som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall kan de bli omfattade. Denna grupps
privattjänare blir i regel inte heller omfattade av svensk försäkring (5 kap.
5 § första stycket och 6 kap. 5 § första stycket SFB). Arbete som utförs av
en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat anses
som arbete i Sverige endast om det är förenligt med lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier.
Förutom att lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall bland
annat inför Wienkonventionen som innehåller regler för diplomatisk
personal innehåller lagen också hänvisningar till Sveriges internationella
avtal (SÖ). Mer information om SÖ finns längre fram i detta avsnitt (1–3 §§
lagen [1976:661] om immunitet och privilegier i vissa fall).
SGI ska inte beräknas för någon av dessa grupper trots att både arbetet
(fysiskt) utförs i Sverige och inkomsten betalas här eftersom de inte uppfyller villkoren för att vara försäkrade för arbetsbaserade förmåner (25 kap.
2 och 3 §§ och 6 kap. 5 § SFB).
Wienkonventionen uttrycker tydligt en immunitet mot att behöva tillhöra det
mottagande landets försäkring och därmed slippa avgift till samma försäkring (artikel 33 i Wienkonventionen). Det är dock endast diplomaterna och
deras privattjänare som uttryckligen är undantagna från både den bosättningsbaserade och den arbetsbaserade försäkringen (5 kap. 5 § och 6 kap.
5 § SFB).
Dessa gruppers familjemedlemmar är i regel inte heller omfattade av den
svenska bosättningsbaserade försäkringen (5 kap. 8 § SFB). Någon motsvarande regel finns inte uttalad i SFB för familjemedlemmar och den
arbetsbaserade försäkringen. En familjemedlem till en person som tillhör en
annan stats beskickning eller karriärkonsulat och som utför arbete i Sverige
kan således inte vara omfattad av den svenska arbetsbaserade försäkringen
om inte familjemedlemmen är svensk medborgare (artikel 37 Wienkonventionen).
Observera att reglerna om tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 och i
förordning 1408/71 har företräde framför reglerna om social trygghet i
Wienkonventionen om diplomatiska förbindelser. I artikel 11.3 b i förordning 883/2004 och i artikel 13.2 d i förordning 1408/71 står det att en
offentligt anställd ska omfattas av lagstiftningen i den medlemsstat till
vilken den förvaltning som sysselsätter denne tillhör. En utredning om SGI
kan endast bli aktuell för dessa personer om de omfattas av den svenska
socialförsäkringen genom någon av förordningarna.
290
Vägledning 2004:5 Version 13
Madame de Bouvarie är gift med en ambassadsekreterare på Kanadas
ambassad i Stockholm. Hon är inte svensk medborgare. Hon påbörjar
ett arbete som designer i klädesaffären Boutique. Efter ett halvårs
arbete insjuknar Madame B och begär sjukpenning från Försäkringskassan.
Försäkrad
Madame B är inte omfattad av den arbetsbaserade försäkringen med
hänvisning till Wienkonventionens regler om immunitet.
SGI
Eftersom Madame de Bouvarie inte är försäkrad för arbetsbaserade
förmåner fastställs ingen SGI.
Lokalanställda
En annan personalkategori som arbetar på beskickningar är de som anställs
på platsen (lokalanställda) och som inte har diplomatstatus. Lokalanställd
personal som är bosatt i Sverige och som arbetar på en utländsk ambassad i
Sverige har rätt att tillhöra den svenska arbetsbaserade försäkringen i den
mån inte förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 säger något annat
(6 kap. 2 § SFB). Se även Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom
bosättning eller arbete.
Inkomst av arbete på ambassaden för de lokalanställda ska därför ligga till
grund för SGI. Arbetsgivaren betalar inte skatt för arbetsinkomst från en
utländsk beskickning i Sverige, det gör den anställde själv. Däremot betalar
arbetsgivaren arbetsgivaravgifter.
Robert är svensk medborgare och bosatt i Stockholm. Han var tidigare
anställd av ett företag i Stockholm. Robert arbetar nu som lokalanställd på USA:s ambassad i Stockholm och blir sjuk. Efter sjuklöneperioden vill han ha sjukpenning från Försäkringskassan. Hans
månadslön är 25 000 kronor. Han betalar själv skatt och USA betalar
arbetsgivaravgifter.
Försäkrad
Robert är lokalanställd och omfattas därför av den arbetsbaserade försäkringen.
SGI
Försäkringskassan beräknar Roberts SGI till 300 000 kronor med
månadslönen som bas.
291
Vägledning 2004:5 Version 13
Lokalanställd på EU-ambassad
För att kunna bedöma om en person som är lokalanställd på en EUambassad har rätt till en SGI, måste Försäkringskassan först fastställa vilket
lands lagstiftning som är tillämplig. Om personen ska omfattas av svensk
försäkring kan SGI fastställas utifrån bruttolönen. Du kan läsa mer om
tillämplig lagstiftning i Vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU,
socialförsäkringskonventioner, m.m.
Sveriges internationella överenskommelser (SÖ)
Med hänvisning bland annat till lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa fall har Sverige träffat överenskommelser med vissa
internationella/mellanstatliga organisationer. De organisationer som Sverige
har träffat sådana överenskommelser med framgår bland annat av bilaga till
nämnda lag. Några av dessa organisationer har sitt säte i Sverige.
Avtalen reglerar bland annat om personal som omfattas av dessa avtal ska
omfattas av svensk socialförsäkring. Avtalen kan innehålla undantag från
den ordinarie lagstiftningen för vissa organisationer och hos dessa organisationer särskilt namngivna kategorier personer. Undantagen kan även gälla
vissa förmåner. För varje överenskommelse görs individuella avvikelser.
Avtalen får betydelse främst då organisationen har verksamhet i Sverige och
den anställde annars skulle ha ansetts både som bosatt i Sverige och arbetande här om inte överenskommelse träffats.
Ett exempel på en överenskommelse är den mellan Sverige och Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) som tecknades 1995
(SÖ 1995:67).
Enligt överenskommelsen ska tjänstemän i IDEA och familjemedlemmar
som ingår i deras respektive hushåll vara undantagna från varje socialförsäkringssystem som inrättats enligt svensk lag inklusive hälso- och sjukvård. I stället ska de omfattas av lämpliga socialförsäkringsarrangemang
som ombesörjs av IDEA (artikel VI, Hälsovård och sociala förmåner
[SÖ 1995:67]). Av överenskommelsen framgår även att en tjänstemans
familjemedlemmar ska ha rätt att åtnjuta andra svenska socialförsäkringsförmåner med undantag för barnbidrag/flerbarnstillägg. Förutsättningen är
att familjemedlemmar var bosatta i Sverige omedelbart före tjänstemannens
anställning vid IDEA (artikel VI [SÖ 1995:67]).
Nedanstående exempel belyser hur Sveriges avtal med IDEA påverkar
försäkrings- och SGI-situationen.
Tore anställdes på IDEA 1998 för att ansvara för ekonomi- och
personaladministration. Han arbetade tidigare på ett svenskt företag.
Tores hustru arbetar i ett annat svenskt företag. Tore och hans fru är
sedan många år bosatta i Stockholm.
292
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkrad
Sveriges avtal med IDEA medför således att Tore inte är omfattad av
svensk försäkring. Tores fru däremot är försäkrad för alla bosättningsoch arbetsbaserade förmåner utom barnbidrag och flerbarnstillägg.
Det beror på att hon var bosatt i Sverige omedelbart före det att Tore
anställdes hos IDEA.
SGI
Eftersom Tore inte är försäkrad kan han inte få någon SGI fastställd
på inkomsten från IDEA. För Tores fru kan SGI fastställas eftersom
hon har inkomst av eget arbete i Sverige.
Reglering av socialförsäkringsskydd för personal som arbetar på en
internationell organisation som har en sådan överenskommelse påverkar i
regel inte förmåner som hänför sig till inkomst från annan verksamhet i
Sverige utanför den aktuella organisationen. Har personen andra inkomster i
Sverige utöver inkomster från den aktuella organisationen kan dessa
vanligtvis fortsätta att ligga till grund för SGI.
René har en heltidstjänstgöring hos en internationell organisation med
vilken Sverige träffat överenskommelse om bland annat tillämpningen
av socialförsäkringen. Organisationen har ett eget system för de
anställdas försäkring. Enligt överenskommelsen är René inte försäkrad
för heltidsarbetet hos den internationella organisationen i det svenska
socialförsäkringssystemet.
Vid sidan av arbetet för organisationen har René ett förtroendeuppdrag i en kommunal nämnd. Det årliga arvodet för nämnduppdraget är
8 000 kronor.
Försäkrad
René är försäkrad för arbetsbaserade förmåner för det arbete som inte
hänförs till anställningen hos den internationella organisationen.
SGI
Inkomster hos den internationella organisationen kan inte ligga till
grund för någon svensk förmån eftersom han inte är försäkrad för den
arbetsinkomsten här i landet.
Inkomsten från kommunen kan däremot ligga till grund för SGI. Med
hänsyn till att beloppet i Renés fall understiger lägsta SGI kan ändå
ingen SGI fastställas för honom.
Angående lägsta inkomst se avsnitt 2.1.
293
Vägledning 2004:5 Version 13
11.2.4
Biståndsarbetare
För biståndsarbetare gäller ett särskilt SGI-skydd. Personer som enligt
5 kap. 6 och 8 §§ SFB anses som bosatta i Sverige under utlandsvistelse får
vid återkomsten till Sverige lägst den SGI som de hade omedelbart före
avresan (26 kap. 24 § SFB). I de fall biståndsarbete utförs inom EU/EES blir
bestämmelserna om arbetslandets lagstiftning i förordning 1408/71 tillämpliga. I sådana fall gäller inte 26 kap. 24 § SFB vid återkomsten till Sverige.
Samtidigt med denna regel har biståndsarbetaren även en motsvarande rätt i
föräldraförsäkringen. 240-dagarsvillkoret anses nämligen i vissa fall
uppfyllt genom att man bortser från utlandsvistelsen (12 kap. 38 § SFB).
Den här regeln gäller även för medföljande make och barn som inte fyllt 18
år. Med make likställs under vissa förutsättningar den som utan ha varit gift
med den utsände lever tillsammans med denne. Det gäller om de tidigare
varit gifta eller har eller har haft gemensamma barn.
En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att arbeta för arbetsgivarens räkning ska fortsatt anses vara bosatt här, om han eller hon är
anställd av
• ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant
samfund, eller
• en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet.
Förutsättningen för att anses vara fortsatt bosatt i Sverige är att utlandsvistelsen kan antas pågå som längst i fem år. (5 kap. 6 § SFB)
För att en organisation ska anses bedriva biståndsverksamhet måste vissa
villkor vara uppfyllda (prop. 1990/91:100 Med förslag till statsbudget för
budgetåret 1991/92, bilaga 7, s. 43 f.). Organisationen ska
• ha sin styrelses säte i Sverige,
• ha stadgar och revisorer, och
• avge verksamhetsberättelse
Anställningsavtalets ska dessutom ha ingåtts i Sverige.
För information om vilka organisationer som uppfyller dessa villkor hänvisas till Styrelsen för Internationellt Utvecklingssamarbete (SIDA)
(www.sida.se) eller Forum Syd, samarbetsorganisation inom folkrörelsebiståndet (www.forumsyd.org).
Biståndsarbetare som är utsända för längre tid än ett år omfattas inte av den
arbetsbaserade försäkringen under utlandsvistelsen. Förutsatt att ovan
redovisade villkor är uppfyllda börjar efterskyddstiden löpa först från och
med dagen efter återkomsten till Sverige. En biståndsarbetare som är utsänd
längst ett år ska, liksom övriga utsända, anses arbeta i Sverige under
utsändningstiden (6 kap. 4 § första stycket och 12 § SFB samt 2 § Riksförsäkringsverkets föreskrifter [RFFS 2000:10] om registrering och avregistrering av personer i sjukförsäkringsregistret med mera).
294
Vägledning 2004:5 Version 13
Även medföljande familjemedlemmar till biståndsarbetare och anställda i
trossamfund omfattas av den bosättningsbaserade försäkringen under
samma fem år som gäller för huvudpersonen. Någon motsvarande bestämmelse som finns för huvudpersonen att återfå efterskyddet i den arbetsbaserade försäkringen finns däremot inte för familjemedlemmar. Den
medföljande familjemedlemmen har däremot rätt att återfå sin SGI under
den aktuella femårsperioden (26 kap. 24 § SFB).
Familjemedlemmen har således den formella rätten att återfå sin SGI, men
den ger i praktiken ingen effekt eftersom familjemedlemmen inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner. Familjemedlemmen måste därför återuppta arbete i Sverige för att komma in i den arbetsbaserade försäkringen.
Albin är anställd av ett trossamfund och har varit utsänd i fyra år till
Botswana. Vid hemkomsten till Sverige är han arbetssökande. Två
veckor senare begär han föräldrapenning på sjukpenningnivå.
Försäkrad
Försäkringskassan konstaterar att hans efterskydd börjar löpa och han
är därför åter försäkrad för arbetsbaserade förmåner vid hemkomsten.
SGI
Han har även rätt att återfå sin tidigare SGI. Försäkringskassan får
därför aktivera/fastställa SGI med hänsyn till den löneutveckling som
kan ha uppstått under utlandsvistelsen. Albin kan också komma att
uppfylla 240-dagarsvillkoret i föräldraförsäkringen om förutsättningar
finns för detta.
Albins medföljande fru Johanna väntar familjens andra barn. Hon är
gravid i sjunde månaden vid hemkomsten. Johanna begär också föräldrapenning på sjukpenningnivå.
Försäkrad
SFB ger dock inte den medföljande samma skydd som biståndsarbetaren själv. Eftersom Johanna inte har något efterskydd är hon inte
försäkrad för arbetsbaserade förmåner.
SGI
Eftersom Johanna inte är försäkrad för arbetsbaserade förmåner kan
inte heller SGI fastställas. Johanna måste börja förvärvsarbeta innan
hon på nytt kan bli försäkrad för arbetsbaserade förmåner och kunna
få en SGI.
Enligt övergångsbestämmelserna ska bestämmelserna om personer som
lämnar eller kommer till Sverige tillämpas även på personer som före den 1
januari år 2001 har lämnat respektive kommit till landet (2 kap. 6 § SFBP)
295
Vägledning 2004:5 Version 13
11.2.5
Tidigare praxis
Enligt tidigare praxis kunde en person som arbetade utomlands och samtidigt hade en särskild anknytning till svensk arbetsmarknad ha rätt att återfå
sin SGI vid hemkomsten (FÖD-dom 1714-1983 är refererad FÖD 1984:43).
Med hänsyn till att en sådan person vid hemkomsten inte längre automatiskt
blir försäkrad (jämför tidigare ”beslut om inskrivning”) för arbetsbaserade
förmåner enligt SofL (numera SFB) förrän hon eller han faktiskt börjar
arbeta i Sverige kan detta inte längre tillämpas för situationer som uppstått
efter den 1 januari 2001. (2 kap. 6 § SFBP)
11.2.6
SGI-skydd
Den arbetsbaserade försäkringen kan i flera fall fortsätta att gälla även efter
efterskyddstiden. Några av dessa fall har att göra med vissa bestämmelser
om SGI-skydd (6 kap. 10 §§ SFB).
Den arbetsbaserade försäkringen fortsätter att gälla så länge som personen
uppfyller villkoren för SGI-skydd då hon eller han inte förvärvsarbetar på
grund av till exempel
• studier
• arbetslöshet
• graviditet
• vård av barn som inte har fyllt ett år, och
• plikttjänstgöring samt annan militär utbildning och tjänstgöring.
De närmare villkoren för dessa och andra SGI-skydd beskrivs i kapitel 8.
Här ges endast en kort översikt.
Studier
För en studerande gäller SGI-skydd om den studerande får vissa former av
studiestöd (26 kap. 11 § SFB och 2 § förordning [2000:1418]). En person
som studerar utomlands och får studiestöd kan om hon eller han uppfyller
övriga villkor vara försäkrad även vid studier utomlands. För rätten till
förmån utomlands gäller emellertid vissa restriktioner, som kan innebära att
den studerande måste återvända till Sverige om hon eller han ska kunna få
en viss förmån till exempel sjukpenning. För information om detta hänvisas
till vägledning för respektive förmån till exempel Vägledning 2002:1
Föräldrapenning och Vägledning 2004:2 Sjukpenning och samordnad
rehabilitering.
Jane har arbetat i Sverige i två år. Hon har nu bestämt att hon ska
studera två år i USA för att få bättre kompetens. Hon får svenskt
studiestöd beviljat för sina studier. Efter ett år blir Jane sjuk och måste
avbryta sina studier. Hon begär sjukpenning från Sverige.
296
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkrad
Jane är försäkrad för arbetsbaserade förmåner eftersom hon har ett
SGI-skydd enligt SFB (får studiestöd).
SGI
Hennes SGI blev vilande när hon fick studiemedel. Jane hänvisar nu
till att hon avbrutit studierna och vill att hennes SGI ska göras aktiv.
När Försäkringskassan ska göra SGI aktiv uppstår en ny situation. I
denna situation måste kassan i första hand pröva om Jane är omfattad
av den arbetsbaserade försäkringen innan kassan tar ställning till Janes
sjukpenning.
Rätt att få sjukpenning utomlands finns bara i två fall enligt SFB. (Se
vidare Vägledning 2000:2 Försäkrad i Sverige genom bosättning eller
arbete).
11.3
SGI för den som omfattas av förordning 883/2004 eller
1408/71
11.3.1
Allmänt om förordning 883/04 och förordning 1408/71
Om en person omfattas av den svenska socialförsäkringen enligt förordning
883/2004 eller enligt förordning 1408/71 ska det vid utredning av SGI tas
hänsyn till hennes eller hans inkomster från ett annat land inom EU/EES
eller Schweiz. Det är därför viktigt att utredning om försäkringstillhörighet
har fastställt att den personen, som ärendet avser, omfattas av svensk
socialförsäkring genom någon av förordningarna innan vidare utredning om
SGI påbörjas. Tänk på att det gäller samtliga personer som omfattas av
svensk socialförsäkring genom förordningarna 883/2004 eller 1408/71, inte
bara svenska medborgare eller återvändande.
Förordning 883/2004 tillämpas i förhållande till EU:s medlemsländer från
och med den 1 maj 2010, i förhållande till Schweiz från och med den 1 april
2012 och i förhållande till EES-länderna från och med den 1 juni 2012. För
situationer innan de angivna datumen gäller förordning 1408/71. Sedan den
28 juni 2012 har ändringar trätt i kraft i förordning 883/2004, men dessa
ändringar gäller inte i förhållande till EES-länderna och Schweiz.
Även om reglerna om tillämplig lagstiftning enligt förordningarna 883/2004
och 1408/71 beskrivs i vägledningen 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU,
socialförsäkringskonventioner, m.m. kan det vara bra att känna till några
centrala delar av förordningarna. De beskrivs i avsnitt 11.3.2 Arbetslandets
lagstiftning och 11.4. Principer.
11.3.2
Arbetslandets lagstiftning
Tillämplig lagstiftning i förordning 883/2004 och i förordning 1408/71
reglerar de olika situationer som även beskrivs i avsnitt 11.2.3 i vägledningen. Situationerna kan skilja sig åt i fråga om vilket lands lagstiftning som är
tillämplig, då beskrivningen i avsnitt 11.2.3 gäller utifrån socialförsäkringsbalken.
297
Vägledning 2004:5 Version 13
I förordningarna är arbete ett centralt begrepp. Huvudregeln är att endast ett
lands lagstiftning kan vara tillämplig. Den generella tillämpningen är att
man omfattas av lagstiftningen i det landet man arbetar, antingen som
anställd eller som egen företagare (artikel 11.3a i 883/2004 samt artikel
13.2a och 13.2b i 1408/71). Båda förordningarna reglerar även tillämplig
lagstiftning vid arbetssituationer när personer är utsända till ett annat
medlemsland av en arbetsgivare eller när personer normalt arbetar i två eller
flera medlemsländer. I de två sist nämnda situationerna utfärdas intyg A1
för förordning 883/2004 och intyg E101 för förordning 1408/71 av Försäkringskassan efter en utredning. Dessutom finns det ett undantag om ett lands
lagstiftning. Enligt förordning 1408/71 kan en person under vissa omständigheter omfattas av två medlemsländers socialförsäkring samtidigt.
Förordning 883/2004 likställer även erhållna kontantförmåner med att man
anses utöva verksamhet som anställd eller egen företagare (artikel 11.2). Det
kan till exempel vara arbetslöshetsförmåner. I sådana situationer omfattas
man av det landets lagstiftning från vilket man erhåller kontantförmånen.
Eftersom arbete är ett centralt begrepp även vid utredning av SGI finns det i
båda förordningarna definitioner av vad som menas med anställd och egen
företagare. Det finns också förklarat vad som menas med att ett arbete anses
ha upphört. En fullständig beskrivning av hur reglerna om försäkringstillhörighet inom EU/EES och Schweiz ska tillämpas och en beskrivning av
innehållet i förordningarna finns i vägledning 2004:11 Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner, m.m. Det finns också översiktliga
beskrivningarna i den här vägledningen i avsnitt 11.1.1 under rubriken
Försäkringstillhörighet/ Försäkrad.
11.4
Principer
Möjligheten för en person att tillgodoräkna sig inkomster och anställningsperioder i Sverige som hon eller han tjänat in i ett annat medlemsland och
som ska beaktas när SGI utreds, bygger på den samordning av system för
social trygghet som medlemsländerna kommit överens om. Bestämmelserna
om samordning av system för social trygghet som gör att medborgare kan
flytta till andra medlemsländer utan att förlora rätten till socialförsäkringsförmåner har sin utgångspunkt i rörlighetsdirektivet. Den fria rörligheten
syftar till att undanröja både direkta och indirekta hinder som motverkar
möjligheten att fritt flytta inom EU, exempelvis sådana hinder som påverkar
rätten till socialförsäkringsförmåner. När man utreder SGI för personer som
omfattas av förordning 883/2004 och 1408/71 är det framför allt viktigt att
beakta principer om likabehandling och principer om sammanläggning.
Principerna utgör utgångspunkten i EU-domstolens förhandsavgörande vid
utredning och beräkning av SGI för personer som omfattas av den svenska
socialförsäkringen genom förordning 883/2004 och förordning 1408/71.
298
Vägledning 2004:5 Version 13
11.5
SGI och EG-förordningar
Utifrån principerna om likabehandling och sammanläggning lämnade
EU-domstolen ett förhandsavgörande i målet om rätt till föräldrapenning på
sjukpenningnivå beräknad utifrån arbete i Schweiz (EU-domstolens dom
C-257/10 Bergström). Även om domen gällde Schweiz är den även
tillämplig för länder inom EU/EES.
Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) vände sig till EU-domstolen med
förfrågan om unionsrätten innebär att kvalifikationstid för rätt till familjeförmån i sin helhet kan fullgöras i Schweiz. EU-domstolen konstaterade att
artikel 72 i förordning 1408/71 ska tolkas så att när en försäkrad har uppfyllt
kraven på försäkringsperioder, anställningsperioder eller andra perioder i
något annat land inom EU/EES eller i Schweiz ska det behöriga landet
beakta dessa perioder om de krävs för rätten till en familjeförmån.
Vidare ställde HFD frågan om inkomsten som intjänats i Schweiz ska
jämställas med inhemsk inkomst. EU-domstolen konstaterade att artikel
23.1 och artikel 23.2 i kombination med artikel 3.1 och artikel 72 i förordning 1408/71 ska tolkas så att när ”storleken på en familjeförmån, som den
som avses i det nationella målet, ska fastställas enligt reglerna om sjukförsäkring, ska detta belopp beräknas med hänsyn till inkomster för en person
vars yrkeserfarenhet och yrkeskvalifikationer som är jämförbar med
sökandens och som utövar ett förvärvsarbete som är jämförbart med
sökandens i den medlemstat där ansökan om denna förmån har lämnats in.”
I HFD-dom 5404-08 hade en kvinna varit bosatt och arbetat i Schweiz sedan
januari 1994. Hon arbetade tills hon fick barn den 19 mars 2002. I september 2002 flyttade hon med familjen till Sverige. Hon tog ingen ny anställning i Sverige utan fortsatte att vara ledig från förvärvsarbete för att ta hand
om barnet. Kvinnan begärde föräldrapenning på sjukpenningnivå från och
med den 16 mars 2003. HFD konstaterade utifrån EU-domstolens förhandsavgörande att samtliga villkor för föräldrapenning på sjukpenningnivå
kunde anses ha fullgjorts genom arbetet i Schweiz, dels genom att hon uppfyllde hela kvalifikationstiden om 240 dagar och dels genom att villkoren
för skydd för sådan inkomst i Sverige hade fullgjorts. Föräldrapenningen
skulle även baseras på en SGI som fastställts med beaktande av arbete i
Schweiz i enlighet med de principer som angetts i förhandsavgörandet. Det
vill säga genom en motsvarande inkomst för vad en person i Sverige med
samma yrke och vars yrkeserfarenheter var jämförbara med den sökandes.
Domen gör att en person som omfattas av den svenska socialförsäkringen
genom någon av förordningarna 883/2004 eller 1408/71, kan få tillgodoräkna sig villkor som hon eller han har uppfyllt i ett annat medlemsland och
dessa ska betraktas som om de inträffat i Sverige. Detta gäller både eventuella villkor för rätten till en förmån och kraven för SGI. Om arbetet som
utförts i något annat medlemsland haft sådan varaktighet att SGI påverkas
ska Försäkringskassan ta hänsyn till det arbetet när SGI utreds.
Principerna tillämpades på det sättet i avgörandet i HFD:s mål 765-11där en
gravid kvinna hade minskat sin arbetstid när det återstod mindre än sex
månader till barnets födelse. Efter att kvinnan hade bott och arbetat i
Sverige vistades hon i Storbritannien mellan den 25 juni och den 14
299
Vägledning 2004:5 Version 13
december 2007. Hon arbetade där i åtta veckor innan förlossningen den 2
november 2007. En månad före flytten till Storbritannien hade Försäkringskassan fastställt hennes SGI. HFD ansåg att kvinnan hade enligt bestämmelserna i förordningen 1408/71 genom arbetet i Storbritannien kommit att
omfattas av socialförsäkringen där. I och med detta upphörde hennes
försäkringsskydd i Sverige. När hon flyttade tillbaka till Sverige kom hon
enligt artikel 13.2f i förordning 1408/71 åter att omfattas av den svenska
lagstiftningen. HFD fann, med hänvisning till sin dom i Bergströmsmålet,
att vid tillämpning av skyddsbestämmelsen i 26 kap. 14 § SFB skulle
föräldrapenning beräknas med beaktande av arbetet i Storbritannien. Det
innebär att HFD menade att Försäkringskassan inte skulle fästa något
avseende vid att det var i Storbritannien som personen arbetat och bott en
period. Eftersom hon nu omfattades av den svenska socialförsäkringen
skulle hennes arbete i Storbritannien ses som om det hade utförts i Sverige. I
kvinnans fall innebar det att hennes SGI skulle fastställas efter hennes
tidigare arbete i Sverige eftersom arbetet i Storbritannien bara var tillfälligt.
Tänk på att innebörden av att beakta inkomst från annat land inom EU/EES
och Schweiz inte inbegriper att inkomsten från annat land inom EU/EES
och Schweiz alltid ska vara den som ligger till grund för en SGI. Tanken är
att man inte får ignorera utan ska ta hänsyn till att det finns en arbetsperiod i
ett annat medlemsland vid utredning av SGI om en person omfattas av den
svenska socialförsäkringen genom förordning 883/2004 eller förordning
1408/71.
11.5.1
Metodstöd – Beräkning av SGI för anställda
När en sökande har förvärvsarbetat i ett annat medlemsland beräknas SGI
utifrån en inkomst för en person som utövar ett yrke i Sverige som är
jämförbart med sökandens. Även yrkeserfarenheter och yrkeskvalifikationer
ska vara jämförbara med sökandens.
Vid bedömning av vad som kan anses vara en jämförbar inkomst ska
Försäkringskassan ta ledning av den lönestatistik som finns i Statistiska
centralbyråns (SCB) lönedatabas. I SCB:s lönedatabas finns information om
genomsnittliga månadslöner för en mängd olika yrkesgrupper. Lönestatistiken är en sammanställning av fyra separata årliga undersökningar. Lönen
som redovisas är grundlön plus fasta och rörliga tillägg. Statistiken är uppdelad efter kön, kombinerad med utbildningsgrupp, åldersgrupp eller sektor.
Uppgifter som har hämtats från SCB:s lönedatabas ska dokumenteras i
ärendet.
Om en person arbetar i flera medlemsländer är endast ett medlemsland
behörigt ska personens inkomster från de övriga medlemsländerna behandlas som om alla inkomster intjänats i den behöriga staten (artikel 13.5
förordning 883/2004 eller artikel 1 och 14d i förordning 1408/71). Om
Sverige är behörigt land för en person som normalt utför arbete i två eller
flera medlemsländer, ska personens inkomster från de övriga medlemsländerna behandlas som om alla inkomster intjänats i Sverige. Det medför
att inkomster från samtliga arbeten ska tas med när SGI beräknas.
300
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI beräknas då genom att den faktiska inkomsten i Sverige läggs samman
med en jämförelseinkomst för inkomster i de andra arbetsländerna.
Magnus arbetar i bosättningslandet Sverige och samtidigt i två andra
medlemsländer. Han tjänar 75 000 kronor per år på anställningen i
Sverige och motsvarande belopp i de två övriga medlemsländerna.
Magnus har arbetat på det här sättet i flera år.
Försäkrad
Utredningen av försäkringstillhörighet visar att Magnus omfattas av
den svenska socialförsäkringen genom förordning 883/2004, Sverige
är behörigt land. Försäkringskassan har utfärdat intyg A1.
SGI
Eftersom Magnus har arbetat på det här sättet under flera år anses hans
arbete vara stadigvarande/årligen återkommande. Hans SGI beräknas
dels på den faktiska inkomsten i Sverige, 75 000 kronor och dels på en
jämförelseinkomst för inkomsterna i de två andra länderna. Jämförelseinkomsterna tas fram med hjälp av uppgifter i SCB:s lönedatabas och Magnus övriga yrkeskvalifikationer för motsvarande yrke i
Sverige (75 000 kr + jämförelseinkomst från arbetsland 2 + jämförelseinkomst från arbetsland 3).
11.5.2
Metodstöd – Beräkning av SGI egna företagare
Den tidigare beskrivningen har handlat om personer som har inkomst av
anställning. Samma beräkningssätt ska inte användas när det gäller person
som har inkomst av näringsverksamhet. Om man vid SGI-utredningen
kommer fram till att inkomsten från utlandet kommer från näringsverksamhet ska den beräknas genom valutaomräkning. Det gäller både för verksamheter som är aktiva och som har upphört. I båda fallen ska resultatet från
näringsverksamheten omräknas med hjälp av verktyget valutaomräkning.
Länken till verktyget finns på FIA under Försäkring/SGI/Verktyg. När
verksamheten upphört ska kursen vid tidpunkten för när arbetet inom den
egna företaget upphörde användas.
När verksamheten är aktiv måste man försäkra sig om att den egna företagaren omfattas av den svenska socialförsäkringen. Det kan behöva utredas
i situationer när personen normalt är egen företagare i två eller flera
medlemsländer. Om personen omfattas av svensk socialförsäkring utfärdar
Försäkringskassan intyg A1 eller intyg E101 efter utredning om försäkringstillhörighet.
I situationer när inkomst från näringsverksamhet kommer från en verksamhet som har upphört vid utredningstillfället, är det framför allt viktigt att
utreda eventuella SGI-skydd.
Enligt förordning 1408/71 kan det uppstå situationer när en person omfattas
av två medlemsländers socialförsäkring (förteckning finns i bilaga VII till
301
Vägledning 2004:5 Version 13
förordningen). En av situationerna är då en egen företagare, bosatt i Sverige
samtidigt är anställd i ett annat medlemsland. En utredning om försäkringstillhörighet fastställer om personen omfattas av den svenska socialförsäkringen. Om personen omfattas av två länders socialförsäkring är det endast
den inkomst som intjänats här i Sverige som kan ligga till grund för SGI.
11.5.3
SGI-skydd och EG-förordningar
I de fall Sverige är behörigt land ska svenska regler om SGI tillämpas. Det
innebär till exempel att reglerna om att arbetet ska vara stadigvarande och
eller årligen återkommande ska tillämpas. På samma sätt ska även samtliga
SGI-skydd utredas.
Om ett villkor för SGI-skydd inte uppfyllts i Sverige kan det sammantaget
med perioder och relevanta omständigheter i ett annat medlemsland medföra
att villkoret anses uppfyllt. Förordningens sammanläggningsprinciper för
försäkringsperioder används för sammanläggning av perioder som underlag
för SGI-skydd.
Den här utgångspunkten gör att samtliga svenska regler om SGI, även regler
om SGI-skydd, ska tas hänsyn till vid utredning. Reglerna och villkoren för
SGI-skydd är närmare beskrivna i kapitel 8. Här följer förtydliganden kring
SGI-skydd vid studier och vid arbetslöshet.
Studier
För samtliga som studerar eller har studerat och omfattas av den svenska
socialförsäkringen genom någon av förordningarna och som begär en
arbetsbaserad förmån gäller de svenska bestämmelserna enligt 26 kap. 11§
SFB samt 2 § förordningen [2000:1418] om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundad inkomst. Om personen hade en inkomst
som kan ligga till grund för SGI innan studierna påbörjades kan hon eller
han omfattas av SGI-skydd om hon eller han har uppfyllt villkoren för SGIskydd i ett annat medlemsland. Det är i enlighet med principen om sammanläggning. Till exempel kan kravet om finansiering av studierna genom
studiemedel från CSN eller utbildningsbidrag för doktorander anses vara
uppfyllt även om studiemedel betalas ut från ett annat land inom EU/EES
eller Schweiz, men endast om det kan jämställas med det svenska systemets
studiemedel.
I situationer när en student arbetar vid sidan av studierna och eventuell
studietids-SGI kan komma i fråga, är det viktigt att försäkra sig om att
Sverige är det behöriga landet. Eftersom huvudregeln i båda förordningarna
är att man ska omfattas av arbetslandets lagstiftning kan det vara så att
studenten arbetar i ett annat land och inte omfattas av socialförsäkringen i
Sverige.
Arbetslöshet
Samma principer gäller vid utredning av SGI för arbetslösa personer. Det är
de svenska nationella reglerna som avgör om ett SGI-skydd föreligger.
Uppfyllda villkor och intjänade perioder i ett annat medlemsland ska till302
Vägledning 2004:5 Version 13
godoräknas vid bedömningen (26 kap. 13 § SFB och 3 § förordningen
[2000:1418]). Observera att SGI-skydd för arbetslösa personer enligt de
nationella reglerna inte ställer något krav på bosättning eller att den
arbetssökande får arbetslöshetsersättning.
Eftersom samtliga villkor i de nationella bestämmelserna om SGI-skydd för
arbetslösa gäller även om de uppfylls i ett annat medlemsland kan till
exempel villkoret om att vara aktivt arbetssökande och anmäld hos Arbetsförmedlingen likställas med att personen varit anmäld som arbetssökande
vid en offentlig arbetsförmedling i ett annat medlemsland.
Vid beräkning av SGI vid arbetslöshet ska samma metod användas som vid
beräkning av SGI för anställda. Genomsnittslönen tas via statistik från SCB.
SGI ska beräknas utifrån genomsnittslönen i Sverige enligt SCB vid
tidpunkten för SGI beslutet. Det innebär att det inte sker någon omräkning
utifrån tidigare års genomsnittslön för den yrkeskategorin.
Om det blir aktuellt med omräkning enligt KPI vid arbetslöshet där SGI
ursprungligen grundas på genomsnittslön från lönestatistiken från SCB ska
första omräkningstidpunkten vara ett år efter SGI beslutet.
Förordning 883/2004 innehåller bestämmelser om tillämplig lagstiftning för
arbetslösa personer och deras rätt till förmåner. Beroende på omständigheterna kan arbetslösa personer omfattas av antingen bosättningslandet eller i
det tidigare arbetslandets lagstiftning. Därför kan tillämplig lagstiftning
skilja sig beroende på omständigheterna (artikel 11.3c samt kap. 6 i
förordning 883/2004). I förordning 1408/71 saknas direkt tillämplig
lagstiftning för arbetslösa. Däremot finns det lagstiftning som reglerar dessa
personers rätt till olika förmåner som på så sätt styr vilket lands socialförsäkring de omfattas av. Bosättningslandet är en faktor som kan vara
avgörande för vilket land som är behörigt efter att en anställning har
upphört.
Vid vissa situationer kan arbetslösa med intyg U2 (883/2004) och med intyg
E303 (1408/71) söka arbete i ett annat medlemsland med bibehållna
arbetslöshetsförmåner under tre månader (artikel 64.1i förordning 883/2004
och artikel 69 i förordning 1408/71).
När det gäller tillämplig lagstiftning för arbetslösa personer bör även
försäkringstillhörigheten uppmärksammas vid situationer då personen är
arbetssökande i ett land och eventuellt arbetar i ett annat land. Det är då
viktigt att Sverige är det behöriga landet. I vissa fall kan undantagsregler
vara tillämpliga och en persons försäkringstillhörighet kan då framgå av
intyg A1 respektiver intyg E101.
Eva arbetar i bosättningslandet Sverige och samtidigt i två andra medlemsländer. Anställningarna utgör sammanlagt heltid. Hon tjänar
75 000 kronor i Sverige och motsvarande belopp från de två övriga
länderna. Eva blir arbetslös i ett av de tre länderna hon arbetar i. Det
303
Vägledning 2004:5 Version 13
innebär att hennes arbetstid också minskar med en tredjedel. Eva
söker därför nya arbetsuppgifter för att fylla ut sin arbetstid till heltid.
Eva söker ett heltidsarbete på Arbetsförmedlingen i Sverige.
Försäkrad
Utredningen av försäkringstillhörighet visar att Eva omfattas av den
svenska socialförsäkringen genom förordning 883/2004.
SGI
Om Eva arbetar regelbundet på det här sättet och har för avsikt att
arbeta heltid året om och är arbetssökande för ett heltidsarbete kan
hennes SGI fortsatt fastställas till en inkomst som motsvarar ett årligt
heltidsarbete. Hennes SGI beräknas på den faktiska inkomsten i
Sverige, 75 000 kronor, och på en jämförelseinkomst från de två
övriga medlemsländerna i vilka hon arbetar.
Preben som är medborgare i Danmark bor i Malmö och har arbetat i
Danmark under åtta månader. Därmed har han också omfattats av
dansk lagstiftning, även fast han hela tiden har bott i Sverige.
Preben blir helt arbetslös. Efter en månad anmäler han sig hos Arbetsförmedlingen i Malmö. Efter ytterligare en tid blir han sjuk och begär
sjukpenning hos Försäkringskassan.
Försäkrad
Preben omfattas av den svenska socialförsäkringen genom förordning
883/2004, eftersom anställningen upphör och bosättningslandets lagstiftning blir tillämplig. Han får inte heller någon socialförsäkringsförmån från Danmark.
Rätt till förmån
Förordning 883/2004 ger honom rätt till förmåner från den svenska
försäkringen som om han hade omfattats av svensk försäkring under
sin senaste anställning.
SGI
Preben har anmält sig som arbetssökande på Arbetsförmedlingen inom
tre månader från den tidpunkt anställningen i Danmark upphörde. Den
inkomst Preben har haft i Danmark kommer då att påverka beräkningen av hans SGI på samma sätt som om han hade haft inkomst genom
arbete i Sverige. Arbetet i Danmark var stadigvarande och inkomsten
kan därför ligga till grund för hans SGI. Eftersom han var anställd tas
genomsnittslönen fram genom ledning av lönestatistiken hos SCB tillsammans med Prebens yrkeserfarenhet och andra yrkeskvalifikationer
för personer med motsvarande arbete i Sverige.
Hade Preben varit egen företagare i Danmark hade reglerna om
SGI-skydd beaktats på samma sätt som för anställda. SGI-utredningen
hade behövt fastställa en tidpunkt för när hans verksamhet i Danmark
upphört. Därefter hade beräkningen utgått från hans faktiska resultat
304
Vägledning 2004:5 Version 13
från näringsverksamheten. Resultatet från näringsverksamhet skulle
omvandlas till svenska kronor genom en valutaomräkning.
Gösta bor och har sin familj i Arvika. Han arbetar på en fabrik i
Hamar i Norge och reser dagligen mellan Arvika och Hamar. När
Gösta har arbetat i två år på fabriken läggs den ner och Gösta blir helt
arbetslös den 1 juli 2012. Han börjar direkt söka arbete i Sverige. Efter
en tids arbetslöshet begär Gösta föräldrapenning på sjukpenningnivå.
Rätt till förmån
Eftersom Gösta omfattas av förordning 883/2004 har han rätt till
familjeförmåner från sitt bosättningsland Sverige som om han hade
omfattats av svensk lagstiftning under sin senaste anställning.
SGI
Gösta har anmält sig hos Arbetsförmedlingen inom föreskriven tid
enligt reglerna om SGI-skydd. Inkomsten från hans stadigvarande
arbete han hade i Norge kan därför ligga till grund för hans SGI.
Jämförelseinkomst ska tas fram genom lönestatistiken från SCB för
vad en fabriksanställd i Sverige har i lön. Lönestatistiken ska
användas för tidpunkt för SGI-beslutet. Om Gösta fortfarande är
arbetssökande i framtiden och det blir aktuellt med nytt SGI beslut
enligt KPI är omräkningstidpunkten datum för SGI beslutet.
Renata är medborgare i Polen och flyttar till Sverige med sin familj
eftersom hennes make har fått ett treårigt vikariat som läkare på ett
sjukhus i Sverige. Hon har tidigare själv arbetat som läkare i Polen,
men avslutade sitt arbete i samband med flytten till Sverige. Hon är
medföljande med avsikt att själv söka arbete.
Försäkrad
Utredningen av försäkringstillhörighet visar att Renata omfattas av
den svenska socialförsäkringen genom förordning 883/2004. Det
framgår av artikel 11.3e i förordning 883/2004.
SGI
Om Renata skulle begära en dagersättningsförmån så ska hennes
anställningsperiod i Polen tas i beaktande vid SGI-utredningen. Om
hennes arbete i Polen var stadigvarande eller årligen återkommande
enligt 25 kap. 2–3 §§ i SFB, ska eventuella SGI-skydd utredas. Om
utredningen visar att hon har skyddat sin inkomst ska jämförelseinkomsten tas fram genom jämförelse med en person med samma yrke
i Sverige samt vars yrkeskvalifikation och erfarenhet är jämförbart
med hennes. Ledning ska tas från lönestatistiken i SCB vid tidpunkten
för SGI beslutet.
305
Vägledning 2004:5 Version 13
11.6
Försäkrad i Sverige enligt socialförsäkrings
konvention
För beskrivning av begreppet försäkrad i Sverige se Vägledning 2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete.
Förordning 883/2004 och förordning1408/71 ersätter i huvudsak de
socialförsäkringskonventioner som har träffats mellan länderna inom EU
(artikel 8 i förordning 883/2004 och artikel 6 i förordning 1408/71).
Andra bilaterala konventioner – konventioner mellan Sverige och ett annat
land – har olika regler om försäkringstillhörighet. I den mån dessa regler
inverkar på beräkningen av underlaget för en försäkrads förmån fastställs
SGI med hänsyn till detta.
Några regler för beräkning av förmåner som motsvaras av dem som finns i
EU:s förordning 883/2004 eller förordning 1408/71 finns i regel inte i
konventionerna. I första hand blir därför svensk lagstiftning (svenska SGIregler) tillämplig när det gäller beräkning av underlag för förmån som ska
betalas ut enligt svensk lagstiftning med stöd av en socialförsäkringskonvention.
Ett par multilaterala konventioner – konventioner mellan flera stater –
påverkar tillämpningen av de svenska reglerna inom socialförsäkringsområdet. En effekt av Wienkonventionen har belysts under avsnitt 11.2. Den
nordiska konventionen har i regel ingen inverkan vid fastställandet av SGI.
Under avsnittet SGI för den som är försäkrad för arbetsbaserade förmåner i
Sverige har dock en hänvisning gjorts till denna konvention.
306
Vägledning 2004:5 Version 13
Källförteckning
Internationella överenskommelser om social trygghet
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de
sociala trygghetssystemen
Rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för
social trygghet när anställda, egna företagare eller deras familjemedlemmar
flyttar inom gemenskapen
Rådets förordning (EEG) nr 574/72 om tillämpning av förordning (EEG)
1408/71
Rådets förordning (EG) nr 859/2003 av den 14 maj 2003 om utvidgning av
bestämmelserna i förordning (EEG) nr 1408/71 och förordning (EEG) nr
574/72 till att gälla de medborgare i tredje land som enbart på grund av sitt
medborgarskap inte omfattas av dessa bestämmelser
Wienkonventionerna
Överenskommelse mellan Sverige och Internationella institutet för demokrati och fria val (IDEA) (SÖ 1995:67)
Lagar
2011:1244
Skatteförfarandelag
2010:610
Fängelselagen
2010:111
Lagen om införande av socialförsäkringsbalken
2010:110
Socialförsäkringsbalken
2005:551
Aktiebolagslagen
2000:981
Lagen om fördelning av socialavgifter
2000:980
Socialavgiftslagen
2000:625
Lagen om arbetsmarknadspolitiska program
1999:1395
Studiestödslagen
1999:1229
Inkomstskattelagen
1999:1078
Bokföringslagen
307
Vägledning 2004:5 Version 13
1999:799
Socialförsäkringslagen
1998:702
Lagen om garantipension
1998:674
Lagen om inkomstgrundad ålderspension
1997:238
Lagen om arbetslöshetsförsäkring
1995:584
Föräldraledighetslagen
1994:1809
Lagen om totalförsvarsplikt
1994:451
Lagen om intensivövervakning med elektronisk kontroll
1992:497
Lönegarantilagen
1990:659
Lagen om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster
1990:324
Taxeringslagen
1989:185
Lagen om arvoden m.m. för uppdrag inom riksdagen, dess
myndigheter och organ
1988:1465
Lagen om ersättning och ledighet för närståendevård
1987:667
Lagen om ekonomiska föreningar
1986:436
Lagen om näringsförbud
1986:223
Förvaltningslagen
1982:673
Arbetstidslagen
1980:1102
Lagen om handelsbolag och enkla bolag
1977:480
Semesterlagen
1976:661
Lagen om immunitet och privilegier i vissa fall
1976:380
Lagen om arbetsskadeförsäkring
1974:203
Lagen om kriminalvård i anstalt
1974:157
Handelsregisterlagen
1967:531
Lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
1962:381
Lagen om allmän försäkring
Förordningar
2007:813
Förordningen om jobbgaranti för ungdomar
2007:414
Förordningen om jobb- och utvecklingsgarantin
2005:559
Aktiebolagsförordningen
308
Vägledning 2004:5 Version 13
2000:1418
Förordningen om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser
för sjukpenninggrundande inkomst
2000:634
Förordningen om arbetsmarknadspolitiska program
2000:630
Förordningen om särskilda insatser för personer med
funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga
1998:1474
Kommittéförordningen
1997:1275
Förordningen om anställningsstöd
1996:1100
Förordningen om aktivitetsstöd
1995:938
Förordningen om utbildningsbidrag för doktorander
1995:239
Förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga
1992:1299
Förordningen om ersättning för uppdrag i statliga styrelser,
nämnder och råd m.m.
1992:501
Lönegarantiförordningen
1987:978
Förordningen om ekonomiska föreningar
1987:361
Förordningen om schablonberäkning av arbetstid vid
bestämmande av sjukpenning m.m.
1984:111
Tjänstledighetsförordningen
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS)
Föreskrifter om procentsatser för beräkning av egenavgift till
2009:30
sjukförsäkringen för år 2010
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS)
Föreskrifter om registrering och avregistrering av personer i
2000:10
sjukförsäkringsregistret m.m.
1998:12
Föreskrifter om sjukpenninggrundande inkomst
1998:5
Föreskrifter om årsarbetstid m.m.
Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR)
Efter år 2000
Allmänna råd om sjukpenninggrundande inkomst och
2002:2
årsarbetstid
Före år 2000
1995:3
Socialförsäkringen och EU
309
Vägledning 2004:5 Version 13
Försäkringskassans rättsliga ställningstaganden (FKRS)
2005:7
Anpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter
löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Förarbeten
Betänkanden från socialförsäkringsutskottet (SfU)
2009/10:SfU15 Trygghetssystemen för företagare – sjuk- och föräldraförsäkringen
2009/10:SfU11
Socialförsäkringsbalk
2009/10:SfU10
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i
samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
2007/08:SfU12
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i
arbete
2007/08:SfU9
Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform
2006/07:SfU9
Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.
2006/07:SfU1
Utgiftsområdena 10, 11 och 12 inom socialförsäkringsområdet
2005/06:SfU16
Vissa socialförsäkringsfrågor
2005/06:SfU15
Höjt inkomsttak vid beräkning av sjukpenninggrundande
inkomst och höjd lägstanivå för hel föräldrapenning
2004/05:SfU13
Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och
livränta
1996/97:SfU4
Försäkringsskydd vid sjukdom, m.m.
1985/86: SfU17
Om sjukförsäkringsfrågor för studerande m.m.
1984/85:SfU12
Om förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen
Propositioner
2009/10:120
Trygghetssystemen för företagare
2009/10:45
Kompletterande förändringar i sjukförsäkringen, m.m. i
samband med förstärkta insatser för återgång i arbete
2008/09:200
Socialförsäkringsbalk Del 2
2007/08:136
En reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i
arbete
310
Vägledning 2004:5 Version 13
2007/08:91
Vårdnadsbidrag – familjepolitisk reform
2006/07:59
Vissa sjukförsäkringsfrågor m.m.
2006/07:1
Budgetpropositionen för 2007
2004/05:108
Vissa frågor om sjukpenninggrundande inkomst och
livränta
2004/05:21
Drivkrafter för minskad sjukfrånvaro
2003/04:96
Vissa socialförsäkringsfrågor
2001/02:81
Vissa arbetsskadefrågor m.m.
1999/2000:4
Vilande förtidspension
1999/2000:2
Inkomstskattelagen [del 2]
1998/99:119
Socialförsäkringens personkrets
1996/97:63
Samverkan, socialförsäkringens ersättningsnivåer och
administration, m.m.
1995/96:209
Försäkringsskydd vid sjukdom
1993/94:220
Vissa socialförsäkringsfrågor m.m.
1993/94:59
Vissa sjukförsäkringsfrågor
1992/93:178
Om vissa socialförsäkringsfrågor
1992/93:150
Med förslag till slutlig reglering till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 m.m.
1990/91:100
Med förslag till statsbudget för budgetåret 1991/92
1989/90:110
Om reformerad inkomst- och företagsbeskattning
1988/89:111
Om utlandssvenskars avgifter vid sjukvård i Sverige
m.m.
1986/87:69
Om förbättrad kompensation vid korttidssjukdom och
vid tillfällig vård av barn
1985/86:128
Om vissa sjukförsäkringsfrågor för studerande
1985/86:100
Med förslag till statsbudget för budgetåret 1986/87
1984/85:78
Förbättringar inom föräldraförsäkringen, havandeskapspenningen och vissa regler inom sjukpenningförsäkringen
1983/84:127
Om förbättrad studiehjälp och vissa sjukförsäkringsfrågor
1962:90
Förslag till lag om allmän försäkring m.m.
311
Vägledning 2004:5 Version 13
Statliga offentliga utredningar (SOU)
2003:50
Sjukpenninggrundande inkomst: skydd och anpassning
2001:47
En handläggningslag – Förfarandet hos försäkringskassorna
1996:113
En allmän och aktiv försäkring vid sjukdom och rehabilitering (del 1)
1983:48
Egenföretagares sjukpenning m.m.
1961:29
Förtidspensionering och sjukpenningförsäkring m.m.
Domar
Domstol
Mål nr
EG
C-275/96, Kuusijärvi
EG
C-102/91, Knoch
EG
C-216/89, Reibold
EG
C-76/76, Di Paolo
EG
C-257/10 Bergström
HFD
Dom 5405-08
HFD
Dom 765-11
HFD
Dom 250:11 (HFD ref.3)
RR
dom 2231-2008
RR
dom 7723-2009
RÅ 2010:107
RR
dom 4536-07
RÅ 2009:76
RR
dom 5594-2008
RR
dom 2905-2005
RR
dom 3951-2004
RR
dom 313-2004
RR
dom 2064-2003
RR
dom 204-2002
RR
dom 3422-2000
RR
dom 1002-2000
RR
dom 942-2000
312
Är refererad
RÅ 2006:54
RÅ 2003:93
RÅ 2002:48
Vägledning 2004:5 Version 13
RR
dom 4131-1999
RR
dom 5140-1998
RÅ 2001:75
RR
dom 4651-1997
RÅ 1998:36
RR
dom 4645-1997
RÅ 2001:54
RR
dom 7670-1995
RÅ 1999:51
RR
dom 7461-1999
RÅ 2001:77
FÖD
dom 1079-1994
FÖD
dom 1483-1993
FÖD
dom 1582-1992
FÖD
dom 665-1992
FÖD
dom 3031-1991
FÖD
dom 2223-1991
FÖD
dom 657-1991
FÖD
dom 1815-1990
FÖD
dom 1736-1990
FÖD
dom 1704-1990
FÖD
dom 27-1990
FÖD
dom 2191-1989
FÖD
dom 628-1989
FÖD
dom 1530-1988
FÖD 1989:28
FÖD
dom 1201-1988
FÖD 1992:4
FÖD
dom 1067-1988
FÖD 1990:26
FÖD
dom 364-1988
FÖD
dom 1388-1987
FÖD
dom 653-1987
FÖD
dom 224-1987
FÖD
dom 1319-1986
FÖD
dom 1876-1985
FÖD 1991:15
313
Vägledning 2004:5 Version 13
FÖD
dom 1498-1985
FÖD
dom 845-1985
FÖD 1986:59
FÖD
dom 1063-1984
FÖD 1988:50
FÖD
dom 296-1984
FÖD 1986:27
FÖD
dom 2618-1983
FÖD 1986:15
FÖD
dom 2134-1983
FÖD 1984:44
FÖD
dom 2020-1983
FÖD 1985:55
FÖD
dom 1714-1983
FÖD 1984:43
FÖD
dom 990-1983
FÖD 1985:36
FÖD
dom 479-1983
FÖD 1986:1
FÖD
dom 2576-1982
FÖD 1985:29
FÖD
dom 977-1982
FÖD 1984:45
FÖD
dom 853-1982
FÖD 1985:33
FÖD
dom 780-1982
FÖD
dom 752-1982
FÖD
dom 408-1982
FÖD
dom 405-1982
FÖD
dom 1867-1981
FÖD
dom 1655-1981
FÖD
dom 636-1981
FÖD
dom 431-1981
FÖD
dom 122-1981
FÖD
dom 1793-1980
FÖD
dom 1049-1980
FÖD
dom 660-1980
FÖD
dom 2185-1978
FÖD
dom 2184-1978
FÖD
dom 2819-1978
FÖD
dom 1495-1978
314
FÖD 1982:20
FÖD 1982:13
FÖD 1982:19
FÖD 1982:4
FÖD 1981:6
Vägledning 2004:5 Version 13
FÖD
dom 380-1978
FÖD
dom 796-1977
FÖD
dom 653-1976
KRNG
dom 3703-2011
KRNG
dom 6112-2001
KRNG
dom 2006-2001
KRNG
dom 1311-2001
KRNG
dom 7674-2000
KRNG
dom 7386-2000
KRNG
dom 789-1998
KRNG
dom 3430-1997
KRNG
dom 1362-1996
KRNG
dom 1732-1995
KRNG
dom 2622-1993
KRNJ
dom 1480-1999
KRNJ
dom 1873-2000
KRNS
dom 2811-2011
KRNS
dom 3599-2002
KRNS
dom 2942-2002
KRNS
dom 6504-2001
KRNS
dom 2623-2000
KRNS
dom 1204-2000
KRNS
dom 69-1998
KRNS
dom 6022-1997
KRNS
dom 3168-1996
KRNS
dom 2051-1996
315
Vägledning 2004:5 Version 13
KRSU
dom 2799-2010
KRSU
dom 2686-2002
KRSU
dom 722-2002
KRSU
dom 497-2002
KRSU
dom 2617-2001
KRSU
dom 569-2001
KRSU
dom 1694-1997
FRM
dom 492-1988
FRM
dom 2125-1986
LRNS
dom 4706-2002
Justitiekanslerns beslut
Dnr 1575-94-43 (1995-09-12)
Inspektionsprotokoll
Dnr 439-2000 (2000-04-12)
Försäkringskassans övriga publikationer
Anser
2003:1
Regeringsrättsdomar i socialförsäkringsmål januari 2000–juni
2002: en rättsfallsöversikt
1997:6
Sjukpenninggrundande inkomst
1986:10
Sjukpenninggrundande inkomst för egna företagare
Redovisar
1985:4
316
Sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete än
anställning (SGI-B)
Vägledning 2004:5 Version 13
Vägledningar
2009:2
Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning vid arbetsmarknadspolitiska program
2005:3
Återkrav
2004:11
Tillämplig lagstiftning, EU, socialförsäkringskonventioner,
m.m.
2004:7
Försäkringskassan och förvaltningslagen
2015:1
Sjukpenning rehabilitering och rehabiliteringsersättning
2004:1
Misstänkt brott
2003:4
Förmåner vid arbetsskada
2002:17
Efterlevandepension och efterlevandestöd till barn
2002:1
Föräldrapenning
2001:7
Omprövning, ändring och överklagande av Försäkringskassans beslut
2000:2
Försäkrad i Sverige genom bosättning eller arbete
2000:1
Ålderspension för personer födda 1938 eller senare. Del 2
Att ta ut pension
Övrigt
Lundberg, Allan och Malm, Erik (1974) Hitta rätt i allmän försäkring (tredje
upplagan). Stockholm: Trygg Hansa.
Riksskatteverkets rapport (1998:4) F-skatt åt flera – utvidgning av näringsbegreppet.
Riksskatteverkets rekommendationer (RSV S 2000:52) om idrottslig
verksamhet.
Westerhäll, Lotta (1986) Sjukpenninggrundande inkomst. Institutet för
rättsvetenskaplig forskning [CXXVI]. Stockholm: Norstedts Förlag.
317
Vägledning 2004:5 Version 13
Sakregister
24 procent av prisbasbeloppet .................................................................. 22
Ackordsersättning ...................................................................................... 47
Adoptivföräldrar ...................................................................................... 187
Aktiebolag ............................................................................... 42, 61, 73, 158
Aktiv näringsverksamhet .......................................................................... 39
Aktivitetsersättning .................................................................. 184, 241, 253
Aktivitetsstöd ...................................................... 57, 200, 211, 220, 222, 224
Andra avbrott i SGI-skyddad tid ........................................................... 249
Anledning till ändring ...................................... 129, 145, 252, 255, 261, 267
Anmälningsskyldighet ....................................................................... 18, 146
Annan rättslig vårdnadshavare .............................................................. 187
Anställning avtalad före sjukdom .......................................................... 176
Anställningsstöd ......................................................................................... 54
Ansvarighetsförsäkring ............................................................................. 55
Arbete i bisyssla ........................................................................................ 279
Arbetskonflikt........................................................................................... 237
Arbetslöshetsersättning ............................................................. 57, 203, 245
Arbetsmarknadspolitiskt program ......................... 200, 211, 220, 222, 224
Arbetsmarknadspolitiskt program med aktivitetsstöd ........................ 200
Arbetsmarknadsutbildning ..................................................................... 200
Arbetspraktik ........................................................................................... 200
Arbetssökande .......................................................................................... 203
Arbetssökande efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning ........ 241
Arbetstid som inte inräknas i årsarbetstid ............................................ 271
Arbetstidskonto .......................................................................................... 59
Arbetstillstånd .......................................................................................... 284
Arvode ......................................................................................................... 47
Avbrott i arbetssökandet ......................................................................... 206
Avbrott i SGI-skydd efter studier........................................................... 249
Avbryta eller inskränka arbetsmarknadspolitiskt program ............... 185
Avbryta tillfälligt arbete som inte ger rätt till SGI ............................... 185
Avdrag för kostnad för inkomstens förvärvande.................................... 60
Avgångsbidrag ............................................................................................ 55
Avgångsersättning ...................................................................................... 55
Avgångsvederlag .......................................................................... 50, 58, 236
318
Vägledning 2004:5 Version 13
Avrundningsregler – SGI .......................................................................... 22
Avrundningsregler – årsarbetstid .................................................. 274, 276
Avsikten....................................................................................... 25, 212, 217
Avtalets undertecknande ......................................................................... 139
Avtalsgruppsjukförsäkring ....................................................................... 55
Beskattningsår ............................................................................................ 36
Beting......................................................................................................... 279
Biståndsarbetare .............................................................................. 234, 294
Blandad SGI ....................................................................................... 46, 149
Brandmän ................................................................................................. 282
Brinntid ..................................................................................................... 282
Bruttolöneavdrag ............................................................................... 74, 180
Dagberäknad årsarbetstid ....................................................................... 275
Den försäkrade............................................................................................ 14
Diplomater ................................................................................................ 290
Doktorand ................................................................. 214, 217, 218, 220, 222
Drickspengar .............................................................................................. 47
Efterskydd................................................................................................. 285
Efterskyddstid .................................................................................. 156, 233
Egenföretagare ......................................... 14, 53, 56, 75, 182, 211, 224, 246
Ekonomisk förening ................................................................................... 42
Ekonomiskt bistånd ................................................................................... 57
Enkelt bolag ................................................................................................ 41
Enskild firma .............................................................................................. 40
Enskild näringsidkare................................................................................ 40
Ersättningar som understiger 1 000 kronor under ett år....................... 56
Ersättningsperiod ..................................................................................... 138
Expansionsfonder ....................................................................................... 79
Familjehemsbarn ..................................................................................... 282
Familjehemsförälder .................................................................................. 47
Familjehemsföräldrar .............................................................................. 282
Fatta beslut utan kommunicering i vissa SGI-ärenden ........................ 151
Flygande/resande personal .................................................................. 48, 57
Flygtillägg ................................................................................................... 57
Fosterföräldrar ......................................................................................... 187
F-skatt och A-skatt ..................................................................................... 36
F-skattsedel och A-skatt ............................................................................ 77
319
Vägledning 2004:5 Version 13
Fysisk person .............................................................................................. 35
Förberedande insatser ............................................................................. 200
Förhandsbesked ....................................................................................... 219
Försäkrade som på grund av hälsoskäl inte kan återgå i sitt
arbete ......................................................................................................... 205
Förvärvsavbrott på grund av deltagande i aktiviteter enligt
etableringsplan ......................................................................................... 231
Förälder med särskild beräkningsgrund ............................................... 161
Föräldrapenning......................................................................... 16, 139, 226
Genomsnittlig veckoarbetstid ......................................................... 273, 276
Genomsnittsberäkning – inkomst av anställning .................................... 63
Gratifikation ............................................................................................... 47
Gravid – avbrott i SGI-skydd efter studier ........................................... 249
Gravid – avbryter eller inskränker sitt arbetssökande ........................ 185
Gravid – avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete........................ 184
Gravid – innan barnet är eller skulle ha varit ett år och nio
månader .................................................................................................... 199
Gravid – ökad arbetsinsats eller förändrad inkomst ............................ 186
Graviditetspenning....................................................................... 16, 29, 139
Grupplivförsäkring .................................................................................... 55
Handelsbolag .............................................................................................. 41
Helgersättning eller helglön ...................................................................... 60
Helgersättning och helglön ........................................................................ 47
Helårsinkomst............................................................................................. 60
Hobbyverksamhet ...................................................................................... 46
Huvudsakligt förvärvsarbete .................................................................. 277
Hyra av dator ..................................................................................... 74, 180
Häktad ................................................................................................. 75, 234
Höjd SGI under SGI-skyddad tid........................................................... 175
Idrottslig verksamhet ................................................................... 44, 56, 281
Inkomst av annat förvärvsarbete ........... 14, 53, 56, 75, 182, 211, 224, 246
Inkomst av bisyssla .................................................................................. 279
Inkomst av kapital ............................................................................... 38, 55
Inkomst av näringsverksamhet................................................................. 38
Inkomst av tjänst ........................................................................................ 37
Inkomst från utländsk arbetsgivare ......................................................... 52
Inkomst före förvärvsavbrott ................................................................. 154
Inkomsttak .......................................................................................... 22, 152
320
Vägledning 2004:5 Version 13
Inkomsttaket för föräldrapenning ............................................................ 23
Intagen i kriminalvårdsanstalt ......................................................... 75, 234
Intensivövervakning med elektronisk kontroll ............................... 75, 236
Interimistiska beslut ................................................................................ 230
Introduktionsersättning............................................................................. 57
Jobb- och utvecklingsgaranti fas tre ...................................................... 200
Jobb- och utvecklingsgarantin ................................................................ 200
Jour och beredskap .................................................................................. 282
Jourersättning ............................................................................................ 47
Juridisk person ........................................................................................... 35
Jämförelseinkomst ..................................................................................... 87
Jämförelseinkomst – arbetsinsats ............................................................. 89
Jämförelseinkomst – egen administration ............................................... 90
Jämförelseinkomst – liknande arbete....................................................... 89
Jämförelseinkomst svårbedömd ............................................................... 91
Kabinpersonal ...................................................................................... 48, 57
Kapitalvinster ............................................................................................. 55
Karenstidsregler för egenföretagare ...................................................... 116
Kommanditbolag ........................................................................................ 42
Kommunalt vårdnadsbidrag ............................................................. 59, 244
Konstnär ..................................................................................................... 45
Kontraktsvård .................................................................................... 75, 236
Kostersättning för sjömän ................................................................... 47, 49
Kostnadsersättningar................................................................................. 57
Ledighet som räknas i årsarbetstid ........................................................ 271
Livränta............................................................................. 144, 184, 227, 251
Livränte-SGI ............................................................................................. 266
Lokalanställda .......................................................................................... 291
Lägre arbetsutbud när sjukersättning eller aktivitetsersättning
upphör ....................................................................................................... 242
Lärare ........................................................................................................ 281
Lön under uppsägningstid......................................................................... 50
Lön via statlig lönegaranti ......................................................................... 50
Lönebidrag .................................................................................................. 54
Lönetillägg .................................................................................................. 48
Löneutveckling enligt tidigare tillämpning............................................ 174
Löneväxling......................................................................................... 74, 180
321
Vägledning 2004:5 Version 13
Marie Curie-stipendiater ........................................................................... 53
Mertid ........................................................................................................ 271
Metodstöd ......................................................................................... 253, 265
Metodstöd – Fatta beslut utan kommunicering i vissa SGIärenden ...................................................................................................... 151
Metodstöd – SGI vid arbetslöshet........................................................... 204
Negativ räntefördelning ............................................................................. 82
Nystartsjobb ............................................................................................... 54
Nytillträdande i förvärvslivet .................................................................... 25
När ska SGI omräknas? .......................................................................... 164
Näringsförbud .......................................................................................... 115
Näringsidkare ............................................................................................. 39
Näringsverksamheter............................................................................... 114
Närståendepenning ............................................................................ 16, 226
Närvaropremie ........................................................................................... 47
Oavbruten följd ........................................................................................ 188
OB-tillägg .................................................................................................... 47
Offentligt skyddat arbete........................................................................... 54
Olika omräkningstidpunkter .................................................................. 168
Omprövning av SGI ................................................................................. 253
Omräkning ................................................................................ 144, 151, 159
Omräkningsfaktor ..................................................................................... 23
Ordinarie arbetstid .................................................................................. 270
Oregelbundna arbetstider ....................................................................... 277
Oregelbundna inkomster ........................................................................... 63
Passiv näringsverksamhet ......................................................................... 39
Penninglån .................................................................................................. 55
Pension ........................................................................ 74, 144, 180, 241, 251
Pensionsgrundande inkomst ..................................................................... 94
Period med sjuk- eller aktivitetsersättning som har upphört
den 1 januari 2010 eller senare ............................................................... 165
Period med sjuk- eller aktivitetsersättning som har upphört
under perioden 1 juli 2008–1 december 2009 ........................................ 167
Periodiseringsfonder .................................................................................. 79
Permitteringslön ......................................................................................... 47
Plikttjänstgöring............................................................................... 227, 230
Positiv räntefördelning .............................................................................. 82
Postdoktorala studier ......................................................................... 59, 218
322
Vägledning 2004:5 Version 13
Produktionstillägg ................................................................................ 47, 48
Projekt med arbetsmarknadspolitisk inriktning .................................. 200
Provision ..................................................................................................... 47
Registrering av beslut .............................................................................. 138
Rehabiliteringsersättning ........................................................................ 139
Rehabiliteringspenning ............................................................................ 227
Rekryteringsbidrag .................................................................................. 214
Restidstillägg......................................................................................... 47, 48
Resultatbonus ............................................................................................. 47
Retroaktiva löneavtal ............................................................................... 139
Rimlig inkomsthöjning ............................................................................ 148
Royalty ........................................................................................................ 45
Räkenskapsår ............................................................................................. 36
Räntefördelning .......................................................................................... 82
Saknar anställning ................................................................................... 160
Saknar delvis anställning......................................................................... 160
Samhall ........................................................................................................ 54
Semesterersättning ............................................................................... 47, 49
Semesterledighet....................................................................................... 188
Semesterlön ........................................................................................... 47, 49
SGI efter period med livränta ................................................................. 242
SGI efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning –
tillämpning från och med den 1 januari 2010 ....................................... 237
SGI från barnets ettårsdag...................................................................... 187
SGI för personer omkring 65 år ............................................................. 245
SGI före barnets ettårsdag ...................................................................... 186
SGI och livränta ....................................................................................... 261
SGI och tjänstepension ............................................................................ 258
SGI och ålderspension ............................................................................. 251
SGI vid arbetslöshet ................................................................................. 200
SGI vid deltidsarbete på grund av vård av barn .................................. 177
SGI vid graviditet ..................................................................................... 184
SGI vid sjukdom............................................................................... 227, 235
SGI vid studier ......................................................................................... 212
SGI-B vid sjukdom med mera ................................................................ 111
SGI-skydd ......................................................................... 254, 260, 265, 296
SGI-skydd efter period med sjuk- eller aktivitetsersättning................ 237
SGI-skydd för deltagare som blir avstängda från aktivitetsstöd
eller utvecklingsersättning....................................................................... 201
323
Vägledning 2004:5 Version 13
SGI-skydd när sjuk- eller aktivitetsersättning minskar ....................... 239
SGI-skydd och efterskydd ............................................................... 233, 285
SGI-skyddad tid ....................................................................................... 153
Sjukersättning .......................................................................... 184, 241, 253
Sjukersättning och steglös avräkning ...................................................... 57
Sjukförsäkringsavgift .............................................................................. 120
Sjuklön enligt kollektivavtal ............................................................. 58, 236
Sjukpenning .............................................................................. 111, 139, 227
Sjöman ....................................................................................................... 274
Sjömän ....................................................................................................... 287
Skattepliktiga förmåner............................................................................. 57
Skattskyldig ................................................................................................ 35
Skiftarbete................................................................................................. 278
Skogs-, skogsskade- eller upphovsmannakonto ...................................... 80
Skolpersonal ............................................................................................. 281
Skyddat arbete............................................................................................ 54
Skönsbeskattning ..................................................................................... 115
Smittbärarpenning ..................................................................................... 16
Socialbidrag ................................................................................................ 57
Socialförsäkringskonvention ................................................................... 306
Speciella anställningssituationer ............................................................... 54
Stark skuldbelastning .............................................................................. 108
Statlig lönegaranti ...................................................................................... 50
Statligt anställd ......................................................................................... 289
Steglös avräkning ....................................................................................... 57
Stipendier ............................................................................................ 59, 218
Studier inom det egna yrkesområdet ..................................... 217, 220, 222
Studier m.m. med ersättning från trygghetsråd och
trygghetsstiftelser ..................................................................................... 219
Studier med lön .......................................................................................... 51
Studier med studiestöd .................................................... 214, 217, 220, 222
Studier utomlands .................................................................................... 296
Studietids-SGI ............................................................................ 51, 155, 222
Studietids-SGI vid stöd till start av näringsverksamhet ...................... 224
Stöd till näringsverksamhet .............................................................. 86, 224
Stöd till start av näringsverksamhet .............................................. 200, 211
Sveriges internationella överenskommelser .......................................... 292
Sänkt SGI under SGI-skyddad tid ......................................................... 183
Särskild A-skatt .......................................................................................... 36
Särskild beräkningsgrund för föräldrapenning .................................... 197
324
Vägledning 2004:5 Version 13
Säsongsarbete ..................................................................................... 26, 281
Tantiem ....................................................................................................... 47
Taxeringsår ................................................................................................. 36
Tidpunkt för ändring av SGI vid ansökan om sjukpenning för
tid före sjukanmälan ................................................................................ 131
Tillfällig föräldrapenning .................................................................. 16, 226
Tillfälliga förluster ................................................................................... 110
Tillfälliga inkomster ................................................................................... 34
Tillfälligt och tidsbegränsat arbete ......................................................... 161
Timberäknad årsarbetstid ...................................................................... 273
Tjänstepension .......................................................................................... 258
Tjänstgöringstillägg ................................................................................... 57
Tjänstledighet med lön .............................................................................. 51
Tjänstledighet utan lön ............................................................................ 236
Totalförsvaret ............................................................................................. 16
Traktamente ............................................................................................... 57
Tremånadersregeln .......................................................................... 231, 235
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada ...................................................... 55
Trygghetsråd .............................................................................................. 55
Trygghetsstiftelse........................................................................................ 55
Under en följd av år ................................................................................... 92
Ungdomsinsatser ...................................................................................... 200
Uppbyggnadsskede..................................................................................... 84
Uppdragstagare .................................................................................. 43, 279
Uppehållstillstånd..................................................................................... 284
Uppsägningslön .......................................................................................... 47
Utbildningsbidrag för doktorander ........................................ 217, 220, 222
Utländsk statligt anställd ......................................................................... 289
Utredningsskyldighet ......................................................................... 18, 147
Utryckningstid .......................................................................................... 282
Utsänd ............................................................................................... 287, 289
Utvecklingsersättning .............................................................. 200, 220, 222
Vikariatsersättning .................................................................................... 47
Vilande SGI ................................................................ 51, 154, 155, 220, 266
Vilande SGI – aktiv under studietid ....................................................... 225
Vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning .................................. 256
Vinstandelsstiftelse ..................................................................................... 56
Vård av barn – ledig från förvärvsarbete .............................................. 186
325
Vägledning 2004:5 Version 13
Vårdbidrag ................................................................................................. 57
Ålderspension ........................................................................................... 251
Årligen återkommande arbete .......................................................... 32, 223
Årsarbetstid ........................................................................ 61, 220, 223, 268
Årsarbetstid och SGI ............................................................................... 269
Återinträde i förvärvslivet......................................................................... 26
Ändrad inkomst avtalad under sjuk- eller föräldraledighet ................ 178
Ändrad inkomst före förlossning eller föräldraledighet......................... 28
Ändrade förvärvsförhållanden ............................................................... 109
Ändrade inkomstförhållanden ................................................................ 129
Ändring av SGI ........................................................................................ 129
Ändring av SGI under SGI-skyddad tid ................................................ 157
Övertid ........................................................................................................ 33
Övertidsersättning ............................................................................... 47, 48
Övningstid ................................................................................................. 282
326
