^
ITI
Datum
Diarie nr
2014-06-30
5.0-1404-0238
Ert datum
2014-03-31
Vår referens
Miljödepartementet
Helena Helgesson
10333 Stockholm
Er beteckning
M2013/3232/Ke
m.registratorf^.regeringskansliet.se
Remissyttrande
Naturvårdsverkets regeringsuppdrag med förslag på nya
etappmäl
Statens geotekniska institut (SGI) har uppmanats att lämna synpunkter ^Naturvårdsverkets
regermgsKppärag med förslag på nya etappmå]. Fokus har lagts på det etappmål som berör SGI:s
ansvar för forskning, teknikutveckling och kunskapsutveckling avseende förorenade områden, d.v.s.
etappmålet för efterbehandlmg av förorenade områden, samtpå etappmåJet för ökad återwivändjwig
och materialåteitvmmng av avfalJ.
Synpunkter har i övrigt endast lämnats på frågor som rör SGLs verksamhetsområden.
Naturvårdsverkets sammanfattande skrivelse
Inledningsvis vill SGI framhålla vikten av tydliga och uppföljningsbara mål. Sådana mål är, enligt
SGLs erfarenhet, till stor nytta i myndigheternas konkreta arbete.
På sid 6 i Naturvårdsverkets (NV) sammanfattande skrivelse finns en matris som ger en Översiktlig
bild av vilka etappmål som bidrar till måluppfyllelse av respektive miljömål. SGLs uppfattning är att
långt fler miljömål, än det som anges i matrisen, är berörda av etappmålet om återanvändmng och
matenalåtervinnmg, om än i mindre utsträckning. Även elappmåJel om efierbehandlmg av förorenade
områden, bidrar till uppfyllandet av fler miljömål än angivet, även här dock i mindre grad än det som
NV markerat. Här kan framhållas att etappmålet om efterbehandlmg av förorenade områden har
förutsättningar att bidra till generalionsmålet en god hushållning sker med nat.inreszirserrsa om
alternativ teknik används vid saneringarna i större utsträckning än vad som sker idag.
Etappmål för ökad återanvändning och materialåtervinning av avfall
Hela etappmålet är oklart formulerat, t.ex. framgår inte klart vilka procentsatser som gäller för vilket
avfall och om det för vissa avfallsslag är tillräckligt att ta fram mål för återvinning m.m. till 2020 eller
om också någon återvinningsgrad ska nås.
T EU:s ramdirektiv för avfall finns ett mål för ökad resurshushållning i byggsektorn. Målet implcmenterades i Sverige genom att regeringen, i april 2012, fastställde ett etappmål med lydelsen: "Insatser
ska vidtas så att förberedandet för återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande
av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020 .
Svenska miljömål - preciseringar av miljökvalitetsmålen och en första uppsättning
Miljödepartementet.
Statens geotekniska institut
Tel:
Fax:
+4613-201800
581 93 LINKÖPING
Besöksadress: Olaus Magnus väg 35
E-post:
[email protected]
^613-201914
; etappmål, Ds 2012:23.
Bankgiro 5211-0053
Org.nr;
202100-0712
Datum Diarie nr
2014-06-30 5.0-1404-0238
SGI har nyligen avrapporterat det nordiska projektet, ENCORT-CDW , som utvärderat det europeiska
återvinningsmålet för bygg- och rivningsavfall. Slutsatserna från projektet visade att detta mål inte
effektivt styr mot resursbesparing och en giftfri miljö. Bedömningen var att målet är för generellt. Det
gynnar återvinning av tunga material oavsett miljönytta och det gör ingen skillnad på olika återvinningsmetoder. Det europeiska målet behöver därför kompletteras med nationella mål som är material"
och åtgärd s specifika.
Det framgår inte klart, varken av etappmålet eller av NV:s underlagsrapport, hur det nya etappmålet
förhåller sig till det ovan beskrivna implementerade EU-mål. SG1 gör tolkningen att bygg- och rivningsverksamheter måste följa båda, vilket skulle innebära att denna bransch ska ta fram ett mål, om
att återanvändning och materialåtervinning av bygg- och rivningsavfall ska uppgå till minst 70 viktsprocent till 2020. SGI vii) här lyfta slutsatserna från ENCORT-CDW-prqjektet och betonar att det
branschspeciflka målet behöver delas upp i flera delar så att det blir material- och åtgärdsspecifikt.
SGI anser att den ambition som NV anger for uppföljning av de branschspecifika avfallsmålen är
alltför låg. SGI menar att det behövs en plan för att följa upp i vilken utsträchiing någon faktisk återanvändning/återvinning sker, inte bara uppföljning av om branschspecifika avfallsmål har tagits fram.
Etappmål för minskad mängd matavfall
Frågan rör inte SGI:s verksamhetsområden och vi har därför inte granskat denna del av handlingarna.
Etappmäl för textilier och textilavfall
Frågan rör inte SGI:s verksamhetsområden och vi har därför inte granskat denna del av handlingarna.
Etappmål för efterbehandling av förorenade områden
Etappmälet
SGI har, såsom ansvarig myndighet för forskning, teknikutveckling och kunskapsuppbyggnad
avseende förorenade områden, haft möjlighet att delta i arbetet med att ta fram etappmålen. Institutets
bedömning är att föreslagna etappmål är rimligt avvägda, konkreta och uppföljningsbara. SGT
tillstyrkor förslaget till formulering av etappmålet, och anser att de har förutsättningar att effektivt
styra mot beslutade miljömål.
Institutet vill framhålla, att ju snabbare arbetet med efterbehandling av förorenade områden drivs,
desto mindre blir riskerna for att människor och miljö kommer till skada. Ett mer offensivt
efterbehandlingsarbete medför också att hela arbetet blir mer kostnadseffektivt och att utgifterna för
sanerings arbetet i större utsträckning kommer att belasta nuvarande samhälle, och inte skjutas över på
kommande generationer.
ENCORT-CDW - Evaluation ofthe European recoveiy target for constmction and demolition waste
(Nordiska ministerrådets publikation 2014:916).
Avsnitt 7.3.3 i rapporten Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning
avavfall,NV-00336-13.
2(3)
Datum Diarie nr
2014-06-30 5.0-1404-0238
De tidigare gällande delmålen för efterbehandlingsarbetet har varit till stor nytta vid bl.a.
miljöprövningar, tillsynsutövning och vid frivilliga överenskommelser. En utgångspunkt, i arbetet med
det nya etappmålet, har därför varit dessa tidigare delmål. SGI bedömer att den tredje strecksatsen i
etappmålet, som inriktar sig mot en större användning av annan teknik än schaktning och deponering,
har goda förutsättningar att bättre styra mot mer innovativ och miljöriktig teknik, än dagens
målformuleringar.
Forskning och teknikutveckling
I förslaget till åtgärder (kap 5 i rapporten Förslag till etappmålför efterbehandlmg av förorenade
områden, NV-00336-13') har NV lyft fram behovet av ett statligt bidrag för teknikutveckling. SGI delar
uppfattningen att ett sådant bidrag behövs för att göra saneringarna effektivare, inte minst genom ökad
användning av ny teknik (jfr tredje strecksatsen i etappmålet). Institutet anser dock att teknikutvecklingen inte enbart bör ske i de bidragsberättigande objekt som prioriteras för åtgärder. Två av
huvudorsakerna till detta är, för det första, att en optimal användning av samhällsresurserna kan kräva
teknikutveckling även inom objekt som inte är bland de högst prioriterade bidragsberättigade objekten
(t.ex. privatfinansierade objekt och lägre prioriterade objektstyper som det finns ett stort antal av). För
det andra har SGJ, som enligt sin instruktion har ansvaret för teknikutveckling och forskning, inte
något mandat att delta i prioriteringen av saneringsobjekten, och därmed inte heller mellan de objekt
som kan få bidrag till teknikutveckling. Instihitet anser vidare att, inte bara teknikutveckling, utan
även mer forskning h'avs inom området. Remissunderlaget har dock inte beaktat möjliga
finansieringsformer för detta, utöver SGLs satsning TUFFO (se nedan).
SGI har, under 2012-13, byggt upp ett Teknikutvecklings- och Forskningsprogram för Förorenade
Områden (TUFFO). För att söka finansiering till programmet har kontakter tagits med flera möjliga
parter. Diskussionerna har lett till att Formas, i samarbete med SGI, genomfört en utlysning av
forskningsmedel till Effektivare sanermg en'förorenade områden. Utlysningen omfattade 21 miljoner
kronor per år under åren 2014-2016. Det är den första satsning Formas har gjort specifikt inom
forskningsfältet förorenade områden.
SGI gör dock bedömningen att någon mer långsiktig finansiering, efter 2016, inte kan påräknas varken
från Formas eller från någon av de andra parterna som diskussioner förts med. För att optimera de
statliga och privata medel som satsas på efterbehandling, anser SGI att en substantiell och kontinuerlig
finansiering behövs for att stärka nationell forskning och teknikutveckling inom området. SGI föreslår
därför en statlig satsning som SGI, med stöd av sitt regeringsuppdrag, hanterar och utlyser.
Finansieringen av en sådan statlig satsning kan diskuteras vidare, en möjlighet är att belasta sakanslag
1:4.
Etappmål för exponering för kadmium via livsmedel
Frågan om gödsling av åkermark har en koppling både till etappmåletför exponering av kadmhmi via
livsmedel och till etappmåJet för återanvändnmg och materialåtervmmng av avfall. Här vill SGI framjföra att användning av mineralgödsel medför ett nettotillskott av kadmium till marken, medan återfö"
ring av avloppsslam från kommunala reningsverk trots allt innebär en reclrkulering av näringsämnen.
För att minska tillskottet av kadmium till svenska jordar är det därför angeläget att ställa höga krav på
lågt innehåll av kadmium i mincralgödsel.
3(3)
^
Datum
Diarie nr
2014-06-30
5.0-1404-0238
Beslutet
Beslut i detta ärende har tagits av generaldirektör Åsa-Britt Karlsson efter föredragning av miljö"
geoteknlker Helena Helgesson, som också handlagt ärendet I ärendets handläggning har även deltagit
miljögeotekniker Maria Arm, samt avdelningschef Mikael Stark.
STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT
^, ^l/L
.^)
Åsa-Brht Karlsson
\.
Helena Helgesson
4(3)
