Riskvärdering av
växtskyddsmedel
i livsmedel
Anneli Widenfalk,
Risk- och nyttovärderingsavdelningen, SLV
[email protected]
Växtskyddsrådets möte 2015-03-11
Vilka är de stora hälsoriskerna idag?
• Felaktig kost
– För mycket: rött kött, chark, mättat fett och
socker
– För lite: grönsaker och frukt, fullkornsprodukter och fisk
• Alkohol
• Tobak
• Brist på fysisk aktivitet och för mycket
stillasittande
Skillnad på fara och risk!
• Många bekämpningsmedel (och andra ämnen) kan ge
hälsoeffekter, dvs innebär en fara
• Risk är en kombination av fara och exponering (dosen
man utsätts för)
• För att minska konsumenters exponering kan man
begränsa användningen och sätta gränsvärden för
resthalter av bekämpningsmedel i livsmedel
Lagstiftning växtskyddsmedel
Förordning (EG) 1107/2009
• Utvärdering och godkännande av aktiva substanser på
EU-nivå
– Måste visas vara säkra för människors hälsa, inkl. rester i
livsmedel, djurhälsa och miljö
• Godkännande av växtskyddsmedel på nationell nivå (i
medlemsstaterna)
• Ansvarig myndighet i SE: Kemikalieinspektionen
– Livsmedelsverket deltar i arbetet genom utvärdering av
resthalter och analysmetoder i livsmedel, på både EUoch nationell nivå
Lagstiftning gränsvärden
Förordning (EG) 396/2005
• Halterna av rester i mat måste vara säkra för
konsumenter och så låga som möjligt
• Efsa/MS utvärderar konsumentrisker
• EU-kommissionen fastställer gränsvärden/MRL
• Odlare, handlare och importörer måste följa MRL- de är
ansvariga för livsmedelssäkerheten
• Nationella myndigheter i EU kontrollerar och
genomdriver MRL genom provtagning och kontroll av
halter i livsmedel
• Efsa sammanställer resultaten i årliga rapporter
Ansvarig myndighet i SE: Livsmedelsverket
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit)
• Övre lagliga gränsen för resthalter av
växtskyddsmedel i eller på livsmedel/foder
• Harmoniserade inom EU sedan 1 september
2008: ~1100 substanser i över 300 produkter
• Fastställs för att:
– säkerställa konsumentsäkerheten
– säkerställa att bekämpningsmedel används enligt GAP
– förebygga handelshinder
• Fastställs för råa livsmedel, i många fall
inklusive icke-ätliga delar, som skal
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit)
• MRL inte hälsomässigt säkra gränsen för ett
bekämpningsmedel (ofta betydligt lägre)
• MRL fastställs till lägsta bestämningsgräns (LOQ) eller
defaultvärde (0,01 mg/kg) om
– den aktiva substansen inte används på grödan
– resthaltsunderlag saknas
– användningen baserat på GAP ger resthalter under LOQ
Hur fastställs gränsvärden?
Sökanden måste lämna in bl a följande underlag för att
gränsvärden ska kunna fastställas:
• Info om användningen d.v.s. dos, antal appliceringar
och grödans utvecklingsstadium (GAP)
• Metabolism i växter och djur
• Försöksdata som visar resthaltsnivåer (i grödor och ev
animalieprodukter) vid sökt användning
• Analysmetoder för kontroll
• Process-studier (t ex skalning och tillagning)
• För grödor odlade utanför EU sätts gränsvärden efter
förfrågan från exporterande land
Livsmedelsverkets utvärdering vid nationell
prövning av godkännande av PPP
Jämförelse mot gällande gränsvärde
• Utgår från GAP och resthaltsstudier men inkluderar även:
– metabolism i växter
– metabolism i djur & utfodringsstudier
– resthalter i efterföljande grödor
– analysmetoder
– effekter av processning och/eller tillagning
•
•
•
Intagsberäkningar
EFSA PRIMo – modell för intagsberäkningar med
27 olika ”dieter” inklusive flera för barn
Kroniskt intag, beräknat intag jämförs med ADI
Akut intag, beräknat intag jämförs med ARfD
Om utvärderingen tyder på att gränsvärden överskrids eller
konsumentrisk – inget godkännande…
Livsmedelsverkets kontroll
Riskbaserad - 20 viktigaste produkterna utgör 60 % av
programmet. Baseras på:
• Hög konsumtion av vuxna och barn
• Resultat från tre föregående års kontroller
– stor andel positiva resultat
– produkter med frekventa överskridanden av gränsvärden
• Processning – om produkten äts rå och inte tillagas/skalas innan
konsumtion
• Livsmedelslarm (RASFF), EU:s gemensamma varningssystem för
livsmedel som kan vara hälsoskadliga
• Om tidigare uppmätta halter av akutgiftiga ämnen har gett beräknade
intag på över 50 resp. 100 % av den akuta referensdosen (ARfD)
Inkluderar även EU:s koordinerade program (12 olika livsmedel som
roterar på 3 års basis)
Livsmedelsverkets kontroll
Provtagning
• Slumpmässig, delvis proportionell mot konsumtion
• Merparten av proven tas i grossistledet
• Riktad (hänsyn till tidigare resultat):
– tidigare överskridanden av MRL
– ”problemgrödor” & ”problemländer”
– bekämpningsmedel som används mycket
Analysmetodik
• Omfattar ca 320 bekämpningsmedel (465 analyter)
• Bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg
Resultat kontrollen år 2013, totalt
Totalt antal prov
Antal prov <
LOQa
Antal prov
> LOQb
Antal prov >
MRLc
Frukt & bär (färska &
frysta)
893
198 (22,2%)
683 (76,5%)
12 (1,3%)
Grönsaker (färska & frysta)
496
277 (55,8%)
216 (43,5%)
3 (0,6%)
Barnmat
37
37 (100%)
0 (0%)
0 (0%)
Spannmål &
spannmålsprodukter
241
175 (72,6%)
64 (26,6%)
2 (0,8%)
Animaliska produkter
62
62 (100%)
0 (0%)
0 (0%)
Viner
30
14 (46,7%)
16 (53,3%)
0 (0%)
Övrigt (t.ex. juice,
konserver, torkat,
processat)
77
53 (68,8%)
23 (29,9%)
1 (1,3%)
1836
816 (44,3%)
1002 (54,6%)
18 (1,0%)
Totalt
a
provresultatet räknas som negativt, dvs. inga resthalter
mätbara halter finns i provet
c halterna är över gällande gränsvärden (utan hänsyn till mätosäkerheten)
b
Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten?
Resultat i frukter med olika ursprung, 2013
Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten?
Resultat i grönsaker med olika ursprung, 2013
Tidstrend överskridande av MRL
Resthalter i tomater
2013
•
•
•
•
Inga mätbara halter i 50 % av proverna
I 50 % av proven mätbara halter, men under gränsvärdet
Inga halter över gränsvärdet
Den högsta funna halten av respektive ämne motsvarade
1,3-25 % av gränsvärdet
• Skillnader i resthalter beroende på ursprung
Sverige
17
81 %
4
19 %
Över
gränsvärde
0
Annat EU-land
9
32 %
19
68 %
0
Tredje land
4
36 %
7
64 %
0
Utan resthalt
Under gränsvärde
Resthalter i jordgubbar 2014 (preliminära resultat)
Ursprung
Antal
prov
Andel fynd
%
Antal funna
ämnen
Högsta halt,
% av MRL
Svenska
30
97
11
11
Import
16
94
31
80
Halter i förhållande till MRL
16
14
12
10
Svenska
8
Importerade
6
4
2
0
Högsta halt, % av MRL i medel
Medel alla prov, % av MRL
Inkl. prover med halter <LOQ
Resthalter i äpplen, 2014 (preliminära resultat)
Ursprung
Antal
prov
Andel fynd %
Antal funna
ämnen
Högsta halt,
% av MRL
Svenska
20
90
8
400 (20)
Import
129
81
37
500 (35)
Halter i förhållande till MRL
35
30
25
20
Svenska
15
Importerade
10
5
0
Högsta halt, % av MRL i
medel
Medel alla prov, % av MRL
Inkl. prover med halter <LOQ
I ett prov från svenska äpplen
överskreds MRL för propamokarb (halt 0,04 mg/kg = 400% av
MRL), och i ett prov från
importerade äpplen överskreds
MRL för dimetoat (0,1 mg/kg).
Bland övriga funna substanser
motsvarade högsta halt 20 resp.
35 % av MRL.
Resthalter i svenskt råg, 2010-2014
År
Substans
Halt
< LOQ
%
Halt
< MRL
%
Högsta
halt
mg/kg
Medelhalt
mg/kg
MRL
mg/kg
2010
Klormekvat
21
79
1,4
0,31
2
2011
Klormekvat
16
84
0,82
0,2
2
2012
Klormekvat
20
80
0,3
0,17
2
2013
Klormekvat
20
80
0,3
0,14
2
2014
Klormekvat
10
90
0,36
0,17
3
2010
Mepikvat
71
29
0,58
0,05
3
2011
Mepikvat
42
58
0,7
0,1
3
2012
Mepikvat
64
36
0,16
0,03
3
2013
Mepikvat
55
45
0,6
0,08
3
2014
Mepikvat
50
50
0,79
0,11
3
2012
Trinexapak
97
3
0,01
0,005
0,5
2013
Trinexapak
72
18
0,12
0,01
0,5
2014
Trinexapak
89
11
0,04
0,008
0,5
Resthalter i svenskt vete, 2014
Substans
Halt
< LOQ
%
Halt
< MRL
%
Högsta
halt
mg/kg
Medelhalt
mg/kg
MRL
mg/kg
Fenitrotion
99,1
0,9
0,01
0,005
0,05
Klormekvat
96
4
0,02
0,0055
2
Trinexapak
98
2
0,08
0,0058
0,5
Inga mätbara halter i vetemjöl (15 prover totalt)
Växtskyddsmedel i bordsdruvor
• Rester hittas ofta (år 2013 i 96 % av proverna)
• Resultat från kontrollen tyder på sjunkande halter
Är russin giftbomber!?
• Värden från test av Råd & Rön i november 2014
• ”Värsta” sorten innehöll 15 olika bekämpningsmedel och
mögelgiftet Ochratoxin A i en halt på 2,4 mikrogram/kg
• Beräknad hälsorisk för en 3-åring som äter 50 g russin
(ett litet paket) av denna värsta sort varje dag
Risk pga bkm
Enskilda ämnen: 0,07-2,9 % av ADI
Sammanlagd risk: 12,7 % av ADI
Risk pga mögelgift
OTA: 47 % av TDI
Baserat på de halter som vi hittar i russin i vår kontroll av bkm,
och en nyligen genomförd undersökning av mögelgifter, och
baserat på den kunskap vi har, finns det inget som tyder på att
det är en hälsorisk att äta russin.
Cocktaileffekter / kombinationseffekter
• I EU:s lagstiftning om gränsvärden för bekämpningsmedel står
att man ska utveckla metoder för att beakta kumulativa och
synergistiska effekter och ta hänsyn till dessa när gränsvärden
fastställs
• Efsa (EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet) har:
– Tagit fram metoder för kumulativ riskvärdering (CRA)
– Sammanställt data och grupperat ämnen baserat på deras effekt
på sköldkörteln och nervsystemet (s.k. CAG)
– Ska börja göra CRA i faktiska exponeringsscenarior
– Ska samla mer data och skapa fler CAG baserat på andra effekter
•
EU-kommissionen har redan börjat diskutera relevanta
riskhanteringsfrågor
Intensivt arbete pågår!
Cocktaileffekter / kombinationseffekter
• SLV har beräknat kumulativ risk för barn som äter några av de
vanligaste frukterna (småcitrus, äpple, päron, banan och
druvor), som också bidrar mest till exponeringen.
• Baserat på konsumtionsdata för svenska barn och uppmätta
medelhalter av alla olika ämnen som hittades i SLVs kontroll
2013 och flera ”värsta” antaganden
• Det beräknade intaget blev ca 10 % av ”ADI”
• Tyder på att det inte finns risk för kombinationseffekter och
negativ påverkan på hälsan (god säkerhetsmarginal)
Hormonstörande ämnen
• Enligt lagstiftningen ska ämnen med hormonstörande egenskaper inte
godkännas som bekämpningsmedel – svårt att enas om kriterier
• Exempel på några omdiskuterade ämnen
Ämne
Hormonstörande effekt (vid höga
doser)
Karbendazim
Ökad testikelvikt och ökad
sädesledardiameter hos råttor
Ditiokarbamater Kritisk effekt på sköldkörteln
ADI/TDI
(mg/kg kv
och dag)
Beräknat intag
sv barn (4 år, i %
av ADI/TDI)
0,02
0,5
0,006-0,05
0,7
Klormekvat
Effekt på reproduktion råttor och
minskad viktökning hos deras ungar
(vid doser över 75 mg/kg kroppsvikt
och dag)
0,04
0,4*
Kadmium
Effekter på testikel- och
spermiefunktion, neurologisk
påverkan, immunsystemet, nedsatt
njurfunktion
ca 0,00036
För vuxna 40-70
* ADI/TDI baserat på andra effekter; diarré resp. nedsatt njurfunktion
Kadmium – en jämförelse
• Den största källan till kadmium för icke-rökare är den
mat vi äter mycket av och som är basen för många, som
potatis och produkter gjorda av säd.
• En nyligen utförd studie visar att pasta som är delvis
gjord på svensk spannmål innehåller 67 % mer
kadmium än italiensk pasta (0,05 jämfört med 0,03
mg/kg)
• Några procent av befolkningen uppskattas ha ett intag
som ligger över det tolerabla intaget (som är 2,5 µg/kg
kroppsvikt/vecka). Riskgrupper kan vara vegetarianer
och personer med järnbrist.
När är det ”fara å färde”?
• Om det beräknade intaget bland konsumenter uppgår till >100% av det
toxikologiska referensvärdet (ADI, TDI, ARfD)
• Då anses risken inte acceptabel/tolerabel och måste hanteras genom
olika åtgärder så att exponeringen minskar, t ex:
–
–
–
–
–
–
–
Förbud för användning av ämnen
Begränsad användning av ämnen
Fastställande av gränsvärden
Kostråd (t ex Östersjöfisk)
Saluförbud (en hälsoskadlig vara får inte säljas)
Tillbakadragande från marknaden
Dialog med företag (t ex akrylamid)
• För växtskyddsmedel händer det i vissa fall och då kan risk hanteras
ex. genom att gränsvärden sänks, användning inte tillåts på en viss
gröda eller inte alls.
• Om halt överskrider gränsvärde kan det finnas risk för akuta effekter.
Då skickas varningsmeddelande till andra MS (RASFF). År 2013
identifierades en sådan risk för 0,1 % av proverna i kontrollen (i
importerade äpplen, dimetoat, och morötter, dieldrin)
Risktermometern - Verktyg utvecklat av SLV för att
förtydliga och göra det lättare att jämföra risker med
ämnen i mat (inte i bruk än)
Kan användas
för miljögifter,
metaller,
bekämpningsmedel och
tillsatser
Kan utvecklas
för att även
klassificera
mikrobiologiska
risker
Slutsats riskvärdering av resthalter
• Frukt och grönsaker är de livsmedel som bidrar mest till
exponeringen för rester av växtskyddsmedel
• Baserat på dagens kunskap är Livsmedelsverkets och Efsas
bedömning att resthalter av växtskyddsmedel inte innebär en
långsiktig hälsorisk
• En kumulativ riskvärdering visar att det främst är vid
överskridanden av MRL och/eller substanser som inte är
godkända för användning i Sverige som bidrar till risken
• En hög konsumtion av grönsaker och frukt minskar risken för
flera sjukdomar: (fetma, diabetes, högt blodtryck, hjärt- och
kärlsjukdomar och vissa typer av cancer), vilket tyder på att
nyttan överväger ev risker
• Givetvis behövs ökad kunskap (om t ex kombinations-effekter
och hormonstörande ämnen) och ständiga förbättringar
Gifter i maten
• Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel
• Naturliga växtgifter (växtens eget försvar mot skadeorganismer), t ex solanin i potatis, atropin, nikotin, koffein
• Mögelgifter (DON, aflatoxin, patulin, ochratoxin A m fl)
• Miljöföroreningar (DDT, dioxin, PCB, tungmetaller m fl)
• Ämnen som bildas vid tillagning (t ex akrylamid, PAH,
nitrosamin)
• Ämnen från förpackningsmaterial (BPA, ftalater, biocider)
• Tillsatser
• Näringsämnen (nitrat/nitrit, jod, vitamin A)
Vad kan jag äta?
• Svårt för en vanlig konsument
• Livsmedelsverket ska ha en helhetssyn och
helhetsperspektiv och ge råd till konsumenter
• Vill naturligtvis att maten ska vara så fri från kemikalier
och andra ”gifter” som möjligt
• Bara för att något ämne finns i maten, behöver det inte
ge hälsoeffekter
• Arbetar enligt riskanalysens principer
• Man ska kunna äta all mat utan risk för hälsan. Om det
finns risk med vissa ämnen/livsmedel krävs hantering
(t ex gränsvärden eller kostråd)
