Ekologiska vs
konventionella
livsmedel
Hälsoeffekter
Anneli Widenfalk,
Risk- och nyttovärderingsavdelningen
[email protected]
Livsmedelsforum 2016-10-05
Livsmedelsverket arbetar för att all mat (och
dricksvatten) ska vara säker
• Kemikalier
• Naturliga ämnen/gifter
• Mikroorganismer
Växtskyddsmedel måste godkännas innan användning
Ansökande företag lämnar in underlag om det verksamma ämnet/produkten och
föreslagen användning, enligt datakrav.
- kemisk identitet, fysikaliska/kemiska egenskaper, analysmetoder
- resthalter i mat och foder (metabolism, fältförsök, processning mm)
- toxikologisk information (akut-tox, genotox, kronisk tox./cancer, repro- och neurotox.
mm)
- information om spridning/nedbrytning i miljön
- ekotoxikologisk information (effekter i icke-målorganismer)
- effektivitet (önskad kontroll av skadeorganismer)
Måste visas vara säkra för människors hälsa, inkl. rester i livsmedel, djurhälsa
och miljö
http://ec.europa.eu/food/plant/pesticides/index_en.htm
Handlingsplan för hållbar användning av
växtskyddsmedel
Mål:
• att minska riskerna för miljö och hälsa
• att halter av växtskyddsmedel i vatten skall vara nära noll
• att resthalter i inhemskt odlade vegetabilier skall vara låga och
inte innebära risker
• att risker för användare av växtskyddsmedel skall vara små
• att utveckla och införa integrerat växtskydd och alternativa
metoder eller tekniker för att minska beroendet av
bekämpningsmedel
Gränsvärden (MRL = Maximum Residue Limit)
• Övre lagliga gränsen för resthalter av växtskyddsmedel i eller på
livsmedel/foder (säkra för konsumenter och så låga som möjligt)
• Harmoniserade inom EU sedan 2008: ~1100 substanser i över 300
produkter
• Fastställs för att:
• säkerställa konsumentsäkerheten
• säkerställa att växtskyddsmedel används enligt GAP
• förebygga handelshinder
• Fastställs för råa livsmedel, i många fall inklusive
icke-ätliga delar, som skal
• MRL fastställs ofta till lägsta bestämningsgräns (LOQ) eller
defaultvärde (0,01 mg/kg), alltså under den toxikologiskt säkra nivån
Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten?
Resultat i frukt och bär med olika ursprung, 2015
Hur mycket växtskyddsmedel finns i maten?
Resultat i grönsaker med olika ursprung, 2015
Överskridande av gränsvärden,
bekämpningsmedel 1999-2015
Vad innebär det för konsumenter?
Cocktaileffekten
Kumulativ riskvärdering för svenska vuxna och barn (4 år) baserat på
medelkonsumtion (Riksmaten), alla rester av växtskyddsmedel i frukt,
bär och grönsaker funna i kontrollen 2014 och metoden Hazard Index
1
0,9
0,8
0,7
0,6
0,5
0,4
Barn
0,3
0,2
0,1
Vuxna
0
Bkm-rester enbart importerat
Vuxna
Barn
Bkm-rester enbart svenskodlat
Kadmium
Slutsatser växtskyddsmedel i maten
• Väl undersökta, krävs godkännande
• Användningen kan regleras och kontrolleras
• Lägre andel av proverna från grönsaker innehåller rester, jämfört med
frukt och bär
• Andelen överskridande av gränsvärden har sjunkit med åren
• Generellt lägre resthalter, färre och mindre toxiska ämnen i
svenskodlade livsmedel
• Halter som överskrider MRL och/eller ämnen som inte är godkända i
Sverige bidrog mest till kumulativt riskindex
• Kumulativ riskvärdering tyder på att rester av växtskyddsmedel i
maten inte innebär en långsiktig hälsorisk för konsumenter
Är ekologisk mat nyttigare?
Norska VKM gav 2014 ut rapport med en sammanställning av tillgänglig
forskning, jämförde skillnader mellan ekologisk och konventionell mat
• Näringsinnehåll: Inga stora skillnader (varierar mer beroende på andra
faktorer som klimat, sort, jordmån)
• något högre halt C-vitamin och antioxidanter i ekologiska bär och frukter
• högre halter protein i konventionellt odlat vete
• Mögelgifter: Inga stora skillnader i halter
• i vissa studier på spannmål lägre halter i ekologiskt
• i vissa studier högre halter i ekologiska äpplen och äppelprodukter
• Metaller: Inte tillräckligt med data för att kunna dra slutsatser om det finns
skillnader i halter
• Några epidemiologiska studier indikerar att ekologisk mat kan ha positiv effekt
på immunsystemet, men studierna är för få och spretande för att man ska
kunna dra några slutsatser
http://www.vkm.no/eway/default.aspx?pid=277&trg=Content_6500&Main_6177=6500:0:31,2296&Content_6500=618
7:2070363::0:6712:1:::0:0
Är ekologisk mat nyttigare?
Danska ”Internationalt Center for Forskning i Økologisk Jordbrug og
Fødevaresystemer”
• Skillnader i näring, antioxidanter och fettsammansättning i
animalieprodukter – men det går inte att dra slutsatsen att ekologiskt
skulle vara nyttigare
• Med ekologisk kost får man i sig mindre tillsatser, bekämpningsmedel och
veterinärläkemedel – men svårt att dokumentera hälsoeffekt av detta
• Salmonella-nivåer lägre i ekologiskt fläskkött, men Campylobacter högre i
ekologiskt fågelkött
• Studier tyder på att konsumenter som väljer ekologiskt i högre grad följer
kostråden än genomsnittet, vilken påverkan ger det på hälsan?
http://icrofs.dk/fileadmin/icrofs/Diverse_materialer_til_dow
nload/web_OKvidensyntesen_okt_2015.pdf
Slutsatser
• Baserat på den kunskap som finns idag kan vi inte säga
att det är varken bättre eller sämre för hälsan att äta
ekologisk mat
• Viktigt att maten är säker, ur alla aspekter oavsett
produktionssätt
• Kosten i stort påverkar hälsan mer
Gifter i maten
• Bekämpningsmedel/växtskyddsmedel
• Naturliga växtgifter; växtens eget försvar mot skade-organismer, t ex
solanin i potatis, atropin, nikotin, koffein (kan vara problem särskilt i
kosttillskott)
• Mögelgifter (DON, aflatoxin, patulin, ochratoxin A m fl)
• Miljöföroreningar (kadmium, arsenik, DDT, dioxin, PCB m fl)
• Ämnen som bildas vid tillagning (t ex akrylamid, PAH, nitrosamin)
• Ämnen från förpackningsmaterial (t ex BPA, ftalater, biocider)
• Tillsatser (sötningsmedel, konserveringsmedel mm)
• Näringsämnen (nitrat/nitrit, jod, vitamin A m fl)
Varför används växtskyddsmedel?
• Kontrollera ogräs (konkurrerar om energi och näring)
• Kontrollera skadeinsekter (förstör grödan)
• Kontrollera mögelsvampar (förstör grödan och kan bilda mögelgifter)
• Tillväxtreglering (t ex stråförkortare)
• Öka hållbarhet (t ex vid långa transporter, efterskörds-behandling)
Hög, stabil produktion och kvalitet, minskat svinn
• Inom ekologisk odling krävs också växtskydd; alternativa metoder,
biologiska bekämpningsmedel, naturliga kemiska substanser (t ex
svavel, koppar, spinosad, pyretriner)
Lagstiftning gränsvärden: Förordning (EG) 396/2005
• Halterna av rester i mat måste vara säkra för konsumenter och så
låga som möjligt
• Efsa/MS utvärderar konsumentrisker
• EU-kommissionen fastställer gränsvärden/MRL
• Odlare, handlare och importörer måste följa MRL- de är ansvariga
för livsmedelssäkerheten
• Nationella myndigheter i EU kontrollerar och upprätthåller MRL
genom provtagning och kontroll av halter i livsmedel
• Efsa sammanställer resultaten i årliga rapporter
Livsmedelsverkets kontroll
Provtagning
•
Riskbaserade stickprov
•
Merparten av proven tas i grossistledet
•
Riktad (hänsyn till tidigare resultat):
- tidigare överskridanden av MRL
- ”problemgrödor” & ”problemländer”
- bekämpningsmedel som används mycket
•
Totalt ca 1700 prover per år
Analysmetodik
•
Omfattar ca 470 bekämpningsmedel (511 analyter)
•
Bestämningsgräns ned till 0,01 mg/kg
Slutsatser växtskyddsmedel i maten
• Halter som överskrider MRL och/eller ämnen som inte är
godkända i Sverige bidrog mest till kumulativt riskindex
• Kumulativ riskvärdering tyder på att rester av växtskyddsmedel i
maten inte innebär en långsiktig hälsorisk för konsumenter
• NVKM: baserat på den forskning som finns idag kan man inte
säga att det är varken bättre eller sämre för hälsan att äta
ekologiskt (näringsämnen, mögelgifter, växtskyddsmedel,
mikroorganismer)
http://www.vkm.no/eway/default.aspx?pid=277&trg=Content_6500&Main_6177=6500:0:31,2296&Content_6500=6187:2070363::0:6712:1:::0:0
Skillnad på fara och risk!
Många bekämpningsmedel (och andra ämnen) kan ge hälsoeffekter,
dvs innebär en fara
Risk är en kombination av fara och exponering (dosen man utsätts för)
För att minska konsumenters exponering kan man begränsa
användningen och sätta gränsvärden för resthalter av
bekämpningsmedel i livsmedel
Är ekologisk mat bättre för hälsan?
Baserat på den forskning som finns idag kan
man inte säga att det är varken bättre eller
sämre för hälsan att äta ekologiskt –
Varför är det så?
