Statsråden;
Lena Ek
Eskil Erlandsson
Birgitta Ohlsson
Stockholm 2013-10-17
Ang Sveriges genomförande av EU:s ramdirektiv för hållbar användning av
bekämpningsmedel
Bästa statsråd!
Ny statistik visar att såväl användningen av som riskerna med kemiska
bekämpningsmedel ökar. Det är en mycket oroande trend som inte är förenlig med
miljömålet Giftfri miljö, regeringens utpekade fokus på miljögifter eller folkhälsomålen.
Livsmedelsverket hittar dessutom allt fler bekämpningsmedelsrester i svenska livsmedel.
Försvaga inte befintligt skydd!
Genomförandet av EU:s ramdirektiv för hållbar användning av bekämpningsmedel i
syfte att minska risker och konsekvenser för människors hälsa och miljö, är nu i slutfasen
av sitt genomförande. Eftersom direktivet är ett minimidirektiv kan länder gå före och
skapa ett ökat skydd genom att styra användningen där så är möjligt.
Naturskyddsföreningen har länge följt arbetet och ser med mycket stor oro på det
försvagade förslaget om ny bekämpningsmedelsförordning.
Förslaget till ny förordning innebär en ambitionssänkning för det svenska
kemikaliearbetet, som går emot bekämpningsmedelsdirektivets intentioner, målen i den
nationella handlingsplanen för hållbart växtskydd, de svenska miljömålen, regeringens
utpekade fokus på miljögifter och den ökade riskmedvetenheten kring användningen av
kemiska bekämpningsmedel.
För att åtminstone inte sänka de svenska ambitionerna måste förordningen befästa redan
befintliga begränsningar i användningen av kemiska bekämpningsmedel genom att;
införa förbud mot bekämpningsmedel för nedvissning av växande gröda;
införa förbud mot stråförkortningsmedel, förutom för användning i råg.
Det finns starka motiv för att införa dessa förbud. Både det faktum att användningen
redan idag är begränsad och om reglering inte genomförs kommer användningen, enligt
Jordbruksverkets analys, att öka. En ökning som kommer leda till betydligt högre
exponering av allvarliga bekämpningsmedelsrester i vår mat.
Stråförkortningsmedel misstänks påverka reproduktionen
I Livsmedelsverkets senaste mätning på spannmål hittades stråförkortningsmedlet
klormekvat i 80 procent av den svenska rågen. Liknande fynd måste anses vara rimligt
att hitta i övrig spannmål om förbudet inte införs.
2/2
Klormekvat - misstänks påverka reproduktionen hos djur.
I spannmål används klormekvat för att begränsa längden på strået och med det undvika
att det böjs och på så sätt inte kan skördas. Orsaken till att stråna blir långa beror ofta på
en hög användning av kvävekonstgödsel. 2011 användes 15,5 ton klormekvat i Sverige.
Användningen av stråförkortningsmedel i Sverige har dubblerats senaste åren.
I slutet på 80-talet visade danska experiment nedsatt reproduktion hos grisar när de åt
foder som sprutats med klormekvat under odlingen. Dessa resultat ledde till att
rådgivande organ för dansk grisproduktion rekommenderade att av avelsdjurens foder
skulle max 30 procent vara behandlat med klormekvat. Forskning har också visat att
spermiekvalitén påverkats hos möss som fått i sig klormekvat via mat och vatten.
Förlorade mervärden för den svenska produktionen!
Ett högt miljöskydd är en nödvändighet för att klara ekosystemens bärkraft, men ger
också viktiga marknadsfördelar för den svenska produktionen. Naturskyddsföreningens
mål är att bidra till ett livskraftigt svenskt lantbruk som får betalt för sina miljötjänster
både via politiken och konsumenterna. Ett ökat skydd av hälsa och miljö ger viktiga
mervärden på marknaden och bör därför ses som viktiga konkurrensfördelar för den
svenska produktionen. Ett livskraftigt lantbruk i hela Sverige är viktigt av många
anledningar. Men arbetet för fler aktiva lantbruk får inte ske på bekostnad av rent vatten
och rena livsmedel utan bör stöttas på andra sätt.
I och med att Livsmedelsverket hittar rester av stråförkortningsmedel i svensk spannmål
förlorar den svenska produktionen ett viktigt mervärde på marknaden för ren svensk
spannmål. När danska konsumenter 2002 fick kunskapen om att stråförkortningsmedel i
danska havregryn, ledde det till ett minskat förtroende för de danska producenterna.
Konventionell havregryn valdes bort och i dag är 43 procent av havregrynsförsäljningen
i Danmark ekologisk. Om förbud mot användningen av stråförkortningsmedel inte införs
i direktivet kommer viktiga mervärden för den svenska produktionen gå förlorade och
konsumentskyddet kraftigt minska.
Naturskyddsföreningen uppmanar återigen miljöminister Ek, landsbygdsminister
Erlandsson och konsumentminister Ohlsson att i kommande lagstiftning befästa de
nationella begränsningar för den användning av bekämpningsmedel som nämns ovan.
Det är viktigt att regeringen inte missar detta unika tillfälle att lägga grunden för en
fortsatt restriktiv svensk kemikaliepolitik på detta område och i varje fall inte backar från
tidigare uppnådda framgångar med att minska riskerna med bekämpningsmedel.
Vänligen
Johanna Sandahl, Vice ordförande Naturskyddsföreningen
Emelie Hansson sakkunnig mat- och jordbruk Naturskyddsföreningen
