Bekämpningsmedelsrester i vår mat De står inte på innehållsförteckningen men de finns där på din tallrik, rester av bekämpningsmedel. Vi har tittat närmare på tre värstingar1, karbendazim, klormekvat och ditiokarbamater -­‐ ämnen som riskerar störa hormonsystemet, öka risken för cancer eller göra att vi kan få svårt att skaffa barn. I rapporteringen från EU:s livsmedelsmyndighet EFSA2, där svenska Livsmedelsverkets tester ingår, hittades 328 olika bekämpningsmedelsrester i grönsaker, 301 i frukt och nötter samt 88 i spannmål. Karbendazim – cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionsstörande. Risker: Karbendazim (eng. carbendazim) klassas av Kemikalieinspektionen som cancerframkallande, hormonstörande och reproduktionsstörande3. Det finns forskning4 som visar att karbendazim kan orsaka missbildningar på foster vid mycket låga doser och det är inte känt om en säker nivå existerar. Användning: Karbendazim används mot svampangrepp och är ett systemiskt bekämpningsmedel, d.v.s. ämnet finns i hela växten och kan inte sköljas bort från livsmedlet. Karbendazim används i spannmål, sockerbetor, raps och majs, men hittas även i flera livsmedel som äpplen, persikor, jordgubbar, sallad, gurka, mandariner, apelsiner, päron, spenat osv5. Det beror på att karbendazim också bildas som restsubstans från användningen av bekämpningssubstanserna benomyl (klassificerat som hormonstörande, fosterskadande och reproduktionsstörande6) och tiofanatmetyl. 7 Tiofanatmetyl är tillåten inom EU, även i Sverige, och är officiellt klassificerad som ”misstänks kunna orsaka genetiska defekter” och ”mycket giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter”8. I Sverige förbjöds karbendazim 1998 just på grund av dess cancerogena och reproduktionsstörande klassificering9. Det finns metoder och tekniker för att minska risken för svampangrepp men även andra bekämpningsmedel som kan ersätta karbendazim10. Livsmedel med karbendazim: Karbendazim hittades i tre procent av alla prover i EU:s rapportering av bekämpningsmedelsrester i mat11. Störst förekomst av karbendazim hittades i äpplen (10 %) och persika (7 %) men det återfinns även i t.ex. tomater (2 %), jordgubbar (2 %) och sallad (0,5 %). Karbendazim är ett av de bekämpningsmedel som oftast hittas i olagligt höga halter. Även svenska Livsmedelsverket har hittat karbendazim i päron, tomat, goijibär, ris och svenskodlade äpplen12. Klormekvat -­‐ misstänks påverka reproduktionen hos djur. Risker: Det finns misstankar om att klormekvat (eng. chlormequat) är reproduktionsstörande hos djur. I slutet på 80-­‐talet visade danska experiment nedsatt reproduktion hos grisar när de åt foder som sprutats med klormekvat under odlingen. Dessa resultat ledde till att rådgivande organ för dansk grisproduktion rekommenderade att av avelsdjurens foder skulle max 30 procent vara behandlat med klormekvat. Forskning har också visat att spermiekvalitén påverkats hos möss som fått i sig klormekvat via mat och vatten. I studierna var det beräknade intaget av klormekvat i gris (0,0023 mg/kg kroppsvikt/dag) och mus (0,024 mg/kg kroppsvikt/dag) vilket är under EU:s acceptabla dagliga intag för människa på 0,05 mg/kg kroppsvikt/dag.13 Användning: Klormekvat används som ett tillväxthämmande bekämpningsmedel. I spannmål används klormekvat för att begränsa längden på strået och med det undvika att det böjs och på så 1
http://www.kemi.se/Documents/Bekampningsmedel/Docs_eng/SE_positionpapper_annenII_sep08.pdf http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf http://www.pan-­‐europe.info/Campaigns/pesticides/documents/ed_pesticides/S%20KEMI%20impact%20cut-­‐offs%20additional%202008_1.doc 4
http://www.pan-­‐europe.info/Campaigns/pesticides/documents/spotlight/PAN%20Europe%20factsheet%20on%20Carbendazim.doc 5
http://www.pan-­‐europe.info/Campaigns/pesticides/documents/spotlight/PAN%20Europe%20factsheet%20on%20Carbendazim.doc 6
http://www.kemi.se/Documents/Forfattningar/KIFS/K08_3.pdf 7
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf 8
Tiofanatmetyls officiella klassificering enligt databasen Prevent. 9
http://www.kemi.se/Documents/Bekampningsmedel/Vaxtskyddsmedel/List%20of%20substances%20banned%20or%20severily%20restricted%20in%20Sweden%201965-­‐2000.pdf 10
http://www.pan-­‐europe.info/Campaigns/pesticides/documents/spotlight/PAN%20Europe%20factsheet%20on%20Carbendazim.doc 11
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf 12
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kemiska/bekampningsmedel/2013/2013_livsmedelsverket_4_kontroll_bekampningsm_2010.pdf 13
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/16466532
2
3
sätt inte kan skördas. Orsaken till att stråna blir långa beror ofta på en hög användning av kvävekonstgödsel. 2012 användes 14,3 ton klormekvat i Sverige14. I Sverige används klormekvat i råg, prydnadsväxter och gräsfröodlingar. I Europa är användningen riskbedömd för användning på spannmål och icke ätbara grödor, t.ex. prydnadsväxter. Men nyligen har mätningar inom EU visat att klormekvat även finns i livsmedel i som vindruvor och päron. Anledningen är att klormekvat kan användas för att ge kraftigare tillväxt, ökad blomning och fruktsättning. Klormekvat har visat sig ha en förmåga att lagras i stammen och ge höga resthalter i frukten även flera år efter att preparatet har använts. 15 Livsmedel med klormekvat: EU:s rapportering visar på oroande resultat för klormekvat. I 65 procent av proverna på havre och i 36 procent av proverna på råg hittas rester av klormekvat. Allvarligt är att i hela 8 procent av havren hittades olagligt höga halter av klormekvat. Klormekvat hittades också i vindruvor och päron. 16 Även svenska Livsmedelsverket har hittat klormekvat i vindruvor17 och i 80 procent av testad svenskodlad råg18. Ditiokarbamater – cancerframkallande och reproduktionsstörande Risker: Ditiokarbamater (eng. dithiocarbamates) är en kemisk grupp av ämnen som bland annat omfattar mankozeb. Kemikalieinspektionen klassar mankozeb som cancerframkallande och reproduktionsstörande19. Användning: Olika metallsalter av ditiokarbamater används främst mot svampangrepp i odlingen av olika frukter och grönsaker20. I Sverige finns preparat innehållande mankozeb godkänt inom denna grupp för användning i potatis-­‐ och lökodling. Användningen I Sverige har minskat betydligt de senaste åren och under 2012 användes 5,2 ton mankozeb i Sverige21. Livsmedel med ditiokarbamater: I EU:s rapportering är ditiokarbamater en av de mest förekommande resterna. Störst var förekomsten i äpplen (21 %), sallad (21 %), persika (19 %) tomater (16 %) och jordgubbar (5 %). Eftersom det finns en naturlig produktion av ditiokarbamater i växtsläktet Brassica (kålväxter) och Allium (lökväxter) går det inte att tolka de höga halter som återfinns i kål och purjolök.22 I en forskningsrapport23 där svenskars exponering av kemiska bekämpningsmedel undersöktes, hittades rester hos mellan 90-­‐100 procent av testgrupperna. Av de bekämpningsmedels rester som hittades fanns nedbrytningsprodukten etylentiourea som bl.a. kommer från mankozeb. Vill du veta mer? Karbendazim, klormekvat och ditiokarbamater är tre av de mest problematiska bekämpningsmedel som används idag. Men det är värt att notera att hormonstörande effekter och risken för ökad negativpåverkan när bekämpningsmedel samverkar, den så kallade cocktaileffekten, inte beaktas fullt ut. M a o räcker det inte med att förbjuda välkänt problematiska ämnen utan den storskaliga och systematiska användningen av kemiska bekämpningsmedel måste upphöra. Det är oroande att antalet livsmedelsprov fria från bekämpningsmedelsrester minskar. För att minska mängden bekämpningsmedelsrester kan man välja mat från ekologisk produktion. Mer om risker med kemiska bekämpningsmedel: http://www.naturskyddsforeningen.se/nyheter/risker-­‐och-­‐effekter-­‐av-­‐bekampningsmedel Analys av EFSA:s rapport om bekämpningsmedelsrester i vår mat: http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-­‐media/efsa_underlag.pdf 14
http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Statistik/ForsaldaBKM/forsalda_bkm_2012.pdf http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/1590.pdf http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf 17
http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/kemiska/bekampningsmedel/2013/2013_livsmedelsverket_4_kontroll_bekampningsm_2010.pdf 18
Anders Jansson, Enheten för kontrolledning Livsmedelsverket
19
http://www.pan-­‐europe.info/Campaigns/pesticides/documents/ed_pesticides/S%20KEMI%20impact%20cut-­‐offs%20additional%202008_1.doc 20
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf 21
Försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2012 http://www.kemi.se/Documents/Publikationer/Trycksaker/Statistik/ForsaldaBKM/forsalda_bkm_2012.pdf 22
http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/3130.pdf 23
Uppskattning av befolkningens exponering för kemiska bekämpningsmedel 2004-­‐2008/2009. Rapport till Naturvårdsverket 2009
15
16
