missionären JUNI 6| 2007 Sabbaten – en dag för människan | 7-10 Andlighet i 2000-talet Tider av själssökande | 12-14 Läs mer om bland annat 10 dop, påsklägret i Slussfors och om Kvinnoforum | 4-6 Nyheter från Ekebyholmsskolan och Bibellinjen | 11 MAJ 2007 87 NYA MEDLEMMAR / 488 DAGAR SLUTLIG RAPPORT GES UNDER SOMMARFESTIVALEN PÅ EKEBYHOLM 4-7 JULI INBLICK Våras det för sabbaten? av | RAINER REFSBÄCK Missionärens redaktör | [email protected] Rainer Refsbäck Missionärens redaktör Detta nummer av Missionären har ett särskilt fokus på sabbaten. Jag hoppas att du märker det och att du tar dig tid att reflektera över varför ”du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt Herren och värd att ära…” (Jes. 58:13). Under 2006 kom inte mindre än tre svenska böcker ut som på olika sätt berör sabbatsfirandet i förhållande till den kristna tron. Alla böckerna är skrivna av framstående teologer med fina akademiska titlar. Magnus Zetterholms Lagen som evangelium? Den nya synen på Paulus och judendomen (Studentlitteratur, 2006), handlar egentligen inte om sabbaten. Bokens syfte är att utmana den traditionella kristna tolkningen att Paulus tog avstånd från judendomen och lagen. Han gör upp med den kristna kyrkans kopplingar till antisemitism genom historien, inte minst under andra världskriget och förintelsen. Men han gör det både bibliskt och med fötterna i den kristna kyrkans historia. Hans slutsatser angriper de dunkla skäl som genom historien dragits fram till varför kristna bl.a. inte ska fira den ”judiska” sabbaten. Kanske vi adventister ska läsa på lite? De två andra böckerna är desto mer direkt på. Sabbat och söndag (Arcus, 2006) av Bo Johnsson, handlar helt och hållet, precis som titeln avslöjar, om sabbaten och söndagen. Men den ”lyfter fram söndagen som vilodag, helgdag och gudstjänstdag” som det står på baksidan. Bo vill tillbaka till sabbatsfirandet i Jesus anda, men på en söndag. Han vill viga ihop dem på något sätt och samtidigt skriver han: ”Var det riktigt att bara flytta över sabbaten med dess innehåll från veckans sjunde dag till påföljande dag, den första dagen i den nya veckan? Somliga grupper i den kristna traditionen har, som sjundedagsadventisterna, velat återgå till lördagen som veckans helgdag. Då är det viktigt att minnas att sabbat och söndag inte är samma sak. Det är två skilda storheter. Sabbaten kan med sitt innehåll inte flyttas till söndagen... Lika lite kan söndagen med sitt innehåll flyttas till sabbaten” (sidan 79). Så sant, men vad ska man göra? Han konstaterar att vi idag i praktiken har två vilodagar, eftersom de flesta arbetar måndag till fredag. Av ren utmattning har lördagen, eftersom den kommer först, återigen fått prägeln av vilodag hos de flesta. Medan söndagen används för att hinna med det man inte hinner annars. I Göran Larssons bok Tid för Gud – judiska och kristna perspektiv på de judiska högtiderna (Arcus, 2006), har sabbaten fått det första kapitlet, eftersom den är den främsta av Bibelns högtider. Även Göran ger oss en mycket djup och biblisk beskrivning av sabbaten både i Gamla och Nya testamentet. Han lyfter fram tre aspekter av sabbaten, i förhållande till skapelsen, förbundet och frälsningen. Och om övergången till söndagsfirandet i den kristna kyrkan skriver han: ”Det är mycket möjligt, ja, rent av troligt, att detta skifte är rotat i en antijudisk teologi, enligt vilken det gällde att skilja sig så mycket som möjligt från judarna, och att man såg söndagen som en ersättning och fullbordan av sabbaten” (sidan 32). Ändå skriver han bara några rader längre ner: ”Att försöka vrida klockan tillbaka genom att återinföra sabbaten som helgdag för kristna är inte bara orealistiskt utan också bibliskt tvivelaktigt. Sådana försök kan ibland vara uttryck för en ersättningsteologi enligt vilken man menar sig vara det nya Israel och just därför ska införa så många judiska bruk som möjligt. Sabbaten är det judiska folkets särskilda förbundstecken, och det bör ickejudar respektera. Icke desto mindre bör kristna låta sabbatens vila får vara en förebild” (sidan 33). Jag vet inte om jag läser rätt, men det låter som en motsägelse. Var det inte just kyrkans idé om att den kunde ersätta Israel, istället för att ympas in (som Paulus uttrycker sig i Rom. 11:17), som gjorde att sabbaten sattes på undantag? Kanske våras det för en ny och mer biblisk syn på förhållandet mellan lag och evangelium? Mellan sabbaten och den kristna kyrkan? KOMMANDE NUMMER AV MISSIONÄREN Nr Manusstopp Skickas ut (B-post) Sommaren 31 maj2 juli September2 augusti28 augusti Oktober 6 september 1 oktober November 4 oktober29 oktober | MISSIONÄREN nr 6 2007 Viktig information till alla som skriver Allt material för publicering måste vara hos redaktören senast på manusstoppdagen! Allt material redigeras och publiceras även på www.adventist.se. Undantag från detta måste meddelas redaktören när material skickas till redaktionen (se adress till redaktören, sidan 3). Läs mer om text och bild i Missionären på vår hemsida www.adventist.se/econtent/2951/. Vid årsmötet i april välkomnades Evangeliska Frikyrkan och Pingst – fria församlingar i samverkan, som fullvärdiga medlemmar i Sveriges Kristna Råd (SKR). Ända sedan SKR startade 1992 har dessa trossamfund tillsammans med Adventistsamfundet varit observatörer i SKR. Nu är Adventistsamfundet ensamt kvar som observatör. Bakgrunden till att man väljer att gå in just nu är att SKR arbetar med att förenkla sin organisation och sitt arbetssätt. Sedan 1999 har Sveriges Frikyrkosamråd (FSR), där Adventistsamfundet är medlem, varit en självständig och samtidigt integrerad del av SKR och där utgjort den frikyrkliga kyrkofamiljen. Nu vill man integrera SKR och FSR helt och hållet och har därför inbjudit de samfund som är medlemmar i FSR och observatörer i SKR att bli fullvärdiga medlemmar i SKR. Adventistsamfundets samfundsstyrelse har under en längre tid funderat kring frågan och kommit fram till att vi för närvarande ska stå kvar Ärkebiskopen i som observatörer i Svenska Kyrkan, AnSKR. ders Wejryd, valdes – Det finns tankar till ny ordförande i både för och emot SKR under årsmötet. Foto: skr.org medlemskap bland våra medlemmar, skriver missionsföreståndare Björn Ottesen i sitt svar till SKR:s generalsekreterare. En av de större invändningarna mot medlemskap ligger i behovet att vara självständiga. – Formuleringar om teologisk enhet, lojalitet, proselytism och gemensam evangelisation gör det svårt för många att förstå hur adventisterna kan vara medlemmar, nämner Björn i sitt svar. Vissa formuleringar i SKR:s stadgar och måldokument kan föra tankarna till en slags överkyrka och läromässig likriktning. Det som stör bilden för en del av våra medlemmar och även för Adventistsamfundet internationellt är att en del dokument, exempelvis Charta Ecumenica som vi har svårt att ställa oss bakom, starkt förknippas med SKR:s arbete och målsättningar. SKR är ett nätverk som uppmuntrar mångfald Men det finns också positiva sidor av saken. SKR:s generalsekreterare Sven-Bernhard Fast har vid ett tillfälle besökt samfundsstyrelsen för att redogöra för SKR:s roll, arbetssätt och svara på frågor. Han beskrev då en samarbetsform som i praktiken även fungerar för oss. SKR är ett nätverk där samfundens och traditionernas olikheter både i liv och lära Sven Bernhard Fast, uppmuntras och ses generalsekreterare i som något berikande. SKR. | Foto: skr.org Syftet med SKR är att ge de olika samfunden möjlighet att samtala med varandra och att där enhet råder kunna göra gemensamma uttalanden i frågor som riktas till kyrkorna från samhället och staten. Adventistsamfundet är en uppskattad samtalspartner och har mycket att tillföra kristenheten i Sverige, enligt Sven Bernhard Fast. Det är också den erfarenhet som Björn Ottesen har efter att ha varit samfundets representant i SKR:s sammanhang. – Jag har uppfattat att det är just som ett nätverk och en samtalsplats som SKR fungerar i praktiken och där allas särart accepteras och uppmuntras, säger Björn. Dialog är fortsatt viktigt Att föra en ömsesidig och respektfull dialog med andra trossamfund är en viktig del av Björn Ottesen, misAdventistsamfundets sionsföreståndare i Adventistsamfundet. arbete. Vi behöver Foto: Marita Fors sprida riktig kunskap om vår tro och vår livsstil på alla nivåer, öka förståelsen mellan oss och sanningen om varandra. Här fyller SKR sin funktion för Adventistsamfundet även som observatör. ”Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp” (1 Pet. 3:15). Rainer Refsbäck Vill du säga din mening om Missionären, Adventistsamfundet eller något annat? Gör det med 150 ord till [email protected] MÖTESPLATSEN Sveriges kristna råd växer Nummer 6 JUNI 2006 Årgång 111 ISSN 0349-6996 Redaktör: Rainer Refsbäck Skarphagsgatan 14-16, 603 80 Norrköping missionaren@ adventist.se 011–17 38 00 Ansvarig utgivare: Audrey Andersson audrey.andersson@ adventist.se Layout: Susan Bolling SDA media Box 10036, 800 10 Gävle sdamedia@ adventist.se 026–18 38 72 026–18 69 86 (fax) Prenumeration: Eva-Charlotte Hermansson Adventistsamfundet Box 536 , 101 30 Stockholm prenumeration@ adventist.se 08–54 52 97 70 08–20 48 68 (fax) Prenumerationspris: 330 kronor PlusGiro: 9 34–0 Utges av Sjundedags Adventistsamfundet i Sverige Tryckt hos: Bergslagens Grafiska AB Lindesberg Kontakt: Carsten Leth BILD PÅ FRAMSIDAN: Ingram Publishing SJUNDEDAGS ASAMFUNDET DVENTISTSVENSKA UNIONEN www.adventist.se Missionsföreståndare: Björn Ottesen Samfundssekreterare: Audrey Andersson Ekonomichef: Ronny Hermansson Kontor: Olof Palmes gata 25 Stockholm 08–54 52 97 70 (växel) 08–20 48 68 (fax) Postadress: Box 536, 101 30 Stockholm Telegramadress: Adventist, Stockholm PlusGiro: 15 13 78–7 Bankgiro: 269-9973 FINLANDS SVENSKA ADVENTKYRKA www.adventkyrkan.fi Tf föreståndare: Atte Helminen Ekonomichef/sekr: Ben Greggas Kontor: Annegatan 7C 19 FI-00120 Helsingfors 00358-9-6120 3640 00358-9-6120 3633 (fax) Bankgiro i Sverige: 5359-7951 MISSIONÄREN nr 6 2007 | FÖRSAMLINGSLIV ”Åtta människor, räddades genom vattnet” (1 Pet 3:20) Tonårsträffen på Ekebyholm (16-17 februari) blev en fullträff för dop! Pernilla Bolling (ovan) hade för länge sedan bestämt sig för att döpas. Men tidpunkten skulle vara den rätta så att hela familjen kunde vara med. Mamma, systrarna och farmor var på plats för att vara med när hon döptes av sin pappa, Per Bolling. Familjelyckan var stor när Carina, Veronica och Tobias (överst och den under) tog steget från att vara genetiska syskon i familjen Iversen till andliga syskon i Guds familj. Tvillingsystrarna valde att döpa sig tillsammans. Tobias har de senaste åren varit med i Nyhyttans tonårsgrupp och tron på Gud känns självklar. Så när systrarna hans frågade om han också ville döpa sig, så var också svaret självklart. Pastor Tobias Edlund som studerat med dem när han bodde i Örebro döpte. Bland ungdomarna stod en 70-årig man, Lennart Arosander (mitten) från Gävle. Han hade haft kontakt med | MISSIONÄREN nr 6 2007 Gävle församling en tid men ville veta mer om vem Jesus är innan dopet. Per Bolling uppmanade honom att läsa Matteusevangeliet. Några dagar innan dopet ringde han och sade: ”Nu har jag läst. Nu vill jag bli döpt.” Efter dopet sa han: ”Nu har jag kommit hem!” På sabbatsgudstjänsten döpte skolans kaplan Jeremy Brooks följande ungdomar. Ellen och Olivia Bernardsson (längst ner) från Västerås, men internatelever på Ekebyholm vill också vara systrar på mer än ett sätt. De har under en längre tid haft en längtan att känna Gud på ett djupare plan och beslutade var för sig att döpas när de studerade med Jeremy Brooks. Adrian Karlsson (ovan) har länge använt sina musikaliska gåvor både i sin hemförsamling i Örebro och på Ekebyholm där han studerar. Beslutet att döpas har funnits länge, men nu var det dags. Och med dopet vill han fördjupa sin del i församlingslivet. Tobias Edlund är pastor i Ekebyholms församling Foto: Daniel Stavdal. Ännu en bibelbrevskoleelev i dopet På sabbaten den 21 april döptes ännu en av Bibelbrevskolans elever i Borås. Det var en glädje och en högtidsstund när Freddy Bardi-Rodriguez överlämnade sitt unga liv i Guds händer inför familj och vänner. Freddys mamma, Natalie, var den första eleven i den återuppstartade Bibelbrevskolan och döptes i Borås på julafton 2005. Pastor Jovan Dedic som döpte talade också om vatten som en bild på den helige Ande. Må vår Herre vattna denna nya spirande planta med helig Ande. Sylvie Ekström för Borås Adventkyrka. Foto: Dobra Oszic. Bibellinjen gav trygghet i Jesus Henrik Ulander hade inte tidigare hört talas om adventister när han kom till bibellinjen på Ekebyholm för att, som han uttrycker det, ”fördjupa sig” i Bibeln. Hans fördjupningar under året har bl.a. lett till att sabbaten fått stor betydelse för honom. Men viktigast av allt, han har fått luta sig tillbaka och litar nu på att hans frälsare Jesus tar emot honom. Beslutet att gå ner i dopgraven den 28 april och luta sig tillbaka i dopvattnet blev en oundviklig konsekvens. Tobias Edlund är också lärare på Bibellinjen. Foto: Liane Edlund. Påsksabbaten 7 april togs Silvia Vera in på bekännelse som medlem i Växjö församling. Silvia kommer från Chile och var tidigare medlem där i en adventistförsamling. Juan Vera, som varit medlem i Stockholms spanska Adventkyrka, blev samma dag intagen som medlem i Växjö. De båda vigdes i Jönköpings Adventkyrka 24 februari av pastor Nils-Erik Lundberg, som också fick hälsa dem välkomna som medlemmar i Växjö Adventkyrka. Nils-Erik Lundberg pensionerad pastor i Växjö Många kvinnor samlades på Nyhyttan för att höra och se Audrey Balderstone predika samtidigt som hon gjorde fantastiska blomsteruppsättningar. Läs mer på sidan 6 | Foto: Audrey Andersson. FÖRSAMLINGSLIV Växjö får två två medlemmar och en ny familj I princip hela Osby adventistförsamling samlad hemma hos Anna Wagnell, i mitten. En liten församling njuter andlig och lekamlig spis I Osby adventistförsamling samlas man till sabbatsskola i Hässleholm då och då, senast en gång i april hos den äldsta medlemmen – 96-åriga Anna Wagnell (mitt i bilden). – Man förvånas hur hon varje gång vi är där orkar med att bjuda på mat, berättar Berit Nilsson. Hon har alltid hembakat bröd och bullar, nya slags vegetariska rätter, sallader och efterrätt. Man undrar hur hon orkar med att gå till affärerna för att handla och få hem varorna. Det är faktiskt en bra bit att gå. Men innan församlingen njuter av Annas goda hemlagade mat, tar man del av den andliga. – Vi är så tacksamma att få komma tillsammans och uppleva denna gemenskap med varandra och vår himmelske Far, avslutar Berit. Missionären Härligt påskläger i Slussfors SMHI:s rapporter för påskhelgen var inte så lysande men Gud gav oss fina solskensdagar. Det var upplevelserika skoterturer, roliga aktiviteter och god stämning bland de mer än 50 lägerdeltagarna. Under varje kvällsmöte och på predikan riktade lägrets talare, Tim Riesenberger, vår uppmärksamhet till Jesus och hans Fikapaus på Ryfjället Talaren Tim och hans syster Diana enorma kärlek. Vi fick följa med i Jesus liv här på jorden och se hans kamp för vår skull och hur han därför förstår och kan hjälpa oss. Tim hade tagit med sig sin syster, Diana, och varje morgon berättade hon något om sitt liv och vad Gud gjort för henne (hon blev kristen i mars förra året). På onsdagskvällen blev podiet fullt då de flesta gick fram för att vittna om att Gud hade talat till dem under veckan. Ett stort tack till Johannes Axelsson som tolkade och Kristina som spelade och till alla som på olika sätt bidrog till att göra lägret till vad det blev! Vivanne Carlsson är pastor i Slussfors Adventkyrka som varje år arrangerar ett snöigt påskläger På väg med skoter MISSIONÄREN nr 6 2007 | FÖRSAMLINGSLIV Nyhyttevår och Kvinnoforum: ”Ut till landet – ut till fåglarna...” Den gamla visans uppmaning att njuta skapelsens under hade många kvinnor hörsammat helgen den 4-5 maj då Kvinnoforum stämt träff på Nyhyttan. Men det var nu blommorna och inte speciellt fågelsången man kom för. Audrey Balderstone från Watford i England är verkligen en engelsk blomsterexpert i att bygga upp stora dekorationer – något hon lärde sig genom att smycka sin hemförsamlings kyrka genom många år – varje sabbat. Med koffertarna fyllda av ömt inpackade skönheter från Covent Garden market, gjorde hon mer än att visa sin kreativitet. Med sin imponerande kunskap om de olika blommornas karaktär byggde hon också upp vår förståelse av Skaparens mångfald och gav oss nya glimtar av Gud. Visste du att en nejlika öppnar sig om man värmer den med sina händer, stryker den försiktigt över kronbladen och andas på den? Eller att irisen – den stolta och färgstarka – behöver små skarpa fingerknäpp för att blomma ut? Blommor är verkligen individer – olika precis som de människor som vi själva är och de vi möter. Audreys djupt andliga förkunnelse samtidigt som hon byggde upp blomsteruppsatserna, var öppen för alla, och även vänner till församlingen hade funnit sin väg hit – och de blev djupt imponerade. På eftermiddagen fanns seminarier som mer specifikt riktades till kvinnor: Carina Larsson höll en mycket uppskattad föreläsning om andaktslivet i barnfamiljen; Karin Wieczorek visade hur Guds avbild också finns hos Bibelns kvinnogestalter; Cecilia Blomstedt gav oss mera ’mogna’ kvinnor goda råd om vår hälsa; och undertecknad berättade om sitt skrivprojekt som rör svenska missionärshustrurs brev hem till Ungdomens Budbärare i åren 1925-1960. Här möter vi Ester Dahlsten som med sin familj lämnade Sverige för Kina 1925, Hanna Bergström som med sin berömde make grundade pionjärstationer i Kamerun under 1930-talet och många andra. Att följa Guds kallelse blev också temat för morgonens bibelstudium då vi med arkeologins hjälp mötte Sara som lämnade lyxlivets komfort i Ur för att resten av livet befinna sig i ett oupphörligt ’scoutläger’, och drottning Hapshesut som trotsade Egyptens raspolitik och prästmakt när hon adopterade ett hebreiskt barn – Mose. Stort tack till arrangörerna för en givande och tankeväckande helg – främst till Audrey Andersson, men också till alla andra – inte att förglömma ’köksherrarna’ som försåg oss med lekamlig spis. De vackra blommorna vissnar – men de glimtar av Gud vi fick genom Audrey Balderstones förkunnelse är av evighetsvärde. Yvonne Johansson Öster är pr-person i Nyhyttans Adventkyrka. Foto: Audrey Andersson. Skänk din aktieutdelning skattefritt till ADRA Sverige Sedan en tid tillbaka är det tillåtet att skänka sin utdelning från aktier och aktiefonder skattefritt till välgörande ändamål eller frivilligorganisationer. Förvaltaren Nordnet har lagt in ADRA Sverige bland de frivilligorganisationer som kan ta emot aktieutdelningar skattefritt. Skänker du 100 kronor i aktieutdelning till ADRA Sverige blir det till 143 kronor som ADRA kan använda för att förändra välden – ett liv i taget. Har du aktier hos någon annan förvaltare och vill skänka din utdelning till | MISSIONÄREN nr 6 2007 ADRA, kontakta förvaltaren och framför ditt önskemål. Adventistsamfundets ekonomiavdelning kan också svara på frågor. Rainer Refsbäck Bild: nordnet.se Föreläsningar om sabbaten väckte intresse både i och utanför församlingen. Foto: Rainer Refsbäck. Mötesserie om sabbaten i Norrköping Under fem fredagskvällar mellan påsk och Kristi himmelsfärd bjöd församlingen in till ”upplevelse & fördjupning” om sabbaten. En mycket dum tid på året och i veckan att bjuda in till, men så här i efterhand över förväntan lyckat. Mellan 15 och 22 personer i alla åldrar har kommit varje gång, både medlemmar och besökande. – Jag ville fördjupa upplevelsen av sabbaten, säger pastor Rainer som planerade och stod för föreläsningarna. Vi är ju sabbatsfirare, men känner kanske inte så mycket till om vad sabbaten har för betydelse i Bibeln – mer än att det är lördag och att vi ska vila. ”Det har verkligen varit betydelsefullt och upplyftande” och ”många aspekter på sabbatsfirandet som vi inte tänker på” är ett par av kommentarerna som kommit. Något av vad föreläsningarna har gått ut på kan du läsa mer om på sidorna 7-10. Missionären GRÄVA I ORDET Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller invandraren i dina städer. Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag. Sabbaten – en dag för människan pastor i Adventkyrkan i Norrköping | [email protected] | Biler: Ingram Publishing Sabbaten är nästan uteslutande förknippad med skapelsen. Sabbaten är Adams och Evas första dygn tillsammans med varandra och tillsammans med Gud. Det är ett avgörande dygn, Gud och människa får ett första intryck av varandra. Människan är skapad till Guds avbild, men det är inte bara fråga om ett ögonblick i tiden – tanken är att vi fortsätter imitera Gud. Och sabbaten är sabbatsvilan påminner mig om att jag inte är skapad till att vara en maskin eller slav, utan till Guds avbild – värdefull och älskad som jag är, utan skrammel och prestationer. Sabbatsvilan är en fantastisk konkretisering av det centrala i den kristna tron: ”rättfärdigjord av nåd genom tro” (Rom. 11:5; Ef. 2:8; Heb. 11:6). Man kan läsa nästa alla texter om sabbaten i Bibeln och hitta kopplingar tillbaka till skapelsen – då allt var gott och relationen med Gud hel och harmonisk – och räddningen – som ställer allt tillrätta igen. När Jesus botar på sabbaten, så är det en påminnelse om att världen idag är ofullkomlig, men han är Skaparen och han kan ställa allt till rätta igen. Sabbaten påminner oss om att Gud RAINER REFSBÄCK Sabbaten ger mig identitet och mening – skapad till Guds avbild och till att imitera Gud det återkommande tillfället i tiden då vi stämmer av med varandra, synkroniserar och ser till att vi går i samma takt: ”att gå in i Guds vila är att vila ut från sitt verk, så som Gud vilade från sitt” (Heb. 4:10). I Hesekiel 20:19 är sabbaten ett tecken som förenar Gud och hans folk, som påminner oss om vem som är vår Herre – och vår Herre är han ju ytterst för att han skapat oss. I andra hand är sabbaten kopplad till räddningen. I Bibelns andra version av de tio budorden är det endast sabbaten som får en annan motivation. Istället för att motivera sabbatsvilan med att Gud vilade på den sjunde dagen i skapelseveckan, motiveras sabbatsvilan med Israels barns befrielse från slaveriet i Egypten (5 Mos. 5:15). av | V ad vet vi adventister om sabbaten, egentligen? Säkert massor, eftersom vi håller den bibliska sabbaten… eller? Sabbaten är ett varumärke för vår kyrka och vår bibeltro som adventister. I många sammanhang gör sabbaten oss unika. Men när människor frågor oss varför vi firar sabbaten, vad svarar vi då? Mig händer det ofta att en stor del av svaret handlar om sabbatens problematiska historia i den kristna kyrkan och om sabbatens roll i profetiorna för den sista tiden, alltså ”odjurets märke” (Upp. 14:9). Men för en tid sedan slog det mig att ”odjurets märke” inte handlar om sabbaten, utan om vad vi människor har gjort och gör istället för att gå in i Guds vila. Hur beskriver vi sabbaten om den får stå på egna ben? Hur berättar vi om sabbaten utan att positionera oss och rikta uppmärksamheten till något som inte är sabbat? Vad är kärnan i sabbatsfirandet och som gör sabbaten så viktig i avslutningen av den stora striden? MISSIONÄREN nr 6 2007 | GRÄVA I ORDET härskar över allt, trots allt ont och sjukt omkring oss. Sabbaten pekar fram mot räddningens fullbordan, då allt skapas på nytt igen och vi blir förvandlade: ”Så har Guds folk alltjämt en sabbat att vänta” (Heb. 4:9). framgång är annorlunda. ”Herren skall strida för er, och ni skall vara tysta!” (2 Mos 14:14). Det är i stillheten och i vilan vi inser vem som ger oss framgång. ”Vänd om och var stilla, då kan ni räddas, genom lugn och til�lit vinner ni styrka” (Jes 30:15). Sabbaten låter oss höra Guds hjärtrytm, den rytm vi är skapade för. Men skapelsen pekar också på andra aspekter av livet som ger oss hälsa. En skapelsevänlig kost (1 Mos. 1:29) och hälsosamma relationer och trygga familjer har sin utgångspunkt i skapelsen (1 Mos. 2:1824). Sabbaten ger oss ett rum i tiden att njuta av god mat och kärleksfulla relationer. Sabbaten ger mig perspektiv och balans i livet, ett liv i takt med Guds hjärtslag Vi har redan konstaterat att sabbaten visar oss att vi som Guds avbilder är skapade till att imitera honom. Det är inte bara i förhållande till vår identitet och våra mål i livet som det är något bra för oss. Att imitera Gud är också något gott för oss som de biologiska och andliga varelser vi är skapade att vara. Det materiella och kroppsliga som Gud ägnade sex skapelsedagar åt att göra, är något gott och ju närmare den sjunde dagen vi kommer i skapelseveckan, desto godare tycks det bli. När människan skapats läser vi inte bara att det var gott: ”Gud såg att allt som han hade gjort var mycket gott” (1 Mos. 1:31). Arbete är gott – ”sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina sysslor” (2 Mos. 20:9). Att Gud sedan befaller oss att lägga ner arbetet och prestationerna den sjunde dagen nedvärderar inte arbetet, utan sätter det i perspektiv. Vårt mänskliga förhållande till arbete och prestationer är ganska talande. Vi arbetar och sliter hårt och ser ledighet – om vi ens kommer ihåg att vara lediga – som en möjlighet att återhämta krafterna för att arbeta ännu hårdare. Vi vill nå resultat, vi vill duga och beundras. Bibelns recept på | MISSIONÄREN nr 6 2007 Sabbaten ger oss vila från våra egna gärningar och tid för Guds gärningar Sabbaten har i den judiska traditionen flera olika bilder, bl.a. bilden av en brud eller en drottning. I Uppenbarelseboken representerar bruden Guds folk på väg mot sin himmelska och eviga tillvaro, tillsammans med Lammet. Sabbaten är en försmak av Guds eviga rike, en påminnelse om det Gud en gång skapade och det han ska återskapa -på jorden och i människan. Jesus säger: ”jag har inte kommit ner från himlen för att göra vad jag själv vill utan för att göra hans vilja som har sänt mig” (Joh. 6:38). Detta är en tanke som genomsyrar hela Jesus liv. Som Jesus lärjungar är det en tanke även för oss. Tanken är på ett speciellt sätt också förknippad med sabbaten, genom ett av Jesus sabbatsunder. Många kristna frågar sig varför Jesus aldrig i ord bekräftar och inskärper sabbatsbudet, som han gör med de övriga budorden – vilket blir en ursäkt att strunta i den bibliska sabbaten. Istället för en muntlig bekännelse visar Jesus genom sju (!) sabbatsunder hur viktig sabbaten är och vad Skaparens avsikt var när sabbaten gavs till människan. Vid ett tillfälle motiverar Jesus sitt sabbatsunder på följande vis: i Nya testamentet är Matteus ev. 11:2830: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt.” Det är inte så att vi är befriade från ok och bördor i sabbatsvilan, men istället för att släpa på våra egna delar vi bördorna och oket med Jesus. Däremot får vi för vår egen del, för vår egen räddning, vila helt och fullt i Herrens gärningar och nåd för oss, vilket är budskapet i sabbatspsalmen, Psaltaren 92. Sabbaten påminner om vårt ansvar för skapelsen och är samtidigt ett löfte om en ny skapelse Att göra Guds gärningar på sabbaten i Jesus efterföljd handlar ju om att hjälpa människor som är i nöd, tyngda av sorger och bekymmer av olika slag och som lider och undrar var Gud finns någonstans i deras mörker. Sabbaten är en dag då vi tar särskilt ansvar för andra än oss själva – både djur och Kom, min käre vän, kom för att möta bruden. Låt oss välkomna Sabbatens närvaro. människor. ”Sex dagar skall du arbeta, men den sjunde dagen skall du upphöra med arbetet, så att din oxe och åsna får vila och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter” (2 Mos. 23:12). Men det är också en dag då vi låter marken och jorden och allt skapat vila och återhämta sig. Nu lever vi kanske inte alla direkt av jordbruket och av djuren, men tanken som förmedlas i sabbats- budet – och i förlängningen också av sabbatsåret och jubelåret (se 2 Mos. 23:10f; 3 Mos. 25:1-7 och 8-22) – påminner oss om vårt ansvar för och vår relation till skapelsen omkring oss. Mose varnade Israels barn för en kommande katastrof: ”Då skall landet få gottgörelse för sina sabbater, så länge det ligger öde och ni är i era fienders land. Då skall landet ha sabbatsvila och ta igen sina uteblivna sabbater” (3 Mos. 26:33-46; 2 Krön. 36:21). Precis som Guds folk såg en katastrof komma över dem när Babylon invaderade landet nästan tusen år senare, ser också människor idag hur miljöförstörelsen tornar upp som ett enormt klimathot över oss. Precis som ”sabbaten blev till för människan och inte människan för sabbaten” (Mark. 2:27), så har människan i skapelseordningen blivit till för jorden och inte jorden för människan. Vi är inte satta att missbruka jorden, utan att förvalta och ta hand om den. Sabbatsvilan den sjunde dagen hejdar oss i vår framfart att lägga jorden under oss och härska över den på ett oansvarigt sätt (1 Mos. 1:28). Man hör ibland sabbatsfirande adventister som slår ansvaret för miljön ifrån sig och säger att ju snabbare miljön förstörs, desto snabbare kommer Jesus tillbaka. Jag får också erkänna att jag själv tänkt tanken och jag är inte heller någon förebild när det gäller miljöansvar. Samtidigt kal�lar den första av de tre änglarna alla människor att ”tillbe honom som har skapat himlen och jorden och havet och vattenkällorna” (Upp. 14:7) och de tjugofyra äldste lovprisar Gud för hans rättvisa dom som belönar de heliga, men ”förgör dem som förgör jorden” (Upp. 11:18). Man kan inte tillbe Skaparen och samtidigt förstöra det han skapat – även om vi ser och vet vartåt det lutar med skapelsen och att vi fått löfte om en ”ny himmel och en ny jord” (Upp. 21:1). Om vi inte kan ta vårt ansvar för det förgängliga här, hur ska vi då kunna ta ansvar för den eviga världen? När vi tar hand om det vi har här, gör vi det med den nya skapelsen i åtanke. Den moderna miljörörelsen och klimatforskarna värnar om miljön utifrån en etik som inte räknar med Skaparen – det är en hopplös utMISSIONÄREN nr 6 2007 | GRÄVA I ORDET Kanske den viktigaste sabbatstexten ”Medan dagen varar måste vi göra hans gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är i världen är jag världens ljus” (Joh. 9:4, 5). Många gånger tolkar vi Jesus ord här bara i ett större perspektiv, eskatologiskt – att dagen endast syftar på Jesus liv på jorden, eller på den tid vi har fram till hans återkomst innan nådens tid är över. Men orden kan också förstås i sitt sammanhang. Sabbaten är en dag då människan och Gud på ett plan byter roller, människan gör praktik hos Gud. ”Att gå in i Guds vila är att vila ut från sitt verk, så som Gud vilade från sitt” (Heb. 4:10), förutsätter på något plan att Gud och människa har lite olika verk att vila ut från. Människan vilar från sitt arbete och sina sysslor, och Gud från sitt. Undret med mannat i öknen visar hur Gud tar ansvar för våra dagliga behov under sabbaten, de som vi kämpar och sysslar med under veckan (se 2 Mos. 16). Människan kan då helt fokusera på att ”göra hans gärningar” som sände Jesus hit till jorden. När Jesus vandrar här på jorden visar han hur det ska gå till, han är vårt ljus. Hänger du med? Det blir ännu bättre. I Jesus är vi nya skapelser – ytterligare en anledning att fira sabbaten som en minnesdag. ”Vi är hans verk, skapade genom Kristus Jesus till att göra de goda gärningar som Gud från början har bestämt oss till” (Ef. 2:10). Jesus bröt aldrig mot sabbatsbudet, han bröt mot de människobud som dolde sabbaten och bekräftade på så sätt sabbatens betydelse. Han visar att det inte alltid är ”arbetet” eller ”sysslorna” i sig själva som är rätt eller fel på sabbaten, utan motiven. Vissa sabbater, när människors behov omkring oss är stora, kanske vi får ”arbeta” riktigt hårt – men vi gör det med rätt motiv. GRÄVA I ORDET gångspunkt eftersom vi inte kan stoppa klimathotet och rädda världen på egen hand. Som kristna värnar vi om miljön som en del av vår gudstjänst och tillbedjan, med längtan efter en ny skapelse att ta hand ”där rättfärdighet bor” (2 Pet. 3:13). det finns en annan tid utanför vår. En tid som väntar på oss, en vila som återstår för Guds folk. Ibland möter också vi motstånd när vi i vår vardag behöver göra tvärt emot vad som förväntas av oss. I vår framgångsrika tid, där prestation Sabbaten är tid värd att kämpa för, Jesus gjorde det med livet som insats Vi har redan nämnt Jesus sju sabbatsunder i evangelierna (du hittar dem i Mark 1:21-24, 29-34, Mark. 3:1-6 (Matt. 12:9-14; Luk. 6:6-11), Luk. 13:10-17 och Luk.14:16, Joh. 5:1-18 och Joh. 9:1-16). När vi läser om dessa ser vi att Jesus möts av väldigt starka reaktioner från dem som försöker bevara traditionen. Jesus möter starka reaktioner för annat också, som när han förlåter människor deras synder – fariséerna och de skriftlärda menade att endast Gud kunde göra det, så vem menar sig Jesus vara? Det väcker irriterande misstankar. När Jesus tar mod till sig och talar rent ut om vem han är och säger ”jag är den jag är” – som på hebreiska /arameiska direkt hänvisar till Guds namn, då höjs temperaturen något. I Johannes ev. 8, efter att han förlåtit kvinnan som tagits på bar gärning för äktenskapsbrott, läser vi om ett sådant tillfälle. ”Men ingen grep honom, hans stund hade ännu inte kommit” (v. 20) är så långt det går. Trots att han talade om sig själv, ”förstod [de] inte att han talade till dem om Fadern” (v. 27). Han kom undan. Men när Jesus säger att han är Herre över sabbaten och botar sjuka på sabbaten, då rinner bägaren över. ”De blev utom sig och började tala med varandra om vad de skulle göra med Jesus” (Luk. 6:11). Matteus uttrycker sig starkare: ”Fariseerna gick då ut och överlade om hur de skulle röja Jesus ur vägen” (12:14). Jesus gör Guds gärningar medan det är sabbatsdag och kan inte vänta till kvällen, och han gör det med risk för sitt liv. Ändå säger en del att det inte spelar någon roll vilken dag man väljer att fira sabbat. Jesus kunde ha valt en annan dag, men istället tar han tillbaka sin egen dag, den som han är Herre över – den dag som bär så många välsignelser och helighet från skapelsens begynnelse ända in i den nya jorden (1 Mos. 2:3). Han försvarar bron som reser sig över stressen och förvirringen in i Guds vila och räddning, påminnelsen om att 10 | MISSIONÄREN nr 6 2007 och arbets- f ör m åg a räknas, är det inte helt lätt att värja sig och vara lat en dag. Vi har svårt att vakta den tid vi vill sätta av för familjen, för oss själva, för att bara njuta av allt Gud ger oss – så många måsten och plikter tränger sig på. Visst, enligt arbetstidsdirektivet har vi rätt till en sammanhållen veckovila på minst 36 timmar (lite mer än sabbatbudet ger oss). Men vad gör vi människor med dessa timmar? Vi konsumerar och stressar på handelsmarknaden eller i upplevelsesektorn. Sabbatsvilan är inte självklar, inte ens hos oss stolt sabbatsfirande adventister. Vi måste vaka över vår sabbatsvila, ta strid för den ibland. Sabbatsbuden inleds med några tänkvärda ord: ”Tänk på att hålla sabbatsdagen helig…” (2 Mos. 20:8) och ”Var noga med att hålla sabbatsdagen helig…” (5 Mos. 5:12). Varför så mycket fokus på sabbaten, är inte alla andra Guds bud lika viktiga? Många retar sig säkert på att sabbaten får sån stor betydelse hos oss adventister särskilt i tolkningen av Uppenbarelseboken – där sabbaten inte ens nämns vid namn. Men tittar man på Gamla testamentets framställning, så har sabbaten även där en mer framträdande roll än de andra buden. Sabbaten blir en sammanfattning av de övriga buden, håller man sig till sabbaten är det inte troligt att man struntar i de övriga buden som är mer logiska och lätta att motivera. Det ligger i människans självbevarelsedrift att inte döda. Men vi hamnar i en konflikt när det gäller sabbatsbudet: ska vi vila fastän vi inte är trötta eller ska vi jaga vidare efter bekräftelse i arbete och framgångar? Vilket främjar vårt liv mest? Den konflikten handlar egentligen om var vi står i relationen med Skaparen. Eftersom Uppenbarelseboken hämtar sina symboler från just Gamla testamentet är det inte konstigt att sabbaten också skymtar fram i skuggorna av odjuret och dess framfart över jorden. ”Håll mina sabbater heliga” säger Herren. ”De skall vara ett tecken som förenar mig och er, så att ni inser att jag är Herren, er Gud” (Hes. 20:19). Det är något annat än det märke som förenar odjuret och de orättfärdiga. Eftersom sabbaten spelade en roll i den strid som Jesus utkämpade på jorden, kan vi bara vänta oss att den spelar en roll i den stora striden också i vår tid och våra liv. Vi utkämpar striden genom att göra hans gärningar som sänder oss ut i världen. Jag hör inget vapenskrammel, bara en stilla inbjudan: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila…” ”Låt oss därför göra allt vi kan för att komma in i den vilan” (Heb. 4:11) Rainer Refsbäck är pastor i Norrköpings Adventkyrka. Artikeln är en sammanfattning av fem föreläsningar. Mycket har därför utelämnats. På www.adventist.se finner du sabbatstraditioner som kan förhöja sabbatsfirandet i din familj. EKEBYHOLMSSKOLAN Årets höjdpunkt för Ekebyholmsskolan inföll på Vejlefjordsskolan i Danmark, helgen den 19-23 april. Det skulle bli en helg full av sång och volleyboll. Alla hade längtat i över ett år till att få samlas i Danmark och träffa nya eller gamla vänner. Så alla var i tid, tidigt på torsdag morgon. Först åkte den tidiga och bästa bussen, som skulle komma fram innan 9: orna och 1:orna (de hade prov den dagen). Resan gick ”fort”, vi kollade på film och skojade ända ner till Danmark. Vid ett tillfälle blev sovande människor på bussen offer för Berekets bus. Det blev också en liten tre timmars paus på Burger King, för vi blev tvungna att byta bussens generator utanför Helsingborg. Burger King tjänade mycket på oss under de tre timmarna. När vi äntligen kom fram till Vejlefjordsskolan var den andra bussen redan där! Men det var bra för då fick vi ett riktigt varmt ”välkommen” av 9:an och 1:an. Efter att vi hade sovit lite så fick vi sjunga hela dagen! Det var roligt att sjunga med främmande människor och se på de duktiga körledarna från varje land. På kvällen hade vi en konsert där alla länderna uppträdde. Det var väl uppskattat. Efter att vi borstat tänderna med några norrmän och finnar så gick vi och la sig, förväntansfulla inför nästa dag! Liksom första dagen sjöng vi, men den här gången var det två konserter! Så fort sista konserten var klar, gjordes konserthallen om till gympasal! Vi var alla trötta men spänningen var hög! Skulle de svenska tjejerna klara att ta guld fjärde året i rad? Skulle de finska killarna ta revansch på norrmännen och vinna tillbaka sitt guld? Skulle publiken orka heja på sitt land?! Efter att vi hade hejat våra röster hesa, försökte vi vara lite sociala med de andra länderna, men de snälla vakterna bad oss att gå till sängs. Nästa morgon kändes det i kroppen att man inte hade vilat tillräckligt, men det var härligt! Så fort vi hade ätit den goda frukosten så piggnade vi till och satte igång med volleybollen igen. Sverige gjorde sitt bästa och att det är det enda som räknas. Det spelar ingen roll att vi kom på tredje plats, både tjejerna och killarna. Vi kommer att ta revansch nästa år när det är på hemmaplan! Kvällen slutade med prisutdelning (det gjorde inget att de svenska tjejerna hade glömt pokalen). Det hela slutade halv ett och alla som var sociala efter det, var sociala, och de som ville lägga sig, gick och lade sig. Tidigt nästa morgon åkte vi hem och redan på Göteborgsfärjan började vi längta till nästa års SDA Cup i volleyboll. Kristine Lisle och Stina Thorn är elever på Ekebyholmsskolan och skriver i Missionären som en del av ett skolprojekt Nyheter i Bibellinjen nästa år Bibellinjen på Ekebyholmsskolan är i full gång med planeringen för nya studenter under nästa läsår. Höstens kursmoduler är både teoretiska och praktiska. Här sammanfattas kursplanen i korthet: I en två veckors ”Bibelintensiv” går man igenom en mängd grundläggande bibelstudier. I ”Försvar av kristen tro” diskuteras kristen tro i kontrast med populära åsikter i samhället. Med utgångspunkt i Moseböckerna studeras ”Centrala bibliska teman” i ljuset av Jesus som den yttersta uppenbarelsen av Guds vilja. Det blir evangelisation både personlig och i grupp, teoretiskt och praktiskt, med mål att starta en ny församling. ”Personlig andlighet” är en modul där man lär sig mer om viktiga övningar för en kristen: bön, fasta, bibelavsnitt utantill, att föra en andlig journal och personligt bibelstudium. Det blir också en modul om Jesus och evangelierna med fokus på hans undervisning och en om Daniels bok. Nytt för våren 2008 är att Bibellinjen får tillgång till olika talare och lärare som ger en intensiv undervisning i olika ämnen under längre veckoslut. Till dessa intensivkurser kan vem som helst i församlingarna söka och delta i. Mer om detta kommer att meddelas senare. Alla är välkomna att läsa en termin eller ett helt läsår på Bibellinjen – det blir ett år av tjänst och fördjupning som du inte kommer att ångra. Se ytterligare information i Bibellinjens annons i detta nummer. Missionären MISSIONÄREN nr 6 2007 | 11 Körfestival och SDA Cup i Danmark GOD JORD Andlighet i 2000-talet Själssökande tider I ett berömt citat hävdar Voltaire: ”Om Gud inte hade funnits, hade det varit nödvändigt att uppfinna honom”. Idag repeteras Voltaires uttalande av nutida filosofer och vetenskapsmän i försök att förstå människans behov av mening, övertygelse och en övernaturlig Gud. Inom socialvetenskapen har man beskrivit den osläckbara längtan efter det mystiska som en ”andlighetsrevolution”. Andra kallar det för vetenskapens ”tredje våg”. Det rådande intresset visar att vi lever i en själssökande tid. Med detta aldrig tidigare skådade intresset för andlighet kan vi lockas tro att det är ute att vara skeptiker och inne att vara troende igen. Men scenariot är mycket mer sammansatt än det först kan tyckas. Som ett trossamfund är vi fast beslutade att sprida det eviga evangeliet genom att tjäna män- 12 | MISSIONÄREN nr 6 2007 niskor med hälsovård, utbildning och goda gärningar, men vi behöver ta ett genomtänkt ställningstagande i relation till detta moderna fenomen. Andlighet: varför söker människor efter det? Med den hastighet som de sociala, politiska och religiösa sfärerna förändras skapas en hel del global och personlig osäkerhet. Ovisshet, misstro och djupt rotad oro för vart vi är på väg och vem som egentligen styr utvecklingen, bidrar starkt till en allmän ängslan. Med ett skadat förtroende för religiösa ledare minskar också anslutningen till många av de religiösa traditionerna. Istället för att gå i kyrkan vänder sig människor till den växande självhjälpsmarknaden, kropp och ande festivaler och New Age andligheter. Ett annat skäl till det nya intresset för andlighet är upptäckten att materialismen inte ger oss trygghet och lycka. Martin Seligman, tidigare ordförande för det amerikanska psykologförbundet, pekar på detta i sin bok Authentic Happiness när han säger att ”massor av människor som befinner sig mitt i stora rikedomar är rika men utan mål, fyllda av tvivel om allt och andligt svältande.” Philip Cushman, en annan amerikansk psykolog, menar att vårt rika och individualistiska samhälle har konstruerat ett jag som i grunden är en besvikelse, även för sig själv. Alltför länge har det försökt stilla sina behov genom konsumtion, kändisskap och självutvecklande metoder. Som en följd har den moderna livsstilen skapat ”det tomma jaget”, berövat gemenskap, tradition och andlig mening. Den australiensiske epidemiologen Richard Eckersley sammanfattar människans andliga dilemma i boken Well & Good på följande sätt: ”Att fylla ett tomt jag är en dålig ersättning för den mening som kommer av djupa och varaktiga personliga, sociala och andliga band. Som ett resultat inser vårt samhälle att det har kört på tom tank och försöker återupptäcka en djupare andlig tröst.” Denna andliga tomhet har lett till eskalerande utbrott av hjälplöshet, depressioner, beroenden, självmord och personligt lidande. Många sekulära terapeuter kan påvisa hur trängande dessa problem är, men erkänner också att de inte vet hur de ska ta itu med dem. De flesta alternativa andliga vägar som populariseras i media leder bara till självcentrerade metoder som tycks öka den existentiella tomheten istället för att lösa den. Det är ett bekymmer att även en del adventister tycks falla offer för andliga metoder som lovar självupptäckt, tillväxt och självförverkligande. Jag tänker på den lyckligt gifte mannen som tog examen vid en adventisthögskola och som tackade ja till att delta i en buddistisk självkännedomsretreat. Efter den helgen kom han fram till att hans andliga liv var alltför restriktivt och hindrade honom från att upptäcka sig själv och växa. Efter månader av studier i tibetansk buddism, förlorade han så småningom intresset för Bibeln, församlingen och Ellen Whites böcker och gjorde istället rum för upplysta filosofers visheter. Efter en tid var även hans äktenskap och hans små barn ett hinder i vägen för hans andliga växt och självupptäckt. Separation och skilsmässa från hans djupt troende kristna hustru blev den bästa lösningen. När jag idag talar med honom är det uppenbart att Frälsaren från hans ungdom bara har blivit en av många vishetslärare i historien. Andlighet: Vad betyder det? Begreppet ”andlighet” och ”religion” ses av många som synonymer. Men av de två, har andlighet blivit mer kulturellt Illustrationer baserad på foton från Ingram Publishing. Andlighet och hälsa Samtidigt med det växande intresset för andlighet har vi sett ett överflöd av vetenskapliga undersökningar som visar på fördelarna med en religiös och andlig livsstil. Den mesta av forskningen har skett i relation till traditionella religiösa företeelser inom erkända trosriktningar. Sjundedagsadventister har varit en grupp som uppmärksammats med intresse för att illustrera de positiva banden mellan religion, andlighet, hälsa och välmående. Det råder en allmän enighet om att de som lever ett aktivt religiöst liv i överlag har en bättre fysisk och psykisk hälsa. Ett andligt liv förbättrar immunsystemets funktioner, hjälper oss att bli friska från sjukdomar, minskar dödligheten och leder till ökad lycka och en mer positiv syn på livet. Det är också intressant att notera att ett växande antal författare av olika trosriktningar upptäcker hälsofördelarna med sabbatsvilan. Wayne Muller skriver i sin bok Sabbath: Finding Rest, Renewal, and Delight in Our Busy Lives (Sabbaten: att finna vila, återhämtning och njutning i våra stressade liv): ”Hur kunde vi gå så förlorade i en värld som är så präglad av strävan och vinningslystnad och på något sätt ändå berövas glädjen och njutningen? Jag föreslår att det är följande: Vi har glömt sabbaten. Sabbatsvilan är ett lev- Andlighet från ett kristet perspektiv Flera grundläggande skillnader finns mellan kristen andlighet och de moderna andligheterna. Den viktigaste skillnaden är att kristen andlighet är Gudcentrerad (teocentrisk) och inte människocentrerad (antropocentrisk). För en kristen är Gud den yttersta verkligheten och i honom har människan sin början, sitt mål, sin trygghet och mening. Flera bibliska principer gör kristen andlighet unik och visar på dess trovärdighet. Till att börja med visar Ps. 8:5 att Gud skapade människan ”nästan till en gud”. En del hebreiska handskrifter uttrycker detta än tydligare och kan översättas som att människan skapades ”lite lägre än Gud [Elohim].” Första Moseboken, boken om ursprunget, visar i sin kronologiska berättelse om skapelsen att människan kröner skapelseverket. Guds Ande inspirerade långt senare tanken att Gud hade för avsikt att utöka den himmelska släkten genom att skapa människan, så att ”den mänskliga familjen, efter prövningen, kunde bli en del av den himmelska familjen” (Ellen White, brev 91, 1900). Detta var och är vårt mål. Dessutom, genom hela Bibeln, understryks människans särskilda relation till Gud. Att förstå denna relation har mäktiga följder för människans andlighet. Människan ses som helt unik i jämförelse med alla Guds skapelser, därför att ”Gud skapade människan till sin avbild”. Den gudomliga avbilden ger oss en särskild status som rationella, emotionella och moraliska varelser med en vilja och frihet att välja. Viktigast är ändå att precis som Gud är ande, har också människan som är skapad till Guds avbild ärvt en andlig natur. Även om vår kropp är gjord av jordens naturliga element och vår fysiska existens liknar alla an- dra skapade varelsers, reflekterar vårt sinne och vår andliga förmåga likhet med Gud. Detta utgör en grundläggande sanning som är nödvändig för att förstå människans andlighet. En meningsfull andlig tillvaro är bara möjlig i sammanhanget av en nära och återupprättad relation med Gud, att vi känner vår Skapare, ”den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus” (Joh. 17:3). All slags andlighet som förnekar människans beroende av Gud motsätter sig den kristna synen och är inte i harmoni med Bibeln. Hellre än att självförverkliga det som är mänskligt, försöker Guds Ande ständigt återuppliva, helga och lyfta upp människan till en högre form av tillvaro (Rom. 8:8-10). Genom Guds Andes arbete i människors liv återupprättas och stärks relationen med Gud (Rom. 14-16). En annan särskiljande kvalitet hos kristen andlighet är att den framstår som en dynamisk andlighet, som kommer till uttryck i tjänst för andra, i att bota de sjuka, klä de nakna och ge mat till de hungriga (Matt. 25:31-46). Den utmärker sig med Andens frukt, som är kärlek, glädje, frid, tålamod, godhet, trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal. 5:22, 23). Det är inte en självcentrerad andlighet som fokuserar på en ”djup känsla av jaget”, aura och energifält, enslighet och isolering från världen. MISSIONÄREN nr 6 2007 | 13 GOD JORD nadssätt som påminner oss om vilka vi är, varifrån vi kommer och erbjuder oss att smaka på andens och evighetens gåvor.” Jag uppmuntras att dela med mig av sabbatens goda nyheter, inte bara av teologiska orsaker utan också för de praktiska hälsofördelar den ger till dem som praktiserar sabbatshelgden. av | MAREK JANTOS | föreläsare vid Adelaides universiteti Australien rätt. Andlighet används dock fortfarande främst i sammanhang om en religiös erfarenhet och syftar på en människas personliga sökande efter hopp, mål och yttersta mening med livet. Religion å andra sidan handlar om läror och livsstil i en troendegemenskap, vilken som helst. Medan de flesta människor ser sig själva som andliga och religiösa, finns det dem som föredrar att ses som andliga, men inte religiösa. När New Age filosofierna fick vind i seglen blev begreppen ”andlig” och ”andlighet” luddiga och syftar numera allt oftare på saker som också är vagt religiösa eller helt och hållet sekulära. Inom konsten talar man om färger, målningar och skulpturer som om de hade andliga attribut. Matälskare beskriver kulinariska delikatesser som gudomliga och innehållande andliga smakförnimmelser. Dyra kosmetikaprodukter marknadsförs som om de förlänger livet både fysiskt och andligt. New Ageböcker och tidskrifter lovar upplysning, helande och sinnesomvälvande äventyr. Förvirrande? Det kan det vara. GOD JORD Eftersom den får sin kraft från Guds Ande är kristen andlighet unik, meningsfull och relevant i varje tid och generation. Den största utmaningen för oss adventister är att gestalta denna slags autentiska andlighet (Kol. 2:6-10; Fil. 2:1-15) på ett sätt som drar människor till den enda källan av andlig kraft och hjälp som kan tillfredsställa själens längtan (Joh. 4:14). Är vi skapade för andlighet? Nyhetsrubriker talar om vetenskapliga rön som visar att människor är ”konstruerade för andlighet.” Forskarna frågar sig: Skapade Gud hjärnan, eller skapade hjärnan Gud? Dessa fascinerande upptäckter har skapat en ny vetenskaplig gren som kallas ”neuroteologi”. Målet för denna nya vetenskap är att identifiera specifika kopplingar i hjärnan som aktiveras av religiösa och andliga upplevelser. En av neuroteologins framträdande forskare är Andrew Newberg, som skrivit boken Why God Won’t Go Away (Varför Gud inte försvinner). Med hjälp av medicinsk avbildningsteknologi har han forskat på hjärnans aktivitet hos mediterande buddistmunkar och bedjande franciskannunnor. Newberg har försökt observera vad som händer i hjärnan när de som mediterar och ber når ”högsta transcendens”, eller vad man tror är ”mötet med det gudomliga”. När höjdpunkten av andlig intensitet nås drar försökspersonen i ett snöre och Newberg injicerar ett kontrastmedel i vänster arm så att de biologiska förändringarna i hjärnan kan ses på en bildskärm. Genom att identifiera platser i hjärnan som aktiveras av meditation och bön, skulle forskare kunna finna den biologiska basen för religiösa upplevelser och på så sätt kunna hjälpa både troende och icke-troende att uppleva det andliga. Om den andliga upplevelsen kan genereras med naturliga, vetenskapligt framtagna metoder, så behöver man så klart inte längre inkludera Gud i processen. För forskare som Newberg har inte den andliga erfarenheten något med tro eller religiösa föreställningar att göra. Tro är bara ett uttryck för den förmåga som utvecklats i hjärnan och psyket och som uppfinner myter som lugnar människans existentiella rädslor och öka chansen för mänskligheten att överleva. Hjärnans kartläggning har gett oss ovärderliga kunskaper om relationen 14 | MISSIONÄREN nr 6 2007 mellan hjärnan och psyket. Men långt innan vetenskapen började mäta de elektriska signalerna i hjärnan hade adventisterna välsignats med inspirerade skrifter som bekräftar att ”hjärnans nerver som kommunicerar med hela kroppens system är den enda kanal genom vilken himlen kan kommunicera med människan” (Testimonies for the Church, band 2, sidan 347). Gud inte bara kommunicerar genom hjärnan och det medvetna sinnet, hans kommunikation görs möjlig genom en hälsosam relation mellan hjärnan, psyket och kroppen. Föreställningen inom neuroteologin om att hjärnan ensam är källan till våra andliga upplevelser står i motsats till den kristna förståelsen av andlighet. Kristen andlighet kan inte reduceras till en ”gudsfläck” i hjärnan, utan är ett holistiskt företag som får oss att ta hand om och vårda allt det Gud har gett oss att förvalta – vår kropp, vårt sinne och vår själ och gör det möjligt för Guds Ande att bo och verka i oss. Är modern andlighet antireligiös? Alternativa andliga inriktningar rider ofta på den antireligiösa vågen för att nå ut med sina idéer. En del avfärdar öppet den bibliska betoningen på Gud, tro och räddning. Sekulär humanism och den fram- växande rörelsen av positiv psykologi är också kritiska till en trosbaserad och Gudcentrerad andlighet. Martin Seligman skriver i sin bok Authentic Happiness: ”Den positiva psykologin visar på en sekulär väg till fulländade mål och gudomlig mening, och – vilket är förvånande – en gud som inte är övernaturlig.” Alla trosriktningar, enligt Seligman, som hänför kvaliteter som kärlek, visdom, rättvisa, självbehärskning och andlighet till en övernaturlig källa och som beskriver den mänskliga naturen som smittad av arvsynden representerar en ”genomrutten dogm”. Seligman medger öppet att ”finns det någon doktrin som denna bok [Authentic Happiness] försöker kasta omkull, så är det denna.” Genom att hänföra de mest ädla kvaliteterna till människan, vänder modern andlighet fokus bort från Gud som källan till all godhet till en vag och odefinierbar inre källa hos människan. Slutsats Det finns flera bibliska principer som vi måste komma ihåg. Den främsta är att äkta andlighet har sitt ursprung hos Gud och förmedlas genom hans helige Ande. För att finna mening i livet och uppleva en nära relation med Gud borde vara vår första och viktigaste prioritet. Orden i Joh. 17:3 uttrycker det så väl: ”Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och honom som du har sänt, Jesus Kristus.” Bibeln gör det klart att självcentrering är roten till all synd. Att centrera sitt andliga liv på sig själv och ett mänskligt självförverkligande – oavsett vad som utlovas – leder oss bort från en relation med Gud och skadar även våra relationer med familj, trossyskon och samhället. Som sjundedagsadventister kan vi dela med till världen en osjälvisk, levande och dynamisk andlighet. Vi kan visa sökande själar till den sanna andliga upplysning som endast finns i Jesus, världens enda Ljus (Joh. 3:16-21). Gud säger: ”Kom till mig, så får ni leva!” (Amos 5:4). Han är svaret på det själssökande som världen gör idag. Marek Jantos är besökande föreläsare vid psykologfakultet vid Adelaides universitet och oavlönad ledare för hälsoavdelningen i Adventistsamfundets Sydaustraliensiska konferens. Han arrangerar också kongresser kring andlighet och hälsa. Se www.spiritualityhealth.org.au. Varför är du kristen? För att du växt upp i en kristen familj? För att det är sant? För att du älskar Jesus? Det finns säkert många svar på frågan, men man kan dela upp orsakerna till varför människor försöker följa Jesus i tre generella kategorier.1 Det är, ingenting fel med att vilja ha det bra i livet. Men det är inte en bra anledning till att börja en relation. Rädsla för straff Foto: Gunther Klenk churchphoto.de upplever frid och glädje. Man får förlåtelse och frihet från skuldkänslor när man misslyckas. Det är helt klart att man ”tjänar” på att bli kristen. Men belöning och välsignelser är inte heller bra anledningar till att vara kristen. Jag vill inte ha vänner som finns där endast p.g.a. vad de kan få ut av relationen. Nej, alla vill vi ha vänner som är intresserade av oss och inte enbart för vad de kan få ut av oss. Det är detsamma med Jesus. Han vill att jag älskar honom för den han är, och inte för det jag kan få ut av relationen. Belöning och välsignelser är inte heller något skäl att följa Jesus. Så varför ska man vara kristen? Tyvärr har många människor fattat beslut för Gud av ren rädsla. För hundra år sedan (ibland även idag) utnyttjade predikanter människors rädsla inför helvetet och ägnade sig åt långa och detaljerat beskrivningar av hur man skulle plågas i lågorna för all evighet. Men Bibeln beskriver inte helvetet på detta sätt. Det är sant att de som inte väljer Gud kommer att brinna, men det är en avrättningsmetod som inte varar i evighet. Men vem skulle vilja brinna även en kort stund? Inte jag! Att stå på fel sida av Nya Jerusalems murar är en av mina mardrömmar. Om enda orsaken till varför jag vill följa Jesus är att undvika dödstraff, så är inte det tillräckligt. Jag vill inte att min man stannar med mig endast för att han är rädd att inte göra det. Nej, jag vill att han väljer att vara med mig av kärlek. Detsamma gäller Jesus. Han vill att jag älskar honom för den han är, och det är omöjligt om jag är rädd att han ska straffa mig (läs 1 Joh. 4:17-18). Rädsla är inget skäl att följa Jesus. Belöning och välsignelser Foto: Herbert Naumann churchphoto.de Sanningen är att det lönar sig att vara kristen. Ett evigt liv i himlen utan smärta och andra svårigheter är oslagbart. Man får även välsignelser här på jorden. Genom församlingen får man stöd och gemenskap i en tid när många känner sig ensamma. Man Man älskar honom för den han är Foto: Sara Gehler churchphoto.de Jesus säger att det eviga livet är att känna Gud, att ha en kärleksrelation med honom (Joh. 17:3). Om man blir kristen p.g.a. någon annan anledning, då har man missat hela poängen. Problemet med de två andra orsakerna – rädsla och belöning – är att de båda är egoistiska. Jag är i centrum. Det är mina behov och intressen som styr relationen. Jag är inte så intresserad av själva relationen, jag vill mest ha det bra. Det är, så klart, ingenting fel med att vilja ha det bra i livet. Men det är inte en bra anledning till att börja en relation. Då ska man vara intresserad av själva personen som man har en relation med! Om jag inte är intresserad av Jesus som person, då har jag ingen anledning att ingå en relation med honom. Den enda orsaken till att bli kristen och följa Jesus är att man älskar honom. Varför är du kristen? Som adventist har jag ofta svarat frågan med: ”För att det är sant”. Det är tyvärr ett otillräckligt svar. Trots att alla tre orsaker som jag har nämnt grundar sig i bibliska sanningar. Det handlar egentligen om mina motiv. Älskar jag sanningen för hur den påverkar mig? Eller älskar jag sanningen för den han är? Så varför är du kristen? Jag tackar Daniel Duda som hjälpt mig att få klarhet i mina tankar kring ämnet. 1 MISSIONÄREN nr 6 2007 | 15 av | LIANE EDLUND | klassföreståndare/lärare för Bibellinjen på Ekebyholm Liane Edlund är gift med Tobias och klassföreståndare/ lärare för Bibellinjen på Ekebyholm… i den ordningen. Hon önskar att hon hade förstått den riktiga orsaken till att vara kristen mycket tidigare i livet. KÄLLAN För den han är En aktiv vår i barnverksamheten Den här våren har varit full av aktivitet för mig som ny barnledare i Adventistsamfundet. En del har varit pappersjobb, men mest tid har nog gått åt till att prata och lyssna och lära känna de människor som jobbar med barnen i våra församlingar. Här kommer några glimtar av vad vi har diskuterat! Carina Lillbäck Larsson är din resursperson när det gäller barnen Den första träffen för barnlärare och ledare i Örebro samlade ett 30-tal deltagare. | Foto: Rainer Refsbäck av | CARINA LILLBÄCK LARSSON barnledare i Adventistsamfundet | [email protected] Barnlärarträff i Örebro Den 21 april var det dags för Carinas första barnlärarträff. Till en början var det osäkert om det skulle komma någon, men när det väl var lördag var nästan 30 stycken barnlärare och ledare samlade! Efter maten gick den första timman åt till information om vad som är på gång på barnfronten. – Jag känner att det är väldigt viktigt för mig att få höra respons från dem som är ute i verksamheterna och få veta vad de behöver för att kunna utföra jobbet med barnen, säger Carina. Sen var det dags för de tre U:na: Utbildning, Utmaning och Uppmuntran… Utbildning: Tillsammans tittade vi på de faktorer som George Barna med sitt forskningsteam har hittat i de kyrkor som har en fungerande barnverksamhet (ur boken ”Transforming children into spiritual champions” som recenserades i Missionären i april). Den punkt vi stannade mest vid handlade om ansvarsfördelningen mellan kyrka och familj där föräldrarna har ansvaret för barnens andliga fostran, medan kyrkans roll handlar om att utrusta och stödja föräldrarna i detta. Sen tog Lilian Johansson Några glada deltagare på barnlärarträffen i Örebro. | Foto: Carina Lillbäck Larsson över och talade om vikten av att ha andakt med barn. Hon delade med sig av sina egna erfarenheter och gav praktiska förslag på hur man kan lägga upp andakten. Utmaning: Utmaningen den här dagen bestod i att fundera över hur denna kunskap vi fått höra om under utbildningen ska kunna appliceras i våra verksamheter. Uppmuntran: Vi avslutade dagen med att lovsjunga och be tillsammans. När alla sen gav sig av till sina respektive hem fick de med sig en bok om andakt och lite choklad. Dels som ett tack men även som en konkret påminnelse av vad vi hade pratat om under dagen. Göteborg Under våren har Göteborgs barnlärare, barnledare och pastorer träffats under fyra måndagar. Träffarna har inletts med att äta tillsammans innan den andliga födan. Innan vi börjat vår stora diskussion har vi haft andakt och bön. Vad är egentligen vårt mål med barnverksamheten? Vilka aktiviteter vill vi prioritera här i Göteborg med de resurser vi har här? Hur ska det hela gå till? Och vem ska egentligen göra vad? Allt har skrivits ner och kommer att ligga som grund för deras arbete med barnen i församlingen. – Tack Göteborgsgänget för den tid och energi ni har lagt ner och lägger ner på barnen! Barnlärare och församlingsledare i Göteborgs Adventkyrka diskuterar barnverksamheten i församlingen. | Foto: Carina Lillbäck Larsson Lilian Johansson har många års erfarenhet av barnverksamhet i Svenska kyrkan i Lund och hon delade med sig av hur viktig andakten är för barnen. Deltagarna fick också hennes bok om samma ämne med många tänkvärda tankar och tips. Foto: Rainer Refsbäck Är du intresserad av att veta mer detaljer runt det vi pratade om? Titta på barnlärarnas/ledarnas hemsida: www.ung.adventist.se! 1616| |MISSIONÄREN MISSIONÄRENnrnr642007 2007 Runt om i Sverige finns det en hel massa barn som läser Bibeln. Kanske gör de det varje morgon eller kväll, en del kanske läser lite extra på fredagskvällen när sabbaten börjar. Men, för att man ska kunna läsa sin Bibel så måste man ha en Bibel! Måla! Rebus! Svaret på rebusen hittar du i Matteus 14:20. Lycka till! Det finns en hel del Biblar att välja på som är anpassade för barn. Här kan du se några olika sorter som finns på www.libris. se. Prata med din mamma, pappa eller pastor om du vill ha hjälp med att skaffa en Bibel som passar just din ålder. Favoritberättelser Vi har fortsatt att fråga barn vad de har för olika favoritberättelser i Bibeln. Den här gången har vi frågat två lite äldre barn, Isak Smårs (12 år) från Nyhyttan och Melanie Dahlfors (12 år) från Örebro. Isak Smårs, 12 år, Nyhyttan Isak var osäker först och visste inte riktigt om han hade någon riktig favorit. Men, efter att ha tänkt ett tag kände han att berättelsen om Josef som blev kastad i brunnen av sina bröder och sen såld som slag till Egypten var en av favoriterna. Varför valde du just den? – När jag var yngre så hade familjen ett band med den berättelsen på. Kanske är det därför den har fastnat lite extra. Tack för det svaret, Isak! Melanie Dahlfors blev tillfrågad att illustrera någon av sina favoritberättelser i Bibeln. Även hon tyckte det var svårt att välja, men här är resultatet! Måla gärna MISSIONÄREN MISSIONÄRENnrnr642007 2007| 17 | 17 FAMILJELIV FÖDD Rebecka fick en lillasyster! Välkommen till världen, älskade Lovisa! Maria och Kristian Randjelovic Linköping, 10 februari 2007 AVSOMNADE Rättvik, somnade in den 21 januari 2007. Hon var född 1920 i Gagnef i en skara på 6 syskon. I början på 1940-talet kom Karin till familjen Sommar i Tina utanför Rättvik för att hjälpa till i hemmet som piga, då mor i huset dött i tuberkulos, liksom en dotter och en son. Där mötte hon sin blivande make Anders. Tillsammans fann de styrka och andlig vägledning i adventbudskapet. Karin förblev trogen både sitt nya hem i Tina och sin församling i Karin Sommar, 18 | MISSIONÄREN nr 6 2007 Rättvik så länge den existerade, men när denna upphörde flyttades de till församlingen i Borlänge. Begravningsgudstjänsten ägde rum i S:t Olofs kapell i Rättvik. Pastor Jerker Sjölander officierade och Maj-Britt Sjölander sjöng. Vid minnesstunden framfördes varma tankar om Karins positiva livssyn och förmåga att skapa trivsel och visa omtanke. Vi delar sorgen och saknaden med maken Anders, som nu vid 92 års ålder sitter ensam vid det köksbord, där han de senaste 65 åren delat livets välsignelser och glädjeämnen med sin kära hustru och livskamrat. Tillsammans finner vi tröst i vissheten om återseendets glädje i en ny och oförgänglig värld. Jerker Sjölander för Borlänge Adventkyrka Ivar Norvang, född i okto- ber 1907, avled den 6 mars 2007 i en ålder av nära 100 år. Han var född och uppväxt i en stor familj med många syskon. År 1934 lyssnade han på pastor Carl Gidlunds förkunnelse i Göteborg och blev döpt och medlem i Göteborgs församling. Ett medlemskap som omfattade 73 år. Han utbildade sig till fysioterapeut och arbetade en tid hos makarna Friskovs i Malmö. Han tillbringade ett år på Ekebyholms Missionsskola. Ivar var ivrig att vittna om sin tro och när J. A. Swenson började sin mötesserie i Göteborg var Ivar mycket angelägen om att så många som möjligt av hans släktingar fick inbjudan till mötena vilket ledde till att många tog emot förkunnelsen och blev döpta. Han var hängiven sin tro, kunnig i Bibeln och glad för sin församling. Ivar bodde ensam och sa om sig själv att han var ”lyckligt ogift.” Han tyckte själv att han levt för länge. De sista åren var han bunden till sjuksängen. När hans slut kom kan man säga som det sades om en av de gamla patriarkerna att han dog ”gammal och mätt på att leva”. Genom sin positiva livssyn och sitt yrkesverksamma liv med sina händer har han fått ge lindring och hjälp till många människor. Begravningen ägde rum den 26 mars på Fridhems kyrkogård i Göteborg. Officiant var Ruben Engdahl. Gösta Wiklander för Göteborgs Adventkyrka Med Hans Treffners bortgång har vår församling förlorat en sällsynt älskvärd, begåvad och trogen medlem. Vi minns hans intressanta och genomtänkta bibelstudier under en följd av år. Hans föddes 1927 i den fria republiken Estland och döptes som 13-åring av pastor Edvard Kanna. Mycket har hänt sedan han hösten 1944 efter en stormig och farofylld båtfärd över Östersjön kom som flykting till Gävle, där han och hans kamrater fick ett varmt mottagande av trossyskonen. Efter studier i Sigtuna och Stockholm for Hans år 1951 till Kanada där han stannade i 12 år för att sedan återvända till Sverige. Hans älskade Guds fria natur så högt att han valde bort ”9-till-5-jobb” fem dagar i vecken. Mångmila cykelturer och fot­vandringar, läsning och klassisk musik (han spelade själv fiol) gav hans liv innehåll och stimulans. Utan familj och försörjningsplikt räckte hans lön som lärare vid kvällskurser till hans utgifter och produkter från två välskötta koloni­lotter gav honom föda. Paul Sundquist ledde begravningsakten i Lötsjö kapell i Sundbyberg den 3 april. Vita och blå blommor smyckade kistan och den tredje färgen, svart, som ingår i Estlands flagga fanns med i kläderna vi bar som ett uttryck för den sorg och saknad vi kände. Men Paul påminde oss om löftet att Herren vill ge oss en framtid och ett hopp, och därför kan vi se fram emot att få möta Hans igen. Birgitta Norlin för Stockholms Adventkyrka Lillian Jordal, född i Nar- vik 1922, somnade natten till den 10 april in i döden. Hon var gift med Odd Jordal, som under 13 år (1965-1977) var missionsföreståndare i Adventistsamfundet i Sverige. Tillsammans levde de ett innehållsrikt liv på många platser där Odd tjänstgjorde som pastor och avdelningsledare i Norge, missionsföreståndare i Etiopien och studier i USA. En av höjdpunkterna i Lillians liv var när familjen under fyra år bodde i England och där hade hus med stor trädgård, plats för Lillians kärlek till blommor. Efter ett par år i Etiopien, där hon inte kunde stanna för sin hälsas skull, kom så Lillian och Odd till Sverige och återigen fick hon en trädgård. Här blev livet ljust igen och hon utbildade sig till barnsjuksköterska och arbetade på Danderyds sjukhus. Lillian var känd för sin kärlek till familjen, gästfrihet och kokkonst inspirerad av de olika platser där familjen bott. Inte många år efter flytten från Sverige till Norge avled Odd på en tjänsteresa i Gambia och Lillian flyttade till hemmet de hade i Røyse och bodde där till sin död. Efter sig lämnar hon barnen Per, Jan, Åge och Linda med familjer. Missionären ANNONSER Ny CD: ”D u är älskad” Andliga sånger med Grenna Family Singers Irene, Ronny, Elisabet, Olle & Jennike Hermansson CD:n kan beställas på tel. 0390-107 85 eller e-post [email protected] Pris: 160 kr + porto CD:n kommer även att finnas till försäljning samband med Sommarfestivalen på Ekebyholm. Böcker sökes Froom: The Prophetic Faith of Our Fathers, 4 band. Ring 08-681 05 02 Kom opp til steigen og hjelp oss! Ungdomsvisjon i Steigen, Nordland fylke, kaller på deg! Vi søker å komme i kontakt med et ektepar, gjerne med barn, som er villig til å ofre tid, god økonomi og andre fordeler,for å jobbe i team for et misjonsprosjekt i Nord Norge. Ansvarlig for Ungdomsvisjon: Jan Erik Hansen Adresse: Liland, 8288 Bogøy, Norge Tlf. 0047 75776145 / 0047 97674279 Mail: [email protected] Rättelse: I majnumret förväxlades rader i radannonsen. Mat- och logikostnaden för Kolportageveckan i Småland täcks av försäljningen och inget annat. Det är Vänträffen på Lysestrand som kostar 150 kr/natt och bädd. Solens nedgång 1 juni 8 juni 15 juni 22 juni 29 juni 6 juli Lund 21.3621.4521.5021.5321.5321.49 Göteborg21.5622.0522.1022.1422.1322.09 Stockholm21.4521.5522.0322.0622.0522.00 Östersund22.4222.5723.1023.1523.1223.04 Luleå22.5723.2223.4123.5023.4223.23 Helsingfors22.2922.4022.4722.5022.4922 43 Uleåborg23.3723.59 00.14 00.22 00.16 00.01 MISSIONÄREN nr 6 2007 | 19 av | ANDREA SIMON musikstuderande i Malmö BRÄNNPUNKT POSTTIDNING B ECONOMIQUE Avsändare: SDA media Box 10036 SE-800 10 Gävle BEGRÄNSAD EFTERSÄNDNING Vid definitiv eftersändning återsänds försändelsen med den nya adressen på baksidan (ej adressidan). Ära Gud med musiken Jag har alltid haft ett intresse för musik. Ända sedan jag förstod att Gud har gett mig musiken som gåva, har jag samtidigt velat använda den i hans arbete. Som förvaltare av de välsignelser som Gud ger mig, vill jag sträva efter att använda musiken såsom han vill. Jag är helt övertygad om att musiken går att använda till Guds ära men också på ett sätt som inte ärar Gud. I Bibeln läser vi om hur musiken används till Guds ära. Vi ser också exempel på hur den påverkar vårt andliga liv. Gud använder Davids musik för att driva ut en ond ande ur Saul (1 Sam. 16:23). Men det är inte endast Gud som använder musiken för att påverka vårt andliga liv. Satan använder den också i sina egna syften. I Daniel kapitel 3 ser vi hur Satan använder Babylons musik för att förbereda folket för avgudadyrkan. Att Satan använder musik är inte så förvånande när vi tänker på vart han en gång befunnit sig. Jag tror att alla änglar i himlen från den dagen de skapades, har prisat Gud genom sång och musik. Bibeln beskriver att Satan har haft en högt uppsatt position bland änglarna i himlen (Hes. 28:11-19). Därför tror jag att Satan innan avfallet också var en högt uppsatt musiker. Intressant är att i samband med beskrivningen av Satans fall i Jesaja 14, så kan vi läsa om hans harpor och hur de har tagits med i hans fall (Jes. 14:11). Det finns ingen tvekan hos mig om att Satan har använt, använder och kommer att använda musik för sina egna syften. Musik ska lyfta oss närmare Gud en värdefull gåva från Gud. Avsikten är att den ska lyfta oss till värdiga och goda tankar. Våra sinnen och vår fokus riktas upp mot himmelens Gud. Musik används också i undervisningens syfte som ett kraftfullt medel genom vilket man kan kommunicera ett budskap. I Kolosserbrevet 3:16 får vi uppmaningen att undervisa och vägleda varandra med psalmer, hymner och andlig sång. Att förmedla budskapet tydligt är därför viktigt för att upprätthålla principen att undervisa och vägleda genom musik. När vi sjunger Guds lov så ska det ske i våra hjärtan. Men även om vi sjunger av hela vårt hjärta, i vår ande, bör vi vara uppmärksamma på att förmedla ett budskap. Vi ska inte bara sjunga med vår ande utan också med vårt förnuft (1 Kor. 14:15). I Efesierbrevet 5:19 kan vi läsa om att vi inte bara kan sjunga utan också spela för Herren. Sången, orden och budskapet är viktiga men också hur vi spelar. Vi kan alltså kommunicera genom vårt framförande. Att ta en text och framföra den genom olika musikstilar betyder inte automatiskt att det ärar Gud. Han vill att vi sjunger för honom och spelar för honom. Här har vi några principer för hur Gud vill att vi ska använda musikens gåva i tillbedjan. Men vid sidan om den sakrala musiken, finns det musik som inte har någon direkt religiös koppling men även där ser vi musik som kan dra oss närmare Gud eller bort ifrån Gud. Vi bör sträva efter att i allt vi gör se till att ligga så nära den musik som återspeglar Guds karaktär. Därför är det viktigt att man vet hur Gud vill att musiken ska användas. Principerna får vi givetvis från Guds Ord. När musiken används rätt är den Andrea Simon är musiker, 25 år och studerar sista året på Musikhögskolan i Malmö. 20 | MISSIONÄREN nr 6 2007