Sabbaten – Andlighet i 2000

missionären
JUNI
6| 2007
Sabbaten –
en dag för människan | 7-10
Andlighet i
2000-talet
Tider av själssökande | 12-14
Läs mer om bland
annat 10 dop,
påsklägret
i Slussfors
och om
Kvinnoforum
| 4-6
Nyheter från
Ekebyholmsskolan och
Bibellinjen
| 11
MAJ 2007
87 NYA MEDLEMMAR / 488 DAGAR
SLUTLIG RAPPORT GES UNDER
SOMMARFESTIVALEN PÅ
EKEBYHOLM 4-7 JULI
INBLICK
Våras det för sabbaten?
av |
RAINER REFSBÄCK
Missionärens redaktör | [email protected]
Rainer Refsbäck
Missionärens redaktör
Detta nummer av Missionären har ett särskilt
fokus på sabbaten. Jag hoppas att du märker
det och att du tar dig tid att reflektera över
varför ”du kallar sabbaten en fröjd, helgad åt
Herren och värd att ära…” (Jes. 58:13).
Under 2006 kom inte mindre än tre
svenska böcker ut som på olika sätt berör
sabbatsfirandet i förhållande till den kristna
tron. Alla böckerna är skrivna av framstående
teologer med fina akademiska titlar. Magnus
Zetterholms Lagen som evangelium? Den
nya synen på Paulus och judendomen
(Studentlitteratur, 2006), handlar egentligen
inte om sabbaten.
Bokens syfte är att utmana den
traditionella kristna tolkningen att Paulus
tog avstånd från judendomen och lagen. Han
gör upp med den kristna kyrkans kopplingar
till antisemitism genom historien, inte minst
under andra världskriget och förintelsen.
Men han gör det både bibliskt och med
fötterna i den kristna kyrkans historia.
Hans slutsatser angriper de dunkla
skäl som genom historien dragits fram till
varför kristna bl.a. inte ska fira den ”judiska”
sabbaten. Kanske vi adventister ska läsa på
lite?
De två andra böckerna är desto mer
direkt på.
Sabbat och söndag (Arcus, 2006) av Bo
Johnsson, handlar helt och hållet, precis som
titeln avslöjar, om sabbaten och söndagen.
Men den ”lyfter fram söndagen som vilodag,
helgdag och gudstjänstdag” som det står på
baksidan. Bo vill tillbaka till sabbatsfirandet
i Jesus anda, men på en söndag. Han vill viga
ihop dem på något sätt och samtidigt skriver
han:
”Var det riktigt att bara flytta över sabbaten
med dess innehåll från veckans sjunde dag
till påföljande dag, den första dagen i den
nya veckan? Somliga grupper i den kristna
traditionen har, som sjundedagsadventisterna,
velat återgå till lördagen som veckans helgdag.
Då är det viktigt att minnas att sabbat och
söndag inte är samma sak. Det är två skilda
storheter. Sabbaten kan med sitt innehåll inte
flyttas till söndagen... Lika lite kan söndagen
med sitt innehåll flyttas till sabbaten” (sidan
79).
Så sant, men vad ska man göra? Han
konstaterar att vi idag i praktiken har två
vilodagar, eftersom de flesta arbetar måndag
till fredag. Av ren utmattning har lördagen,
eftersom den kommer först, återigen fått
prägeln av vilodag hos de flesta. Medan
söndagen används för att hinna med det man
inte hinner annars.
I Göran Larssons bok Tid för Gud –
judiska och kristna perspektiv på de judiska
högtiderna (Arcus, 2006), har sabbaten
fått det första kapitlet, eftersom den är den
främsta av Bibelns högtider. Även Göran ger
oss en mycket djup och biblisk beskrivning av
sabbaten både i Gamla och Nya testamentet.
Han lyfter fram tre aspekter av sabbaten,
i förhållande till skapelsen, förbundet och
frälsningen. Och om övergången till söndagsfirandet i den kristna kyrkan skriver
han:
”Det är mycket möjligt, ja, rent av troligt,
att detta skifte är rotat i en antijudisk teologi,
enligt vilken det gällde att skilja sig så mycket
som möjligt från judarna, och att man såg
söndagen som en ersättning och fullbordan av
sabbaten” (sidan 32).
Ändå skriver han bara några rader längre
ner:
”Att försöka vrida klockan tillbaka genom
att återinföra sabbaten som helgdag för
kristna är inte bara orealistiskt utan också
bibliskt tvivelaktigt. Sådana försök kan ibland
vara uttryck för en ersättningsteologi enligt
vilken man menar sig vara det nya Israel och
just därför ska införa så många judiska bruk
som möjligt. Sabbaten är det judiska folkets
särskilda förbundstecken, och det bör ickejudar respektera. Icke desto mindre bör kristna
låta sabbatens vila får vara en förebild” (sidan
33).
Jag vet inte om jag läser rätt, men det låter
som en motsägelse. Var det inte just kyrkans
idé om att den kunde ersätta Israel, istället
för att ympas in (som Paulus uttrycker sig i
Rom. 11:17), som gjorde att sabbaten sattes
på undantag? Kanske våras det för en ny och
mer biblisk syn på förhållandet mellan lag
och evangelium? Mellan sabbaten och den
kristna kyrkan?
KOMMANDE NUMMER AV MISSIONÄREN
Nr
Manusstopp
Skickas ut (B-post)
Sommaren 31 maj2 juli
September2 augusti28 augusti
Oktober
6 september
1 oktober
November 4 oktober29 oktober
| MISSIONÄREN nr 6 2007
Viktig information till alla som skriver
Allt material för publicering måste vara hos redaktören senast på manusstoppdagen! Allt material redigeras och publiceras även på www.adventist.se. Undantag
från detta måste meddelas redaktören när material skickas till redaktionen (se
adress till redaktören, sidan 3). Läs mer om text och bild i Missionären på vår hemsida www.adventist.se/econtent/2951/.
Vid årsmötet i april välkomnades
Evangeliska Frikyrkan och Pingst
– fria församlingar i samverkan,
som fullvärdiga medlemmar i Sveriges Kristna Råd (SKR). Ända sedan
SKR startade 1992 har dessa trossamfund tillsammans med Adventistsamfundet varit observatörer
i SKR. Nu är Adventistsamfundet
ensamt kvar som observatör.
Bakgrunden till att man väljer att gå in just nu
är att SKR arbetar med att förenkla sin organisation och sitt arbetssätt. Sedan 1999 har
Sveriges Frikyrkosamråd (FSR), där Adventistsamfundet är medlem, varit en självständig
och samtidigt integrerad del av SKR och där
utgjort den frikyrkliga kyrkofamiljen. Nu vill
man integrera SKR och FSR helt och hållet
och har därför inbjudit de samfund som är
medlemmar i FSR och
observatörer i SKR att
bli fullvärdiga medlemmar i SKR.
Adventistsamfundets samfundsstyrelse
har under en längre
tid funderat kring
frågan och kommit
fram till att vi för närvarande ska stå kvar
Ärkebiskopen i
som observatörer i
Svenska Kyrkan, AnSKR.
ders Wejryd, valdes
– Det finns tankar
till ny ordförande i
både
för och emot
SKR under årsmötet.
Foto: skr.org
medlemskap bland
våra medlemmar,
skriver missionsföreståndare Björn Ottesen i
sitt svar till SKR:s generalsekreterare. En av de
större invändningarna mot medlemskap ligger i behovet att vara självständiga.
– Formuleringar om teologisk enhet,
lojalitet, proselytism och gemensam evangelisation gör det svårt för många att förstå hur
adventisterna kan vara medlemmar, nämner
Björn i sitt svar. Vissa formuleringar i SKR:s
stadgar och måldokument kan föra tankarna
till en slags överkyrka och läromässig likriktning. Det som stör bilden för en del av våra
medlemmar och även för Adventistsamfundet
internationellt är att en del dokument, exempelvis Charta Ecumenica som vi har svårt att
ställa oss bakom, starkt förknippas med SKR:s
arbete och målsättningar.
SKR är ett nätverk som
uppmuntrar mångfald
Men det finns också positiva sidor av saken.
SKR:s generalsekreterare Sven-Bernhard Fast
har vid ett tillfälle besökt samfundsstyrelsen
för att redogöra för
SKR:s roll, arbetssätt
och svara på frågor.
Han beskrev då en
samarbetsform som i
praktiken även fungerar för oss.
SKR är ett nätverk
där samfundens och
traditionernas olikheter både i liv och lära
Sven Bernhard Fast,
uppmuntras och ses
generalsekreterare i
som något berikande. SKR. | Foto: skr.org
Syftet med SKR är att
ge de olika samfunden möjlighet att samtala med varandra och
att där enhet råder kunna göra gemensamma
uttalanden i frågor som riktas till kyrkorna
från samhället och staten. Adventistsamfundet är en uppskattad samtalspartner och har
mycket att tillföra kristenheten i Sverige, enligt Sven Bernhard Fast.
Det är också den erfarenhet som Björn
Ottesen har efter att ha varit samfundets representant i SKR:s sammanhang.
– Jag har uppfattat att det är just som ett
nätverk och en samtalsplats som SKR fungerar i praktiken och
där allas särart accepteras och uppmuntras,
säger Björn.
Dialog är
fortsatt viktigt
Att föra en ömsesidig
och respektfull dialog
med andra trossamfund är en viktig del av Björn Ottesen, misAdventistsamfundets
sionsföreståndare i
Adventistsamfundet.
arbete. Vi behöver
Foto: Marita Fors
sprida riktig kunskap
om vår tro och vår
livsstil på alla nivåer, öka förståelsen mellan
oss och sanningen om varandra. Här fyller
SKR sin funktion för Adventistsamfundet även
som observatör.
”Var alltid beredda att svara var och en
som kräver besked om ert hopp” (1 Pet. 3:15).
Rainer Refsbäck
Vill du säga din mening om Missionären, Adventistsamfundet eller något annat?
Gör det med 150 ord till [email protected]
MÖTESPLATSEN
Sveriges kristna råd växer
Nummer 6
JUNI 2006
Årgång 111
ISSN 0349-6996
Redaktör: Rainer Refsbäck
Skarphagsgatan 14-16,
603 80 Norrköping
missionaren@
adventist.se
011–17 38 00
Ansvarig utgivare:
Audrey Andersson
audrey.andersson@
adventist.se
Layout: Susan Bolling
SDA media
Box 10036, 800 10 Gävle
sdamedia@
adventist.se
026–18 38 72
026–18 69 86 (fax)
Prenumeration:
Eva-Charlotte Hermansson
Adventistsamfundet
Box 536 , 101 30 Stockholm
prenumeration@
adventist.se
08–54 52 97 70
08–20 48 68 (fax)
Prenumerationspris: 330 kronor
PlusGiro: 9 34–0
Utges av Sjundedags
Adventistsamfundet i Sverige
Tryckt hos:
Bergslagens Grafiska AB
Lindesberg
Kontakt: Carsten Leth
BILD PÅ FRAMSIDAN:
Ingram Publishing
SJUNDEDAGS
ASAMFUNDET
DVENTISTSVENSKA UNIONEN
www.adventist.se
Missionsföreståndare:
Björn Ottesen
Samfundssekreterare:
Audrey Andersson
Ekonomichef:
Ronny Hermansson
Kontor:
Olof Palmes gata 25
Stockholm
08–54 52 97 70 (växel)
08–20 48 68 (fax)
Postadress:
Box 536, 101 30 Stockholm
Telegramadress:
Adventist, Stockholm
PlusGiro: 15 13 78–7
Bankgiro: 269-9973
FINLANDS SVENSKA
ADVENTKYRKA
www.adventkyrkan.fi
Tf föreståndare: Atte Helminen
Ekonomichef/sekr: Ben Greggas
Kontor:
Annegatan 7C 19
FI-00120 Helsingfors
00358-9-6120 3640
00358-9-6120 3633 (fax)
Bankgiro i Sverige: 5359-7951
MISSIONÄREN nr 6 2007 | FÖRSAMLINGSLIV
”Åtta människor, räddades
genom vattnet”
(1 Pet 3:20)
Tonårsträffen på
Ekebyholm
(16-17 februari)
blev en fullträff
för dop!
Pernilla Bolling (ovan) hade
för länge sedan bestämt sig
för att döpas. Men tidpunkten
skulle vara den rätta så att
hela familjen kunde vara med.
Mamma, systrarna och farmor
var på plats för att vara med
när hon döptes av sin pappa,
Per Bolling. Familjelyckan var stor när
Carina, Veronica och Tobias
(överst och den under) tog
steget från att vara genetiska
syskon i familjen Iversen till
andliga syskon i Guds familj.
Tvillingsystrarna valde att
döpa sig tillsammans. Tobias
har de senaste åren varit med
i Nyhyttans tonårsgrupp och
tron på Gud känns självklar. Så
när systrarna hans frågade om
han också ville döpa sig, så var
också svaret självklart. Pastor
Tobias Edlund som studerat
med dem när han bodde i
Örebro döpte.
Bland ungdomarna stod en
70-årig man, Lennart Arosander (mitten) från Gävle.
Han hade haft kontakt med
| MISSIONÄREN nr 6 2007
Gävle församling en tid men
ville veta mer om vem Jesus
är innan dopet. Per Bolling
uppmanade honom att läsa
Matteusevangeliet. Några
dagar innan dopet ringde han
och sade: ”Nu har jag läst. Nu
vill jag bli döpt.” Efter dopet
sa han: ”Nu har jag kommit
hem!”
På sabbatsgudstjänsten
döpte skolans kaplan
Jeremy Brooks följande
ungdomar.
Ellen och Olivia Bernardsson
(längst ner) från Västerås, men
internatelever på Ekebyholm
vill också vara systrar på mer
än ett sätt. De har under en
längre tid haft en längtan att
känna Gud på ett djupare plan
och beslutade var för sig att
döpas när de studerade med
Jeremy Brooks.
Adrian Karlsson (ovan) har
länge använt sina musikaliska
gåvor både i sin hemförsamling i Örebro och på Ekebyholm där han studerar. Beslutet att döpas har funnits länge,
men nu var det dags. Och
med dopet vill han fördjupa
sin del i församlingslivet.
Tobias Edlund
är pastor i
Ekebyholms församling
Foto: Daniel Stavdal.
Ännu en bibelbrevskoleelev
i dopet
På sabbaten den 21 april döptes
ännu en av Bibelbrevskolans
elever i Borås. Det var en glädje
och en högtidsstund när Freddy Bardi-Rodriguez överlämnade sitt unga liv i Guds händer
inför familj och vänner. Freddys
mamma, Natalie, var den första
eleven i den återuppstartade
Bibelbrevskolan och döptes i
Borås på julafton 2005.
Pastor Jovan Dedic som döpte
talade också om vatten som
en bild på den helige Ande.
Må vår Herre vattna denna
nya spirande planta med helig
Ande.
Sylvie Ekström för
Borås Adventkyrka.
Foto: Dobra Oszic.
Bibellinjen gav
trygghet i Jesus
Henrik Ulander hade inte
tidigare hört talas om adventister när han kom till
bibellinjen på Ekebyholm för
att, som han uttrycker det,
”fördjupa sig” i Bibeln. Hans
fördjupningar under året har
bl.a. lett till att sabbaten fått
stor betydelse för honom.
Men viktigast av allt, han har
fått luta sig tillbaka och litar
nu på att hans frälsare Jesus
tar emot honom. Beslutet att
gå ner i dopgraven den 28
april och luta sig tillbaka i
dopvattnet blev en oundviklig
konsekvens.
Tobias Edlund är också lärare
på Bibellinjen. Foto: Liane Edlund.
Påsksabbaten
7 april togs Silvia
Vera in på bekännelse som medlem
i Växjö församling.
Silvia kommer
från Chile och var
tidigare medlem
där i en adventistförsamling.
Juan Vera, som
varit medlem i Stockholms spanska Adventkyrka, blev samma
dag intagen som medlem i Växjö. De båda vigdes i Jönköpings
Adventkyrka 24 februari av pastor Nils-Erik Lundberg, som också
fick hälsa dem välkomna som medlemmar i Växjö Adventkyrka.
Nils-Erik Lundberg
pensionerad pastor i Växjö
Många kvinnor
samlades på
Nyhyttan för
att höra och se
Audrey
Balderstone
predika
samtidigt som
hon gjorde
fantastiska
blomsteruppsättningar.
Läs mer på sidan 6 | Foto: Audrey Andersson.
FÖRSAMLINGSLIV
Växjö får två
två medlemmar och
en ny familj
I princip hela Osby adventistförsamling samlad hemma hos
Anna Wagnell, i mitten.
En liten församling
njuter andlig och
lekamlig spis
I Osby adventistförsamling
samlas man till sabbatsskola i
Hässleholm då och då, senast
en gång i april hos den äldsta
medlemmen – 96-åriga Anna
Wagnell (mitt i bilden).
– Man förvånas hur hon
varje gång vi är där orkar med
att bjuda på mat, berättar
Berit Nilsson. Hon har alltid
hembakat bröd och bullar, nya
slags vegetariska rätter, sallader och efterrätt. Man undrar hur hon orkar med att gå
till affärerna för att handla och
få hem varorna. Det är faktiskt
en bra bit att gå.
Men innan församlingen
njuter av Annas goda hemlagade mat, tar man del av den
andliga.
– Vi är så tacksamma att få
komma tillsammans och uppleva denna gemenskap med
varandra och vår himmelske
Far, avslutar Berit.
Missionären
Härligt påskläger i Slussfors
SMHI:s rapporter för påskhelgen var inte så lysande men
Gud gav oss fina solskensdagar. Det var upplevelserika
skoterturer, roliga aktiviteter
och god stämning bland de
mer än 50 lägerdeltagarna.
Under varje kvällsmöte och på
predikan riktade lägrets talare,
Tim Riesenberger, vår uppmärksamhet till Jesus och hans
Fikapaus på Ryfjället
Talaren Tim och
hans syster Diana
enorma kärlek. Vi fick följa
med i Jesus liv här på jorden
och se hans kamp för vår skull
och hur han därför förstår
och kan hjälpa oss. Tim hade
tagit med sig sin syster, Diana,
och varje morgon berättade
hon något om sitt liv och vad
Gud gjort för henne (hon blev
kristen i mars förra året). På
onsdagskvällen blev podiet
fullt då de flesta gick fram för
att vittna om att Gud hade
talat till dem under veckan. Ett
stort tack till Johannes Axelsson som tolkade och Kristina
som spelade och till alla som
på olika sätt bidrog till att göra
lägret till vad det blev!
Vivanne Carlsson
är pastor i Slussfors Adventkyrka som varje år arrangerar
ett snöigt påskläger
På väg med skoter
MISSIONÄREN nr 6 2007 | FÖRSAMLINGSLIV
Nyhyttevår och Kvinnoforum:
”Ut till landet – ut till fåglarna...”
Den gamla visans uppmaning att njuta
skapelsens under hade många kvinnor
hörsammat helgen den 4-5 maj då Kvinnoforum stämt träff på Nyhyttan. Men det
var nu blommorna och
inte speciellt fågelsången
man kom för.
Audrey Balderstone
från Watford i England
är verkligen en engelsk
blomsterexpert i att bygga
upp stora dekorationer
– något hon lärde sig
genom att smycka sin
hemförsamlings kyrka
genom många år – varje
sabbat. Med koffertarna fyllda av ömt
inpackade skönheter från Covent Garden
market, gjorde hon mer än att visa sin
kreativitet.
Med sin imponerande kunskap om de
olika blommornas karaktär byggde hon
också upp vår förståelse av Skaparens
mångfald och gav oss nya glimtar av Gud.
Visste du att en nejlika öppnar sig
om man värmer den med sina händer,
stryker den försiktigt över kronbladen och
andas på den? Eller att irisen – den stolta
och färgstarka – behöver små skarpa
fingerknäpp för att blomma ut? Blommor
är verkligen individer – olika precis som
de människor som vi själva är och de vi
möter.
Audreys djupt andliga förkunnelse
samtidigt som hon byggde upp blomsteruppsatserna, var öppen för alla, och även
vänner till församlingen hade funnit sin
väg hit – och de blev djupt imponerade.
På eftermiddagen fanns seminarier
som mer specifikt riktades till kvinnor:
Carina Larsson höll en mycket uppskattad föreläsning om andaktslivet i barnfamiljen; Karin Wieczorek visade hur Guds
avbild också finns hos Bibelns kvinnogestalter; Cecilia Blomstedt
gav oss mera ’mogna’
kvinnor goda råd om vår
hälsa; och undertecknad
berättade om sitt skrivprojekt som rör svenska
missionärshustrurs brev
hem till Ungdomens Budbärare i åren 1925-1960.
Här möter vi Ester Dahlsten som med sin familj
lämnade Sverige för Kina
1925, Hanna Bergström som med sin
berömde make grundade pionjärstationer
i Kamerun under 1930-talet och många
andra.
Att följa Guds kallelse blev också temat för morgonens bibelstudium då vi
med arkeologins hjälp mötte Sara som
lämnade lyxlivets komfort i Ur för att
resten av livet befinna sig i ett oupphörligt
’scoutläger’, och drottning Hapshesut som
trotsade Egyptens raspolitik och prästmakt
när hon adopterade ett hebreiskt barn
– Mose.
Stort tack till arrangörerna för en
givande och tankeväckande helg – främst
till Audrey Andersson, men också till alla
andra – inte att förglömma ’köksherrarna’
som försåg oss med lekamlig spis. De
vackra blommorna vissnar – men de glimtar av Gud vi fick genom Audrey Balderstones förkunnelse är av evighetsvärde.
Yvonne Johansson Öster
är pr-person i Nyhyttans Adventkyrka.
Foto: Audrey Andersson.
Skänk din aktieutdelning skattefritt till ADRA Sverige
Sedan en tid tillbaka är det tillåtet att
skänka sin utdelning från aktier och aktiefonder skattefritt till välgörande ändamål eller frivilligorganisationer.
Förvaltaren Nordnet har lagt in ADRA
Sverige bland de frivilligorganisationer
som kan ta emot aktieutdelningar skattefritt. Skänker du 100 kronor i aktieutdelning till ADRA Sverige blir det till 143
kronor som ADRA kan använda för att
förändra välden – ett liv i taget.
Har du aktier hos någon annan förvaltare och vill skänka din utdelning till
| MISSIONÄREN nr 6 2007
ADRA, kontakta förvaltaren och framför
ditt önskemål. Adventistsamfundets
ekonomiavdelning kan också svara på
frågor.
Rainer Refsbäck
Bild: nordnet.se
Föreläsningar om sabbaten
väckte intresse både i och
utanför församlingen.
Foto: Rainer Refsbäck.
Mötesserie
om
sabbaten
i Norrköping
Under fem fredagskvällar mellan påsk
och Kristi himmelsfärd bjöd församlingen
in till ”upplevelse & fördjupning” om
sabbaten. En mycket dum tid på året
och i veckan att bjuda in till, men så
här i efterhand över förväntan lyckat.
Mellan 15 och 22 personer i alla åldrar
har kommit varje gång, både medlemmar och besökande.
– Jag ville fördjupa upplevelsen
av sabbaten, säger pastor Rainer som
planerade och stod för föreläsningarna.
Vi är ju sabbatsfirare, men känner kanske inte så mycket till om vad sabbaten
har för betydelse i Bibeln – mer än att
det är lördag och att vi ska vila.
”Det har verkligen varit betydelsefullt och upplyftande” och ”många
aspekter på sabbatsfirandet som vi inte
tänker på” är ett par av kommentarerna
som kommit.
Något av vad föreläsningarna har
gått ut på kan du läsa mer om på sidorna 7-10.
Missionären
GRÄVA I ORDET
Tänk på att hålla sabbatsdagen helig. Sex dagar skall du arbeta
och sköta alla dina sysslor, men den sjunde dagen är Herrens, din
Guds, sabbat. Då skall du inte utföra något arbete, varken du eller
din son eller din dotter, din slav eller din slavinna, din boskap eller
invandraren i dina städer.
Ty på sex dagar gjorde Herren himlen och jorden och havet och
allt vad de rymmer, men på den sjunde dagen vilade han. Därför har
Herren välsignat sabbatsdagen och gjort den till en helig dag.
Sabbaten –
en dag för människan
pastor i Adventkyrkan i Norrköping | [email protected] | Biler: Ingram Publishing
Sabbaten är nästan uteslutande förknippad med skapelsen. Sabbaten är Adams
och Evas första dygn tillsammans med
varandra och tillsammans med Gud.
Det är ett avgörande dygn, Gud och
människa får ett första intryck av varandra. Människan är skapad till Guds
avbild, men det är inte bara fråga om
ett ögonblick i tiden – tanken är att vi
fortsätter imitera Gud. Och sabbaten är
sabbatsvilan påminner mig om att jag
inte är skapad till att vara en maskin
eller slav, utan till Guds avbild – värdefull och älskad som jag är, utan skrammel och prestationer. Sabbatsvilan är
en fantastisk konkretisering av det centrala i den kristna tron: ”rättfärdigjord
av nåd genom tro” (Rom. 11:5; Ef. 2:8;
Heb. 11:6).
Man kan läsa nästa alla texter om
sabbaten i Bibeln och hitta kopplingar
tillbaka till skapelsen – då allt var gott
och relationen med Gud hel och harmonisk – och räddningen – som ställer allt
tillrätta igen. När Jesus botar på sabbaten, så är det en påminnelse om att
världen idag är ofullkomlig, men han är
Skaparen och han kan ställa allt till rätta
igen. Sabbaten påminner oss om att Gud
RAINER REFSBÄCK
Sabbaten ger mig identitet och
mening – skapad till Guds
avbild och till att imitera Gud
det återkommande tillfället i tiden då vi
stämmer av med varandra, synkroniserar och ser till att vi går i samma takt:
”att gå in i Guds vila är att vila ut från sitt
verk, så som Gud vilade från sitt” (Heb.
4:10). I Hesekiel 20:19 är sabbaten ett
tecken som förenar Gud och hans folk,
som påminner oss om vem som är vår
Herre – och vår Herre är han ju ytterst
för att han skapat oss.
I andra hand är sabbaten kopplad till
räddningen. I Bibelns andra version av
de tio budorden är det endast sabbaten
som får en annan motivation. Istället för
att motivera sabbatsvilan med att Gud
vilade på den sjunde dagen i skapelseveckan, motiveras sabbatsvilan med
Israels barns befrielse från slaveriet i
Egypten (5 Mos. 5:15).
av |
V
ad vet vi adventister om sabbaten, egentligen? Säkert massor,
eftersom vi håller den bibliska
sabbaten… eller? Sabbaten
är ett varumärke för vår kyrka och vår
bibeltro som adventister. I många sammanhang gör sabbaten oss unika. Men
när människor frågor oss varför vi firar
sabbaten, vad svarar vi då? Mig händer
det ofta att en stor del av svaret handlar om sabbatens problematiska historia
i den kristna kyrkan och om sabbatens
roll i profetiorna för den sista tiden, alltså ”odjurets märke” (Upp. 14:9). Men för
en tid sedan slog det mig att ”odjurets
märke” inte handlar om sabbaten, utan
om vad vi människor har gjort och gör
istället för att gå in i Guds vila.
Hur beskriver vi sabbaten om den får
stå på egna ben? Hur berättar vi om sabbaten utan att positionera oss och rikta
uppmärksamheten till något som inte är
sabbat? Vad är kärnan i sabbatsfirandet
och som gör sabbaten så viktig i avslutningen av den stora striden?
MISSIONÄREN nr 6 2007 | GRÄVA I ORDET
härskar över allt, trots allt
ont och sjukt omkring oss.
Sabbaten pekar fram mot
räddningens fullbordan,
då allt skapas på nytt igen
och vi blir förvandlade:
”Så har Guds folk alltjämt
en sabbat att vänta” (Heb.
4:9).
framgång är annorlunda.
”Herren skall strida för er,
och ni skall vara tysta!”
(2 Mos 14:14). Det är i
stillheten och i vilan vi
inser vem som ger oss
framgång. ”Vänd om och
var stilla, då kan ni räddas, genom lugn och til�lit vinner ni styrka” (Jes
30:15).
Sabbaten låter oss höra
Guds hjärtrytm, den rytm
vi är skapade för. Men
skapelsen pekar också på
andra aspekter av livet
som ger oss hälsa. En skapelsevänlig kost (1 Mos.
1:29) och hälsosamma relationer och trygga familjer har sin utgångspunkt
i skapelsen (1 Mos. 2:1824). Sabbaten ger oss ett
rum i tiden att njuta av
god mat och kärleksfulla
relationer.
Sabbaten ger mig
perspektiv och balans
i livet, ett liv i takt
med Guds hjärtslag
Vi har redan konstaterat
att sabbaten visar oss att
vi som Guds avbilder är
skapade till att imitera
honom. Det är inte bara i
förhållande till vår identitet och våra mål i livet som
det är något bra för oss.
Att imitera Gud är också
något gott för oss som de
biologiska och andliga
varelser vi är skapade att
vara. Det materiella och
kroppsliga som Gud ägnade sex skapelsedagar åt
att göra, är något gott och
ju närmare den sjunde dagen vi kommer i skapelseveckan, desto godare
tycks det bli. När människan skapats läser vi inte
bara att det var gott: ”Gud
såg att allt som han hade
gjort var mycket gott” (1
Mos. 1:31). Arbete är gott
– ”sex dagar skall du arbeta och sköta alla dina
sysslor” (2 Mos. 20:9). Att
Gud sedan befaller oss att
lägga ner arbetet och prestationerna den sjunde
dagen nedvärderar inte
arbetet, utan sätter det i
perspektiv.
Vårt mänskliga förhållande till arbete och
prestationer är ganska
talande. Vi arbetar och
sliter hårt och ser ledighet
– om vi ens kommer ihåg
att vara lediga – som en
möjlighet att återhämta
krafterna för att arbeta
ännu hårdare. Vi vill nå
resultat, vi vill duga och
beundras.
Bibelns recept på
| MISSIONÄREN nr 6 2007
Sabbaten ger oss vila
från våra egna gärningar och tid för
Guds gärningar
Sabbaten har i den
judiska traditionen
flera olika bilder,
bl.a. bilden av en
brud eller en
drottning. I Uppenbarelseboken representerar bruden Guds
folk på väg mot sin
himmelska och eviga
tillvaro, tillsammans
med Lammet. Sabbaten
är en försmak av Guds
eviga rike, en påminnelse om det Gud en
gång skapade och det
han ska återskapa -på jorden och i människan.
Jesus säger: ”jag har inte
kommit ner från himlen
för att göra vad jag själv
vill utan för att göra hans
vilja som har sänt mig”
(Joh. 6:38). Detta är en
tanke som genomsyrar
hela Jesus liv. Som Jesus
lärjungar är det en tanke
även för oss. Tanken är på
ett speciellt sätt också förknippad med sabbaten,
genom ett av Jesus sabbatsunder. Många kristna frågar sig varför Jesus
aldrig i ord bekräftar och
inskärper sabbatsbudet,
som han gör med de övriga budorden – vilket
blir en ursäkt att strunta
i den bibliska sabbaten.
Istället för en muntlig
bekännelse visar Jesus
genom sju (!) sabbatsunder hur viktig sabbaten är
och vad Skaparens avsikt
var när sabbaten gavs till
människan.
Vid ett tillfälle motiverar Jesus sitt sabbatsunder på följande vis:
i Nya testamentet är Matteus ev. 11:2830: ”Kom till mig, alla ni som är tyngda av
bördor; jag skall skänka er vila. Ta på er
mitt ok och lär av mig, som har ett milt och
ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er
själ. Mitt ok är skonsamt och min börda är
lätt.” Det är inte så att vi är befriade från
ok och bördor i sabbatsvilan, men istället
för att släpa på våra egna delar vi bördorna och oket med Jesus.
Däremot får vi för vår egen del, för vår
egen räddning, vila helt och fullt i Herrens
gärningar och nåd för oss, vilket är budskapet i sabbatspsalmen, Psaltaren 92.
Sabbaten påminner om vårt ansvar
för skapelsen och är samtidigt ett
löfte om en ny skapelse
Att göra Guds gärningar på sabbaten i
Jesus efterföljd handlar ju om att hjälpa
människor som är i
nöd, tyngda av sorger och bekymmer
av olika slag och som
lider och undrar var
Gud finns någonstans
i deras mörker. Sabbaten är en dag då vi
tar särskilt ansvar för
andra än oss själva
– både djur
och
Kom, min
käre vän,
kom för att
möta bruden.
Låt oss
välkomna
Sabbatens
närvaro.
människor.
”Sex
dagar skall du arbeta,
men den sjunde dagen skall
du upphöra med arbetet, så
att din oxe och åsna får vila
och slavkvinnans son och invandraren får hämta krafter”
(2 Mos. 23:12).
Men det är också en dag då vi låter
marken och jorden och allt skapat vila
och återhämta sig. Nu lever vi kanske
inte alla direkt av jordbruket och av djuren, men tanken som förmedlas i sabbats-
budet – och i förlängningen också av
sabbatsåret och jubelåret (se 2 Mos.
23:10f; 3 Mos. 25:1-7 och 8-22) – påminner oss om vårt ansvar för och vår
relation till skapelsen omkring oss.
Mose varnade Israels barn för en kommande katastrof: ”Då skall landet få
gottgörelse för sina sabbater, så länge
det ligger öde och ni är i era fienders
land. Då skall landet ha sabbatsvila
och ta igen sina uteblivna sabbater” (3
Mos. 26:33-46; 2 Krön. 36:21). Precis
som Guds folk såg en katastrof komma
över dem när Babylon invaderade landet nästan tusen år senare, ser också
människor idag hur miljöförstörelsen
tornar upp som ett enormt klimathot
över oss. Precis som ”sabbaten blev till
för människan och inte människan för
sabbaten” (Mark. 2:27), så har människan i skapelseordningen blivit till
för jorden och inte jorden för människan. Vi är inte satta att missbruka
jorden, utan att förvalta och ta hand
om den. Sabbatsvilan den sjunde dagen hejdar oss i vår framfart att lägga
jorden under oss och härska över den
på ett oansvarigt sätt (1 Mos. 1:28).
Man hör ibland sabbatsfirande adventister som slår ansvaret för miljön
ifrån sig och säger att ju snabbare miljön förstörs, desto snabbare kommer
Jesus tillbaka. Jag får också erkänna
att jag själv tänkt tanken och jag är
inte heller någon förebild
när det gäller miljöansvar. Samtidigt kal�lar den första av de tre
änglarna alla människor
att ”tillbe honom som har
skapat himlen och jorden
och havet och vattenkällorna” (Upp. 14:7) och de tjugofyra äldste lovprisar Gud för
hans rättvisa dom som belönar
de heliga, men ”förgör dem som
förgör jorden” (Upp. 11:18).
Man kan inte tillbe Skaparen
och samtidigt förstöra det han skapat – även om vi ser och vet vartåt
det lutar med skapelsen och att vi fått
löfte om en ”ny himmel och en ny jord”
(Upp. 21:1). Om vi inte kan ta vårt ansvar för det förgängliga här, hur ska vi
då kunna ta ansvar för den eviga världen?
När vi tar hand om det vi har här,
gör vi det med den nya skapelsen i
åtanke. Den moderna miljörörelsen
och klimatforskarna värnar om miljön utifrån en etik som inte räknar
med Skaparen – det är en hopplös utMISSIONÄREN nr 6 2007 | GRÄVA I ORDET
Kanske den viktigaste sabbatstexten
”Medan dagen varar måste vi göra hans
gärningar som har sänt mig. Natten kommer, då ingen kan arbeta. Så länge jag är
i världen är jag världens ljus” (Joh. 9:4,
5). Många gånger tolkar vi Jesus ord här
bara i ett större perspektiv, eskatologiskt
– att dagen endast syftar på Jesus liv på
jorden, eller på den tid vi har fram till
hans återkomst innan nådens tid är över.
Men orden kan också förstås i sitt sammanhang. Sabbaten är en dag då människan och Gud på ett plan byter roller,
människan gör praktik hos Gud. ”Att gå
in i Guds vila är att vila ut från sitt verk, så
som Gud vilade från sitt” (Heb. 4:10), förutsätter på något plan att Gud och människa har lite olika verk att vila ut från.
Människan vilar från sitt arbete och sina
sysslor, och Gud från sitt. Undret med
mannat i öknen visar hur Gud tar ansvar
för våra dagliga behov under sabbaten,
de som vi kämpar
och sysslar med under veckan (se 2 Mos.
16). Människan kan
då helt fokusera på
att ”göra hans gärningar” som sände
Jesus hit till jorden.
När Jesus vandrar
här på jorden visar
han hur det ska gå
till, han är vårt ljus.
Hänger du med?
Det blir ännu bättre.
I Jesus är vi nya skapelser – ytterligare
en anledning att
fira sabbaten som en
minnesdag. ”Vi är
hans verk, skapade
genom Kristus Jesus till att göra de
goda gärningar
som Gud från
början har bestämt oss till”
(Ef. 2:10).
Jesus
bröt aldrig mot
sabbatsbudet, han bröt
mot de människobud som
dolde sabbaten och bekräftade på
så sätt sabbatens betydelse. Han visar att
det inte alltid är ”arbetet” eller ”sysslorna” i sig själva som är rätt eller fel på sabbaten, utan motiven. Vissa sabbater, när
människors behov omkring oss är stora,
kanske vi får ”arbeta” riktigt hårt – men
vi gör det med rätt motiv.
GRÄVA I ORDET
gångspunkt eftersom vi inte kan stoppa
klimathotet och rädda världen på egen
hand. Som kristna värnar vi om miljön
som en del av vår gudstjänst och tillbedjan, med längtan efter en ny skapelse att
ta hand ”där rättfärdighet bor” (2 Pet.
3:13).
det finns en annan tid utanför vår. En tid
som väntar på oss, en vila som återstår
för Guds folk. Ibland möter också vi
motstånd när vi i vår vardag behöver
göra tvärt emot vad som förväntas av
oss. I vår framgångsrika tid,
där prestation
Sabbaten är tid värd att
kämpa för, Jesus
gjorde det med livet
som insats
Vi har redan nämnt Jesus sju
sabbatsunder i evangelierna (du
hittar dem i Mark 1:21-24, 29-34,
Mark. 3:1-6 (Matt. 12:9-14; Luk.
6:6-11), Luk. 13:10-17 och Luk.14:16, Joh. 5:1-18 och Joh. 9:1-16). När
vi läser om dessa ser vi att Jesus möts
av väldigt starka reaktioner från dem
som försöker bevara traditionen. Jesus möter starka reaktioner för annat
också, som när han förlåter människor
deras synder – fariséerna och de skriftlärda menade att endast Gud kunde
göra det, så vem menar sig Jesus vara?
Det väcker irriterande misstankar. När
Jesus tar mod till sig och talar rent ut
om vem han är och säger ”jag är den
jag är” – som på hebreiska /arameiska
direkt hänvisar till Guds namn, då höjs
temperaturen något. I Johannes ev. 8,
efter att han förlåtit kvinnan som tagits
på bar gärning för äktenskapsbrott, läser vi om ett sådant tillfälle. ”Men ingen
grep honom, hans stund hade ännu inte
kommit” (v. 20) är så långt det går. Trots
att han talade om sig själv, ”förstod [de]
inte att han talade till dem om Fadern” (v.
27). Han kom undan.
Men när Jesus säger att han är Herre
över sabbaten och botar sjuka på sabbaten, då rinner bägaren över. ”De blev
utom sig och började tala med varandra
om vad de skulle göra med Jesus” (Luk.
6:11). Matteus uttrycker sig starkare:
”Fariseerna gick då ut och överlade om
hur de skulle röja Jesus ur vägen” (12:14).
Jesus gör Guds gärningar medan det är
sabbatsdag och kan inte vänta till kvällen, och han gör det med risk för sitt liv.
Ändå säger en del att det inte spelar
någon roll vilken dag man väljer att fira
sabbat. Jesus kunde ha valt en annan
dag, men istället tar han tillbaka sin
egen dag, den som han är Herre över
– den dag som bär så många välsignelser och helighet från skapelsens begynnelse ända in i den nya jorden (1 Mos.
2:3). Han försvarar bron som reser sig
över stressen och förvirringen in i Guds
vila och räddning, påminnelsen om att
10 | MISSIONÄREN nr 6 2007
och arbets-
f ör m åg a
räknas, är det inte helt lätt att värja sig
och vara lat en dag. Vi har svårt att vakta
den tid vi vill sätta av för familjen, för
oss själva, för att bara njuta av allt Gud
ger oss – så många måsten och plikter
tränger sig på. Visst, enligt arbetstidsdirektivet har vi rätt till en sammanhållen
veckovila på minst 36 timmar (lite mer
än sabbatbudet ger oss). Men vad gör vi
människor med dessa timmar? Vi konsumerar och stressar på handelsmarknaden eller i upplevelsesektorn. Sabbatsvilan är inte självklar, inte ens hos
oss stolt sabbatsfirande adventister. Vi
måste vaka över vår sabbatsvila, ta strid
för den ibland. Sabbatsbuden inleds med
några tänkvärda ord: ”Tänk på att hålla
sabbatsdagen helig…” (2 Mos. 20:8) och
”Var noga med att hålla sabbatsdagen
helig…” (5 Mos. 5:12).
Varför så mycket fokus på sabbaten,
är inte alla andra Guds bud lika viktiga?
Många retar sig säkert på att sabbaten
får sån stor betydelse hos oss adventister särskilt i tolkningen av Uppenbarelseboken – där sabbaten inte ens nämns
vid namn. Men tittar man på Gamla testamentets framställning, så har sabbaten även där en mer framträdande roll
än de andra buden.
Sabbaten blir en sammanfattning av de
övriga buden, håller man sig till sabbaten är det inte troligt att man struntar i
de övriga buden som är mer logiska och
lätta att motivera. Det ligger i människans självbevarelsedrift att inte döda.
Men vi hamnar i en konflikt när det gäller sabbatsbudet: ska vi vila fastän vi
inte är trötta eller ska vi jaga vidare efter bekräftelse i arbete och framgångar?
Vilket främjar vårt liv mest? Den konflikten handlar egentligen om var vi står
i relationen med Skaparen.
Eftersom Uppenbarelseboken hämtar sina symboler från just Gamla testamentet är det inte konstigt att sabbaten
också skymtar fram i skuggorna av odjuret och dess framfart över jorden. ”Håll
mina sabbater heliga” säger Herren. ”De
skall vara ett tecken som förenar mig och
er, så att ni inser att jag är Herren, er
Gud” (Hes. 20:19). Det är något annat
än det märke som förenar odjuret och de
orättfärdiga.
Eftersom sabbaten spelade en roll i den
strid som Jesus utkämpade på jorden,
kan vi bara vänta oss att den spelar en
roll i den stora striden också i vår tid och
våra liv. Vi utkämpar striden genom att
göra hans gärningar som sänder oss ut i
världen. Jag hör inget vapenskrammel,
bara en stilla inbjudan: ”Kom till mig,
alla ni som är tyngda av bördor; jag skall
skänka er vila…” ”Låt oss därför göra allt
vi kan för att komma in i den vilan” (Heb.
4:11)
Rainer Refsbäck är pastor i Norrköpings
Adventkyrka. Artikeln är en sammanfattning
av fem föreläsningar. Mycket har därför utelämnats. På www.adventist.se finner du sabbatstraditioner som kan förhöja sabbatsfirandet i
din familj.
EKEBYHOLMSSKOLAN
Årets höjdpunkt för Ekebyholmsskolan
inföll på Vejlefjordsskolan i Danmark,
helgen den 19-23 april. Det skulle bli
en helg full av sång och volleyboll. Alla
hade längtat i över ett år till att få samlas i Danmark och träffa nya eller gamla
vänner. Så alla var i tid, tidigt på torsdag
morgon.
Först åkte den tidiga och bästa bussen, som skulle komma fram innan 9:
orna och 1:orna (de hade prov den dagen). Resan gick ”fort”, vi kollade på film
och skojade ända ner till Danmark. Vid
ett tillfälle blev sovande människor på
bussen offer för Berekets bus. Det blev
också en liten tre timmars paus på Burger King, för vi blev tvungna att byta
bussens generator utanför Helsingborg.
Burger King tjänade mycket på oss under
de tre timmarna.
När vi äntligen kom fram till Vejlefjordsskolan var den andra bussen redan
där! Men det var bra för då fick vi ett riktigt varmt ”välkommen” av 9:an och 1:an.
Efter att vi hade sovit lite så fick vi
sjunga hela dagen! Det var roligt att
sjunga med främmande människor och
se på de duktiga körledarna från varje
land. På kvällen hade vi en konsert där
alla länderna uppträdde. Det var väl uppskattat.
Efter att vi borstat tänderna med några norrmän och finnar så gick vi och la
sig, förväntansfulla inför nästa dag!
Liksom första dagen sjöng vi, men den
här gången var det två konserter!
Så fort sista konserten var klar, gjordes konserthallen om till gympasal! Vi
var alla trötta men spänningen var hög!
Skulle de svenska tjejerna klara att ta
guld fjärde året i rad? Skulle de finska
killarna ta revansch på norrmännen och
vinna tillbaka sitt guld? Skulle publiken
orka heja på sitt land?!
Efter att vi hade hejat våra röster hesa,
försökte vi vara lite sociala med de andra
länderna, men de snälla vakterna bad oss
att gå till sängs.
Nästa morgon kändes det i kroppen
att man inte hade vilat tillräckligt, men
det var härligt! Så fort vi hade ätit den
goda frukosten så
piggnade vi till och
satte igång med
volleybollen igen.
Sverige gjorde
sitt bästa och att
det är det enda som
räknas. Det spelar ingen roll att vi
kom på tredje plats,
både tjejerna och
killarna. Vi kommer
att ta revansch nästa år när det är på
hemmaplan!
Kvällen slutade
med prisutdelning
(det gjorde inget
att de svenska tjejerna hade glömt
pokalen). Det hela
slutade halv ett och
alla som var sociala
efter det, var sociala, och de som ville
lägga sig, gick och lade sig.
Tidigt nästa morgon åkte vi hem och
redan på Göteborgsfärjan började vi
längta till nästa års SDA Cup i volleyboll.
Kristine Lisle och Stina Thorn är elever på
Ekebyholmsskolan och skriver i Missionären
som en del av ett skolprojekt
Nyheter i
Bibellinjen
nästa år
Bibellinjen på Ekebyholmsskolan är i full
gång med planeringen för nya studenter
under nästa läsår. Höstens kursmoduler
är både teoretiska och praktiska. Här
sammanfattas kursplanen i korthet:
I en två veckors ”Bibelintensiv” går
man igenom en mängd grundläggande
bibelstudier. I ”Försvar av kristen tro”
diskuteras kristen tro i kontrast med
populära åsikter i samhället. Med utgångspunkt i Moseböckerna studeras
”Centrala bibliska teman” i ljuset av Jesus
som den yttersta uppenbarelsen av Guds
vilja. Det blir evangelisation både personlig och i grupp, teoretiskt och praktiskt, med mål att starta en ny församling. ”Personlig andlighet” är en modul
där man lär sig mer om viktiga övningar
för en kristen: bön, fasta, bibelavsnitt
utantill, att föra en andlig journal och
personligt bibelstudium. Det blir också
en modul om Jesus och evangelierna
med fokus på hans undervisning och en
om Daniels bok.
Nytt för våren 2008 är att Bibellinjen
får tillgång till olika talare och lärare
som ger en intensiv undervisning i olika
ämnen under längre veckoslut. Till dessa
intensivkurser kan vem som helst i församlingarna söka och delta i. Mer om
detta kommer att meddelas senare.
Alla är välkomna att läsa en termin
eller ett helt läsår på Bibellinjen – det
blir ett år av tjänst och fördjupning som
du inte kommer att ångra. Se ytterligare
information i Bibellinjens annons i detta
nummer.
Missionären
MISSIONÄREN nr 6 2007 | 11
Körfestival och
SDA Cup i Danmark
GOD JORD
Andlighet i 2000-talet
Själssökande tider
I
ett berömt citat hävdar Voltaire:
”Om Gud inte hade funnits, hade det
varit nödvändigt att uppfinna honom”. Idag repeteras Voltaires uttalande
av nutida filosofer och vetenskapsmän i
försök att förstå människans behov av
mening, övertygelse och en övernaturlig
Gud. Inom socialvetenskapen har man
beskrivit den osläckbara längtan efter
det mystiska som en ”andlighetsrevolution”. Andra kallar det för vetenskapens
”tredje våg”. Det rådande intresset visar
att vi lever i en själssökande tid.
Med detta aldrig tidigare skådade
intresset för andlighet kan vi lockas tro
att det är ute att vara skeptiker och
inne att vara troende igen.
Men scenariot är mycket mer sammansatt
än det först kan
tyckas. Som ett
trossamfund är vi
fast beslutade att
sprida det eviga
evangeliet genom
att tjäna män-
12 | MISSIONÄREN nr 6 2007
niskor med hälsovård, utbildning och
goda gärningar, men vi behöver ta ett
genomtänkt ställningstagande i relation
till detta moderna fenomen.
Andlighet: varför söker
människor efter det?
Med den hastighet som de sociala, politiska och religiösa sfärerna förändras
skapas en hel del global och personlig
osäkerhet. Ovisshet, misstro och djupt
rotad oro för vart vi är på väg och vem
som egentligen styr utvecklingen, bidrar starkt till en allmän ängslan. Med
ett skadat förtroende för religiösa ledare
minskar också anslutningen till många
av de religiösa traditionerna. Istället för
att gå i kyrkan vänder sig människor
till den växande självhjälpsmarknaden,
kropp och ande festivaler och New Age
andligheter.
Ett annat skäl till det nya intresset
för andlighet är upptäckten att materialismen inte ger oss trygghet och lycka.
Martin Seligman, tidigare ordförande
för det amerikanska psykologförbundet, pekar på detta i sin bok Authentic
Happiness när han säger att ”massor av
människor som befinner sig mitt i stora
rikedomar är rika men utan mål, fyllda
av tvivel om allt och andligt svältande.”
Philip Cushman, en annan amerikansk psykolog, menar att vårt rika och
individualistiska samhälle har konstruerat ett jag som i grunden är en besvikelse, även för sig själv. Alltför
länge har det försökt
stilla sina behov genom
konsumtion, kändisskap och självutvecklande metoder. Som
en följd har den moderna livsstilen skapat ”det tomma jaget”, berövat gemenskap, tradition och
andlig mening. Den
australiensiske epidemiologen Richard Eckersley
sammanfattar människans
andliga dilemma i boken Well & Good
på följande sätt: ”Att fylla ett tomt jag är
en dålig ersättning för den mening som
kommer av djupa och varaktiga personliga, sociala och andliga band. Som ett
resultat inser vårt samhälle att det har
kört på tom tank och försöker återupptäcka en djupare andlig tröst.”
Denna andliga tomhet har lett till
eskalerande utbrott av hjälplöshet, depressioner, beroenden, självmord och
personligt lidande. Många sekulära
terapeuter kan påvisa hur trängande
dessa problem är, men erkänner också
att de inte vet hur de ska ta itu med dem.
De flesta alternativa andliga vägar som
populariseras i media leder bara till
självcentrerade metoder som tycks öka
den existentiella tomheten istället för
att lösa den. Det är ett bekymmer att
även en del adventister tycks falla offer
för andliga metoder som lovar självupptäckt, tillväxt och självförverkligande.
Jag tänker på den lyckligt gifte mannen
som tog examen vid en adventisthögskola och som tackade ja till att delta i
en buddistisk självkännedomsretreat.
Efter den helgen kom han fram till att
hans andliga liv var alltför restriktivt
och hindrade honom från att upptäcka
sig själv och växa. Efter månader av studier i tibetansk buddism, förlorade han
så småningom intresset för Bibeln, församlingen och Ellen Whites böcker och
gjorde istället rum för upplysta filosofers visheter. Efter en tid var även hans
äktenskap och hans små barn ett hinder
i vägen för hans andliga växt och självupptäckt. Separation och skilsmässa
från hans djupt troende kristna hustru
blev den bästa lösningen. När jag idag
talar med honom är det uppenbart att
Frälsaren från hans ungdom bara har
blivit en av många vishetslärare i historien.
Andlighet: Vad betyder det?
Begreppet ”andlighet” och ”religion” ses
av många som synonymer. Men av de
två, har andlighet blivit mer kulturellt
Illustrationer baserad på foton från Ingram Publishing.
Andlighet och hälsa
Samtidigt med det växande intresset för
andlighet har vi sett ett överflöd av vetenskapliga undersökningar som visar
på fördelarna med en religiös och andlig
livsstil. Den mesta av forskningen har
skett i relation till traditionella religiösa
företeelser inom erkända trosriktningar. Sjundedagsadventister har varit en
grupp som uppmärksammats med intresse för att illustrera de positiva banden mellan religion, andlighet, hälsa
och välmående.
Det råder en allmän enighet om att de
som lever ett aktivt religiöst liv i överlag
har en bättre fysisk och psykisk hälsa.
Ett andligt liv förbättrar immunsystemets funktioner, hjälper oss att bli friska
från sjukdomar, minskar dödligheten
och leder till ökad lycka och en mer positiv syn på livet. Det är också intressant
att notera att ett växande antal författare av olika trosriktningar upptäcker
hälsofördelarna med sabbatsvilan.
Wayne Muller skriver i sin bok Sabbath:
Finding Rest, Renewal, and Delight in
Our Busy Lives (Sabbaten: att finna vila,
återhämtning och njutning i våra stressade liv): ”Hur kunde vi gå så förlorade
i en värld som är så präglad av strävan
och vinningslystnad och på något sätt
ändå berövas glädjen och njutningen?
Jag föreslår att det är följande: Vi har
glömt sabbaten. Sabbatsvilan är ett lev-
Andlighet från
ett kristet perspektiv
Flera grundläggande skillnader finns
mellan kristen andlighet och de moderna andligheterna. Den viktigaste skillnaden är att kristen andlighet är Gudcentrerad (teocentrisk) och inte människocentrerad (antropocentrisk).
För en kristen är Gud den yttersta
verkligheten och i honom har människan sin början, sitt mål, sin trygghet
och mening. Flera bibliska principer gör
kristen andlighet unik och visar på dess
trovärdighet.
Till att börja med visar Ps. 8:5 att
Gud skapade människan ”nästan till en
gud”. En del hebreiska handskrifter uttrycker detta än tydligare och kan översättas som att människan skapades ”lite
lägre än Gud [Elohim].” Första Moseboken, boken om ursprunget, visar i sin
kronologiska berättelse om skapelsen
att människan kröner skapelseverket.
Guds Ande inspirerade långt senare
tanken att Gud hade för avsikt att
utöka den himmelska släkten
genom att skapa människan, så
att ”den mänskliga familjen, efter prövningen, kunde bli en
del av den himmelska familjen” (Ellen White, brev
91, 1900). Detta var och är
vårt mål.
Dessutom, genom hela
Bibeln, understryks människans särskilda relation
till Gud. Att förstå denna
relation har mäktiga följder
för människans andlighet.
Människan ses som helt unik
i jämförelse med alla Guds skapelser, därför att ”Gud skapade
människan till sin avbild”. Den
gudomliga avbilden ger oss en
särskild status som rationella,
emotionella och moraliska varelser med en vilja och frihet att välja.
Viktigast är ändå att precis som
Gud är ande, har också människan
som är skapad till Guds avbild ärvt
en andlig natur. Även om vår kropp
är gjord av jordens naturliga element
och vår fysiska existens liknar alla an-
dra skapade varelsers, reflekterar vårt
sinne och vår andliga förmåga likhet
med Gud. Detta utgör en grundläggande sanning som är nödvändig för att
förstå människans andlighet. En meningsfull andlig tillvaro är bara möjlig
i sammanhanget av en nära och återupprättad relation med Gud, att vi känner vår Skapare, ”den ende sanne Guden,
och honom som du har sänt, Jesus Kristus” (Joh. 17:3). All slags andlighet som
förnekar människans beroende av Gud
motsätter sig den kristna synen och är
inte i harmoni med Bibeln. Hellre än att
självförverkliga det som är mänskligt,
försöker Guds Ande ständigt återuppliva, helga och lyfta upp människan till
en högre form av tillvaro (Rom. 8:8-10).
Genom Guds Andes arbete i människors
liv återupprättas och stärks relationen
med Gud (Rom. 14-16).
En annan särskiljande kvalitet hos
kristen andlighet är att den framstår
som en dynamisk andlighet, som kommer till uttryck i tjänst för andra, i att
bota de sjuka, klä de nakna och ge mat
till de hungriga (Matt. 25:31-46). Den
utmärker sig med Andens frukt, som
är kärlek, glädje, frid, tålamod, godhet,
trofasthet, ödmjukhet och självbehärskning (Gal. 5:22, 23). Det är inte en självcentrerad andlighet som fokuserar på en
”djup känsla av jaget”, aura och energifält, enslighet och isolering från
världen.
MISSIONÄREN nr 6 2007 | 13
GOD JORD
nadssätt som påminner oss om vilka vi
är, varifrån vi kommer och erbjuder oss
att smaka på andens och evighetens gåvor.” Jag uppmuntras att dela med mig
av sabbatens goda nyheter, inte bara
av teologiska orsaker utan också för de
praktiska hälsofördelar den ger till dem
som praktiserar sabbatshelgden.
av | MAREK JANTOS | föreläsare vid Adelaides universiteti Australien
rätt. Andlighet används dock fortfarande främst i sammanhang om en religiös
erfarenhet och syftar på en människas
personliga sökande efter hopp, mål och
yttersta mening med livet. Religion å andra sidan handlar om läror och livsstil i
en troendegemenskap, vilken som helst.
Medan de flesta människor ser sig själva
som andliga och religiösa, finns det dem
som föredrar att ses som andliga, men
inte religiösa.
När New Age filosofierna fick vind
i seglen blev begreppen ”andlig” och
”andlighet” luddiga och syftar numera
allt oftare på saker som också är vagt
religiösa eller helt och hållet sekulära.
Inom konsten talar man om färger, målningar och skulpturer som om de hade
andliga attribut. Matälskare beskriver
kulinariska delikatesser som gudomliga
och innehållande andliga smakförnimmelser. Dyra kosmetikaprodukter marknadsförs som om de förlänger livet både
fysiskt och andligt. New Ageböcker och
tidskrifter lovar upplysning, helande
och sinnesomvälvande äventyr. Förvirrande? Det kan det vara.
GOD JORD
Eftersom den får sin kraft från Guds
Ande är kristen andlighet unik, meningsfull och relevant i varje tid och
generation. Den största utmaningen
för oss adventister är att gestalta denna
slags autentiska andlighet (Kol. 2:6-10;
Fil. 2:1-15) på ett sätt som drar människor till den enda källan av andlig kraft
och hjälp som kan tillfredsställa själens
längtan (Joh. 4:14).
Är vi skapade för andlighet?
Nyhetsrubriker talar om vetenskapliga
rön som visar att människor är ”konstruerade för andlighet.” Forskarna frågar
sig: Skapade Gud hjärnan, eller skapade
hjärnan Gud? Dessa fascinerande upptäckter har skapat en ny vetenskaplig
gren som kallas ”neuroteologi”.
Målet för denna nya vetenskap är att
identifiera specifika kopplingar i hjärnan som aktiveras av religiösa och andliga upplevelser. En av neuroteologins
framträdande forskare är Andrew Newberg, som skrivit boken Why God Won’t
Go Away (Varför Gud inte försvinner).
Med hjälp av medicinsk avbildningsteknologi har han forskat på hjärnans
aktivitet hos mediterande buddistmunkar och bedjande franciskannunnor.
Newberg har försökt observera vad som
händer i hjärnan när de som mediterar
och ber når ”högsta transcendens”, eller
vad man tror är ”mötet med det gudomliga”. När höjdpunkten av andlig intensitet nås drar försökspersonen i ett snöre
och Newberg injicerar ett kontrastmedel i vänster arm så att de biologiska
förändringarna i hjärnan kan ses på en
bildskärm.
Genom att identifiera platser i hjärnan som aktiveras av meditation och
bön, skulle forskare kunna finna den
biologiska basen för religiösa upplevelser och på så sätt kunna hjälpa både troende och icke-troende att uppleva det
andliga. Om den andliga upplevelsen
kan genereras med naturliga, vetenskapligt framtagna metoder, så behöver
man så klart inte längre inkludera Gud
i processen. För forskare som Newberg
har inte den andliga erfarenheten något
med tro eller religiösa föreställningar
att göra. Tro är bara ett uttryck för den
förmåga som utvecklats i hjärnan och
psyket och som uppfinner myter som
lugnar människans existentiella rädslor
och öka chansen för mänskligheten att
överleva.
Hjärnans kartläggning har gett oss
ovärderliga kunskaper om relationen
14 | MISSIONÄREN nr 6 2007
mellan hjärnan och psyket. Men långt
innan vetenskapen började mäta de
elektriska signalerna i hjärnan hade adventisterna välsignats med inspirerade
skrifter som bekräftar att ”hjärnans nerver som kommunicerar med hela kroppens system är den enda kanal genom
vilken himlen kan kommunicera med
människan” (Testimonies for the Church,
band 2, sidan 347). Gud inte bara kommunicerar genom hjärnan och det medvetna sinnet, hans kommunikation görs
möjlig genom en hälsosam relation mellan hjärnan, psyket och kroppen.
Föreställningen inom neuroteologin om att hjärnan ensam är källan till
våra andliga upplevelser står i motsats
till den kristna förståelsen av andlighet.
Kristen andlighet kan inte reduceras till
en ”gudsfläck” i hjärnan, utan är ett holistiskt företag som får oss att ta hand
om och vårda allt det Gud har gett oss att
förvalta – vår kropp, vårt sinne och vår
själ och gör det möjligt för Guds Ande att
bo och verka i oss.
Är modern andlighet
antireligiös?
Alternativa andliga inriktningar rider
ofta på den antireligiösa vågen för att nå
ut med sina idéer. En del avfärdar öppet
den bibliska betoningen på Gud, tro och
räddning.
Sekulär humanism och den fram-
växande rörelsen av positiv psykologi
är också kritiska till en trosbaserad och
Gudcentrerad andlighet. Martin Seligman skriver i sin bok Authentic Happiness: ”Den positiva psykologin visar på
en sekulär väg till fulländade mål och
gudomlig mening, och – vilket är förvånande – en gud som inte är övernaturlig.” Alla trosriktningar, enligt Seligman, som hänför kvaliteter som kärlek,
visdom, rättvisa, självbehärskning och
andlighet till en övernaturlig källa och
som beskriver den mänskliga naturen
som smittad av arvsynden representerar
en ”genomrutten dogm”. Seligman medger öppet att ”finns det någon doktrin
som denna bok [Authentic Happiness]
försöker kasta omkull, så är det denna.”
Genom att hänföra de mest ädla kvaliteterna till människan, vänder modern
andlighet fokus bort från Gud som källan till all godhet till en vag och odefinierbar inre källa hos människan.
Slutsats
Det finns flera bibliska principer som vi
måste komma ihåg. Den främsta är att
äkta andlighet har sitt ursprung hos Gud
och förmedlas genom hans helige Ande.
För att finna mening i livet och uppleva
en nära relation med Gud borde vara vår
första och viktigaste prioritet. Orden i
Joh. 17:3 uttrycker det så väl: ”Och detta
är det eviga livet: att de känner dig, den
ende sanne Guden, och honom som du
har sänt, Jesus Kristus.” Bibeln gör det
klart att självcentrering är roten till all
synd. Att centrera sitt andliga liv på sig
själv och ett mänskligt självförverkligande – oavsett vad som utlovas – leder
oss bort från en relation med Gud och
skadar även våra relationer med familj,
trossyskon och samhället.
Som sjundedagsadventister kan vi
dela med till världen en osjälvisk, levande och dynamisk andlighet. Vi kan
visa sökande själar till den sanna andliga upplysning som endast finns i Jesus, världens enda Ljus (Joh. 3:16-21).
Gud säger: ”Kom till mig, så får ni leva!”
(Amos 5:4). Han är svaret på det själssökande som världen gör idag.
Marek Jantos är besökande föreläsare
vid psykologfakultet vid Adelaides universitet och oavlönad ledare för hälsoavdelningen i Adventistsamfundets Sydaustraliensiska konferens. Han arrangerar
också kongresser kring andlighet och
hälsa. Se www.spiritualityhealth.org.au.
Varför är du kristen? För att du växt upp i en
kristen familj? För att det är sant? För att du
älskar Jesus? Det finns säkert många svar på
frågan, men man kan dela upp orsakerna till
varför människor försöker följa Jesus i tre
generella kategorier.1
Det är,
ingenting fel
med att vilja
ha det bra i
livet. Men det
är inte en bra
anledning till
att börja en
relation.
Rädsla
för straff
Foto: Gunther Klenk
churchphoto.de
upplever frid och glädje. Man får förlåtelse
och frihet från skuldkänslor när man
misslyckas. Det är helt klart att man ”tjänar”
på att bli kristen.
Men belöning och välsignelser är inte
heller bra anledningar till att vara kristen.
Jag vill inte ha vänner som finns där endast
p.g.a. vad de kan få ut av relationen. Nej, alla
vill vi ha vänner som är intresserade av oss
och inte enbart för vad de kan få ut av oss.
Det är detsamma med Jesus. Han vill att jag
älskar honom för den han är, och inte för
det jag kan få ut av relationen. Belöning och
välsignelser är inte heller något skäl att följa
Jesus. Så varför ska man vara kristen?
Tyvärr har många människor fattat beslut
för Gud av ren rädsla. För hundra år sedan
(ibland även idag) utnyttjade predikanter
människors rädsla inför helvetet och ägnade
sig åt långa och detaljerat beskrivningar
av hur man skulle plågas i lågorna för all
evighet. Men Bibeln beskriver inte helvetet
på detta sätt. Det är sant att de som inte
väljer Gud kommer att brinna, men det är en
avrättningsmetod som inte varar i evighet.
Men vem skulle vilja brinna även en
kort stund? Inte jag! Att stå på fel sida
av Nya Jerusalems murar är en av mina
mardrömmar.
Om enda orsaken till varför jag vill följa
Jesus är att undvika dödstraff, så är inte det
tillräckligt. Jag vill inte att min man stannar
med mig endast för att han är rädd att inte
göra det. Nej, jag vill att han väljer att vara
med mig av kärlek. Detsamma gäller Jesus.
Han vill att jag älskar honom för den han är,
och det är omöjligt om jag är rädd att han
ska straffa mig (läs 1 Joh. 4:17-18). Rädsla är
inget skäl att följa Jesus.
Belöning och
välsignelser
Foto: Herbert Naumann
churchphoto.de
Sanningen är att det lönar sig att vara
kristen. Ett evigt liv i himlen utan smärta
och andra svårigheter är oslagbart. Man
får även välsignelser här på jorden. Genom
församlingen får man stöd och gemenskap i
en tid när många känner sig ensamma. Man
Man älskar
honom för
den han är
Foto: Sara Gehler
churchphoto.de
Jesus säger att det eviga livet är att känna
Gud, att ha en kärleksrelation med honom
(Joh. 17:3). Om man blir kristen p.g.a.
någon annan anledning, då har man missat
hela poängen. Problemet med de två andra
orsakerna – rädsla och belöning – är att de
båda är egoistiska. Jag är i centrum. Det är
mina behov och intressen som styr relationen.
Jag är inte så intresserad av själva relationen,
jag vill mest ha det bra.
Det är, så klart, ingenting fel med att
vilja ha det bra i livet. Men det är inte en
bra anledning till att börja en relation. Då
ska man vara intresserad av själva personen
som man har en relation med! Om jag inte
är intresserad av Jesus som person, då har
jag ingen anledning att ingå en relation med
honom. Den enda orsaken till att bli kristen
och följa Jesus är att man älskar honom.
Varför är du kristen? Som adventist har jag
ofta svarat frågan med: ”För att det är sant”.
Det är tyvärr ett otillräckligt svar. Trots att
alla tre orsaker som jag har nämnt grundar sig
i bibliska sanningar. Det handlar egentligen
om mina motiv. Älskar jag sanningen för hur
den påverkar mig? Eller älskar jag sanningen
för den han är?
Så varför är du kristen?
Jag tackar Daniel Duda som hjälpt mig att få
klarhet i mina tankar kring ämnet.
1
MISSIONÄREN nr 6 2007 | 15
av | LIANE EDLUND | klassföreståndare/lärare för Bibellinjen på Ekebyholm
Liane Edlund är
gift med Tobias och
klassföreståndare/
lärare för Bibellinjen
på Ekebyholm…
i den ordningen.
Hon önskar att hon
hade förstått den
riktiga orsaken till att
vara kristen mycket
tidigare i livet.
KÄLLAN
För den han är
En aktiv vår i barnverksamheten
Den här våren har varit full av aktivitet för mig
som ny barnledare i Adventistsamfundet. En
del har varit pappersjobb, men mest tid har
nog gått åt till att prata och lyssna och lära
känna de människor som jobbar med barnen i
våra församlingar. Här kommer några glimtar
av vad vi har diskuterat! Carina Lillbäck Larsson
är din resursperson när det gäller barnen
Den första träffen för barnlärare och ledare i Örebro samlade ett 30-tal
deltagare. | Foto: Rainer Refsbäck
av | CARINA LILLBÄCK LARSSON barnledare i Adventistsamfundet | [email protected]
Barnlärarträff i Örebro
Den 21 april var det dags för Carinas första barnlärarträff. Till
en början var det osäkert om det skulle komma någon, men när
det väl var lördag var nästan 30 stycken barnlärare och ledare
samlade! Efter maten gick den första timman åt till information
om vad som är på gång på barnfronten.
– Jag känner att det är väldigt viktigt för mig att få höra respons från dem som är ute i verksamheterna och få veta vad de
behöver för att kunna utföra jobbet med barnen, säger Carina.
Sen var det dags för de tre U:na: Utbildning, Utmaning och
Uppmuntran…
Utbildning: Tillsammans tittade vi på de faktorer som
George Barna med sitt forskningsteam har hittat i de kyrkor som
har en fungerande barnverksamhet (ur boken ”Transforming
children into spiritual champions” som recenserades i Missionären
i april). Den punkt vi stannade mest vid handlade om ansvarsfördelningen mellan kyrka och familj där föräldrarna har ansvaret för barnens
andliga fostran,
medan kyrkans
roll handlar om
att utrusta och
stödja föräldrarna
i detta. Sen tog
Lilian Johansson
Några glada deltagare på barnlärarträffen i Örebro. | Foto: Carina
Lillbäck Larsson
över och talade om vikten av att ha andakt med barn.
Hon delade med sig av sina egna erfarenheter och gav
praktiska förslag på hur man kan lägga upp andakten.
Utmaning: Utmaningen den här dagen bestod
i att fundera över hur denna kunskap vi fått höra om
under utbildningen ska kunna appliceras i våra verksamheter.
Uppmuntran: Vi avslutade dagen med att lovsjunga och be tillsammans. När alla sen gav sig av till
sina respektive hem fick de med sig en bok om andakt
och lite choklad. Dels som ett tack men även som en
konkret påminnelse av vad vi hade pratat om under
dagen.
Göteborg
Under våren har Göteborgs barnlärare, barnledare
och pastorer träffats under fyra måndagar. Träffarna
har inletts med att äta tillsammans innan den andliga
födan. Innan vi börjat vår stora diskussion har vi haft
andakt och bön.
Vad är egentligen vårt mål med barnverksamheten? Vilka aktiviteter vill vi prioritera här i Göteborg
med de resurser vi har här? Hur ska det hela gå till?
Och vem ska egentligen göra vad? Allt har skrivits ner
och kommer att ligga som grund för deras arbete med
barnen i församlingen.
– Tack Göteborgsgänget för den tid och energi ni
har lagt ner och lägger ner på barnen!
Barnlärare och församlingsledare i Göteborgs
Adventkyrka diskuterar barnverksamheten i
församlingen. | Foto: Carina Lillbäck Larsson
Lilian Johansson har många års
erfarenhet av barnverksamhet
i Svenska kyrkan i Lund och
hon delade med sig av hur
viktig andakten är för barnen.
Deltagarna fick också hennes bok
om samma ämne med många
tänkvärda tankar och tips.
Foto: Rainer Refsbäck
Är du intresserad av att veta mer detaljer runt det vi pratade om?
Titta på barnlärarnas/ledarnas hemsida: www.ung.adventist.se!
1616| |MISSIONÄREN
MISSIONÄRENnrnr642007
2007
Runt om i Sverige finns det en hel massa
barn som läser Bibeln. Kanske gör de det
varje morgon eller kväll, en del kanske
läser lite extra på fredagskvällen när
sabbaten börjar. Men, för att man ska
kunna läsa sin Bibel så måste man ha en
Bibel!
Måla!
Rebus!
Svaret på
rebusen hittar du i
Matteus 14:20. Lycka till!
Det finns en hel del Biblar att välja på
som är anpassade för barn. Här kan du se
några olika sorter som finns på www.libris.
se. Prata med din mamma, pappa eller
pastor om du vill ha hjälp med att skaffa
en Bibel som passar just din
ålder.
Favoritberättelser
Vi har fortsatt att fråga
barn vad de har för olika
favoritberättelser i Bibeln.
Den här gången har vi
frågat två lite äldre barn,
Isak Smårs (12 år) från
Nyhyttan och Melanie
Dahlfors (12 år)
från Örebro.
Isak Smårs, 12 år,
Nyhyttan
Isak var osäker först och
visste inte riktigt om han
hade någon riktig favorit.
Men, efter att ha tänkt ett tag
kände han att berättelsen
om Josef som blev kastad i
brunnen av sina bröder och
sen såld som slag till Egypten
var en av favoriterna.
Varför valde du just den?
– När jag var yngre så hade
familjen ett band med den
berättelsen på.
Kanske är det därför
den har fastnat lite extra.
Tack för det svaret, Isak!
Melanie Dahlfors blev
tillfrågad att illustrera någon
av sina favoritberättelser i
Bibeln. Även hon tyckte det
var svårt att välja, men här är
resultatet! Måla gärna
MISSIONÄREN
MISSIONÄRENnrnr642007
2007| 17
| 17
FAMILJELIV
FÖDD
Rebecka fick
en lillasyster!
Välkommen
till världen,
älskade
Lovisa!
Maria och Kristian
Randjelovic
Linköping,
10 februari 2007
AVSOMNADE
Rättvik,
somnade in den 21 januari
2007. Hon var född 1920 i
Gagnef i en skara på 6 syskon. I början på 1940-talet
kom Karin till familjen Sommar i Tina utanför Rättvik
för att hjälpa till i hemmet
som piga, då mor i huset dött
i tuberkulos, liksom en dotter
och en son. Där mötte hon sin
blivande make Anders.
Tillsammans fann de
styrka och andlig vägledning
i adventbudskapet. Karin förblev trogen både sitt nya hem
i Tina och sin församling i
Karin Sommar,
18 | MISSIONÄREN nr 6 2007
Rättvik så länge den existerade, men när denna upphörde
flyttades de till församlingen
i Borlänge.
Begravningsgudstjänsten
ägde rum i S:t Olofs kapell i
Rättvik. Pastor Jerker Sjölander officierade och Maj-Britt
Sjölander sjöng. Vid minnesstunden framfördes varma
tankar om Karins positiva
livssyn och förmåga att skapa
trivsel och visa omtanke.
Vi delar sorgen och saknaden med maken Anders,
som nu vid 92 års ålder sitter
ensam vid det köksbord, där
han de senaste 65 åren delat
livets välsignelser och glädjeämnen med sin kära hustru
och livskamrat. Tillsammans
finner vi tröst i vissheten om
återseendets glädje i en ny
och oförgänglig värld.
Jerker Sjölander
för Borlänge Adventkyrka
Ivar Norvang, född i okto-
ber 1907, avled den 6 mars
2007 i en ålder av nära 100
år. Han var född och uppväxt
i en stor familj med många
syskon. År 1934 lyssnade han
på pastor Carl Gidlunds förkunnelse i Göteborg och blev
döpt och medlem i Göteborgs
församling. Ett medlemskap
som omfattade 73 år.
Han utbildade sig till fysioterapeut och arbetade en
tid hos makarna Friskovs i
Malmö. Han tillbringade ett
år på Ekebyholms Missionsskola.
Ivar var ivrig att vittna
om sin tro och när J. A. Swenson började sin mötesserie i
Göteborg var Ivar mycket angelägen om att så många som
möjligt av hans släktingar
fick inbjudan till mötena vilket ledde till att många tog
emot förkunnelsen och blev
döpta.
Han var hängiven sin tro,
kunnig i Bibeln och glad för
sin församling. Ivar bodde
ensam och sa om sig själv att
han var ”lyckligt ogift.”
Han tyckte själv att han
levt för länge. De sista åren
var han bunden till sjuksängen. När hans slut kom
kan man säga som det sades
om en av de gamla patriarkerna att han dog ”gammal
och mätt på att leva”. Genom sin positiva livssyn och
sitt yrkesverksamma liv med
sina händer har han fått ge
lindring och hjälp till många
människor.
Begravningen ägde rum
den 26 mars på Fridhems
kyrkogård i Göteborg. Officiant var Ruben Engdahl.
Gösta Wiklander
för Göteborgs Adventkyrka
Med Hans Treffners bortgång har vår församling förlorat en sällsynt älskvärd, begåvad och trogen medlem. Vi
minns hans intressanta och
genomtänkta
bibelstudier
under en följd av år.
Hans föddes 1927 i den
fria republiken Estland och
döptes som 13-åring av pastor Edvard Kanna. Mycket
har hänt sedan han hösten
1944 efter en stormig och farofylld båtfärd över Östersjön
kom som flykting till Gävle,
där han och hans kamrater
fick ett varmt mottagande av
trossyskonen.
Efter studier i Sigtuna och
Stockholm for Hans år 1951
till Kanada där han stannade
i 12 år för att sedan återvända till Sverige.
Hans älskade Guds fria
natur så högt att han valde
bort ”9-till-5-jobb” fem dagar
i vecken. Mångmila cykelturer och fot­vandringar, läsning och klassisk musik (han
spelade själv fiol) gav hans liv
innehåll och stimulans. Utan
familj och försörjningsplikt
räckte hans lön som lärare
vid kvällskurser till hans utgifter och produkter från två
välskötta koloni­lotter gav honom föda.
Paul Sundquist ledde
begravningsakten i Lötsjö
kapell i Sundbyberg den 3
april. Vita och blå blommor
smyckade kistan och den
tredje färgen, svart, som ingår i Estlands flagga fanns
med i kläderna vi bar som ett
uttryck för den sorg och saknad vi kände.
Men Paul påminde oss om
löftet att Herren vill ge oss
en framtid och ett hopp, och
därför kan vi se fram emot
att få möta Hans igen.
Birgitta Norlin
för Stockholms Adventkyrka
Lillian Jordal, född i Nar-
vik 1922, somnade natten till
den 10 april in i döden. Hon
var gift med Odd Jordal, som
under 13 år (1965-1977) var
missionsföreståndare i Adventistsamfundet i Sverige.
Tillsammans levde de ett
innehållsrikt liv på många
platser där Odd tjänstgjorde
som pastor och avdelningsledare i Norge, missionsföreståndare i Etiopien och studier i USA. En av höjdpunkterna i Lillians liv var när
familjen under fyra år bodde
i England och där hade hus
med stor trädgård, plats för
Lillians kärlek till blommor.
Efter ett par år i Etiopien,
där hon inte kunde stanna för
sin hälsas skull, kom så Lillian och Odd till Sverige och
återigen fick hon en trädgård.
Här blev livet ljust igen och
hon utbildade sig till barnsjuksköterska och arbetade
på Danderyds sjukhus.
Lillian var känd för sin
kärlek till familjen, gästfrihet och kokkonst inspirerad
av de olika platser där familjen bott.
Inte många år efter flytten från Sverige till Norge
avled Odd på en tjänsteresa
i Gambia och Lillian flyttade
till hemmet de hade i Røyse
och bodde där till sin död.
Efter sig lämnar hon barnen Per, Jan, Åge och Linda
med familjer.
Missionären
ANNONSER
Ny CD: ”D u är älskad”
Andliga sånger med Grenna Family Singers
Irene, Ronny, Elisabet, Olle & Jennike Hermansson
CD:n kan beställas på tel. 0390-107 85 eller e-post [email protected]
Pris: 160 kr + porto
CD:n kommer även att finnas till försäljning
samband med Sommarfestivalen på Ekebyholm.
Böcker sökes
Froom: The Prophetic Faith of Our Fathers, 4 band.
Ring 08-681 05 02
Kom opp til steigen og hjelp oss!
Ungdomsvisjon i Steigen, Nordland fylke, kaller på deg!
Vi søker å komme i kontakt med et ektepar, gjerne
med barn, som er villig til å ofre tid, god økonomi
og andre fordeler,for å jobbe i team for
et misjonsprosjekt i Nord Norge.
Ansvarlig for Ungdomsvisjon: Jan Erik Hansen
Adresse: Liland, 8288 Bogøy, Norge
Tlf. 0047 75776145 / 0047 97674279
Mail: [email protected]
Rättelse: I majnumret förväxlades rader i radannonsen.
Mat- och logikostnaden för Kolportageveckan i Småland täcks av
försäljningen och inget annat. Det är Vänträffen på Lysestrand
som kostar 150 kr/natt och bädd.
Solens nedgång
1 juni
8 juni
15 juni 22 juni 29 juni 6 juli
Lund
21.3621.4521.5021.5321.5321.49
Göteborg21.5622.0522.1022.1422.1322.09
Stockholm21.4521.5522.0322.0622.0522.00
Östersund22.4222.5723.1023.1523.1223.04
Luleå22.5723.2223.4123.5023.4223.23
Helsingfors22.2922.4022.4722.5022.4922 43
Uleåborg23.3723.59 00.14 00.22 00.16 00.01
MISSIONÄREN nr 6 2007 | 19
av | ANDREA SIMON musikstuderande i Malmö
BRÄNNPUNKT
POSTTIDNING B
ECONOMIQUE
Avsändare:
SDA media
Box 10036
SE-800 10 Gävle
BEGRÄNSAD
EFTERSÄNDNING
Vid definitiv eftersändning
återsänds försändelsen med
den nya adressen på baksidan (ej adressidan).
Ära Gud med
musiken
Jag har alltid haft ett intresse för musik. Ända sedan
jag förstod att Gud har gett mig musiken som gåva,
har jag samtidigt velat använda den i hans arbete.
Som förvaltare av de välsignelser som Gud ger mig,
vill jag sträva efter att använda musiken såsom han
vill. Jag är helt övertygad om att musiken går att
använda till Guds ära men också på ett sätt som inte
ärar Gud.
I Bibeln läser vi om hur musiken används till
Guds ära. Vi ser också exempel på hur den påverkar
vårt andliga liv. Gud använder Davids musik för att
driva ut en ond ande ur Saul (1 Sam. 16:23). Men
det är inte endast Gud som använder musiken för att
påverka vårt andliga liv. Satan använder den också
i sina egna syften. I Daniel kapitel 3 ser vi hur Satan
använder Babylons musik för att förbereda folket för
avgudadyrkan.
Att Satan använder musik är inte så förvånande
när vi tänker på vart han en gång befunnit sig.
Jag tror att alla änglar i himlen från den dagen de
skapades, har prisat Gud genom sång och musik.
Bibeln beskriver att Satan har haft en högt uppsatt
position bland änglarna i himlen (Hes. 28:11-19).
Därför tror jag att Satan innan avfallet också var en
högt uppsatt musiker.
Intressant är att i samband med beskrivningen av
Satans fall i Jesaja 14, så kan vi läsa om hans harpor
och hur de har tagits med i hans fall (Jes. 14:11). Det
finns ingen tvekan hos mig om att Satan har använt,
använder och kommer att använda musik för sina
egna syften.
Musik ska lyfta oss
närmare Gud
en värdefull gåva från Gud. Avsikten är att den ska
lyfta oss till värdiga och goda tankar. Våra sinnen
och vår fokus riktas upp mot himmelens Gud.
Musik används också i undervisningens syfte
som ett kraftfullt medel genom vilket man kan
kommunicera ett budskap. I Kolosserbrevet 3:16
får vi uppmaningen att undervisa och vägleda
varandra med psalmer, hymner och andlig sång. Att
förmedla budskapet tydligt är därför viktigt för att
upprätthålla principen att undervisa och vägleda
genom musik. När vi sjunger Guds lov så ska det
ske i våra hjärtan. Men även om vi sjunger av hela
vårt hjärta, i vår ande, bör vi vara uppmärksamma
på att förmedla ett budskap. Vi ska inte bara sjunga
med vår ande utan också med vårt förnuft (1 Kor.
14:15).
I Efesierbrevet 5:19 kan vi läsa om att vi inte bara
kan sjunga utan också spela för Herren. Sången,
orden och budskapet är viktiga men också hur
vi spelar. Vi kan alltså kommunicera genom vårt
framförande. Att ta en text och framföra den genom
olika musikstilar betyder inte automatiskt att det
ärar Gud. Han vill att vi sjunger för honom och
spelar för honom.
Här har vi några principer för hur Gud vill att
vi ska använda musikens gåva i tillbedjan. Men vid
sidan om den sakrala musiken, finns det musik som
inte har någon direkt religiös koppling men även där
ser vi musik som kan dra oss närmare Gud eller bort
ifrån Gud. Vi bör sträva efter att i allt vi gör se till
att ligga så nära den musik som återspeglar Guds
karaktär.
Därför är det viktigt att man vet hur Gud vill att
musiken ska användas. Principerna får vi givetvis
från Guds Ord. När musiken används rätt är den
Andrea Simon är
musiker, 25 år och
studerar sista året
på Musikhögskolan i
Malmö.
20 | MISSIONÄREN nr 6 2007