DIABETESVÅRD

DIABETESVÅRD
Tidning för Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård
www.diabetesnurse.se
NR 2-3 2013
Rapport från Diabetesforum
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
3
Styrelsens tankar
Var t tog våren vägen! Tiden går så for t och nu kommer sommaren med stormsteg. Vi i SFSD`s styrelse vill passa på att
tacka för er t för troende och är stolta över det arbete som
vi vet att ni lägger ner varje dag för att bidra till att vi har en
god diabetesvård.
Då har vi kommit halvvägs in på detta året
och mycket har hänt.Vi har haft ett välbesökt Diabetesforum, där vi hoppas att ni
lärde er lika mycket som vi. Det togs bland
annat upp gällande användande av
HbA1c som diagnos, överviktsbehandling,
tekniken i diabetesvården och angående
förmånssystemet gällande vad som ska
klassas som hjälpmedel. När det gäller
förmånssystemet finns det en viss oro
över vård på olika villkor beroende på var
i landet man bor. Under Diabetesforum
utnämndes även Årets Diabetessjuksköterska - en titel som gick till Marianne
Lundberg från Malmö.
Under året har vi gjort ett antal mailutskick och fått väldigt bra respons på dessa.
Ett av utskicken handlade om väntelistornas vara eller inte vara - och detta utskick
gav en oerhörd respons om hur det ser
ut runt om i landet. De flesta verkar anse
att det är en klar fördel med väntelistor,
patienterna glömmer att höra av sig själva
för att boka tid vilket leder till att deras
diabetesläge försämras. De flesta verkar
dock ha kvar väntelistorna till diabetessjuksköterskan och de som inte har det är
på väg att återinföra dessa. Dock är det är
fåtal mottagningar som har kvar väntelistor till läkarbesöken.
Glöm inte att reservera 3-4 april 2014 för
SFSDs symposiedagar på Norra Latin i
Stockholm.
Avslutningsvis önskar vi alla en välförtjänt
semester och hopp om en fin sommar
med tid för avkoppling.
T
INNEHÅLL
Vad är en förbrukningsartikel 4
Identifiering & tidig prevention
inom primärvården 8
Kulturella aspekter vid
Patientutbildning12-14
Diabetesforum18-30
Stipendium 2013 och
Årets Diabetessköterska
32-33
ATTD-konferensen i Paris
34-36
Blodtrycksbehandling
i praktiken
39-42
Internationell konferens om
ketoacidos i Rom 2012
44-45
Forskning om positiva effekter av
motion vid depression
46
Nytt tandvårdsstöd
48
4
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Vad är en förbrukningsartikel?
Produktens livslängd bör inte ensamt avgöra vad som är en
förbrukningsar tikel, eftersom det skulle kunna få olyckliga
konsekvenser skriver Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) i ett pressmeddelande. Om högsta förvaltningsdomstolen endast ser till en produkts livslängd kan det
exempelvis innebära att också insulinpennor har för lång
livslängd för att for tsätta ingå i förmånssystemet säger Niklas Hedberg som är chef för avdelningen för nya läkemedel
på TLV.
Högsta förvaltningsdomstolen ska snart
avgöra om vissa delar av MiniLink-systemet är förbrukningsartiklar och ska ingå
i läkemedelsförmånerna. TLV anser inte
att en produkts livslängd bör vara det
enda som avgör den frågan eftersom det
skulle kunna få olyckliga konsekvenser.
– Om högsta förvaltningsdomstolen
endast ser till en produkts livslängd kan
det exempelvis innebära att också insulinpennor har för lång livslängd för att
fortsätta ingå i förmånssystemet. Detta
vore olyckligt för patienterna och kan
inte heller ha varit den ursprungliga tanken med lagstiftningen, säger Niklas
Hedberg som är chef för avdelningen för
nya läkemedel på TLV.
Tidigare instanser har fäst stor vikt vid
produktens livslängd. Någon tydlig gränsdragning har inte gjorts men förvaltningsrätten har ansett att fyra års livslängd är för långt för att produkten ska
kunna vara en förbrukningsartikel.
TLV har nyligen prövat en ansökan för en
utvecklad variant av Sen-serter, Enlite
serter. TLV anser, baserat på den information som i samband med den nya
ansökan skickats in till myndigheten, att
Enlite serter är nödvändig för kontroll av
medicinering. Därmed uppfyller Enlite
serter förmånslagens kriterier för att
betraktas som en förbrukningsartikel.
Detta innebär en förändring av TLV:s tidigare ståndpunkt och TLV avser inte
längre föra talan mot Sen-serter i domstolen.
– Vi anser att det är viktigt att göra en
sammanvägd bedömning av produktens
karaktär och egenskaper, till exempel om
produkten är av enkel beskaffenhet, samt
om den kan återanvändas av en annan
patient. Det är också viktigt att titta på
om produkten kan användas av patienten själv och om den är elektronisk och
innehåller komplicerad teknik, säger
Niklas Hedberg.
MinikLink är ett system för kontinuerlig
glukosmätning och de olika delkomponenterna har olika livslängd och komplexitet och ska bedömas var för sig. En
av de komponenter i systemet som har
längst livslängd är den så kallade Sensertern. Den används för att sätta fast
sensorn i MiniLink-systemet på kroppen.
Enligt TLV:s bedömning är den inte bara
nödvändig för kontroll av medicinering.
Den är också nödvändig för att kunna
använda något som är en förbrukningsartikel, nämligen engångsprodukten Enlite sensor. Sen-sertern är också av en så
enkel beskaffenhet att TLV anser att den
är en förbrukningsartikel, trots att den
har en livslängd på drygt två år.
MiniLink-sändaren har en livslängd på
cirka ett år men är en komplex elektronisk produkt. TLV anser därför att själva
sändaren inte kan betraktas som en
förbrukningsartikel.
Lagen om läkemedelsförmåner
Förmånssystemet omfattar bland annat
läkemedel och förbrukningsartiklar. I lagen finns ingen tydlig definition av vilka
produkter som kan betraktas som förbrukningsartiklar. I lagens förarbeten
nämns injektionspistoler och sprutor,
samtidigt sägs att produkterna måste
ersättas med ett visst intervall och att
blodglukosmätare av den anledningen
inte kan betraktas som förbrukningsartiklar. Om det enbart är en produkts
livslängd som ska vara avgörande för om
den kan betraktas som en förbrukningsartikel framgår emellertid inte.
Pressmeddelande 25 april 2013
SFSD fortsätter att arbeta för att behålla insulinpumpar som förbrukningsartiklar i förmånssystemet. Vi har nu åter skrivit till Socialministern i detta ärende.
Stockholm 2013-04-26
Socialdepartementet
Socialminister Göran Hägglund
Regeringskansliet
103 33 STOCKHOLM
Uppvaktning angående behov av lagändring gällande förmånssystemet.
Nuvarande lag anger att endast förbrukningsartiklar ska ingå i förmånssystemet. Insulinpumpar, liksom smärtoch nutritionspumpar har fram till nyligen ansetts höra till dessa och därmed ingått i förmånssystemet.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) kom för något år sedan med en ny tolkning av vad som
anses karakterisera en förbrukningsartikel. Detta har lett till att man aviserat uteslutande av dessa pumpar,
och andra artiklar med lång hållbarhet från 1 december 2013 och vi befarar att fler kan komma att uteslutas.
I nuläget beviljas inte några nya pumpar inträde i förmånen.
Om dessa hjälpmedel plockas bort ur förmånssystemet och inte längre klassificeras som förbrukningsartiklar, så befarar vi att tillgången till värdefull behandling begränsas. Syftet med läkemedelsförmånen är att ha
ett nationellt system där patienter i hela landet får lika tillgång till värdefulla och nödvändiga produkter.Vi vet
att landstingen idag har en ansträngd ekonomi och beslutsfattarna har många gånger otillräckliga kunskaper
om medicin och medicintekniska hjälpmedel. Följden kan därför bli att man tillhandahåller produkter med
sämre prestanda och lägre pris och även i begränsad omfattning. Insulinpump är i Socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för Diabetes en högt prioriterad medicinsk behandling som bör tillhandahållas på lika villkor
oberoende av bostadsort.
En lagändring bör alltså ske där det uppdrag som TLV eller motsvarande myndighets ansvar vidgas så att det
också innefattar produkter med längre hållbarhet än den nu praktiserade tolkningen. Uppdraget bör inte
bara innefatta prissättning utan i likhet med granskningen av läkemedel även omfatta en kvalificerad bedömning av patientnytta, hälsoekonomi, effekt och kvalitet. Vi är väl medvetna om regeringens uppdrag till TLV
att genomföra hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter, Dnr: 1219-2012. SFSD anser
att detta initiativ är en bra början och välkomnar en fortsättning där en statlig myndighet ges uppdraget att
granska kvalitet, patientnytta, effekt och hälsoekonomi i likhet med NOKLUS i Norge.
Lagändringen brådskar till följd av den snabba och omfattande tekniska utvecklingen av olika hjälpmedel vid
exempelvis diabetesbehandling. Vi ser en stor fara att överlåta ansvaret till landstingen. Vi befarar att nya
behandlingsmetoder och värdefull teknologi inte kommer behövande patienter tillgodo, vilket strider mot
Hälso- och sjukvårdslagen.
Vi ber därför regeringen och ansvarig minister – socialminister Göran Hägglund – att ta initiativet och arbeta fram den lagändring som vi sjuksköterskor i diabetesvården ser som helt nödvändig och står gärna till
tjänst för att belysa frågan närmare.
Med vänlig hälsning
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD)
Britt-Marie Carlsson, ordförande
[email protected]
mobil.070-693 69 17
5
6
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Insulinpump påverkar livskvaliteten
Att behandla sin diabetes med insulinpump, ett hjälpmedel
som fästs vid kroppen och tillför insulin kontinuerligt, har stark
påverkan på livskvaliteten. Pumpen kan vara en livlina men
även, en besvärande boja. Det visar en unik långtidsstudie
som genomförts vid Akademin Hälsa och samhälle, Högskolan i Falun, i samarbete med Diabetesmottagningen på Falu
lasarett samt Uppsala och Umeå universitet, och som publiceras i den europeiska tidskriften Diabetic Medicin.
Resultatet är en del av en större studie
där forskarna under fyra år följde en
grupp vuxna personer med diabetes typ
1 som behandlades med insulinpump.
Gruppens blodsockernivåer och deras
tillfredställelse med behandlingen undersöktes med blodprov respektive enkäter.
Forskarna fortsatte sedan långtidsuppföljningen med intervjuer, efter att personerna använt insulinpump i mer än
fem år. Den kvalitativa intervjumetoden
har under senare år vuxit sig allt starkare
som ett komplement till traditionella
forskningsmetoder. Det finns endast ett
fåtal liknande studier i världen. Kvalitativa
metoder ger en bra bild av hur individen
uppfattar och hanterar sin vardag med
en livslång sjukdom.
Resultatet från intervjuerna visade på ett
mönster som kunde grupperas i olika
teman. Insulinpumpen uppfattades som
en livlina i termer av att den ledde till
ökad självständighet, ökad makt över sin
egen situation och att livet normaliserades. Å andra sidan uppfattades pumpen
även som en boja vilket betydde att vara
beroende av tekniken, att känna sig stigmatiserad och vara tyngd av sin sjukdom.
Bland de intervjuade hade några en generellt positiv syn på behandlingen med
insulinpump, andra pendlade mellan en
positiv och en negativ syn medan en
tredje grupp uttryckte en övervägande
negativ syn. Dessa teman och synsätt
kunde inte relateras till blodsockervärden, vilket indikerar att det inte räcker att
mäta hälsa utifrån enbart medicinska
undersökningsmetoder. För att få en
större förståelse för, och en mer heltäckande bild av hälsa och livskvalitet, krävs
analys av berättelser utifrån individens
egna upplevelser såväl som medicinska
parametrar och hälsoenkäter.
Janeth Leksell, en av forskarna och lektor
på Högskolan i Falun, fick under intervjuerna höra beskrivningar om insulinpumpen som
– Mitt första steg för en bättre egenvård
– Det är frihet och flexibilitet att ha
pumpen
Men också:
– Jag tycker det är snyggt med en klänning som är figursydd, men det är väldigt krångligt med pump. Hemma
plockar jag ofta upp den i Bh:n så att
jag har tre bröst
– Pumpen kan ibland kännas som en
boja. Man sitter fast i någonting.
Vårdpersonalen måste göras medvetna
om hur och på vilket sätt insulinpumpen
inverkar på patientens dagliga liv, ett liv
som inte bara handlar om diabetessjukdomen. Resultatet från denna studie kan
vara en vägledning och ett underlag för
diabetessjuksköterskor och läkare när de
träffar och ska stödja patienter som lever
med en insulinpump, säger diabetessjuksköterskan Anna Garmo, som varit huvudansvarig för studien.
Frågor:
Anna Garmo, diabetessjuksköterska
Diabetes-endokrinmottagningen,
Falu lasarett
[email protected]
070-277 60 64
Länk till publiceringen: Garmo A, Hörnsten A, Leksell
J. 'The pump was a saviour for me.' Patients' expeFakta
riences
of insulin pump therapy. Diabet Med. 2013
Feb46
8. vuxna
doi: 10.1111/dme.12155.
[Epubtyp
ahead
of
individer med diabetes
1 som
print]
bytte från flerdosbehandling med insulinhttp://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23398606
pennor till insulinpump följdes med avseende på glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse, Garmo A, Garmo H,
Ärnlöv J, Leksell J. Long-term treatment
effects of insulin pump therapy. Pract diab
int 2011; 28: 295–299. Författarna konkluderar att både glykemisk kontroll och behandlingstillfredsställelse förbättrades och
förblev på den förbättrade nivån under
uppföljningstiden på fyra år, efter bytet till
insulinpump.
Våren 2009 intervjuades 16 av deltagarna i
den tidigare studien och som då använt insulinpump mellan 5-9 år.Vid tidpunkten för
intervjuerna var personerna mellan 29-65
år. Syftet var att ta reda på deras upplevelser av insulinpumpbehandling i det dagliga
livet. Intervjuerna tog mellan 30 -45 minuter och analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim & Lundman.
Resultatet visar på att pumpen kan upplevas
både som en livlina och en boja. God eller
otillfredsställande glykemisk kontroll verkar inte ha något samband med dessa upplevelser
Deltagarna kunde delas in i tre grupper.
HbA1c i gruppen som hade en positiv syn
på insulinpumpbehandlingen varierade mellan 41-70 mmol/mol. I gruppen med en
negativ syn varierade HbA1c mellan 32-72
mmol/mol och i gruppen med ett mer varierat synsätt låg HbA1c mellan 47-68
mmol/mol. Deltagarantalet är dock litet så
några långtgående slutsatser går inte att dra.
Resultatet pekar dock på att analys av glykemisk kontroll inte säger allt om patienternas livskvalitet.
®
*
Händer det att dina patienter blir osäkra på om de tagit sitt insulin?
NovoPen® 5 ger svar på frågan: Tog jag min dos eller inte?1
NovoPen® 5 har alla egenskaper som du är van vid från NovoPen® 4.2,3
Det nya är en lättanvänd minnesfunktion.1,2 En vidareutveckling
för att diabetespatienten ska känna sig trygg i sin behandling.2
Antal timmar sedan
senaste injektion1
Antal enheter som
senast injicerats1
Så här används NovoPen® 5 i tre enkla steg:
1.
Referenser:
1. NovoPen® 5 bruksanvisning.
2. Guo X et al. Expert Opin Drug Deliv 2012; 9(4):355-66.
3. Hyllested-Winge J et al. Clin Drug Investig 2010; 30(10):643-74.
* Visar dosvolym och tid som gått sedan dosering de senaste 12 timmarna
Testa insulinflödet
och ställ in dos.
Novo Nordisk Scandinavia AB
Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se
www.levemir.se www.novomix.se www.novorapid.se
2.
3.
Tryck in doseringsknappen.
Se uppgifter om senaste dos.
LINDH & PARTNERS
Nyhet.
NovoPen 5
kommer ihåg.
NOV 2012
För personer med typ 1- eller typ 2-diabetes
som behandlas med insulin
Maria Ferner, distriktssjuksk
8
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Sammantaget så fann vi att det finns ett samband m
vårdcentraler erbjuder program för intensiv påverk
i vilken grad gruppbaserad utbildning och screenin
preventiva åtgärder var den vanligaste preventiva å
enhetlig screeningsmetod eller screeningsstrategi f
saknas även enhetliga kriterier för när en person be
diabetes.
Identifiering & tidig prevention inom primärvården
Maria Ferner, distriktssjuksköterska Ludvika komm
Marianne Holmqvist, distrik
En magisteruppsats vid högskolan Dalarna om tidig prevention vid diabetes. Detta ger större möjligheter att påverka
insjuknandet i sjukdomen för högriskpersoner.
Maria Ferner
Socialstyrelsen gav år 2010 ut nationella
evidensbaserade riktlinjer för diabetesvården med syftet att vara ett stöd för
beslutsfattare och ge vägledning för beslut och resursfördelning inom diabetesvården. Riktlinjerna och rekommendationerna ska vara en garanti för att patienten oavsett vart i landet de bor ska
erbjudas en likvärdig evidensbaserad
vård som innebär en god och säker vård
för patienten.
Resultatet
Resultatet visar på ett samband mellan
preventionsåtgärder som erbjöds till högriskpatienter för typ-2 diabetes. Vårdcentraler som erbjuder program för intensiv
påverkan på levnadsvanor till högriskpersoner för typ-2 diabetes erbjuder i högre
Marianne Holmqvist
grad; gruppbaserad
(p=0,0345) Smedj
Marianne
Holmqvist,utbildning
distriktssjuksköterska
och screening (p=0,0362). Dessutom har
de i högre grad kännedom om utarbetade
lokala eller regionala riktlinjer eller vårdprogram (p=0,0461).
Både antalet fall av typ 2-diabetes och
antalet högriskpersoner för typ-2 diabetes ökar. Diabetessjuksköterskan blir den
person som många av dessa personer
träffar och blir därför en nyckelperson i
arbetet med implementeringen av nationella riktlinjer för diabetesvården.
Vi har gjort en magisteruppsats i ämnet
omvårdnad vid Högskolan Dalarna som
handlar om tidig prevention vid diabetes.
Eftersom forskning visar på att det i ett
tidigt skede går att påverka insjuknandet i
typ-2 diabetes hos högriskpersoner för
typ-2 diabetes ansåg vi att det var intressant att undersöka hur dessa personer
identifieras och vilka preventiva insatser
som erbjuds inom primärvården i Dalarnas län. Vi ville även ta reda på hur nationella riktlinjer för diabetesvården 2010
implementerats gällande högriskpersoner
för typ-2 diabetes. För att ta reda på detta
fick diabetessjuksköterskor inom primärvården Dalarna erbjudande att svara på
en elektronisk enkät. Analysen utifrån enkätsvaren gjordes med hjälp av Fishers test
och gruppering av öppna frågor.
Figur
1. Preventiva
Preventiva åtgärder
diabetes.
Figur 1.
åtgärdersom
somerbjöds
erbjödstilltillhögriskperson
högriskpersonförförtyp-2
typ-2
diabetes.
Hälsosamtalinriktat
inriktatpåpå
förebyggande
åtgärder
vanligaste
preventiva
insatsen
Hälsosamtal
förebyggande
åtgärder
var var
denden
vanligaste
preventiva
insatsen
som som erbjöds
till
högriskpersoner
för
typ-2
diabetes.
Mindre
vanligt
var
det
att
gruppbaserad
och
kulturanpassad
erbjöds till högriskpersoner för typ-2 diabetes. Mindre vanligt var det att gruppbaserad och
utbildning erbjöds.
Se figur
1. Se figur 1.
kulturanpassad
utbildning
erbjöds.
Figur 1. Preventiva åtgärder som erbjöds till högriskperson för typ-2 diabetes.
Hälsosamtal inriktat
åtgärder var den vanligaste preventiva insatsen som
DIABETESVÅRD
NRpå
2-3förebyggande
2013
erbjöds till högriskpersoner för typ-2 diabetes. Mindre vanligt var det att gruppbaserad och
kulturanpassad utbildning erbjöds. Se figur 1.
9
Figur 2.Antal gånger en förebyggande åtgärd omnämnts av
diabetessjuksköterskor som tas upp i hälsosamtalet. Flera
förebyggande åtgärder kunde nämnas.
Vi tittade på vad diabetessjuksköterskan uppgav togs upp
i hälsosamtalet med en högriskperson för typ-2 diabetes.
Fysisk aktivitet, kost och rökning/tobak var det som de
flesta uppgav togs upp i hälsosamtalet. Färre uppgav att
blodtryck, information om bakgrunden till sjukdomen och
sociala livet/arbetet var något som diskuterades i hälsosamtalet. Se figur 2.
Figur 2. Antal gånger en förebyggande åtgärd omnämnts av diabetessjuksköterskor som tas
upp i hälsosamtalet. Flera förebyggande åtgärder kunde nämnas.
Vi tittade på vad diabetessjuksköterskan uppgav togs upp i hälsosamtalet med en
högriskperson för typ-2 diabetes. Fysisk aktivitet, kost och rökning/tobak var det som de
flesta uppgav togs upp i hälsosamtalet. Färre uppgav att blodtryck, information om
bakgrunden till sjukdomen och sociala livet/arbetet var något som diskuterades i
hälsosamtalet. Se figur 2.
Figur 3. Antal gånger som ett kriterium omnämnts inför att
högriskperson ska ingå i screening av typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskan kunde uppge fler kriterium
Det som de flesta diabetessjuksköterskor uppgav skulle
vara ett kriterium för att ingå i en högriskgrupp för typ-2
diabetes var högt blodtryck. Därefter var övervikt/fetma,
ärftlighet och hjärtkärlsjukdom ett kriterium som flertalet
uppgav. Diabetessjuksköterskorna uppgav flera olika kriterier och vi kan därför tänka oss att det inte följde någon
specifik checklista utan att det mer baserades på kunskap
och tidigare erfarenheter eller riktlinjer på arbetsplatsen. Se
figur 3.
Figur 3. Antal gånger som ett kriterium omnämnts inför att högriskperson ska ingå i
screening av typ-2 diabetes. Diabetessjuksköterskan kunde uppge fler kriterium
Detsom
fanns
ett samband
med tanke uppgav
på hurskulle vara ett kriterium förSlutsatser
Det
de flesta
diabetessjuksköterskor
att ingå i en
många olikaförkriterier
somvar
diabetessjukhögriskgrupp
typ-2 diabetes
högt blodtryck. DärefterSammantaget
var övervikt/fetma,
ärftlighet
ochdet finns ett
så fann
vi att
sköterskan uppgav
som patienten
hjärtkärlsjukdom
ett kriterium
som flertaletskulle
uppgav. Diabetessjuksköterskorna
flera utsträckning
samband mellanuppgav
i vilken
uppfylla
för och
att vi
ingå
en högriskgrupp
förinte följde någon specifik checklista utan att
olika
kriterier
kani därför
tänka oss att det
som vårdcentraler erbjuder program för
typ-2
diabetes.påDiabetessjuksköterskor
det
mer baserades
kunskap och tidigare erfarenheter eller riktlinjer på arbetsplatsen. Se
intensiv påverkan på levnadsvanor till
som3.reflekterar utifrån fler kriterier som
figur
högriskpersoner och i vilken grad grupppatienten ska uppfylla för att ingå i högbaserad utbildning och screening erriskgrupp
typ-2med
diabetes
erbjuder
i kriterier som diabetessjuksköterskan
Det
fanns ett för
samband
tanke på hur
många olika
bjuds. Hälsosamtal fokuserade på preuppgav
patienten
skulle uppfylla
för att ingå i en högriskgrupp för typ-2 diabetes.
högre somgrad
också
grupputbildning
ventiva åtgärder var den vanligaste preDiabetessjuksköterskor
som reflekterar utifrån fler kriterier som patienten ska uppfylla för att
(p=0,0319).
ventiva åtgärden som erbjöds. Det finns
ingå i högriskgrupp för typ-2 diabetes erbjuder i högre grad också grupputbildning
På
frågan
vilken
screeningsmetod
som
ingen enhetlig screeningsmetod eller
(p=0,0319).
användes inför en screening inför typ-2
screeningsstrategi för högriskpersoner
diabetes
av högriskgruppen
så användes
uppgavsinför en screening inför typ-2 diabetes av
På
frågan vilken
screeningsmetod som
olika screeningsmetoder.
screen- Den screeningsmetod som användes
högriskgruppen
så uppgavs olika Den
screeningsmetoder.
ingsmetod
användesi plasma,
mest var
provgenom vanligt plasmaglukos eller
mest
var prov som
av glukoshalten
antingen
av glukoshalten
antingen
fastevärde.
Det var ifåplasma,
som använde
sig avgenom
glukosbelastning som screeningsmetod.
vanligt plasmaglukosbeskrev
eller attfastevärde.
Diabetessjuksköterskorna
screening för typ-2 diabetes antingen kunde ingå i
Det var få som
använde
sig av glukosbeårskontroller
för vissa
hjärt-kärlsjukdomar
eller kunde utföras vid annat besök för annan
åkomma
vårdcentralen
eller som rutinprov vid läkarbesök. Vissa vårdcentraler utförde
lastningvid
som
screeningsmetod.
screeningen i större undersökningsgrupper till exempel där vissa patienter som var över ett
Diabetessjuksköterskorna beskrev att
visst antal år ingick i screeningen. Screeningen kunde alltså göras både efter en
screening för
diabetes antingen
högriskstrategi
ellertyp-2
populationsstrategi
beroende på vilken vårdcentral patienten besökte.
kunde ingå i årskontroller för vissa hjärtkärlsjukdomar eller kunde utföras vid
Slutsatser
annat besök för annan åkomma vid
vårdcentralen eller som rutinprov vid
läkarbesök. Vissa vårdcentraler utförde
screeningen i större undersökningsgrupper till exempel där vissa patienter som
var över ett visst antal år ingick i screeningen. Screeningen kunde alltså göras
både efter en högriskstrategi eller populationsstrategi beroende på vilken vårdcentral patienten besökte.
för typ-2 diabetes. Det saknas även enhetliga kriterier för när en person betraktas som högriskperson för typ-2 diabetes.
Maria Ferner,
distriktssjuksköterska
Ludvika kommun
Marianne Holmqvist,
distriktssjuksköterska
Smedjebackens kommun
10
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Prediabetes och patientutbildning
Preventivt arbete vid två patologiska blodsockervärden sker
med individuella möten eller gruppträffar.
Sunda levnadsvanor kan förebygga 80 %
av all kranskärlssjukdom och stroke samt
30 % av all cancer. Hälsosamma levnadsvanor kan också förebygga eller fördröja
utveckingen av typ 2-diabetes (Socialstyrelsen 2011).
Globalt beräknas 123 miljoner människor ha prediabetes år 2011. Majoriteten
är i ålder 40-59 år (IDF 2012). I Sverige
beräknas ca 10 % av befolkningen ha
prediabetes.
Det har länge varit känt att prediabetes
ökar risken för hjärt-och kärlsjukdom
samt insjuknande i Diabetes Mellitus typ
2. Dessutom är risken för mortalitet i
hjärt-kärlsjukdom ca 40 % högre för
personer med prediabetes (IDF/WHO
2012). Trots denna vetskap så saknas
riktlinjer och omhändertagande för
dessa personer inom vårdsektorn.
Personer med prediabetes beskriver i
intervjuer ett behov av att få veta vad
prediabetes innebär samt att få information om åtgärder för att förhindra insjuknande i typ2-diabetes. Motivationen till
livsstilsförändringar är hög och det är
nästan 100 % uppslutning till våra informationsträffar.
Jag har sedan ca 5-6 år tillbaka arbetat
med både individuella möten och gruppträffar för att ge personer med prediabetes information om tillståndet. Min
erfarenhet är att dessa möten upplevs
positivt av patienterna, därav den höga
uppslutningen. Alla patienter på min
vårdcentral som har två uppmätta patologiska blodsocker, (fastande eller efter
glukosbelastning) erbjuds information,
oberoende om andra riskfaktorer finns
eller inte. Oavsett om det är ett individuellt möte eller en gruppträff så får individerna information om prediabetes,
hälsorisker och livsstilsrådgivning.
Till grund för arbetet ligger det finska
diabetespreventiva programmet. Vi
screenar enligt högriskstrategi och de
flesta personer med förhöjda blodsocker finns förstås i patientgruppen hypertoni samt personer med känd hjärt-kärlsjukdom.
Livsstilsråden innefattar råd om viktminskning, rökstopp, kost, motion och
stress. Jag har under åren träffat ca 350
personer med förhöjda blodsockervärden. Min erfarenhet är att gruppträffar är
ett mycket bra arbetssätt för att nå ut
med viktig information om prediabetes
och livsstilsråd. Och på grund av risken
för diabetesutveckling är motivationen
hög till livsstilsförändringar.
Samtliga personer följs upp årligen i
samband med årskontroller av t.ex. hypertoni.
På min arbetsplats resonerar vi att varje
person med prediabetes bör få veta om
sitt tillstånd för att sedan själv kunna ta
ansvar för hälsan samt att kunna fatta ett
beslut om livsstilsförändringar innan de
får diabetes.
Naturligtvis kommer en del av dessa individer att få diabetes men de är då mer
beredda på diagnosen.
Arbetet med prediabetes är ett mycket
positivt arbete och tar faktiskt inte speciellt mycket tid i anspråk.
Karin Hofling
7 av 10 i världen väljer Paradigm insulinpump från Medtronic
Lev mer, oroa dig mindre
2006 introducerade Medtronic världens första insulinpump med
kontinuerlig glukosmätning. Sedan dess har vi fortsatt att leda
utvecklingen. Förra året introducerades en pump som första gången
kan agera på egen hand. Pumpen kan stänga av tillförseln av insulin
för att hjälpa användaren minska tiden i hypoglykemi. Denna
funktion kräver användning av MiniLink sändare och glukossensor*
Låt en insulinpump
hjälpa dina patienter.
MiniMed Paradigm® Veo™ System
Paradigm Veo är den enda insulinpump
i världen som aktivt kan minska
allvarlighetsgraden vid låga glukosvärden.1,2
*MiniLink sändare och Sof-sensorer ingår i subventioneringssystemet och kan förskrivas- för patienter
med två eller fler svåra hypo-glykemier/år som kräver hjälp av annan person, - för patienter med
kvarstående HbAlc på minst 9%, där optimerad insulinbehandling misslyckas eller- för barn som tar minst
10 plasmaglukosprover/dygn som är medicinskt motiverade. Subventionen gäller i kombination med
Paradigm insulinpump. För övriga patientgrupper beställs MiniLink och sensorer direkt av Medtronic.
Till skillnad från alla andra pumpar använder
Paradigm Veo data från en sensor för
att upptäcka när dina glukosnivåer är
farligt låga. Den svarar då med att stoppa
tillförseln av insulin i upp till två timmar,
vilket ger dina patienter det lugn de
behöver för att leva livet fullt ut.1,2
MiniMed Paradigm® Veo™ System
Lev mer, oroa dig mindre
1. “Prevention of Hypoglycemia by Using Low Glucose Suspend Function in Sensor-Augmented Pump Therapy” DIABETES TECHNOLOGY & THERAPEUTICS Volume 13, Number 11, 2011
2. “Usage and Effectiveness of the Low Glucose Suspend Feature of the Medtronic Paradigm Veo Insulin Pump” Journal of Diabetes Science and Technology Volume 5, Issue 5, September 2011
UC201203430aSV
www.medtronic-diabetes.se
12
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Kulturella aspekter vid
Patientutbildning
I Malmö bor det strax över 300.000 invånare och ca 95. 000
är födda i utlandet. Ca 30.000 är födda i Sverige med båda
föräldrar födda i annat land. Det finns 170 länder finns representerade. Största gruppen är från Irak med ca 10. 000
personer. (Källa Malmö stad)
Det finns idag ca 1200 asylsökande i
Malmö. De flesta kommer ifrån Syrien,
Somalia och Afghanistan. (Källa Migrationsverket) I Malmö bor de asylsökande
i eget boende, alltså inneboende hos
släkt, vänner eller avlägset bekanta. De
bor ofta trångt, på golvet och får i många
fall äta det som bjuds och har svårt att
själv påverka det som serveras. Varje
vuxen får 61 kr per dag som ska räcka till
mat, husrum, kläder, läkemedel osv. En
asylsökande vuxen har rätt till akut sjukvård och vård som inte kan vänta.
Min arbetsplats är på Flyktinghälsan, som
är en sjukvårdsmottagning för asylsökande och gömda. Den öppnade 2006.
Här arbetar läkare, sjuksköterskor/distriktssköterskor, undersköterska, kurator, barnpsykolog, sekreterare, verksamhetschef och vi har barnhälsovård. Min
diabetes mottagning har jag en dag i
veckan. Jag anser att alla med diabetes,
som är intresserade av att lära sig mer
om sjukdomen och sin egenvård, ska få
möjlighet till det. Oavsett om de får vara
kvar i Sverige eller inte, så är det något
de har nytta av i hela sitt liv. För mig är
detta vård som inte kan vänta.
Det är väldigt sällan som jag reflekterar
över vilket land min patient kommer
ifrån eller vilken religion hon bekänner
sig till. Jag är medveten om att vi har
olika bakgrund, olika vanor och att vi inte
alltid ser på sjukdomars orsak och behandling på samma sätt. Det viktiga för
mig är att vi förstår varandra! Jag använder tolk när det behövs, på plats eller i
telefon. Jag kan inte ge konkreta råd, att
så här ska du bemöta en som har sitt
ursprung i Irak, en analfabet osv Jag
måste istället se;Vem är det jag har framför mig? Vad vill denna person just nu i
livet och vad kan den?
Vid mina individuella möten så brukar jag
fråga om det är något speciellt de vill ta
upp innan vi börjar prata om diabetes.
Annars kanske de bara sitter och tänker
på att de inte ska glömma bort att fråga
eller berätta om något. Här kan det
komma upp att de behöver intyg till
Migrationsdomstolen för att de behöver
överklaga och att de är så oroliga för
framtiden, oroliga för familjen som är
kvar, eller de kan berätta om sömnsvårigheter och att de glömmer saker och ting
eller om ett telefonsamtal som påverkat
dem. De behöver kanske bara en medmänniska för stunden. Då kan jag fråga
om vi ska tala om diabetes vid ett annat
tillfälle och så tar vi hand om det som är
viktigast just nu. Det är viktigt att våga
möta varje människa där just han eller
hon är. Att möta en människa kräver
närvaro och lyssnande. Detta förhållningssätt är viktigt att medvetandegöra
för sig själv och något som kräver en
ständig reflektion. Intresse för andras
människors tankesätt, uppväxt, erfarenhet och kunskap är något som alltid intresserat mig. Jag tror att detta intresse
har bidragit till min specifika kompetens.
Eftersom bakgrunderna är så olika så
måste jag hela tiden fråga, fråga för att
förstå och jag frågar mycket!
En somalisk kvinna berättade vid ett
besök, att hon hade långvariga ryggbesvär efter att taket hade rasat ner över
henne vid en explosion. Jag såg under
några sekunder framför mig en kvinna
som låg under betong och tegelpannor
och i princip var krossad. Men så måste
jag stanna upp och tänka efter, stämmer
min bild med patientens bild av händelsen? Jag frågade hur hennes hus såg ut. Jo,
taket som hade rasat över henne var ett
tunt plåttak!
Bilden som jag såg framför mig, blev
plötsligt helt annorlunda och jag kunde
förstå varför hon inte blev helt krossad!
Jag förstod vilka kontraster det var för
henne att vara här. Så, se till att vi förstår
vad patienten pratar om! Denna kvinna
har fått uppehållstillstånd och har flyttat
uppåt i landet.
Under en period fanns det i Malmö ett
projekt med hälsokommunikatörer. Hälsokommunikatörer var personer, födda i
utlandet, med en sjukvårdsutbildning
antingen från hemlandet eller Sverige.
De fick de nyanlända att förstå hur vården fungerar i Sverige. De arbetade med
att ge egenvårds råd på bland annat
vårdcentraler och skolor, de var som en
brygga mellan våra olika kulturer. Hos
oss hade vi samarbete med bland annat
en tandläkare från Irak.
Vi två satte ihop en gruppbaserad patientutbildning för personer med diabetes, en utbildning på fem gånger à 1.5-2
tim. Jag pratade först med var och en
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
under ett vanligt mottagningsbesök och
hörde mig för, så att de var intresserad
av grupputbildning.
Vi blandade personer med tablett- och
insulinbehandling, män och kvinnor, analfabeter med läs- och skrivkunniga. Den
gemensamma nämnaren var att de var
asylsökande, de talade arabiska, hade diabetes typ 2 och var intresserade av att
lära sig mer om diabetes och egenvård.
Det blev en grupp på åtta personer. Vi
tänkte oss fem olika teman som utgångspunkt, men med utrymme för diskussioner och frågor/ämnen som intresserade gruppen.
Vi skickade ut brev med information när
vi skulle träffas. Vi tyckte att vi hade varit
noggranna i vår information om när vi
skulle börja med gruppverksamheten,
men ändå, första gången kom bara en!
Efter det lärde vi oss att vi också måste
ringa några dagar innan och påminna.
Efter det flöt det på mycket bättre.
Första träffen var en mer allmän utbildningsomgång med fokus på att få ihop
gruppen och få en gemensam grund av
baskunskaper. Vi satt på stolar, i en ring,
utan bord framför oss.Vid sidan om hade
vi ett blädderblock så vi kunde skriva upp
sådant som kom upp och som vi ville
diskutera vidare. Jag tänker en hel del på
hur mitt kroppsspråk är. Jag gestikulerar
gärna, men drar mig för att exempelvis
sätta upp tummen eller göra ok tecknet.
Det är inte i alla länder som tecknen
betyder samma sak som för mig.
Alla fick presentera sig och berätta kortfattat hur och när de fick reda på diagnosen, behandling och tankar kring detta.Vi
undervisade om kroppen och diabetes
och vilka prover vi tar. Vi pratade också
om hur glukosvärdena mäts i hemlandet
kontra här. Det var intressant att se att
många blev väldigt engagerade i sina
värden och ville följa dem.Vi pratade om
hur och när de träffar läkare och diabetessköterska. Många är vana att direkt få
komma till läkare och ofta. Det är något
som kan vara av betydelse för att skapa
förtroende. Se till att träffas ofta, kanske
hellre lite kortare besök. Låt dem komma till mottagningen och kolla glukosvärde, HbA1c, vikt, prata några minuter
och stämma av. När man väl har ett inbokat besök, avsätt ordentligt med tid.
Vi diskuterade även att diabetesbehandlingen inte är en vidbehovsmedicinering.
Många är rädda för insulin och sprutor. I
gruppen fanns det även insulinbehandlade och jag såg det som positivt att de
delgav varandra dessa erfarenheter. Vi
13
ville att alla skulle ha en gemensam
grund av kunskap att bygga vidare på.
Det var på en basnivå vill jag poängtera
då jag upplevde att det fanns ett stor
kunskapsbehov.
Hälsokommunikatören valde själv sina
ord i patientutbildningen. Hon använde
sig av ett uttryckssätt som var mer att du
ska! Du ska inte! Ett sätt som de i gruppen verkade vara vana vid.
En man, Akram, från Irak, ville inte vara
med i gruppundervisningen, han sa uttryckligen vid sitt besök hos mig,” Säg vad
ska jag göra så gör jag det”.
Han var inte intresserad av att lära sig så
mycket runt om och inte heller diskutera. Det kändes på ett sätt helt fel, för så
förändrar man ju ingenting, hade jag lärt
mig. För att få till en förändring hos
vuxna så sägs det att de vill att lösningen
ska komma från dem själva. Jag gav
Akram en del handfasta råd om vad han
skulle göra. Efter några månader när vi
sågs igen, hade hans HbA1c sjunkit till
nästan normala värden, så vad hade han
gjort? Jag har gjort som du sa, sa Akram!
Oj tänkte jag! Det var så här Akram ville
ha det. Akram representerar inte den
irakiska befolkningen, han representerar
bara sig själv. Han är idag åter skickad till
sitt hemland.
Jag använder mycket bilder när jag pratar
och delar även ut broschyrer. När det
gäller informationsmaterial, så måste
man se till att informationen är utformad
på rätt sätt. Det kan bli helt fel om man
bara använder bilder. Om man är van vid
t ex arabiska, så är man van vid att läsa
från höger till vänster.
Andra träffen hade vi diskussion kring
mat. Det är så fast rotat vad man har för
traditioner kring mat och det vill jag inte
förändra om de inte själva vill, men jag
kan komma med råd som ändå förbättrar utan att de känner av det alltför
mycket.Till exempel att minska på mängden ris eller ändra på tillagningen av ett
livsmedel, man behöver kanske inte alltid
steka eller fritera. Minska småätandet,
öka mängden grönsaker mm. Jag har
aldrig fått frågor om specialkoster utan
mer av typen: Kan jag äta banan? Kan jag
äta rött kött? Eller påståendet; Honung
kan jag väl äta, för det är naturligt. Vi
brukade även få in diskussion kring Ramadan och hur de hanterar det. För
vissa personer är det viktigt att fasta även
under andra tillfällen under året. En del
gör det några gånger per vecka, året om.
Det är vanligt att bryta fastan i skymningen med dadlar. Det är även många
som äter ett par dadlar dagligen på
morgonen, året om.
Kan passa på att nämna här att när vi
talar om att fasta, så menar vi inte alltid
samma sak! Det är viktigt att vara tydlig
med att inte äta eller dricka något förutom vatten efter exempelvis klockan 22
kvällen innan om de ska komma för faste
glukos, så att patienten inte åt sitt senaste mål i gryningen och är fastande
efter det.
Det kan också vara på sin plats att vara
tydlig med att vitt bröd som är rostat
och blivit mörkt inte är det samma som
grovt mörkt bröd. Jag blev rätt förvånad
första gången jag mötte en patient som
sa till mig att hon rostade brödet i tron
att det blev nyttigare. Det underlättar att
prata mängden mat genom att använda
händerna. Visa konkret, en näve nötter,
en knytnäve ris, två nävar grönsaker osv.
För många är bland annat mat från gris,
fisk utan fjäll, inälvsmat och alkohol är
förbjudet. Sådan kunskap är ju bra att ha
i bakhuvudet, men det är ingenting jag
utgår från att min patient följer. Jag frågar
aktivt efter alkoholvanor.
Ett arbetsredskap som jag gärna använder jag är ”24 timmars-mätningen”.
Detta gör jag både individuellt och vi
gjorde det i våra grupper. Det vill säga, de
får berätta för mig allt de stoppade i sig
under ett dygn och jag försöker även här
få med den aktivitet som skett. Jag frågar
även hur maten har tillagats och här kan
jag rätt snabbt få insikt i om man med
små justeringar kanske kan förändra
mycket.
Många traditioner och matvanor är lika
beroende från vilket land de asylsökande
kommer från, men jag kan aldrig utgå
från att den jag har framför mig har
denna tradition eller (mat)vana. Den jag
har framför mig representerar bara sig
själv, inte sitt land, inte sin religion, inte
sina föräldrar osv. Bara sig själv!
En man från Syrien berättade att hans
intag av läsk inte var så mycket. På min
näthinna såg jag några Coca cola per år.
Jag var då tvungen att fråga. Vad är lite
läsk för honom? För honom var det en
liten läsk per dag… Vad är mycket och
vad är lite, vi har olika referenser. Denne
man representerar ju inte alla från Syrien,
bara sig själv!
Tredje gången besökte vi en affär. Här
tittade vi på olika förpackningar och allmänt samtal om matvaror. De upplevde
detta mycket positivt.
14
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Fjärde gången hade vi besök av sjukgymnast som gick igenom varför det är bra
med rörelse och hon visade enkla övningar som man kan göra hemma. Här
måste man vara extra tydlig om att
hjärtat ska banka och kroppen ska svettas. Det är inget farligt! Vi gick ut på en
promenad med gruppen på ca 20-30
minuter. Vi tog kontroll av glukosvärde
före och efter samt hade diskussion kring
det. Det var något konkret och det blev
mycket positiva reaktioner.Vi bjöd på ett
enklare mellanmål efteråt för att, förhoppningsvis, hjälpa till att skapa goda
vanor.
En del behöver gånghjälpmedel och jag
har uppfattat att många män från Mellanöstern inte vill använda rollator, hellre
en käpp. Men även i detta fall, se efter
vem du har framför dig och fråga. Som
äldre har man även många gånger den
status som gör att man ska bli serverad
allt, mycket vardagsmotion som försvinner där. Det kan vara svårt att ändra en
tradition, men genom att ge kunskap om
varför det är bra att röra sig, så kanske
det ändå med tiden kan bli mer aktivitet.
Ibland skriver jag recept på fysisk aktivitet
och här kan det vara bra att erbjuda sig
att följa med första gången, hjälpa till att
köpa kort och vara med på introduktionen. Det är kanske det som gör att de
faktiskt kommer igång!
Tamer, en man från grupputbildningen,
fångades av det här med att kunna se hur
han själv kunde förändra sin glukosvärden genom att motionera. Han blev
nästan fanatisk i sin strävan att sänka sitt
glukosvärde. Efter ett tag fick han ont i
benen och fötterna. Först då framkom
det att han blivit utsatt för tortyr i hemlandet, där han bland annat hade torte-
rats under fötterna. Detta väckte hemska minnen. Asylsökande har ofta blivit
utsatta för svåra påfrestningar och
kränkningar, både före flykten och under
resan hit. Detta finns också i mitt bakhuvud. Att skapa tillit är oerhört viktigt i
möten med den asylsökande. Tamer fick
hjälp av Röda Korsets krigs- och tortyrcentrum i bearbetningen av sin psykiska
hälsa. Han har idag fått uppehållstillstånd
och har återförenats med sin familj. De
bor kvar i Malmö.
Sista gången handlade det om fötter och
tänder. I första gruppen vi hade, ville jag
göra fotinformationen lite mer praktisk
och hade ordnat med baljor för fotbad.
Det var ingen bra idé, ingen ville doppa
sina fötter! Det fick bli att visa bilder och
prata till det istället. Många ber, sittande
på golvet, flera gånger per dag. Fötterna
tvättas innan bönen och det kan ibland
synas förhårdnader på just de ställen
som trycks mot golvet. Tandvårdsinformationen, det var hälsokommunikatörens ämne och det ledde hon själv. Det
är exempelvis inte självklart för alla att
tänderna ska borstas med tandkräm två
gånger om dagen.
Vi hade saker i bakhuvudet som vi ville
ta upp och så fick det bli där det passade.
Så var det exempelvis med tobaksinformation. Vattenpipa används ofta. I vissa
delar av världen tuggas det KAT, ex i
Somalia, vilket också kan vara bra att ha
i åtanke när man pratar tobak.
Efter varje grupputbildningsträff, se till att
ha gott om tid efter sammankomsterna,
dels för egna reflektioner men också för
att vara tillgänglig. Det kan ha kommit
upp något som någon vill prata om enskilt.Vi diskuterade och skrattade mycket
och det har känts så givande att ha grup-
perna. Det var även mycket positivt att
samarbeta med hälsokommunikatören
Huda.
Jag skulle vilja ge råd om att vid gruppträffar vara tydlig med att mobiltelefonen ska vara avstängd. Att tala en i taget
och att man under träffarna, även under
pausen inte talar om politik, religion eller
asylärendet.
Med stöd av uppgifter från patienterna
som deltog i grupputbildningarna och de
övriga med diabetes hos oss på Flyktinghälsan, skrev Karin Andersson och Emelie Ridderstråhle en magisteruppsats om
effekten av undervisning för metabol
kontroll hos flyktingar under 2007-2009.
En signifikant sänkning av HbA1c sågs
hos hela patientgruppen. Med tillägg av
undervisning i grupp gav det en signifikant viktminskning hos kvinnorna. Undervisning i egenvård för flyktingar bidrog till förbättrad metabol kontroll
trots en stressfylld situation.
För den som vill läsa mer om kulturella
aspekter i vården vill jag gärna rekommendera böcker som Omvårdnad i ett
mångkulturellt samhälle av Ingrid Hanssen, Den okända resan av Riyadh Al- Baldawi, Det onda ögat eller bakterier av
Lisbeth Sachs. Vill du veta mer om till
exempel KAT, så titta in på hemsidan
Drogportalen.se
Till er som har funderat på att komma
igång att ha grupputbildningar för personer födda i ett annat land, Gör det! Våga
prova! Fråga patienterna efter deras
åsikter om saker och ting! Visa er intresserade! De flesta berättar gärna! Men, se
den enskilde individen!
Katarina Balcker
Diabetesförbundet får ett
nytt ansikte utåt
Symbol
Ordbild
Mot vit bakgrund
är logon alltidoch
i den blåtypsnitt.
huvud-färgen.
I samband med att Svenska Diabetesförbundet i år fyller 70 år uppdateras förbundets grafiska profil med
nya färger
DiaI svart-vitt används en gråton på 72%.
betesförbundets logotyp, blomman bestående av fem D:n, kommer att finnas kvar men i ett något modifierat
utseende. Från och med
juni månad införs den nya profilen
succesivt.
LOGOTYP
logotyp
Förbundet uppdaterar sin grafiska profil för att det finns ett behov av modernisering och för att bland annat åtgärda en del tidigare problem
som till exempel att enklare kunna producera logotypen i olika storlekar. Texten i den nya logotypen är Diabetesförbundet men det officiella
namnet är även fortsatt Svenska Diabetesförbundet.
Den ljusare blå färgen
som kommer att användas är samma
blå
som
DIABETESFÖRBUNDETS
LOGOTYP
I negativt är
logonfärg
fri att lägga
på allaanvänds
färger i palleten. i VärldsLorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi at nunc lorem,
diabetesdagens symbol – den blå ringen – vilket
skapar
en
tydligare
sammankoppling
till
det
internationella
arbete
som
sker
på diabetesompretium pharetra dui. Nunc vulputate, nibh ac dignissim fermentum, dui mauris
Mot vit bakgrund är logon alltid i den blå huvud-färgen.
rådet.
pulvinar libero, vitae egestas magna arcu sit amet sem. Cras a lacus consecteI svart-vitt används en gråton på 72%.
Symbol
Ordbild
tur massa iaculis vestibulum ac placerat felis. Proin eget sem vel orci elemen-
tum luctus sit amet non nisl. Proin imperdiet auctor consectetur. Morbi dapibus
I och med att färgpaletten för Diabetesförbundets
grafiska
profil
förnyas
och
utökas
erat non
ante tristique lacinia.
Pellentesque
tincidunt,
lacus eget
tristique
risus libero
porta
lacus, id
pellentesque urna orci quis dui. Fusce
kommer det också finnas fler och klarare färgerimperdiet,
att
välja
på
som
komplementfärger
sagittis blandit tempus.
vilket ger möjlighet att skapa kommunikation som blir gladare och roligare.
De nya färgerna är även anpassade för att fungera bättre i nya, digitala kanaler.
logotyp
DIABETESFÖRBUNDETS LOGOTYP
Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit. Morbi at nunc lorem,
pretium pharetra dui. Nunc vulputate, nibh ac dignissim fermentum, dui mauris
pulvinar libero, vitae egestas magna arcu sit amet sem. Cras a lacus consectetur massa iaculis vestibulum ac placerat felis. Proin eget sem vel orci elementum luctus sit amet non nisl. Proin imperdiet auctor consectetur. Morbi dapibus
I negativt är logon fri att lägga på
alla färger
i palleten.
Centrerad
tvåradig
logotyp.
LOGOTYP
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
15
Nyheter från Diabetesförbundet:
Nytt material för föräldrar och barn
Vad ska man som förälder tänka på när det kommer ett barn
som har diabetes på barnkalaset, och vad är egentligen
skillnaden mellan typ 1 och typ 2-diabetes? Vad behöver barnet
få veta om sin nya kompis sjukdom? Det här är några av alla de
frågor som kan dyka upp när ens barn får en vän som har
diabetes.
Diabetesförbundet har därför pproducerat en lättläst broschyr
med titeln Hej kompis! som kan delas ut till alla som lär känna
ett barn med diabetes. Här finns fakta om sjukdomen, åtgärder
vid känningar, hur man gör med kalas,
Visste du att hä
utflykter och måltider samt vad man ska
r i sverige
insjuknar två ba
rn varje
tänka på vid lek och träning.
dag i typ 1Broschyren kan beställas gratis från
Diabetesförbundets webbutik.
is!
Hej komp
m
Till dig so
känner nå
gon som
har fått typ
1-diabetes
.
Avsnitt 1 Diabete
s
diabetes och
cirka 8 000 barn
under
18 års ålder har
sjukdomen.
Broschyren Diabetes i grundskolan är
framtagen inom ramen av projektet
Diabeteskonsulent i Jönköping.
Broschyren är i första hand riktad till
personal inom skolan.
Broschyren innehåller lättare
information om diabetes, egenvård,
Socialstyrelsens föreskrifter och tips
på mat och mellanmål som passar barn
med diabetes. Även Diabetes i grundskolan
finns att beställa gratis från Diabetesförbundet.
Typ 1- oCH Ty
p
2-DiabeTes ä
r
inTe samma s
ak.
Först och främs
t, typ
och typ 2-diabetes 1-diabetes
är två olika
sjukdomar. barn
får oftast typ
1-diabetes.
Typ 1-diabetes
är
sjukdom som man en livslång
aldrig kan ta
en paus ifrån efter
som kroppens
egen produktion
av insulin helt
eller delvis har
sluta
Det är därför som t att fungera.
man alltid måst
e
tillföra insulin med
sprutor eller via
en insulinpump.
ingen vet varfö
r vissa personer
får typ 1-diabetes
. Förklara gärna
för ditt barn att
diabetes inte är
smittsamt och
att sjukdomen
inte beror på att
man har ätit på
ett speciellt sätt
eller har gjort
något fel. Lika
lite som en allerg
isk
person kan rå för
sin allergi.
gemensamt för
typ 1- och typ
2-diabetes är att
sockerhalten i
blodet är för hög.
Vid typ 2-diabetes kan kropp
en fortfarande
producera lite
insulin, men inte
tillräckligt. Typ 2-dia
betes förekommer vanligen från
40 års ålder och
uppåt och kan
oftast behandlas
med tabletter
den första tiden
.
men tabletter
fungerar aldrig
vid
typ 1-diabetes
.
Ni har väl inte missat? Följ familjen Nyman - en helt vanlig ovanlig familj
Diabetesförbundet följer under 2013 en helt vanlig, ovanlig familj - familjen Nyman i Lund. Sexåriga Nike
har typ 1-diabetes och i 12 kortare filmer visar vi mer om henne och och hennes familj på www.diabetes.se
och via Youtube.
- Vi vill visa hur det är att leva i en familj där
vår sexåriga dotter Nike har diabetes typ 1
sedan tre år tillbaka. Hur vardagliga händelser
påverkar oss i närmsta kretsen och även omgivningen, och vilken roll sjukvård och skola
spelar för oss, säger Malin Nyman, mamma
till Nike och även författare till boken ”Låt
det gå ett år.. ” utgiven av Diabetesförbundet
2012.
Filmerna kan användas både i lärosyfte och
som ett stöd till föräldrar, då de ger stor
igenkänning på en mängd problem man som
förälder ställs inför.
16
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Livets gång
Den 7:e september kommer förhoppningsvis många diabetesföreningar vara upptagna, många personer med diabetes och
deras anhöriga är ute och promenerar och ett stort engagemang för diabetes pågår.
Projektet heter Livets Gång och är en
insamlingspromenad för personer med
diabetes. I Sverige har vi tur som har fri
tillgång till blodsockerstickor och insulin.
I andra länder är tillgången starkt begränsad eller finns inte alls.
Med den kunskapen vill Diabetesförbundet och Ung Diabetes vara med och
förändra.
Därmed startade vi projekt Livets Gång
som innebär lokala promenader med
deltagaravgift där deltagaravgiften går till
Diabetesfonden (Diabetesförbundets forskningsfond) och Life for a child (som arbetar för blodsockertester och insulin till
barn med diabetes i U-länderna).
Diabetesforum
Ung diabetes deltog även denna gång på
Diabetesforum, och vi vill tacka alla fantastiska människor som vi mötte under
konferensen. Vi hade många spännande
diskussioner och knöt nya kontakter. I
dag är det cirka 100 personer som jobbar inom vården, som prenumererar på
vårat nyhetsbrev. Stort tack till alla er!
Om ni vill komma i kontakt med Ung
Diabetes kan ni maila nora.gyllstrom@
ungdiabetes.se, som är kontaktperson
för vårdpersonal.
Diabeteskompis
Ni har väl inte glömt Ung diabetes frågetjänst? Diabeteskompis är en frågetjänst
där vem som helst kan få svar på sina
frågor om diabetes. Drabbad eller anhörig, kompis eller bara nyfiken, alla är välkomna med sina frågor. Men vi riktar oss
främst till ungdomar där det kan finnas
många frågor som kan vara känsliga att
diskutera med sin sköterska eller läkare.
Med och svarar på frågorna är en rådsmedlem från Ung diabetes, en läkare, en
sjuksköterska, en dietist och en coach.
Tipsa gärna era patienter om tjänsten,
[email protected]
Arrangörer för promenaderna är de lokala diabetesföreningarna runt om i
Sverige, vår förhoppning är att många
diabetesföreningar är villiga att ställa upp.
Vill ni veta mer om Livets Gång? Kanske
arrangera ett eget lag som går Livets
Gång? Kontakta projektansvariga:
Linda Barknertz
[email protected]
Lina Karlsson
[email protected]
Är du intresserad av att vara med, eller vill du veta mer? Kontakta oss via [email protected]
nsulinet
som blandas effektivt
insuman basal (humaninsulin, isophan):
• 3kulorföreffektivblandning 1
• SoloSTAR:1–80enheter,enkelattinjicera,
enkel att lära ut
insuman ®basal (humaninsulin, isofan) Px ,F,100IE/mlinjektionsvätska,suspensionäretthumaninsulin(biosyntetiskt)medgradvisinsättande
effektochlångduration.Indikation:Diabetesmellitusdärbehandlingmedinsulinkrävs.Varningochförsiktighet:sewww.fass.se.Förpackningar:
InsumanBasalSoloSTAR5x3mlochcylinderampuller5x3ml.Förvidareinformationochsenasteprisuppgiftsewww.fass.se.Datumförsenaste
översynen2012-07-03.
SE.ISO.13.05.01 MAJ 2013
Referens:1.KaiserPetal.JournalofDiabetesScienceandTechnology2010,4(3):652-657.
S anofi-aventis
AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
18
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETESFORUM 2013
Diabetesforum 2013
Diabetesforum genomfördes den 21-22 mars på Waterfront
Conference Center i Stockholm och samlade över 1000 deltagare. Arrangörer var det Nationella Diabetesteamet.
Konferensens öppnande
Diabetesforum öppnades av Britt-Marie
Carlsson och Fredrik Löndahl som tillsammans med företrädare för övriga
organisationer i Nationella Diabetesteamet hälsade välkommen.
DIABETES I SVERIGE
OCH I VÄRLDEN
- Bjørnar Algot, Claes-Göran Östensson, Moderator: Eva Toft
Bjørnar Algot, ordförande
Norges Diabetesförbund
Bjørnar Algot gav en internationell utblick över diabetes i världen och en
förväntad utveckling fram till 2030.
Bland annat presenterade han följande
fakta hämtade från IDF och WHO.
• Hälften av de med diabetes i världen
är odiagnostiserade.
• 4,8 miljoner dödsfall 2012.
• Varje sekund dör 7 personer med diabetes någonstans i världen.
• 2010 kostade diabetes 2520 miljarder
kronor globalt
Till år 2030 räknar man med att
• 438 miljoner har diabetes
• 472 miljoner har nedsatt glukostolerans och att många av dessa lär få diabetes inom 5-10 år
• diabetes kostar 3283 miljarder kronor
Diabetes är en dyr sjukdom om den inte
behandlas menade Bjørnar Algot. På
grund av de följdsjukdomar som kom-
mer av diabetes blir de totala samhällskostnaderna 12 gånger högre för diabetes typ 1 och 25 gånger högre för typ 2
om man inte behandlar diabetes.
Därefter jämförde han de olika problem
och utmaningar med diabetesvården
som finns i den utvecklade världen respektive utvecklingsländerna. De huvudsakliga frågorna i Europa och Nordamerika handlar om priser på insulin och
utrustning. Mycket fokus läggs också på
lärande och motivation av diabetespatienter. I utvecklingsländerna handlar det
istället om brist på insulin och annan
vård för diabetespatienter.
Avslutningsvis uppmanade han publiken
att höja sina röster i diabetesfrågor i
Sverige.
Claes-Göran Östensson,
professor i endokrinologi vid KI
Claes-Göran Östensson inledde med att
göra jämförelser mellan dödligheten i
diabetes med andra sjukdomar år 1913
och presenterade sedan utvecklingen av
diabetesvården under 1900-talet. Han
visade bland annat hur medicineringen
har gått från alkohol och opiumdroppar
till dagens mediciner.
Därefter presenterade han den förväntade utvecklingen av antalet diabetespatienter i Sverige till år 2030.
Med utgångspunkt i olika registrerade
värden hos patienterna jämförde han
sedan olika vårdcentraler i olika kommuner i Stockholm. Det finns ett tydligt
samband mellan patienter som inte når
sina blodsockervärden och låg socioekonomisk status. I kommuner där många
invånare har hög socioekonomisk status
är resultaten på t.ex. HbA1c mycket
bättre än i kommuner med en hög andel
invånare med låg socioekonomisk status.
I Stockholms län fanns år 2012 96 614
registrerade personer med diabetes.
Det motsvarar 5,8 procent av den vuxna
befolkningen och 4,5 procent av befolkningen totalt i länet. Därutöver beräknas
cirka 50 000 ha odiagnostiserad diabetes
och cirka 200 000 ha prediabetes. På
samma sätt som värdena varierar mellan
rikare och fattiga kommuner varierar
prevalensen, med lägre prevalens i rikare
kommuner.
Diabetes är därmed inte bara en ökad
risk för personer med lägre socioekonomisk status utan dessa grupper har även
sämre resultat vid behandling.
Den årliga kostnaden för diabetes i
Stockholms län är 4,6 miljarder, det motsvarar 11 procent av landstingets sjukvårdsbudget och är cirka 50 0000 kronor årligen per person med diabetes.
Diabetes har haft en ökad incidens i
Sverige de senaste åren. Varje år insjuknar 43 personer i åldersgruppen 0-15 år
per 100 000 invånare i diabetes typ 1.
Även typ 2 ökar, men dock i lägre takt än
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
19
DIABETESFORUM 2013
ökningen av övervikt vilket tyder på att
det finns fler förklaringar till diabetes.
LIVSSTIL, HÄLSA
OCH SJUKDOM
– Maj-Lis Hellenius, Stephan Rössner,
Inga-Lena Andersson
Moderator: Eva Toft
Maj-Lis Helenius, professor allmänmedicin med inriktning mot
kardiovaskulär prevention vid KI
Maj-Lis Hellenius inledde med att ta upp
den minskade yrkesrelaterade fysiska
aktiviteten. Studier visar att det förklarar
en stor del av viktuppgången i USA. Det
är med andra ord i första hand inte ett
stort intag av mat och dryck som är den
primära förklaringen till ökningen av diabetes. Hon poängterade att vi människor
tenderar att underskatta vikten av rörelse. En finsk studie har visat att mycket
också handlar om hur vi tar oss till och
från jobbet.
Enligt en studie publicerad i The Lancet
(I-Min Lee et al ) från 2012 framgår att
vart tionde dödsfall orsakas av stillasittande och att det är lika farligt som rökning. Maj-Lis Hellenius jämför därför
stillasittandet med en pandemi.
Hur mycket man sitter är starkt kopplat
till vår överlevnad, även när man beaktar
in motionerande. Hon presenterade
också studier som visar att det lönar sig
att ta korta pauser. De som tog en paus
och sträckte på benen en minut per
halvtimme hade mindre midjemått, och
bättre värden. Det finns flera studier som
visar att även små insatser kunde få goda
effekter. Den fysiska aktiviteten minskar
också blodfettsstegringen efter måltid
och det spelar ingen större roll om man
promenerar före eller efter en måltid.
När det gäller olika typer av träning så
visar studier att aerobics ger lite större
effekt än styrketräning, men båda har
god effekt på att minska fettinlagringen i
levern.
Sammanfattningsvis avslutade Maj-Lis
Hellenius med följande uppmaningar:
• Stillasittande hotar vår hälsa
• Använd dina muskler
• Glöm skuld och dåligt samvete
Fråga från publiken: Vad kan politiker
göra?
Maj-Lis Hellenius menade att de bör se
till att styra skolan så att vi inte har pass
på två timmar, att det ska finnas goda
möjligheter att sträcka på benen i såväl
skolan som arbetslivet.
Stephan Rössner,
professor emeritus
Stephan Rössner inledde med att konstatera att 50 procent av fetman kan
förklaras av våra gener. Men han poängterade också att vi lever i en miljö som
lurar oss att vilja äta hela tiden och att vi
har energiförtätat maten. Även portionsstorlekarna har ökat vilket man nu
bl.a. i USA försöker begränsa. Ett exempel är Michael R. Bloomberg, borgmästaren i New York som försöker begränsa
storleken på läskmuggarna i staden. Sedan 1950-talet har standardstorleken på
en vanlig lunchtallrik i USA ökat från nio
till 12 tum, vilket ger en 65 procent
större yta. På samma sätt har klädstorlekarna blivit allt större. De senaste 25
åren har till exempel storlek 38 blivit 7
cm vidare.
Därefter tog han upp samverkande faktorer med övervikt och diabetes och
menade att många har missat att
sömnapné är en viktig varningsklocka.
Även Stephan Rössner betonade vikten
av att äta mindre och röra på sig mer.
Han poängterade att det finns väldigt få
mediciner mot övervikt, men att fetmaoperationer är en metod för att hjälpa till
vid viktminskning.
En behandlingsmetod för viktminskning
som han förespråkade var användande
av proteinpulver och han vill gärna bygga
upp en kunskapsbank kring detta tillsammans med personer i primärvården.
Avslutningsvis påpekade Stephan Rössner att våra politiker har gjort mycket
lite för att minska utbredningen av fetma
och de försök som gjorts med fettskatt i
till exempel Danmark har inte har följts i
Sverige. Han tillade dock att Danmark
tog bort sin fettskatt efter bara ett drygt
år.
Inga-Lena Andersson, dietist
Karolinska universitetssjukhuset
Inga-Lena Andersson presenterade Socialstyrelsens Kost vid diabetes ett arbete som letts av Mette Axelsson vid
Göteborgs universitet, om kostråd för
patienter med diabetes. Det hela utgår
från en litteraturgenomgång av studier
kring kostens påverkan på diabetespatienter. Detta kompletterades av en
praxisundersökning av kostråd vid
svenska diabetesmottagningar.
Därefter presenterades en lång rad bilder på olika standardtallrikar och deras
energiinnehåll enligt följande kostinriktningar:
• Traditionell diabeteskost
• Måttlig lågkolhydratkost
• Medelhavskost
• Traditionell diabeteskost med lågt GI
• Extrem lågkolhydratkost
Inga-Lena slog ett slag för fler dietister i
vården och menade att det är viktigt att
man arbetar utifrån den enskilde individens behov.
Hon avslutade med att presentera målet
att alla med diabetes ska få träffa en dietist årligen, vilket inte är fallet i dag. Hon
informerade också om att Mette Axelsson vid Göteborgs universitet har initierat en studie för personer med typ 1 diabetes som heter Kostmodellen. I den
studeras om strukturerad utbildning i
kolhydraträkning och utbildning leder till
bättre metabol kontroll. Hon ville därför
även lyfta fram vikten av att man studerar
hur man påverkar individens beteenden.
Claes Göran Östensson –
nationellt programråd för
diabetes
Claes-Göran Östensson presenterade
det nationella programråd för diabetes
som SKL har initierat.
Etableringen av programrådet sker inom
ramen för Sveriges Kommuners och
Landstings (SKLs) projekt för Kunskapsstyrning och Öppna Jämförelser. Programrådet har en expertfunktion inom
diabetesområdet och ska främja utveckling av en kunskapsbaserad och jämlik
diabetesvård i landet. I rådets uppdrag ingår bland annat att
följa kunskapsutveckling och vårdpraxis,
initiera behov av förbättringar och utarbeta nya nationella kunskapsunderlag
enligt särskild uppdragsbeskrivning. Det
finns många experter på landstingen
runt om i landet som kan hjälpa till.
Under 2013 kommer rådet att genomföra en analys av framgångsfaktorer i
vilken de intervjuar politiker, tjänstemän,
personal i hälso- och sjukvården samt
patienter. Denna kommer att presenteras till sommaren 2013.
En av de saker som programrådet ska
bidra till att lösa är det faktum att det
saknas kommunala vårdprogram för diabetes i de flesta kommuner.
20
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Här följer korta referat från olika sessioner
Jag ska försöka referera lite från blocket
som handlade om; Att själv sköta sin
diabetes.
Det började med Karin Hofling distrikt samt diabetessjuksköterska som
berättade om patientutbildning vid prediabetes. Hon har arbetat med diabetes
sedan 2002. Tidigt intresserade hon sig
för ”steget innan” och hur tar vi hand om
patienter med avvikande b- glukos.
Hon gav oss lite bakgrundsfakta En stor grupp människor har avvikande
b-glukos. Det finns beräkningar som visar
siffror på 123 miljoner i världen. Majoriteten är mellan 40-59 år.
Dessa personer har 50% ökad risk att
drabbas av hjärt- kärlsjukdom. 40% ökad
risk att drabbas av mortalitet samt ökad
risk att få typ 2 diabetes.
Hur tänker då vi i vården kring denna
patientgrupp. Man har intervjuat distriktsläkare i England. De anser att
detta inte är primärvårdens uppgift. Det
tar resurser från andra, sjuka.
Karins ansåg att de arbetade på ett ”obekvämt” arbetssätt på mottagningen. Enligt checklistor, men ingen egentlig dialog.
Hon ville nå andra patienter i riskzonen
för för diabetes. Men det fanns inget stöd
för att arbeta med detta.
Hon bestämde sig för att ta reda på hur
patienter upplever beskedet om prediabetes via
fokusgrupp intervju . 12
personer deltog. Huvudkategorier valdes
1. Upplevelsen av prediabetes.
Patienterna hade aldrig hört talas om
detta tillstånd.
De var besvikna över bemötandet. Att
först få beskedet om högt blodsocker.
Sedan ”utkastade”.
Det var spridda känslor. Några tyckte det
var skönt att, det var i alla fall inte diabetes. Andra tyckte det var otäckt att ligga
så nära gränsen.
2. Kost och motion påverkar diabetes/
Gäller det även predibetes ?
De som redan motionerade hade svårast att acceptera.
En del var oroliga för komplikationer. De
började leta sjukdomstecken och undrade när det var dags för insulin.
Det framkom att det fanns behov av
stöd. Patienterna ville ha tidig information. Personlig coachning samt regelbundna träffar.
När det gäller kostinfo, så är behoven
individuella
Med dessa kunskaper i ”ryggen”, så startade hon upp en patientutbildning i
praktiken. Patienter upptäckta vid aktiv
screening fick en inbjudan via brev till
informationsträff.
Utbildningen fick god uppslutning. Patienterna kände sig omhändertagna.
Därefter föreläste Susanne Andersson från Skövde om, ”Med risk för diabetes”.
Hon har jobbat som diabetessjuksköterska i många år. Hennes åsikt är att det
absolut lönar sig med patientutbildning.
Pre-diabetikerna är många, med risk för
ohälsa. Men riskfaktororienterad hälsointervention kan skapa osäkerhet. Prediabetes fortskrider inte alltid till diabetes.
Dock vi vet att det är möjligt att förskjuta eller förhindra diabetesutveckling.
detta tillfälle fick de i uppgift att fundera
över, vilka mål har jag.
Den sista träffen bestod av sammanfattning samt utvärdering.
Prover togs före och efter kursen.
Midja,BMI, HbA1c samt kolesterol mättes. Deltagarna fick förbättrade värden.
Därefter tog Lena Jutterström över
och berättade om patientutbildning i
grupp. Lena är doktorand från Umeå.
Maria Ferner talade om sin magisteruppsats, Tidig prevention vid diabetes.
Syftet med studien var att beskriva hur
nationella riktlinjerna för diabetesvård
implementeras i Dalarna.
En enkät skickades ut till diabetessjuksköterskor. Resultatet visade på att det
fanns ett samband mellan preventiva
åtgärder som erbjuds till högriskpatienter.
Preventiva insatser som erbjuds är, hälsosamtal, råd och stöd, kost samt rök/tobaks avvänjning. Minst kulturanpassad
rådgivning.
Därför startade hon upp ett projekt på
sin hälsocentral. Deltagare fick anmäla sig
till gruppundervisning. 18 stycken anmälde sig. 9 män samt 9 kvinnor. (12
stycken genomförde kursen)
Vilka kriterier ska då pat. Uppfylla för att
ingå i en högriskgrupp för typ 2 ?
De hade 6 träffar under 6 månader. Vardera träff, 2 timmar. De utgick från deltagarnas egna tankar.
Screening som användes mest var, plasmaglukos eller fasteblodsocker. Sällan
glukosbelastning.
Vid varje träff så fick de en hemuppgift
att reflektera över.
Provtagning skedde vid årkontroller
blodtryck samt vid rutinbesök till läkare.
Kursen bestod av olika teman. Tex fysisk
aktivitet. Då de gick igenom hur Borgskalan fungerar samt vad som händer i våra
organ vid fysisk aktivitet. De utgick från
patienternas egna tankar. Vid den träffen
så fick de i uppgift att föra aktivitetsdagbok.
Hälsosamtalen fokuserade på preventiva
åtgärder.
Vid en av de andra träffarna så pratade
man mat. Då fick deltagarna i uppgift att
föra matdagbok.
Den träffen de diskuterade midfulness,
så fick deltagarna en minfulnessuppgift
som hemläxa.
Vid en av träffarna så pratade man om
vad som påverkar blodsockret. Alkohol,
stress, olika drycker. Hon upplevde extra
stort engagemang kring matfrågor. Vid
Svaret på det blev, högt blodtryck samt
övervikt/fetma.
Det saknas enhetliga riktlinjer för när pat.
Ska screenas för diabetes.
Sist ut var Katarina Balcker, som föreläste om Kulturella aspekter vid patientutbildning. Hon arbetar på flyktinghälsan i Malmö.
En del av flyktingarna har eget boende.
Andra bor hos släktingar eller bekanta.
De har 61kr. i ersättning/dag samt rätt till
akut sjukvård.
Flyktinghälsan har diabetesmottagning 1
gång/vecka.
Katarina tycker att det är viktigt att se,
vem har jag framför mig. Vad vill den här
personen. Vad kan den här personen.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
21
Samt är det något speciellt som han/hon
vill prata om. Man måste fråga för att
förstå!
De arbetar även med hälsokommunikatörer på flyktinghälsan. Det är personer
med medicinsk vårdutbildning som får
vara en brygga mellan våra olika kulturer
och förklara hur vården fungerar i Sverige.
De har även grupputbildningar med 5
träffar för asylsökande typ 2 diabetiker
som vill lära sig mer.
Katarina berättar att bara en deltagare
kom första gången hon hade grupputbildning. Då lärde hon sig att man måste
ringa och påminna.
Första träfftillfället går ut på att lära
känna varandra. Deltagarna får berätta
hur länge de haft diabetes. De går igenom vilka prover som tas. Hur ofta man
träffar läkare ( vissa flyktingar har träffat
doktor 1 gång/månad i sitt land )Katarina
tipsar om att det kan vara bra att träffa
patienterna ofta. Det behöver bara vara
en snabb träff då man tex kollat blodsockret eller tar en vikt ).
promenera 20 minuter samt mäta bglukos före samt efter promenaden. Man
kan behöva förklara att det är inte farligt
att hjärtat bankar samt att man svettas.
Hon använder ofta bilder som informationsmaterial, som hon ibland ritar själv.
Vi bör tänka på från vilket håll personen
läser information. (alla läser inte från
höger till vänster )
Sista gruppträffen disskuteras fot och
tandvård. Det är inte alla flyktingar som
borstar tänderna 2 gånger/dag och blöder det så borstar man inte.
Vid träff 2 så pratar de mat. Där finns
mycket att diskutera. En del äter mycket
av vissa livsmedel samt lite eller inget av
annat. Vad är sedan mycket och lite. Där
har vi olika referensramar. Där kan vi
som hjälp använda knytnäven när vi beskriver mängd.
När de gäller fotvård så finns det de som
inte vill stoppa fötterna i en balja.
Tips till oss som tänker ha grupputbildning för flyktinar. Se till att gå igenom
första gången att, mobiler ska vara avstängda samt att deltagarna talar en i
taget och att politiska diskussioner ej får
förekomma.
En del flyktingar äter mycket dadlar. Man
kan behöva förklara att vitt rostat bröd
är inte samma sak som mörkt bröd.
Studie visar på lägre HbA1c hos personer som deltagit i grupputbildning. Våga
prova !
Deltagarna får göra en 24-timmarsmätning, där de får registrera allt de stoppar
i munnen.
Samt sist men inte minst, se den enskilde
individen!
Träff 3 är studiebesök på en mataffär.
Vid träff 4 berättar en sjukgymnast om
enkla övningar att göra hemma. De får
Pia Ådell. Diab.ssk. Erikslids hc. Skellefteå
DIABETES?
FRIO
Dosett Pocket
Medicindelare
Kylfodral
Håller insulinet svalt
i varma miljöer utan
behov av kylskåp
KEE
P
me COO
L
dF
skyd RIO ®
upp
Finns i flera färger och storlekar
• Innehåller tre fack
• Anpassas efter tycke och smak
• Smidigt format
• Klisterdekaler medföljer
dar
em
o
C! t
40°
Tog jag min
insulindos
eller inte
Det smarta pennlocket
Kundtjänst/Ordertel
033-412140
Webshop
www.romalore.com
Premedica Nr8_2012.indd 1
Timesulin visar insulinanvändare när de senast tog en insulindos
• Passar de flesta förekommande pennorna som FlexPen, KwikPen och Solostar
• Hjälper till att undvika missade eller oavsiktliga dubbelinjektioner
• Ger ökad trygghet och förbättrad livskvalitet utan att förändra några vanor
• Kräver ingen programmering
Penna ingår ej!
Upphandlad av Landstingen i:
Västernorrland, Jämtland och Västerbotten
?
JA!
Det var 3 minuter
och 17 sekunder
sedan min senaste
insulindos
För fullständig info om priser och fler produkter besök vår hemsida www.romalore.com
2013-05-27 09:23:43
22
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
Vad händer? Är diabetes typ1
en autoimmun sjukdom?
Åke Lernmark beskrev arbetet med TEDDY-studien som går
ut på att kontrollera barn med förhöjd ärftlig risk för typ1diabetes. 48000 barn var med i urvalsprocessen och av
dem var det sedan 2525 familjer som ville delta.
Åke Lernmark
Av 100000 nyfödda har 16 % förhöjd
ärftlig risk att få typ1diabetes under sin
livstid. Barnen följs i 15 år med regelbundna prover på blod och avföring. Det
man undersöker är vad autoimmuniteten beror på och vad det är som gör att
just de barnen får typ1diabetes. Av de
barn som hittills har fått typ1diabetes
hade 10 % GAD antikroppar och 20 %
hade antikroppar mot GAD och insulin.I
och med TEDDY har diabetesdiagnosen
ställts tidigt, barnen var symtomfria vid
debuten och har sluppit ketoacidos.
Transplantation av ö-celler
Per-Ola Carlsson berättade om betacellsersättande behandling. Hel pankreastransplantation har utförts i cirka
14000 fall framförallt i samband med
njurtransplantation. Ö-cellstransplantation innebär ett mindre ingrepp, högre
tillgänglighet men kan vara mindre effektivt. Hela Skandinavien använder
pankreaspreparat som förberetts i Uppsala. 75 patienter per år är möjliga kandidater för transplantation.
Patienterna blir insulinfria men kan inom
en femårsperiod behöva återgå till insulinbehandling. Det behövs dock immunsuppression både till de patienter
som har fått hel pankreas och de som
har fått ö-celler.
Ö-cellerna transplanteras i levern via
vena porta, från levern sprids sedan cellerna ut, syresätts via arteria hepatica
som ger signaler till insulinfrisättning.
Det pågår försök med att tranplantera
celler till tvärstrimmig skelettmuskulatur
och på möss har man sett positiva resultat. På möss har man även transplanterat
i ögats främre kammare med blandat
resultat.
Hba1c i dagnostiken
Lena Landstedt-Hallin och Stig Attvall
diskuterade för och emot Hba1c som
diagnosmodell samt som det nu är glukosvärde som diagnosmodell.
För Hba1c talar att det är liten variabilitet, provtagningsmetoden påverkar inte
resultatet.
Glukos är beroende av att handhavandet är riktigt vid provtagning och hantering av provet. Glukos varierar även från
dag till dag, vid OGTT påverkas värdet
av tidigare matintag.
Hur ska Hba1c användas? Måste bestämma vilka gränser som gäller och föreslaget är
>48 mmol/mol med symtom=diabetes,
>48 mmol/mol utan symtom=nytt prov.
Hba1c utesluter inte glukos som diagnosmodell då varje patient måste bedömas individuellt.
Ingela Jakobsson och Monica Lindholm,
Diabetessjuksköterskor, Medicinmottagningen Diabetes, Södersjukhuset
24
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
Under Diabetesforum i Stockholm
den 21/3-13 var ett av passen tillägnat
”Att själv klara sin diabetes”. Under
eftermiddagssessionen föreläste först
överläkare Jarl Hellman från Akademiska Universitetssjukhuset i Uppsala
under rubriken ”INTRODUKTION I
ÄMNET SOCIALA MEDIER”. Därefter
följde Agneta Toresson, som talade om
”NYTTAN AV SOCIALA MEDIER I
EGENVÅRDEN”.
Jarl Hellman höll en mycket underhållande presentation – en rapsodi – över
studier gällande ℮-hälsa. Dit räknas elektronisk journal (något Uppsala är först
med i världen). Vidare telehälsa, appar,
SMS, Twitter, bloggar, Facebook, chatt,
diskussionsgrupper, ℮-mail, dataspel och
smartphone. Att vi bara är i början
av en fantastisk utveckling inom detta
område, är inte svårt att förstå. Redan
2008 finns uppgifter om att 80% sökte
medicinsk information på internet.
Jarl konstaterar att sociala medier är
mycket viktiga i samband med kronisk
sjukdom, fr. a av emotionella skäl. De
mest inflytelserika bloggarna inom diabetesområdet, skrivs av personer som
själva lever med sjukdomen. Endast 10
% refererar till vetenskapliga artiklar.
Läkemedelsverket i Sverige har inte
godkänt någon app, medan FDA har en
hel avdelning, som arbetar kring appar.
Exempel på diabetesapp är: Welldoc
Diabetes Manager System (FDA-godkänd, 2010).
Det finns nu många studier, som gjorts
inom e-hälsoområdet. Enligt Jarl Hellman finns ingen ”negativ” studie publicerad ännu. Ett exempel är: Cho, 2006,
Korea, en 30 mån RCT, 80 st. T2DM.
Webbaserad SMS-tjänst. Pat har fått
möjlighet att rapportera SMBG, fysisk
aktivitet, kost, hypoglykemier osv. Har
sedan fått regelbunden feedback via
SMS i retur. HbA1c-sänkning med 11
mmol/mol. Korea har gjort flera studier
på Webbaserade tjänster.
Beträffande dataspel finns bl. a. ”Escape
from Diabetes”. Via studier har man
sett att spelandet ökade intaget av
frukt. Vid jämförelser har man dock sett
att appar vinner över Webben.
Jarl konstaterar att studier inom e-hälsa
släpar efter p.g.a den snabba utvecklingen inom området, men kan konstatera att det finns evidens för positiva
effekter på HbA1c och egenvård. Mera
forskning krävs och även kvalitetssäkring.
Agneta Toresson fortsatte sedan med
en mycket inspirerande föreläsning från
sin egen vardag, ”min egenvårdsutmaning”. Agneta lever med typ 1-diabetes
sedan 4 års-åldern. Hon är dataprogrammerare och har utnyttjat sina kunskaper, för att skapa appen Dosemem.
Appen har idag 900 användare och är
gratis. Agneta berättade att hon måste
fatta 6-30 ”diabetesbeslut”/dag. Hur
ska man kunna motivera sig att koppla
på ”diabeteshjärnan” så ofta? Genom
att logga in i mobilen och ange doser,
blodsockervärden, mat och motion,
kan man använda tidigare erfarenheter,
för att anpassa doserna. Fokus ligger
alltså på insulinbehov och doser, vilket
gör att man ligger steget före.
Fördelar med appen/appar är att den/
de ”följer mig”, kopplar upp mig mot
andra system och människor, ger kraftfulla och intelligenta beslutsstöd och
har en stor minneskapacitet. Feedbacken är snabb, vilket inspirerar och skapar motivation. Arbetet med hälsa och
egenvård känns roligare. Agneta berättar att hon själv sänkte sitt HbA1c med
10 mmol/mol på ett år.
Denna session gav oss, inte helt unga
diabetessjuksköterskor, viktig inspiration, kunskap och ökad nyfikenhet att
ta till oss och utnyttja den kraft, som
sociala medier kan erbjuda.
Diabetessjuksköterska Maud Marklund
med kollegor på Endokrint centrum,
Capio S:t Görans Sjukhus, Stockholm.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
25
DIABETESFORUM 2013
Diabeteskonsulent i skolan
Rosita Ilvered har under tre år arbetat i projektet Diabeteskonsulent - Ett utvecklingsprojekt för att ge barn med diabetes en trygg och jämlik skolgång. Det är ett samarbete
mellan barndiabetesteamet vid barn- och ungdomsmedicinska kliniken på Länssjukhuset Ryhov, Jönköpings läns landsting och Svenska Diabetesförbundet. Genom medel från
Allmänna Arvsfonden har det varit möjligt att genomföra
projektet.
Bakgrunden till att en tjänst som Diabeteskonsulent har prövats är de frågeställningar som uppkom i samband med en
enkätundersökning ”Diabetes i skolan”
som gjordes 2008.
Den visade att det finns många problem
kring barnen med diabetes och deras
situation i skolan. Framförallt handlar det
om förståelsen från skolpersonalen när
det gäller barn och ungdomar med diabetes och den speciella situationen av att
både klara av sin sjukdom och skolarbetet.
Det kan röra sig om alltifrån att barnet
inte vet vem som ska hjälp till med injektioner och blodsockertesterna, till att
inte få följa med på friluftsdagen. Personalen i skolan har på grund av bristande
kunskaper om diabetes inte vågat ta på
sig ansvaret att hjälpa ett barn med diabetes med sin egenvård. Detta skapar
förstås oro hos både barn och föräldrar.
Rosita menar att syftet med projektet
har varit att öka kunskapen och stödet i
egenvården av barn med diabetes och
att det övergripande målet har varit en
bättre blodsockerkontroll hos barn- och
ungdomar.
Diabeteskonsulentens arbetsuppgifter
har varit att samla erfarenheter om hur
skolans möjligheter och förutsättningar
kan organiseras för att på bästa sätt
möta barnens och ungdomarnas behov
av stöd. Ställa samman relevant informationsmaterial för att kunna ge de kunskaper som skolans personal kan behöver
för att kunna ge varje barn med diabetes
en optimal skolgång på lika villkor som
friska barn. Hon har också fungerat som
en länk mellan skolan, sjukvården och
barn/föräldrar med barnet och föräldrar
i fokus.
Hennes erfarenheter av vad som varit
viktigast att lära ut har varit; skillnader
mellan typ 1- och typ 2- diabetes. Vad
som händer i kroppen vid högt blodsocker och hur det påverkar och vilka
åtgärder som behövs.
Lågt blodsocker, vad händer i kroppen
och hur ska det behandlas. Vad man ska
tänka på när det gäller idrott och friluftsdagar. Hur fungerar barn- och ungdomar
i olika åldrar och hur mycket eget ansvar
kan de ta. Vad innebär egenvård och vilken hjälp behövs.
I en rapport1 där man utvärderat Diabeteskonsulentens arbete visar att hon har
fått en väl fungerande rutin i hur skolbesöken ska planeras och genomföras och
vad de bör innehålla.
Den visar också att, föräldrar vars barn
som har haft besök av Diabeteskonsulenten uppger att de mindre ofta är
oroliga över att barnet inte får stöd i
egenvården och att fler av dessa barn
har någon av skolans personal som är
huvudansvarig för omhändertagandet av
barnets diabetessjukdom.
Dessutom har fler av dessa barn en individuellt anpassad skriftlig information till
lärarna angående symtom och behandling av lågt blodsocker i skolan, jämfört
med barn som inte haft besök av diabeteskonsulenten.
Avslutningsvis menar Rosita att hon har
gått från en uppsökande till en efterfrågad funktion som diabeteskonsulent. Vidare poängterar hon att hon alltid pratar
generellt om diabetes vid sina kontakter
med skolan och att det är föräldrarna
som är experter på sina barn.
En annan viktig kunskap är att man
måste vara medveten om att det är
stora variationer om hur diabetessjukdomen påverkar det enskilda barnet.
Lillemor Fernström
26
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
Register för kvalitet och
forskning
Genom de olika registren kan man följa resultat, hitta förbättringsmöjligheter. Det är en ”guldgruva” för dem som ska
bedriva forskning och utvecklingsarbete. Eftersom det ingår
stora populationer är resultaten generaliserbara och det går
det att följa trender. Lena Hanberger var moderator för sessionen.
Bättre Diabetes Diagnostik
(BDD).
Annelie Carlsson
BDD är ett nationellt register där alla nyinsjuknade i diabetes från 0 till 18-år registreras sedan maj 2005. Det är en pågående
datainsamling och kartläggning av HL-A
och andra riskgener, antikroppar (GAD,
IA2, insulin och ZnT8), c-peptid och frågeformulär om bland annat hereditet. Proverna är till hjälp för att bättre kunna klassificera diabetes typ som ett tillägg för den
kliniska bilden. Att få rätt klassificering leder
till att barnet snabbt får rätt behandling och
prognos. Sedan 2011 är det tack vare
BDD-projektet rutin att testa HL-A och
vissa antikroppar medan den mer avancerade provanalysen fortfarande görs inom
studien.
Orsaken till att barnen får diabetes beror till 50 procent på genetik och resten
på faktorer i omgivningen. Andel barn
som insjuknar har fördubblats på 25 år. I
Sverige insjuknar c:a 800 barn/år och det
finns c:a 8000 barn i Sverige som har
diabetes. De allra flesta barn som insjuknar (85-90%) har ingen nära släkting
med diabetes. Det är 90-95% som har
typ 1-diabetes, 2-3% har typ 2-diabetes.
Andra typer av diabetes är MODY, sekundär diabetes (steroidutlöst, Cystisk
fibros)och neonatal diabetes (debut < 6
månader).
Syftet med datainsamlingen är att öka
förståelsen kring vilka faktorer som bidrar till att barn och ungdomar insjuknar
i olika typer av diabetes. En hypotes som
studeras är att de faktorer som bidrar till
insjuknande i typ 2-diabetes (ex. övervikt) kan påverka insjuknande i typ 1-diabetes hos barn och unga. Det finns en
stor mängd artiklar i manuskript där data
från registret har studerats.
Samtliga barnkliniker i Sverige är numera
med i registret. Sedan starten maj 2005
till december 2010 är det 4000 barn/
ungdomar som är inkluderade.
Swediabkids
Ulf Samuelsson
Swediabkids är ett nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar med diabetes. Sedan år 2000 registrera data på
individnivå på alla barn och ungdomar
som insjuknar före 18 års ålder. Sedan
2007 deltar alla barnkliniker i Sverige. I
snitt gör barnen fyra besök på diabetesmottagningar/år (troligen fler besök).
Registret fungerar som ett kvalitetsregister, ett dagligt vårdstöd, ett resultatregister och ett pedagogiskt verktyg för den
enskilda diabetesmottagningen och belyser bl.a. hur väl vårdprogrammet för
barndiabetes följs. Det ges ut en årsrapport (som NDR). Ett aktivt utnyttjande
stimulerar förbättringsarbetet och den
öppna redovisningen gör att deltagande
vårdenheter kan jämföras och lyckade
åtgärder spridas till övriga vårdgivare.
Efter att klinikerna börjat registrera i
Swediabkids har HbA1c nivåerna sakta
gått ner (målvärde för HbA1c är 57
mmol/mol för barn).
En andra omgång av ett kvalitetsutvecklingsprogram har startats där kliniker
erbjuds att delta. Målet är att förbättra
vården av barn och ungdomar med diabetes med hjälp av ett systematiskt förbättringsarbete och stöd i nationellt
kvalitetsregister. Elva olika team från hela
Sverige deltar i denna omgång. Framgångsfaktorer till att lyckas förbättra sina
resultat är att enheten ser över sina nuvarande arbetsrutiner ”hur gör vi?”, att
alla i teamet har en samstämmighet i sina
budskap, att teamet sätter upp kvalitetsmål och att klinikledningen är med och
stödjer kvalitetsarbetet.
En pilotstudie är gjord där en jämförelse
av resultat från Swediabkids och NDR
ger svar på hur HbA1c förändras efter
övergång till vuxenkliniker. Resultat har
visat att de som ligger högt i HbA1c i
barnregistret fortsätter att ligga högt i
NDR.
Diabetes Incidens Studien
I Sverige (DISS)
Mona Landin-Olsson
Diabetes Incidens Studien i Sverige
(DISS) startades år 1983 och registrerar
nyinsjuknandet (incidensen) i diabetes
och den senare utvecklingen av diabeteskomplikationer hos unga vuxna 15-34
år gamla i Sverige. DISS är baserat på
frivillig rapportering från medicinkliniker,
barnkliniker och vårdcentraler. Det är
inte alla kliniker som är med så det råder
en underrapportering.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
27
DIABETESFORUM 2013
För att förbättra klassifikationen bestäms
sedan 1998 förekomsten av antikroppar
(GAD) hos alla nyinsjuknade patienter.
Syftet med DISS är att påvisa faktorer
som bidrar till utveckling av diabetes och
dess komplikationer. DISS kan användas
för framtida interventionsstudier ämnade att förhindra eller fördröja insjuknandet i diabetes och dess komplikationer.
Det är viktigt att följa DISS. Eftersom det
finns flera register funderar man på om
det i farmtiden kan bli någon slags sammanslagning av BDD, ANDIS och DISS.
Sammantaget finns mycket information
att hämta i dessa register och en stor
biobank att använda.
Exempel på forskning som har använt
DISS är en undersökning som har visat
hur insjuknandet i typ 1 diabetes påverkar löneutvecklingen genom att jämföra
patienterna som registrerats i DISS med
ett kontrollmaterial. Undersökningen visar att debut av typ 1 diabetes har en
långsiktig negativ effekt på löneutveckling. Vidare analyser för att förklara detta
pågår.
Alla Nya Diabetiker i Skåne
(ANDIS)
Mozhgan Dorkhan
Diabetes är ett brett spektrum där ett
högt blodsocker är gemensamt. I Skåne
registreras alla nydebuterade diabetiker
sedan fem år tillbaka. Syftet med registreringen är att beskriva detta spektrum,
undersöka sjukdomsförloppet, studera
hur olika behandlingar kan påverka olika
undergrupper och stimulera diabetesforskning i regionen. ANDIS har en stor
uppslutning i Skåne. Nästan samtliga
sjukhus, vårdcentraler och privatläkare
deltar. Det tillkommer c:a 2000 nya fall/
år. Alla nyinsjuknade tillfrågas om de vill
vara med. Basalinformation registreras
och flertal prover tas. Efter några dagar
får vårdgivaren en skriftlig återkoppling
med analyssvar samt klassificering av diabetes. Det är c:a 7000 personer med i
registret. När registret har fått in 10000
personer börjar de genetiska analyserna.
Varje år anordnas ANDIS-dagen, en
halvdag i december, med förläsningar,
information etc.
Tuula Saarinen,
Diabetessjuksköterska,
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Vikten av vikten
Många av individer med diabetes har en övervikt eller fetma som har betydelse när vi som vårdpersonal ska behandla denna patientgrupp. Eva
Warensjö från Livsmedelsverket berättade om enkäten Riksmaten 20102011, där det framkom att vi har blivit bättre på att äta fiberrika grönsaker
och bär samt minskat ner på mättat fett. Hela 28% av kvinnorna var överviktiga och 44% av männen. Ca 13 % kvinnor och män hade fetma. Användningen av smör i matlagningen har ökat senaste åren vilken kanske beror
på spridningen av LCHF kost.
Irene Svenningsson har intervjuat personer med fetma och diabetes i sin
avhandling, där många patienter beskriver den svåra situationen med att
hantera sin vikt och viktnedgång. Hur ska då vårdpersonalen hjälpa och
stödja dessa personer? Vilka verktyg har primärvården för att hjälpa diabetespatienter med fetma? Det framkom att det goda vårdmötet var av
betydelse, när vårdpersonalen inte hade ett auktoritärt sätt i mötet samt
såg vardagen från individens perspektiv. Många av behöver speciell omvårdnad pga. ökade sårbarheten och den dubbla bördan med diabetes och
övervikt.
Viktigt är att:
• Ha tydliga strategier
• Se till fysiska begränsningar
• Kommunicera olika med män och kvinnor. Försök förstå hur männen
påverkas, män pratar mer sällan om känslor
• Stöd individens motivation
Hannah Helgegren, dietist från Region Skåne talade om barn och övervikt.
Det går inte att jobba på samma sätt som med vuxna när det gäller viktedgång, säger Hannah. Antalet 10-åringar som är överviktiga i Malmö
ligger på 20% och 9% är feta. Det är en hög siffra som kräver mycket arbete för patienterna och vårdpersonalen. Det bästa är att börja arbetet
med viktgång innan puberteten, då uppnår man bättre resultat. Kom ihåg
att skynda långsamt och beröm framsteg. Familjen behöver också vara med
i behandlingen för att kunna nå framsteg.
• Använder ” allergi mot kalorier” som ett sätt att beskriva för barnen om
viktuppgång
• ”Hunger- sug troll”, patienten pratar med trollet och på så sätt förflyttar
synd och skam
• Det är viktigt att stötta familjerna till att fortsätta efter behandlingstidens slut.
Henrik Forsell från Karskrona bedriver forskning kring ett nytt kirurgiskt
alternativ till viktreducering som kanske kan användas till dem som inte
vill eller inte vågar genomföra en gastric-bypass operation. Metoden har
provats i USA och kallas ASPIRE ( Aspiration Therapy System)där man
opererar in en special PEG, och sedan töms ventrikelns innehåll 30min
efter måltid genom en specialanordning. Halva kaloriintaget pumpas ut och
sköljs ner i toaletten. Metoden har provats på 25 patienter varav 7 hade
diabetes. HbA1Csjönk och patienterna gick ner i genomsnitt 15 kg efter
6 månader och livskvaliteten förbättrades. KBT behandling ingår i studien,
för att förändra patientens ätbeteende. Metoden fungerar och gav inte
några allvarliga biverkningar, enligt forskaren. Deltagare på seminariet hade
funderingar på studiens upplägg och resultatet av KBT behandlingen när
det gäller förändrat ätbeteende.
28
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
Avslutande debatt
Konferensen avslutades med en diskussion mellan följande
politiker på temat ”Vägen till jämlik vård – är den öppen för
diabetes?”:
• Inger Strömbom – handläggare riksdagskansliet, Kristdemokraterna
• Helene Eliasson, regionråd Västra Götaland, Socialdemokraterna
• Birgitta Rydberg, landstingsråd Stockholm, Folkpartiet
• Agneta Luttrop, riksdagsledamot, Miljöpartiet
Nedan följer moderatorns frågor samt ett
urval citat från de deltagande politikerna.
Vilken typ av förebyggande
insatser är viktiga?
”Det allra viktigaste primärpreventiva arbetet är det vi gör för barn och ungdomar.
Allt från väl fungerande barnhälsovård och
förskola som gör att barn får bra matvanor
och bra fysisk aktivitet från början, till att vi
stöttar föräldrar som själva är överviktiga
där det finns både genetiska och sociala
faktorer så att barnen får en bra kost tidigt
i livet.
För det sekundärpreventiva ska vi identifiera de som har risk för diabetes genom
att uppmärksamma och hjälpa dem med
en god kosthållning. Även anhöriga till de
med diabetes bör vi kunna ha kontakt med
för att informera dem om riskerna. Och
för de som redan har insjuknat är det viktigt att vården blir bättre på att stödja dem
med att göra livsstilsförändringar.” Birgitta
Rydberg (FP)
”Ojämlikheter i hälsa handlar i första hand
om att vi måste skapa utbildning och sysselsättning till alla. Men sedan har vi inom
sjukvården alla förutsättningar att möta
upp mot de behov som finns. Vi träffar
barnen när de föds och träffar mammorna
när de är mottagliga för förändringar på
mödrahälsovården och barnavårdscentralen. Där kan vi arbeta för att nå resultat.
Folktandvården är en annan kanal där vi
kan nå barn och vuxna för att prata kost
och måltider. Stat, kommun och landsting
måste arbeta tillsammans.” Helene Eliasson (S)
”Vi måste få ut ännu mera kunskap om de
negativa livsstilsfaktorerna. Det handlar om
föräldrar, barnavårdscentralen, mödrahälsovården, elevhälsan och hela sjukvården.
Göran Hägglund har tidigare pratat om att
man inte ska komma med för många pekpinnar, men nå ut med kunskap.” Inger
Strömbom (KD)
”Staten måste kunna leverera kunskap
baserad på evidens, särskilt vad gäller kost
för de med diabetes. Staten genom Socialstyrelsen måste hjälpa kommuner och
landsting att veta vilken evidens som gäller
för god kosthållning för de som har diabetes, men det mesta ansvaret ligger på kommuner och landsting.” Birgitta Rydberg
(FP)
”Staten bör fokusera på hur man sprider
kunskapsstödet, gärna via Socialstyrelsen.
Vi måste fokusera på att tala kunskapsspridning. Även SKL bör titta på sjukdomsförebyggande riktlinjer. Vi måste följa upp
via öppna jämförelser så att landstingen
sköter sig. Vi kan inte acceptera för stora
skillnader mellan landstingen. Det natio-
nella diabetesrådet är en bra metod, en
plattform där vi kan prata kvalitet och
kunskap. Det borde vi kunna använda på
andra områden i sjukvården.” Helene
Eliasson (S)
”En stor del av problemet är att kommuner och landsting inte följer alla riktlinjer
och därför måste staten följa upp. Samverkan mellan kommuner och mellan kommuner och landsting är otillräcklig. Folkhälsoinstitutet har och gör en viktig insats i det
förebyggande arbetet. Man kan inte begära
att mindre kommuner ska ha all kompetens som behövs. De måste samverka
med andra kommuner och dela upp arbetet.” Agneta Luttrop (MP)
Vad behöver göras för att få en
mer jämlik vård?
”Inom hälso- och sjukvården har vi arbetat
mycket med morötter som till exempel
kömiljarden och patientsäkerhetsmiljarden.
Det kanske är dags för en nationell riktlinjemiljard.” Inger Strömbom (KD)
”I Stockholm arbetar vi med nätverk och
centrumbildningar i landstinget och kommunerna. Vart fjärde år presenteras en
folkhälsobarometer nedbrutet på stadsdelar, vilket skapar ett stort intresse hos kommunpolitikerna. Då kan man ha en dialog
om vilka metoder som fungerar bäst. Vid
nyår startas till exempel tre nya specialmottagningar riktade mot tuffa ohälsoproblem.” Birgitta Rydberg (FP)
”I den förebyggande strukturen måste vi
ha till exempel folkhälsoavtal med kom-
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
29
DIABETESFORUM 2013
munerna. Samverkan är den viktigaste
faktorn.” Helene Eliasson (S)
vårdcentraler för att kunna ha fokus på
kvalitet. ” Helene Eliasson (S)
”Läkaren Sir Michael Marton som studerat
folkhälsa och livsstil menar att när glappet
mellan de som har det bra respektive de
som har det dåligt ökar får vi totalt sett en
sämre folkhälsa Det är därför viktigt att
mäta de grupper som har det sämst.
” Agneta Luttrop (MP)
Vilken roll kan de ideella
föresningarn och det civila
samhället spela?
”Vi måste våga belysa regionala skillnader
och använda ersättningsmodeller som tar
hänsyn till socioekonomisk situation.
” Helene Eliasson (S)
”De öppna jämförelserna är mycket viktiga.
I Stockholm ligger vi inte alls tillräckligt bra
till i diabetesvården. Om alla mottagningar
arbetade som de tio bästa gör skulle
Stockholm vara bäst i landet på diabetesvård.” Birgitta Rydberg (FP)
”Som politiker har vi begränsade möjligheter att styra kunskapsorganisationen.Vi kan
styra med pengar, bonus eller vite, och har
till exempel höjt ersättningen till sjuksköterskor som arbetar med livsstilsfrågor.
” Birgitta Rydberg (FP)
”Kvalitetsregistret för diabetes borde utformas på samma sätt som reumatologiregistret så att patienten själv kan registrera
sin upplevelse.Vissa kanske behöver tätare
kontakter än andra och det kan man då
utläsa av registret. Där är vi dock ännu inte.” Birgitta Rydberg (FP)
”Regeringen är på väg att ta fram en samlad strategi för jämlik vård. Vi måste mäta
och synliggöra de skillnader som finns.
Jämlik vård kommer att komma in i öppna
jämförelser. Då kommer vi mycket lättare
att kunna komma fram till vad som fungerar bra respektive mindre bra.Vi är ganska
långt gångna med att alla ska få en hälsodagbok på nätet där man kan skriva in hur
man mår som ska ligga till grund för läkarens bedömningar. ” Inger Strömbom
(KD)
”Regeringen arbetar också med en strategi för kroniska sjukdomar, men det arbetet har inte kommit så långt. Det finns ännu
inget konkret att säga om det. Men eftersom diabetes är en kronisk sjukdom ska
det komma in i arbetet. ” Inger Strömbom (KD)
”Vi har nästan 100 procentig täckning i diabetesregistret i Västra Götaland. Att arbeta
systematiskt med kunskap och kvalitet i
diabetesvården så att man har följsamhet i
registren är en framgångsfaktor.Varje vårdcentral måste kunna jämföra sig med andra
”Alla ideella organisationer och insatser
har en påverkansfunktion. Samtidigt som
de också samlar kunskaper, det gäller särskilt som i det här fallet intresseorganisationer inom diabetes. ”Agneta Luttrop
(MP)
”Idrottsföreningen får ofta stöd från kommunerna och det är därför inte orimligt att
man arbetar för att få dem att arbeta med
breddidrott för att stärka folkhälsan.
” Inger Strömbom (KD)
”Fysisk aktivitet på recept är ett område
som vi måste arbeta mer med. Vi har föreningslivet med oss, men det kan utvecklas
mer. ” Helene Eliasson (S)
”Arbetsgivare kan bidra till bättre miljöer
genom att ha fruktkorgar, friskvårdsbidrag
och stegtävlingar. ” Birgitta Rydberg (FP)
”Arbetsgivare får ju göra skatteavdrag för
friskvård, vilket är bra. I den nya skollagen
står att skolan är skyldig att erbjuda näringsriktig mat, vilket är ett steg i rätt riktning. ” Inger Strömbom (KD)
”Vi måste kanske arbeta med civilsamhället
för att nå de grupper som söker vård för
sent, vilket är särskilt viktigt för de med diabetes. Tillsammans med kommunerna
måste landstingen därför hitta särskilda
planer för hur man når dessa medborgare.
” Helene Eliasson (S)
Vilken typ av preventivt arbete
är viktigast?
”När vårdcentraler har patienter med diabetes bör man undersöka hur deras anhöriga mår, men jag tror inte att det är dags
för en generell screening av alla invånare.
” Birgitta Rydberg (FP)
"Riskgrupper bör ha rätt till en screening
för att undersöka om de har eller är i riskzonen för att utveckla diabetes. ” Agneta
Luttrop (MP)
”För barn inom barnomsorg och skola bör
det finnas system för att bistå barn med
övervikt i skolan så att personalen vet var
man ska vända sig. Det bör helt enkelt finnas handlingsprogram för detta. ” Helene
Eliasson (S)
”Även när man blir äldre måste man ha rätt
att få leva ett liv i rörelse. Även kosten på
äldreboendet måste anpassas till de som
har diabetes. Det är en rättighet. Det är
därför en fråga för dietister att arbeta med,
men vi politiker måste kunna styra så att
detta prioriteras. ” Helene Eliasson (S)
”Vi som politiker tar alldeles för ofta ett
Stockholmsperspektiv. Vi kan inte räkna
med att kompetensen kring diabetes finns
på varje äldreboende. Inte på något av de
äldreboenden som jag har varit på har
denna fråga kommit upp. Den behöver
därför uppmärksammas och det nationella
programrådet bör titta på det. ” Agneta
Luttrop (MP)
Hur ska skolan hjälpa barn som
har diabetes?
”Det är viktigt att klasskamrater till de som
har diabetes också får reda på vad diabetes
innebär för den enskilde eleven. Den kunskapen bör finnas i skolan. ”Agneta Luttrop (MP)
”Skolverket har utfärdat riktlinjer som säger att ett barn med diabetes ska få motsvarande den egenvård som föräldrar ger
hemma även i skolan. Det ställer krav på att
personalen kan se till att barnet äter bra,
kan kontrollera blodsockervärden och ta
sin medicin. I vissa kommuner kan det finnas extrapersonal för att hjälpa barn med
diabetes.” Inger Strömbom (KD)
”Information och hjälp i skolan är ett problemområde där kommuner och landsting
måste göra bättre ifrån sig på. Sjukvården
måste säkerställa att de som arbetar i skolan får utbildning i diabetes.” Helene Eliasson (S)
”Om pumparna blir en fråga för landstinget så måste det fortsätta att vara avgiftsfritt och det måste finnas flera pumpar
att välja bland. På samma sätt som vi
människor inte har samma fot och därmed
skostorlek har vi inte samma behov av insulinpumpar. ” Birgitta Rydberg (FP)
Hur kan man säkerställa
tillgången till de insulinpumpar
som behövs?
”SKL har uttalat att SKL kommer att
verka för att pumparna kommer att
vara avgiftsfria även i fortsättningen. Jag
förstår oron, men det finns en intention
från dagens politiker att de ska vara avgiftsfria.” Birgitta Rydberg (FP)
”Jag är glad att SKL har den inställningen.
Det vore förfärligt om det såg olika ut i
olika landsting, huruvida man har tillgång
till gratis insulinpump eller ej.
”Agneta Luttrop (MP)
30
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
”Ledningen från SKL var mycket tydlig
med att det ska fortsätta som förut och
vara fri tillgång till insulinpumpar.
” Helene Eliasson (S)
är viktigt att utvärdera effekterna. Om
det leder till att farhågorna besannas så
måste man göra en utredning om detta.
” Agneta Luttrop (MP)
Frågor från publiken
”Det är TLV:s ansvar och de som har
gjort denna bedömning. Alla reformer
måste följas noga och om det barkar
åt fel håll måste det utvärderas.” Inger
Strömbom (KD)
Vi har ett förslag om att införa ett MOTavdrag, dvs. att man får halva årsavgiften
på t.ex. ett gymkort betalt när man har
gått i pension. Det skulle kunna vara en
besparing, hur ser ni på det?
”För några år sedan lanserade Christina
Doctare att KD skulle ha ett BOT-avdrag.
KD stödjer detta, men har inte kunnat ta
fram ett konkret förslag på detta område. Det finns även sjukgymnaster som
är inne på ett liknande. Jag tar med mig
detta förslag och skickar in det till regeringskansliet.” Inger Strömbom (KD)
”Generellt tror jag att det är viktigt att
säkerställa att vi har så lite sociala skillnader som möjligt och att vi därför skapar
arbeten och att alla har en pension som
gör att man har råd att gå på gym. Det
handlar snarare om de grundläggande
trygghetssystemen. ” Helene Eliasson
(S)
”Det låter ju gulligt med ett BOT-avdrag,
men det betyder att någon annan ska
betala den kostanden. Ju fler avdrag vi
lägger in desto mer uppluckrat blir vårt
skattesystem.” Birgitta Rydberg (FP)
”Jag tycker spontant att det låter spännande. Det är dock de grundläggande
systemen som är viktigast. Investeringar
i hälsovård innebär besparingar för samhället och livskvalitetshöjningar för individen.” Agneta Luttrop (MP)
Fredrik Löndahl från Svenska Diabetesförbundet poängterade att det inte var kostnaderna för hjälpmedel som är höga utan
att det snarare är vården av komplikationer till följd av bristfällig vård som kostar
pengar. Han menade också att de i första
hand inte är oroliga för att pumparna ska
börja kosta pengar utan snarare att tillgången på dem ska krympa i takt med att
de kommer att belasta landstingens budgetar. Mot bakgrund av TLV:s nya tolkning,
som nu är på väg att avgöras i domstol
undrade han hur politikerna på riksplanet kan arbeta för att ta tillbaka frågan.
”TLV:s bedömning är att insulinpumpen
har lång livstid och därför inte är förbrukningsmaterial. Socialutskottet har
inte varit involverat i detta. Och det
Britt-Marie Carlson från Svensk
Förening för Sjuksköterskor i diabetesvård påtalade att man ju skulle
kunna ändra i lagen om förmånssystemet och undrade hur politikerna
såg på att göra en förändring så att
den även omfattar produkter med
en så pass lång livslängd som insulinpumpar.
”Det handlar ju inte bara om insulinpumpar för personer med diabetes. Det
finns många medicintekniska hjälpmedel
som patienter bör få del av. I och med
att TLV har tagit detta beslut får landstingen ärendet i knät. Men uppdraget
bör inte vara att begränsa tillgången till
pumpar för patienterna.” Birgitta Rydberg (FP)
Anders Kempe påtalade att det finns ett
beslut från TLV att sluta skriva ut insulinpumpar utan kostnad från ett visst datum.
Det skapar en stor osäkerhet och riskerar
att leda till en stor ojämlikhet i vården och
undrade därför hur staten ska utjämna
olikheterna i vården. Han poängterade
även att nivån på skolhälsan är mycket
ojämn över landet.
”Man måste följa upp frågan om pumparna. Det är bra att SKL har en gemensam slutsats, men samtidigt förstår jag
att det finns en risk att landstingen tittar
för mycket på kostnaderna och mindre
på vad patienten behöver.” Agneta
Luttrop (MP)
”Den nya skollagen har stärkt kraven på
en väl fungerande elevhälsa, dessutom
har regeringen satsat 700 miljoner kronor som kommunerna kan ansöka om
under förutsättning att de anställer personal i elevhälsan. Påminn era kommunpolitiker om detta.” Inger Strömbom
(KD)
Avslutningsvis fick panelen svara på frågan
om vad de tar med sig hem från dagen.
”Hur det fungerar med kommuner,
barnomsorg och den så kallade Jönkö-
pingsmodellen tar jag med mig hem. Vi
har en tuff ekonomisk situation och då
funderar jag över vad kostnadsansvaret
får för konsekvenser och om det får leder till en sämre förskrivning.” Helene
Eliasson (S)
”Jag har inte tillräcklig kunskap hur bra
vi är på att stödja barn med diabetes
i skolan så det ska jag titta på. Jag har
dessutom den bestämda uppfattningen
att det måste finnas olika pumpar så att
det går att prova ut rätt pump till varje
individ.” Birgitta Rydberg (FP)
”Jag tar med mig BOT-avdraget och
tror att det är en besparing. Sedan tar
jag med mig frågan om pumparna. Som
riksdagsledamot har jag möjlighet att
väcka en fråga i utskottet och det ska
jag gärna göra. När jag i framtiden är ute
på äldreboenden ska jag fråga hur det
fungerar för de äldre som har diabetes.
När jag är i skolan ska jag fråga om och
hur de ger information till personal, barn
och föräldrar.” Agneta Luttrop (MP)
”Jag tror att vi tar med oss samma saker. Insulinpumparna och jag ska noga
följa hur det fungerar och gå direkt till
regeringskansliet med detta- Även äldres friskvård är viktigt. Jag känner till de
föreslagna tankarna om BOT-avdrag
och har dem uppfriskade. Jag är också
fritidskommunalpolitiker. Till kommunen
tar jag med mig frågan om hur det går
för barn med diabetes i skolan.” Inger
Strömbom (KD)
Avslutning av konferensen
Konferensen avslutades av Svante Norgren och Mona Landin-Olsson vilka
å Nationella Diabetesteamets vägnar
tackade deltagare och publik för två givande dagar.
Nationella Diabetesteamet
är ett samarbete mellan
organisationerna Svenska
Diabetesförbundet, Svensk
Förening för Diabetologi,
Dietisternas Riksförbunds
referensgrupp för diabetes,
Barnläkarföreningens delförening för endokrinologi
och diabetes och Svensk
Förening för Sjuksköterskor
i Diabetesvård.
För varje test
så lär jag mig mer
om min
diabetes
NU up
p
även i handlad
(Dalar 5-klövern
na
Söder , Uppsala,
Västm manland,
anlan
Örebr d och
o)
Enkel att använda och förstå
Den lättlästa displayen och stora knappar gör det enkelt att testa utan att kodning
behövs. Medelvärden för före och efter måltid hjälper patienten att förstå effekterna
som mat har på blodsockervärdena.
Kan hjälpa till att optimera den basala insulinbehandlingen
Fastemarkeringar och medelvärden för 7, 14 och 30 dagar hjälper till att sätta mål för
fasteglukos när HbA1c är högt, för att ge ökad behandlingseffektivitet.
För mer information, vänligen ring 020-68 70 70 eller
besök oss på www.LifeScan.se
© 2013 LifeScan, Division of Cilag GmbH International. AW 096 - 986A
32
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
DIABETEASFORUM 2013
Stipendium 2013
Pedagogiskt stipendium
Utdelas med stöd av Lilly. Kontaktperson: Kristina Lundborg
Går i år till Monika Aronsson och Anna-Karin Eriksson, Mora lasarett, för ”Kommunikativ och reflekterande utbildningsmodell för personer med typ-1 diabetes.”
Motivering:
I nationella riktlinjerna vid diabetes har gruppbaserad patientutbildning en framträdande roll. Diabetessjuksköterskorna vid Mora lasarett har på ett innovativt sätt beskrivit hur en evidensbaserad pedagogisk modell kan tillämpas i kliniskt arbete.
Implementering av nationella riktlinjer
vid diabetes
Utdelas med stöd av Novonordisk; Rolf Danielsson
Britt-Inger Bergström och Anja Widmark, Uppsala Akademiska sjukhus, utses som
vinnare med ansökan
”Genom systemförbättringar och nya arbetssätt utifrån NDR som verktyg uppnås
bestående resultatförbättringar och patientfokuserad vård.”
Motivering:
Diabetessjuksköterskorna Britt-Inger Bergström och Anja Widmark har genom ett
systematiskt arbetssätt utifrån Nationella Diabetes Registret uppnått en förbättrad
och mer patientcentrerad diabetesvård vid enheten för Endokrinologi, metabolism och Diabetes vid Akademiska sjukhuset,
Uppsala. Genom arbetssättet har kliniken intagit en silverplats i de Nationella Diabetes Registret i Sverige.
Stipendium för Bästa poster 2013
Utdelas med stöd av Lifescan: Monica Edsborg
Tuula Saarinen och Ulla Kylberg, Stockholm, Karolinska sjukhuset, utses som vinnare
med ansökan:
”Diabetes och njurar –Hur kan jag påverka min hälsa” Motivering:
Ett innovativt stödprogram med fokus på preventiv egenvård för personer med diabetes och måttlig njursvikt. Genom stödprogrammet får patienten både kunskap och
färdigheter för att hantera sjukdomen på ett klokt sätt. Med andra ord: för att mota
Olle i grinden.
SFSDS RESEstipendium 2013
Mona Andersson, Solljungahälsan, Örkelljunga erhåller resestipendium för att
presentera en poster på IDF-kongressen om sitt projekt med övervikt i samarbete med Viktväktarna
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
33
DIABETESFORUM 2013
Årets kvalitetsförbättrare 2013
Utdelas med stöd av Sanofi : [email protected]
Stipendiet går till professor Karin Wikblad, Uppsala Universitet
Motivering
Professor Wikblad är inte bara årets utan årens kvalitetsförbättrare då hon kraftfullt
stöttat diabetesvården och SFSD inom en rad olika områden. Genom sin stora och
gedigna kompetens och med en passion för diabetesvården har hon drivit frågan om
skyddad yrkesbeteckning för diabetessjuksköterskor, byggt upp och utvecklat kurspaket för diabetessjuksköterskor såväl i Sverige som i Europa, bidragit i den akademiska
uppbyggnaden av ämnet omvårdnad vid diabetes och skrivit ett flertal böcker.
En annan viktig milstolpe i hennes kvalitetstänkande är att hon implementerat omvårdnad i de nationella riktlinjerna vid diabetes. Därtill har hon genom sin stora kompetens inspirerat andra sjuksköterskor att disputera inom området. Under flera år
axlade hon FEND professuren som var förlagd till Uppsala Universitet. Professor Karin Wikblad du är kvalitet personifierad,
SFSD är stolt över dig. Tack!
SFSDs Omvårdnadsstipendium 2013
Stipendiet går till Lena Falen, Britsarvets vårdcentral, Falun.
Gruppsupport till personer med diabetes typ 2.
Motivering:
Du har på ett professionellt och strukturerat sätt beskrivit planering, genomförande
och utvärdering av en gruppbaserad patientutbildning. Det finns en pedagogisk medvetenhet och tydlighet, därtill har ni verkligen tänkt igenom ert upplägg från ax till
limpa. Trevligt att läsa att ni utgår från tanken om att den kunskapen och det stödet
som patienten efterfrågar är också den kunskapen som patienten har nytta av i sin
vardag. En anna styrka är beskrivningen av hur samarbete med andra vårdcentraler
ska planeras och genomföras. Lycka till!
Årets diabetessjuksköterska 2012
Årets diabetessjuksköterska 2012 är Marianne Lundberg, Malmö Universitetssjukhus
Bayer.com
Så skriver hennes medarbetare:
En diabetessjuksköterska som genom sitt engagemang och kunnande bidrar till ständig
utveckling av diabetesvården på kliniken men också utanför dess gränser. På kliniken
genom sitt arbete på mottagningen där hon på ett enastående professionellt sätt tar
hand om patienter. Dessutom lyfter hon blicken och arbetar klinikövergripande genom att sprida kunskap om diabetes samt öka samarbetet över klinikgränserna. Hon
är en av dem som sett till att få igång ett samarbete med kardiologen för att fånga
nydebuterade diabetiker i ett tidigt skede. Genom sitt arbete som kursansvarig vid högskolan har hon utbildat många av våra
kollegor. Dessutom har hon ordnat kontinuerligt regionalt samarbete och utbyte av kunskap/erfarenheter genom att se till att
skapa ett diabetessjuksköterskenätverk. Hon råkar också vara en fantastisk ödmjuk, tillmötesgående och snygg person som
inte tvekar när tillfälle att bekämpa fördomar och förutfattade meningar ges. Jag är stolt och tacksam över att få arbeta med
Marianne.
SFSD´s motivering:
Till en diabetessjuksköterska som liksom många i vår kår har lång erfarenhet. Hon är kliniskt verksam och hennes engagemang
och kunnande genomsyrar både patientarbetet och andra områden hon engagerat sig i. Hon är en ambassadör för vår förening och för diabetessjuksköterskans roll i diabetesvården genom sitt engagemang lokalt, regionalt, nationellt och sist men inte
minst internationellt!
34
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
ATTD-konferensen i Paris
27 februari – 2 mars 2013
Vi vill att utvecklingen skall gå så for t hela tiden och det sker
framsteg hela tiden, men stegen är små. I år var det dags för
den sjätte ATTD-konferensen, denna gång förlagd till Paris.
Tyvärr lyste våren med sin frånvaro och det var ganska blåsigt och kallt. Antalet deltagare for tsätter öka och i år var vi
hela 2075 personer från världens alla hörn. Konferensen
hölls i det moderna CNIT Paris La Defense, en kor t resa
med tunnelbanan från centrala Paris.
Det hela startade på onsdagskvällen
med tre parallella sponsrade föreläsningar. Abbott hade en diskussion om
hur vi använder AGP (Ambulatory Glucose Profile). Nu när vi har CGM och
möjlighet att överföra blodsockervärdena från blodglukosmätarna till elektroniska analysinstrument är det viktigt att
utveckla dessa så att de inte enbart blir
elektroniska dagböcker. Det är viktigt att
systemen blir så tydliga och överskådliga
som möjligt och att de kan hjälpa till att
hitta mönster i ett svängande blodsocker.
Roger Mazze har följt 32 personer, som
testat sitt blodsocker ca fem till sex
gånger per dag, och sett att man behöver
ha en mätperiod på ca 30 dagar för att
få fram en tydlig kurva på hur blodsockret svänger. R. Bergenstal m fl har skapat
ett dataprogram som tar fram en
24-timmarsbild, baserad på värden från
14 dagars blodglukosmätningar. Den visar fem, sinsemellan oberoende, kurvor:
medianvärdet samt avvikelser från medianen på 10, 25, 75 och 90% . Detta ger
en bra bild över hur blodsockret svänger
en normal dag.
Nästa föreläsning stod Roche för och
den var utformad som en för- och emotdebatt. Ämnet var: har tillgängligheten till
CGM ändrat sättet som sköter diabetesvården på, ja eller nej? John Pickup anser
att CGM minskar risken för svåra hypoglykemier och att livskvalitén förbättras
för den enskilde. Joroen Hermanides
ansåg däremot att det bara är en liten
grupp patienter som har möjlighet att få
bära CGM och det finns idag inga bevis
för att CGM förbättrar HbA1c. Därefter
fördes en paneldiskussion om vilka patienter som är bäst lämpade för CGM.
Sedan presenterade Michael Schoemaker data från Roches nya CGM-system.
Utvecklinen ser bra ut, Roches nya system har en MARD (Mean Absulute Relative Difference)på 8,6%. Detta kan
jämföras med Dexcom G4 Platinum
som har en MARD på 13,2% . Han vill
inte säga något om när detta system
kommer ut på marknaden men siffrorna
är lovande.
Tredje delen av kvällen var sponsrad av
Medtronic. De presenterade sitt nya
Carelink Pro 3 som är deras nya datasystem för överföring av data från CGM,
insulinpumpar och p-glukosmätare. Man
gick igenom fem olika patientfall.
Kvällen avslutades med invigningsceremoni. Det framfördes sånger skrivna av
Edih Piaf och bjöds på mingel.
Thomas Danne startade torsdagsmorgonen med prata om att vi inte uppnår
målen för HbA1c i barn- och ungdomsgruppen. Därför har man inom Europa
startat en grupp bestående av 14 olika
kliniker som kallar sig SWEET. Inom
denna grupp jämför man sig med varandra vad gäller behandlingsprinciper och
–resultat, allt för att lära av varandra och
få inspiration till nytänkande.
Nästa talare var Peter Chase, han har
gjort en subanalys av STAR 3-studien.
Analysen visar att det som ger störst effekt på HbA1c är låga p-glukosvärden
efter frukost, mellan kl. 06:00 – 11:00.
Därefter pratade Jay Skyler om byte av
betaceller. Idag forskar man på fyra olika
inriktningar i ämnet. 1: xenotransplantation med grisceller. 2: omprogrammering
av andra celler till att bli insulinproducerande. 3: leverceller tas från diabetikern,
manipuleras till att bli betaceller och ges
sedan tillbaka till diabetikern. 4: betacellstransplantation från embryonala stamceller. Skyler vågar inte tala om när, men
han är helt övertygad om att alla fyra
metoderna kommer att testas på människa inte bara, som idag, på djur.
Stephanie Amiel tog upp ämnet hypoglykemi och att inte känna av sitt låga blodsocker (unawareness). Hon menar att
många som lider av unawareness upplever inte känningen som obehaglig. Dessa
personer är ofta svårare att motivera till
en strikt regim för att undvika känningar.
Hon menar att detta är enda sättet för
dessa personer att återfå upplevelsen av
insulinkänning. Målet för dessa patienter
är att ligga över 3 mmol/l under tre
veckor, allt för att återfå awareness.
Efter lunch gav J. Pickup oss en tillbakablick på utvecklingen av CGM och insulinpumpar från första början och fram till
idag. Han pratade även om produkter
som kan komma i framtiden.
Härnäst pratade Todd Whitehurst från
Senseonics om deras implanterbara
CGM-sensor. Denna sensor läggs under
skinnet i lokalbedövning och har en livslängd på ca sex månader. Elektroniken i
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
sensorn har en livslängd på ca fem år
men den totala livslängden begränsas av
kroppens angrepp på främmande material. Sensorn kalibreras två gånger per
dag. Siffrorna som presenterades idag
baserades på studier gjorda på fyra patienter under 90 dagar, de är alltså halvvägs in i studien. Resultaten är än så länge
goda och visar ett MARD på 12,5%.
Därefter fick vi åter höra om Roches nya
CGM-system, en upprepning för oss
som deltog i onsdagens program.
Efter detta var det Tom Peyser från Dexcom som berättade om vad som är på
gång inom företaget. Dexcom G4 Platinum är nu godkänt för barn från två års
ålder. Dexcom G4 Platinum finns redan
nu i en ny version med en förändrad algoritm som gör att MARD sjunker från
13,2% till 11,6%. Denna version kallas G4
AP. Man håller också på att utveckla en
funktion som kallas för Dexcom Share.
Denna funktion gör det möjligt att via
bluetooth överföra CGM-data till mobilen. Dexcom har startat ett samarbete
med företaget som tillverkar insulinpumpen Tandem t:slim. Tanken är att integrera sitt CGM-system med denna
pump. Dexcom G5 är just nu under kliniska studier och beräknad lansering sker
under slutet av 2014 eller början av
2015.
Kerstin Rebrin pratade kort om BD:s
CGM-system. Just nu pågår två kliniska
studier och allt tyder på att de har en
hög mätsäkerhet, MARD ligger mellan
9-11%.
Rajiv R. Shah från Medtronic informerar
om att företaget håller på att utveckla en
ny CGM-sensor som består av två separata sensorer.Två mätningar utförs parallellt och sammanställs sedan automatiskt.
Detta leder till större noggrannhet i
mätvärdet.
Efter detta var det dags för Lutz Heinemann att prata om mätnoggrannheten
hos dagens blodsockermätare. För att en
mätare ska vara godkänd i Europa måste
den uppfylla kraven i ISO 15197:2003.
Variationen får inte vara större än +/20%. Troligen kommer en ny ISO-standard under 2013, den kommer att heta
ISO 15197:2013, där kravet kommer att
vara +/- 15%. Detta kommer att leda till
att ca 50% av dagens godkända mätare
inte klarar de nya kraven.
Fredagen inleddes med blocket ”Closing
the loop”. B. Buckingham presenterade
en studie gjord på barn och ungdomar.
68 nydebuterade typ 1 diabetiker ingick
35
i studien där 48 patienter fick intravenös
insulintillförsel under de först tre dygnen
och sedan sattes över på insulinpump
med sensor. 20 patienter fick traditionell
behandling, alltså flerdosinsulin med
penna. Syftet var att efter ett år se om
det fanns skillnader i HbA1c och Cpeptidnivåer hos de båda grupperna.
Resultatet var att det inte fanns någon
skillnad över huvudtaget.
R. Hovorka fortsatte med att prata om
en studie om closed-loop i hemmet. Sex
patienter har burit systemet hemma. Vid
tre tillfällen i 24 timmar och vid två tillfällen i 36 timmar. Slutsatsen är att blodsockret ligger stabilt nattetid tack vare
systemet men är mer svängande under
dagtid. Medel p-glukos nattetid var 6,9
mmom/l med en SD på 1,5. Resultatet
baseras på 3000 timmars användande.
B. Kovatcev berättade om deras studie
på 20 patienter. I en cross-over studie
har deltagarna gått med vanlig pump
med CGM under 40 timmar och ett
slutet system under samma tid. De
skulle arbeta och leva som vanligt och
det skulle ingå en promenad på minst 45
min. Man tittade på hypoglykemier där
det var sex st. på dagen och en på natten
när man gick med ett öppet system och
vid closed-loop var den en på dagen och
ingen på natten. Vad det gällde p-glukos
med closed-loop så låg det under 70%
av tiden mellan 3,9-10 mmol/l och endast 0,27% av tiden under 3,9 mmol/l.
En intressant föreläsning hölls av H.
Murphy. Den handlade om typ 1 diabetes och graviditet. Murphy pekade på
risker för fosterskador kopplat till
HbA1c-nivån i början på graviditeten.
Om HbA1c ligger på 53 mmol/mol är
risken för fosterskada 3,8% eller 1/26
graviditeter. Vid 63 mmol/mol är risken
6% eller 1/17.Vid 77 mmol/mol är risken
9,5% eller 1/10. Här ser man vikten av att
planera sin graviditet och hålla bra nivå
på HbA1c. Vidare rekommenderar
Murphy att folsyraprofylaxen startas ca
12 veckor in graviditeten påbörjas och
om det finns möjlighet att man använder
CGM under hela graviditeten.
Efter lunch fick vi en genomgång av vad
som är nytt vad gäller långverkande insulin. NovoNordisk lanserar ett nytt insulin
som heter Tresiba. Troligtvis kommer
detta ut i Sverige under sommaren 2013.
Det har en halveringstid på 25 timmar
och skall ge mindre risk för hypoglykemier. Lilly startar sina fas 3-studier på ett
nytt insulin. Detta insulin har en halveringstid på mellan två till tre dagar. Sa-
nofi har en ny beredning av Lantus på
gång. Här ska man också starta fas 3-studier. Än så länge finns inga data publicerade från deras fas 2-studier.
M.J. Taylor presenterade de första försöken med en inplanterbar insulinpump
med ett glukoskänsligt gelmembran.
Detta membran släpper ut insulin då
blodsockret stiger. Pumpen ligger i bukhålan innanför bukhinnan. Detta är tidiga
experiment är utfört på grisar. Hittills kan
man se att denna pump klarade av att
under fyra veckor hålla en bra blodsockernivå utan extra tillförsel av insulin.
Högsta uppmätta p-glukos var 18
mmol/l, men efter en till en och en halv
timma var blodsockernivån åter nere på
normal nivå.
Lördagen startade som vanligt med en
genomgång av ATTD 2012 årsbok. Om
man vill läsa den så går det att gå in på
ATTD hemsida och fritt läsa den på nätet. Det var som vanligt en trevlig morgon.
Hade företagen nått nytt att visa på utställningen: Abbott visade sin nya FreeStyle Navigator 2, denna finns nu även i
Sverige.
CeQur visade sin patch pump för typ 2
patienter, där man har en förbestämd
basalhastighet och där man sedan manuellt ger sin måltidsdos. Förhoppningen är
att den skall kunna lanseras under 2013
i Europa, kostnaden marginellt högre en
traditionell Penn behandling. Så de blir
klart mkt billigare en vanlig pump-behandling.
Debiotech visade sin patch pump Jewel,
den har en reservoar på 500 enheter.
Det ser ut som det snart börjar att
närma sig de första studierna på människor. Som det ser ut så dröjer det fortfarande något år tills den har en CE
märkning.
I Roche monter kunde man titta på det
nya Diaport systemet, detta är en port
som växer fast i huden som leder en
slang innanför bukhinna där insulinet tas
upp, det blir ett snabbare upptag och
man slipper den subkutana insulinresistensen. Starten sker i Frankrike, England
och Australien under sen vår – sommar.
Ypsomed visade sin nya mindre Pod till
OmniPod.
Nästa ATTD möte är i Wien 5-8 februari 2014.
Mona Jakobsson och Lars Berg.
36
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Bilder från ATTD 2013
Accu-Chek DiaPort systemet möjliggör kontinuerlig intraperitoneal infusion av insulin (CIPII).
Det är infusion av insulin in i bukhålan med en Accu-Chek insulinpump och ett infusion set.
Accu-Chek DiaPort består av en metallkropp med en kateter som är placerad i buken. Öppningen i porten är upphöjd ovanför ytan av huden omkring 5 millimeter, medan en blomformad platta är placerad under huden, vilket ger stabilitet för porten. Porten kan sitta upp
till nio månader innan den byts ut.
När man använder sig av Accu-Chek DiaPort system, har insulinet verkan redan inom några
minuter vilket är mer likt den fysiologiska insulinsekretionen än insulintillförsel via subcutan
infusion. Detta leder till förbättrad glukosprofil. Man har med hjälp av systemet sett en signifikant reducering av svåra hypoglykemier. Dessutom minskar problemen med insulinresistens,
lipohypertrofier andra hudproblem samt allergier av nålar.
Engångsdos (Xeris pharmaceuticals)
Denna G-Pen ™ kommer att bli en rumstempererd stabil vätska glukagon i autoinjektor
färdig att använda. Administrationen är snabb och enkel process med en tvåstegs-injektion
jämfört med de nio steg som krävs för Novo Nordisk glukagon kit.
Minidos
Denna G-Pen Mini ™ är avsedd att ge en mini-dosering som ett alternativ för personer med
diabetes att administrera en glukagon "booster" för att lindra mild till måttlig hypoglykemi.
Kombination Glucagon/Insulin
Xeris använder samma glukagon beredningen för att möjliggöra en bi-hormonell konstgjord
bukspottkörtel. Den nuvarande användningen av insulinpumpar i samband med kontinuerlig
glukosmätning kan inte förhindra hypoglykemiska händelser. Med tillägg av stabiliserad flytande glukagon till en dual-kammarpumpen, möjliggör Xeris en sann bionisk bukspottkörteln
för personer med diabetes.
Icke-invasiv glukosmonitoreringt
GlucoTrack använder ultraljud, elektromagnetiska och termiska tekniker för att icke-invasivt
mäta nivåerna av glukos i blodet. Enheten är batteridriven och inkluderar en huvudenhet
(UMU), som innehåller display och kontrollfunktion, samt sändare, mottagare och processor.
En personlig Ear Clip (PEC), som innehåller sensorer och elektronisk kalibrering, och fästes i
örsnibben. Anordningen är liten, lätt och enkel att hantera. Mätningarna som produceras av
de tre teknikerna matas in i en algoritm, och det slutliga resultatet visas till patienten på en
digital skärm. Patienten kan förinställa enheten med förutbestämda värden för nedre och
övre gränser.
GlucoTrack är avsedd att användas av personer med typ 1 och typ 2 diabetes. Enheten innehåller en USB-port för nedladdning av data för off-line-analys, samt ladda batteriet.
nsulinet
du känner till
lantus (insulin glargin) en gång om dagen:
• EffektivvägmotHbA1c-målet 1,2
• Jämnprofilocheffektupptill24timmar 1,3
• FärrehypoglykemieränNPHochMix 4-6
•10årskliniskerfarenhetiSverige1
lantus®(insulinglargin)Px,F,100enheter/mlinjektionsvätska,lösningärenlångverkandeinsulinanalog.Indikation:Behandlingavdiabetesmellitus
hosvuxna,ungdomarochbarnfrån2årsålder.Varningochförsiktighet:Lantusskallejanvändasförbehandlingavdiabetesketoacidos.Förytterligare
informationsewww.fass.seFörpackningar:LantusSoloStar5x3ml,cylinderampull5x3mlochinjektionsflaska10ml.Prisuppgiftsewww.fass.se.Datum
försenasteöversynen2012-05-25.Lantus ingår i läkemedelsförmånerna till alla patienter med typ 1-diabetes och till patienter med typ 2-diabetes
där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
SE.GLA.13.03.12MAJ2013
referenser:1.www.fass.se.Lantusproduktresumé.2.Riddleetal,DiabetesCare2003;26:3080-308.3.Leporeetal.Diabetes2000;49:2142-2148.4.Janka
etal,DiabetesCare2005;28:254-259.5.Raskinetal,DiabetesCare2005;28:260-265.6.Mullinsetal.ClinicalTherapeutics2007;29:1607-1619.
S anofi-aventisAB.Tel08-6345000.www.sanofi.se.
Vidfrågoromvåraläkemedelkontakta:[email protected]
38
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
TLV´s rapport om medicinteknikprojektet
2 september kommer ett förslag till slutrapport att publiceras
på TLV´s hemsida och synpunkter kan lämnas fram till den 23
september. 18 oktober levereras rapporten till Socialdepartementet och offentliggör samma dag rapporten om insulinpumpar, CGM och hemblodtrycksmätning.
Den 30 april skickade TLV in en delrapport till regeringen. I rapporten redogörs för hur långt man har kommit i
uppdraget om medicinteknik. Detta
uppdrag fick TLV av regeringen under
våren 2012 och uppdraget var att göra
hälsoekonomiska bedömningar av medicintekniska produkter.
Verksamheten bedrivs som en försöksverksamhet och omfattar fem produktgrupper, insulinpumpar, kontinuerlig glukosmätning, implanterbar defibrillator,
hemblodtrycksmätning samt luftdusch
för astmatiker.
Uppdraget ska slutredovisas senast den
31 oktober 2013. Slutredovisningen ska
bestå av dels kunskapsunderlag i form av
hälsoekonomiska bedömningar av de
utvalda medicintekniska produktgrupperna, dels en bedömning av om försöksverksamheten bör permanentas
och hur den i så fall bör utformas.
I delrapporten som TLV nu har skickat in
till regeringen framgår hur långt man har
kommit, vilka man samrått med, preliminära ställningstaganden samt kvarstående frågeställningar.
TLV anser att verksamheten bör bli permanent, det kommer bland annat att
bidra till att användningen av medicintekniska produkter på sikt ska kunna bli mer
kostnadseffektiv och likvärdig över hela
landet.
Man drar parallellen med situationen
med alla de journalsystem som idag finns
eftersom det helt lämnades till landstingen att välja utan definierade standards.
TLV skriver i delrapporten vidare att en
lagändring kommer att behövas om
verksamheten ska permanentas.
Viktiga datum:
2 september:
Förslag till slutrapport publiceras på
www.tlv.se Synpunkter kan lämnas fram
till 23 september.
23 september:
Sista dagen för synpunkter på förslaget
18 oktober:
Delrapporten insändes till Socialdepartementet
18 oktober:
Rapporterna om insulinpump, CGM och
hemblodtrycksmätning offentliggörs.
Källa: www.tlv.se
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
39
Blodtrycksbehandling i
praktiken
Blodtrycksbehandling och utvecklandet av effektiva blodtrycksmediciner efter andra världskriget har betytt mycket
för folkhälsan. Frekvensen av akuta blodtrycksmanifestationer som malign hyper toni med hyper tensiva kriser, lungödem, njurskador, synskador, hjärnblödning i unga år har blivit
sällsyntheter i akutsjukvården.
Genom att vi också kunnat behandla
moderat stegrade blodtryck har vi kunnat förebygga kroniska sjukdomar som
hjärtsvikt, njursvikt, stroke, hjärtinfarkt
och diabeteskomplikationer som diabetesnefropati, retinopati och graviditetstoxicos.
Risker och skador av för intensiv
blodtrycksbehandling
Allt eftersom behandlingen blivit effektivare, biverkningarna mindre och vi haft
en läkemedelsindustri som velat sälja
stora volymer har blodstrycksmålen
tenderat att bli lägre och lägre. När vi
dessutom använder låga blodtryck som
"kvalitetsindikatorer i öppna jämförelser"
och sjukvårdspolitikerna använder det
som underlag för "målrelaterad ersättning" finns stora risker att vi överbehandlar enskilda patienter. Ensidigt fokus på
att blodtrycket ska vara så lågt som
möjligt leder idag till en hel del onödiga
sjukdomstillstånd och risker:
• Hos (främst äldre och skröpliga) patienter med yrsel och ortostatism ökar
intensiv blodtrycksbehandling risken för
svimning, konfusion, fallskador, trauma,
frakturer och för tidig död.
• Vid akut ischemisk hjärnskada bör inte
blodtrycket behandlas för lågt.
• Vid vissa njursjukdomar och vid tillstånd med "intorkning" måste vi sträva
efter att säkra ett tillräckligt perfussionstryck över njuren.
• Vid kritisk ischemi och gangrän bör
man snarare släppa upp blodtrycket för
att säkerställa den perifera cirkulationen.
• Det optimala blodrycket vid både akut
hjärtinfarkt och vid ischemisk hjärtsjukdom är under debatt. Tolkning av vetenskapliga studier:
Det pågår en intensiv debatt om hur
man ska tolka de vetenskapliga studier
som gjorts avseende optimal blodtrycksnivå. Många anser att studierna övertolkats och att målnivåerna varit för låga.
Som alla "risk/benefit-kurvor" är även
blodtryckskurvan J-formad. D.v.s. sänker
man de riktigt höga blodtrycken vinner
man väldigt mycket. Sedan avtar effekten
efterhand och vid en viss nivå kommer
risken att öka med minskande blodtryck.
Det säger sig ju själv att man inte ska ha
0 i blodtryck (då är man ju död).
Nedanstående bild försöker illustrera
detta. I en population kan man i en studie
utläsa vid vilket medelvärde på blodrycket en viss händelse är minst sannolik
att inträffa. Den blodtrycksnivå som
innebär lägst risk representeras av "krysset". Detta innebär INTE att alla patienter ska ha den blodtrycksnivån:
• Det beror på vilken population man
studerar (ålder, kön, annan sjukdom mm)
• Det beror på vilken "endpoint" man
tittar på (risk för stroke, hjärtinfarkt eller
njursvikt?)
• "Krysset" representerar i bästa fall ett
"medelvärde" eller "medianvärde" och
det finns en variation mellan olika individer i studierna.
• Studierna är oftast utförda på i övrigt
friska för att kunna studera en riskfaktor
och ett utfall. De är inte representativa
för de patienter vi behandlar och tar inte
hänsyn till annan sjuklighet, polyfarmaci,
interaktioner mm. • Analysen tar inte heller ställning till för
patienten viktigare saker som t ex livs• Analysen tar inte heller ställning till för patienten viktigare saker som t ex livskvalite
kvalitet
och biverkningar.
biverkningar.
Riktvärden
och och
individualiserade
blodtrycksmål
Riktvärden
individualiserade
blodtrycksmål
Vi måste bli duktigare på att individualisera blodtrycksmålen. Att slaviskt följa algoritmer oc
sträva efter att "scora bra" i öppna jämförelser eller uppnå ersättningsnivåer riskerar att skada
patienter istället för att hjälpa dem. Läkekonst är multifaktoriell och utgår från att vi ska hjälp
enskild individ.
Vi måste bli duktigare på att individualisera blodtrycksmålen. Att slaviskt följa
Nedanstående är mina funderingar kring det jag istället skulle vilja kalla för "riktvärden". De
algoritmer
och
sträva
efter(somattska vara
"scora
vara en hjälp att sätta upp
ett lämpligt
blodstrycksmål
individuellt).
bra"
öppna
jämförelser
eller
uppnå erPrimäri och
sekundär
prevention för
kardiovaskulär
sjukdom.
Som debatten ser ut för närvarande
och rekommendationer
från European
sättningsnivåer
riskerar
att skada
våraheart är ett lämplig
riktvärde 140/80.
patienter istället för att hjälpa dem. LäkeTyp 1-diabetes och "yngre" typ 2
konst
ärexposition
multifaktoriell
och
utgår
från attoch retinopati. St
En mångårig
för hyperglykemi ökar
risken
för diabetesnefropati
avseende risk för att utveckla njurskador talar för att ett riktvärde på 130/80 kan förbättra
vi
ska hjälpa en enskild individ. prognosen
med mikroalbuminuri (U-Alb/Krea 3-30)
Diabetes
Om möjligt skall man behandla med blodtryckssänkare (ACE-hämmare eller ARB är
förstahandsval) så att man normaliserar albuminutsöndringen. Lämpligt riktvärde 125/75.
Diabetes med etablerad njursjukdom (stigande kreatinin eller mak
albuminuri: U-Alb/krea > 30)
begränsar deras förväntade överlevnad. De har ofta väldigt många mediciner med risk för
interaktioner och polyfarmaci. Målet bör vara symtomfrihet och minimerad risk. Några
blodtrycksnivåer kan knappast anges. Snarare brukar det vara låga blodtryck som är probleme
patienterna har hjärtsvikt och intensiv behandling för den.
40
Nedanstående är mina funderingar kring
det jag istället skulle vilja kalla för "riktvärden". De kan vara en hjälp att sätta upp
ett lämpligt blodstrycksmål (som ska
vara individuellt).
Blodtrycksmätning
Skriv ut som pdf
Blodtrycksmätning
Det finns flera olika riktlinjer för blodtrycksmätning. Följande är en kombination av riktlinjer
Det
finns flera olika
riktlinjer
blodtrycksmätning. Följande är en kombination av riktVårdhandboken
(SBU)
och för
WHO:
linjer från Vårdhandboken (SBU) och WHO:
Vila före mätning: 5 min
Primär och sekundär prevention
för kardiovaskulär sjukdom.
Armens position:
Som debatten ser ut för närvarande och
rekommendationer från European heart
är ett lämpligt riktvärde 140/80.
Kroppens Position: Liggande eller sittande
Typ 1-diabetes och "yngre" typ 2
En mångårig exposition för hyperglykemi
ökar risken för diabetesnefropati och
retinopati. Studier avseende risk för att
utveckla njurskador talar för att ett riktvärde på 130/80 kan förbättra prognosen.
Diabetes med etablerad
njursjukdom (stigande kreatinin
eller makro-albuminuri:
U-Alb/krea > 30)
Om möjligt ska man behandla med målet att reducera albuminurin med 40 %.
Lämpligt riktvärde 125/75 förutsatt att
patienten inte får en signifikant stegrad
Kreatinin-nivå (över 30 %). Kontakt bör
då tas med njurmedicin och man bör
fundera på njurartärstenos.
I övrigt komplikationsfri patient
med biologisk ålder > 80 år
Denna patient är en "surviver" och har
samtidigt en begränsad återstående livslängd. Det finns studier som visar på en
signifikant minskad risk för stroke och
hjärtsvikt och död om man behandlar
ner till 160/90.
Multisjuk eller mycket gammal
Många patienter har redan drabbats av
stroke, hjärtinfarkt och har en multisjuklighet som begränsar deras förväntade
överlevnad. De har ofta väldigt många
mediciner med risk för interaktioner och
polyfarmaci. Målet bör vara symtomfrihet och minimerad risk. Några blodtrycksnivåer kan knappast anges. Snarare
brukar det vara låga blodtryck som är
problemet då patienterna har hjärtsvikt
och intensiv behandling för den.
Arm i hjärtnivå
Avslappnad arm
Handflatan uppåt
Övrigt position:
Ej korslagda ben
Stöd för rygg och fötter
Utrustning:
Manuell mätning
Anpassad manschettbredd
Inga stasande kläder
Inför mätning:
Undvika kaffe, te eller tobak 30 min före mätning
Övrigt:
2 mätningar, med 1 minut emellan.
Dokumentera läge arm och manschettbredd
Hos äldre blodtrycksbehandlade stående mätning efter 1-5 min
Diabetes med mikroalbuminuri
(U-Alb/Krea 3-30)
Om möjligt skall man behandla med
blodtryckssänkare (ACE-hämmare eller
ARB är förstahandsval) så att man normaliserar albuminutsöndringen. Lämpligt
riktvärde 125/75.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Felkällor
• Vissa patienter har falskt höga värden
bara de besöker en sjukvårdsinrättning
• Manschettbredden måste anpassas till
och oftare högre tryck när doktorn tar
patientens armomfång. För smal manän när armomfång.
en sköterska För
gör smal
det (white
• Manschettbredden måste anpassas till det
patientens
manschett kan
schett kan ge ett falskt högt värde och
coat
hypertension).
ett
falskt
högt
värde
och
för
bred
kan
ge
för
lågt
värde.
för bred kan ge för lågt värde.
• Utrustning bör kalibreras årligen och kontrolleras avseende slangar, kopplingsstycken
• Automatiska/elektroniska mätare är av
• Utrustning
bör kalibreras årligen och
och ventiler.
skiftande kvalitet och ställer stora krav på
kontrolleras
avseende måste
slangar,vara
kopplings• Manschetten
i hjärthöjd. Armen
i hjärthöjd.
För lågom
nivå på arm
teknik.måste
De gervara
också
felaktiga värden
stycken och ventiler.
kan resultera i ett för högt tryck.
blodtrycket är väldigt lågt, väldigt högt,
om pulsen är låg eller hög och vid ore• Manschetten måste vara i hjärthöjd.
gelbunden hjärtrytm. Endast manuella
Armen måste vara i hjärthöjd. För låg
värden bör utgöra underlag för beslut
nivå på armen kan resultera i ett för högt
om behandling.
tryck.
Felkällor
• Manschetten bör pumpas upp över
förväntat värde eller tills den palpabla
pulsen försvinner. Detta för att undvika
"silent gap" vilket ger falskt lågt systoliskt
blodtryck.
• Oregelbunden hjärtrytm gör det besvärligt då pulstrycket varierar från slag
till slag.
• Armen måste vara helt avslappnad och
patienten i en vilsam position. En spänd
muskel ger falskt högt värde.
•Många framförallt äldre patienter och
mångårig diabetes har stela blodkärl
(Mönkebergsskleros) vilket ger falskt
höga blodtryck och kan ge väldigt olika
blodtryck i armarna.
• Om patienten är stressad, har ont,
fryser, nyss rökt eller druckit kaffe ger
detta ett falskt högt värde.
• Blodtryck bör inte tas i anslutning till
blodprovstagning (tenderar att ge högt
värde p.g.a. stress)
24 timmars blodtrycksmätning
Om man är osäker på blodtrycksresultaten på mottagningen kan det vara utmärkt att komplettera med en 24 timmars blodtrycksmätning. Här finns osäkerhet rörande tolkningen men man
brukar säga att gränsen för hypertoni
(motsvarande 140/90) går vid:
Medelvärde 24 timmar: 130/80
Medelvärde dagtid: 135/85
Medelvärde nattetid: 125/75
Tag dock hänsyn till vad patienten gjort
under dagen (stress, fysisk ansträngning)
eller om de sovit på natten.
Icke farmakologisk behandling
"Livsstilsbehandling" harmoniserar helt
och hållet med de livsstilsförändringar vi
förespråkar för behandling av blodsocker och lipider. Viktiga åtgärder som påverkar blodtrycket i gynnsam riktning.
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Rökstopp
Är troligen det viktigast rådet p.g.a. rökningens ogynnsamma effekter på alla
kärlkomplikationer även om rökstopp i
sig kanske inte påverkar blodtrycket i
speciellt stor utsträckning
Ökad fysisk aktivitet
30 min 3-7 ggr per vecka kan sänka
blodtrycket i storleksordningen 4/3 mm
Hg. Förbättrar dessutom insulinkänsligheten och påverkar HDL gynnsamt.
Viktminskning (om överviktig)
3-9% förmår sänka blodtrycket ca 3/3
mm Hg och har ju en enorm påverkan
på övriga metabola riskfaktorer (insulinresistens, sockervärde och lipidvärde)
41
• Egen övertygelse. Vi måste själv tro att
vi gör nytta för patienten
• Samsyn i diabetesteamet rörande behandlingsriktlinjer och individuellt mål
• Förmåga att förmedla övertygelsen till
patienten
• Välja lämpliga preparat
• Sätta ett individuellt blodtrycksmål
• Följa upp resultatet och titrera
• Se till att vi når patientens blodtrycksmål
Nedan följer lite tankar kring val av farmaka för olika patienter:
Val av farmaka
Kost
Primär hypertoni
Det finns studier som antyder att ökad
mängd frukt, grönsaker och produkter
med låg fetthalt kan sänka blodtrycket
6/3 mm Hg. Minskning av saltintaget av
storkonsumenter har en kraftig effekt på
blodtrycket men varierar mycket från
patient till patient. Lakrits har Aldosteroneffekt och kan vara värt att fråga om. Förstahandsmedel är ACE-hämmare eller ARB, om otillräcklig effekt tiaziddiuretika och/eller calciumblockerare. Om
man inte når uppsatt målblodtryck tillägg
av betablockerare. Därefter kan man
överväga tillägg av aldosteronantagonist
i låg dos (om Kalium tillåter eller alfablockerare (byte till Carvedilol eller
Trandate alternativt av Alfadil). Apresolin
kan övervägas i sista hand.
Minskning av
alkoholkonsumtionen
Sänkning av alkoholintag bland högkonsumenter är förenat med en dosberoende sänkning av blodtrycket. Måttligt
alkoholintag har i epidemiologiska studier visat sig vara förenat med en lägre
risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket dock
inte utgör grund för att rekommendera alkohol i förebyggande syfte.
Stresshantering
Få välgjorda studier avseende stresshantering har kunnat visa betydelsefulla
sänkningar av blodtrycket.
Farmakologisk behandling
De senaste 50 åren har vi fått ett flertal
mycket effektiva bodtrycksmediciner
med få biverkningar. Trots detta kan det
ibland vara svårt att få ner blodrycket,
framförallt vid typ 2-diabetes. Många
gånger behövs en kombination av 2-4-5
preparat. De är inte biverkningsfria. Patienterna ska vara motiverade att äta
dem. Deras förhöjda blodtryck ger oftast
inga symtom medan medicineringen kan
göra det. Att motivera patienten och titrera fram en behandling med minimalt
med biverkningar med maximal effekt
kan många gånger vara mycket svårt och
ställer krav på:
Vid albuminuri och njursvikt
Mikroalbuminuri är en mycket stark
markör för begynnande diabetesnefropati och/eller generell kärlsjukdom.
Det är denna patientgrupp som troligen
har störst nytta av en tidigt insatt blodtrycksbehandling. Målblodtryck
är
125/75. Yngre patienter (<=65 år) med
mikroalbuminuri bör behandlas med
ACE-hämmare eller ARB redan vid normotension. Målet är att normalisera
äggviteutsöndringen.Vi makroalbuminuri
bör målet vara att signifikant reducera
albuminurin med 40 %.
Förstahandspreparat är ACE-hämmare
eller ARB. Kombinationen av både ACEhämmare och ARB (dubbel RAS-blockad) förespråkas av vissa njurmedicinare
men det finns inga studier som talar för
minskad risk för utveckling mot terminal
uremi.
Patienter med albuminuri ökar risken för.
Observera vikten av rökslut och aggressiv behandling av lipider.
En för snabb normalisering av blodtrycket kan skada njurfunktionen permanent. Blodtrycket bör sänkas långsamt
över några månader till målblodtrycket.'
Vid behandling med ACE-hämmare eller
Angiotensin-2-blockare bör S-Krea och
S-Kalium kontrolleras 1-2 veckor efter
insatt behandling eller efter dosökning av
ACE-hämmare. En Kreatininstegring på
30% kan accepteras. En större ökning av
kreatinin inger misstanke om samtidig
njurartärstenos.
Vi akut sjukdom med hypovolemi eller
bristande cirkulation (diarréer, akut svikt,
hjärtinfarkt, infektion med feber, diarréer
mm) bör ACE-hämmare och ARB tillfälligt sättas ut för att undvika akut njursvikt.
Glöm inte bort att samtidigt seponera
Maktformen och ev. NSAID.
Med stigande kreatinin avtar effekten av
tiaziddiuretika och man bör gå över till
loopdiuretika (ej i retardform). Vid samtidig vätskeretention kan det ibland behövas mycket höga doser loopdiuretika
som då bör doseras en gång om dagen
för att uppnå maximal koncentration i
njuren. se även: kap 29 Njuren Problem med hypoglykemiattacker utan förvarning
("unawareness")
Försiktighet med betablockerare. Även
selektiva betablockerare kan dölja de
adrenerga symtomen vid hypoglykemi.
Vid ischemisk hjärtsjukdom
Vid angina pectoris är betablockerare
förstahandsmedel. Efter genomgången
hjärtinfarkt (med eller utan hjärtsvikt)
eller stroke bör alla patienter få betablockerare och ACE-hämmare.
Claudicatio, fotsår, nedsatt
perifer cirkulation.
Vid akut ischemi bör man prioritera den
perifera cirkulationen och släppa upp
blodtrycket. Försiktighet med betablockerare. Välj hellre en ACE-hämmare,
AT-blockerare, perifert verkande Kalciumantagonist eller alfa-receptor-blockerare.
Ortostatism
Förutom stora besvär med yrsel kan
njurfunktionen försämras av en för aggressiv och snabb blodtryckssänkning.
Dessa patienter tolererar sällan en normalisering av det liggande blodtrycket! Målblodtrycket måste oftast vara
högre. Undvik alfa1-blockerare. Kan vara
värt att tänka på för patienter med BPH
som står på Alfadil.
42
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
En 24-timmars blodtrycksmätning kan
vara av diagnostiskt värde i utvalda fall.
Vid gikt
Dessa patienter bör ej behandlas med
Tiazid-diuretika, men loop-diuretika tolereras i de flesta fall.
Gravida
ACE-hämmare skall undvikas till kvinnor
i fertil ålder utan antikonception eller vid
graviditetsönskan. Kan ha skadlig effekt på
fostret sent i graviditeten (efter 2-3 månader) men bör ej sättas in utan säker
antikonception och sättas ut inför planerad graviditet. Här används i första hand
säkra mediciner som betablockerare.
Samråd med specialistmödravården som
bör sköta blodtrycksbehandlingen under
graviditet. Se även kap 35 Graviditet
Äldre överviktig patient
Har ofta hypervolemi och venös insufficiens med ödemtendens. Många mår
bäst av en diuretisk behandling med
Loop-diuretika och/eller en lite dos Spironolakton.
När ska man misstänka och utreda
för sekundär hypertoni
De vanligaste orsakerna till sekundär hypertoni är:
• Renovaskulär sjukdom (njurartärstenos)
• Renoparenchymal sjukdom (diabetesnefropati eller nefriter)
• Hyperaldosteronism (primär eller sekundär)
• Pheochromocytom (är ytterst ovanligt)
• Mb Cushing (är sällsynt)
• P-piller (orsaken oklar)
• Graviditetshypertoni
När bör man misstänka sekundär hypertoni?
• Behandlingsrefraktär hypertoni (om
målblodtrycket inte uppnås med 3-4
farmaka)
• Malign hypertoni (svår hyperton hjärtsvikt, synskador (fundus hypertonicus)
• Vid Kreatininstegring eller manifest
proteinuri (nefropati)
• Vid samtidig hypokalemi
• Vid flushattacker
• Patient med samtidigt cushinoida symtom (övervikt av centripetal typ, hirsu-
tism, muskelsvaghet, svårreglerad diabetes, striae, psykiatriska symtom).
• Midja-stussmått
Basutredning:
• S-kalium, S-kreatinin, S-kolesterol och
triglycerider
• Riktad anamnes enligt ovan
• U-Albumin/Krea
• Allmänt status
• Ögonbottenfotogafering.
• Längd, vikt
• EKG för bedömning av arytmier och
vänsterkammarhypertrofi
•
EKG för bedömning av arytmier och vänsterkammarhypertrofi
Screening
vid misstanke
misstankepå
påsekundär
sekundärhypertoni
hypertoni
Screening vid
Orsak
Screening (primärvård)
Ev. vidare utredning (specialist)
Renoparenkymal
Förhöjt Krea och Kalium
Proteinuri.
Ultraljud njurar
Njurbiopsi?
Renovaskulär
(njurartärstenos)
Blåsljud
Njurartärdoppler
Radiorenogram
Angiografi
Mb Conn
(hyperaldosteronism)
Lågt S-Kalium
Förhöjd S-Aldosteron/renin-kvot
tU-Aldosteron.
CT binjurar
Scintigrafi
Feokromocytom
Anamnes på flushattacker
tU-Katekolaminer.
Scintigrafi
Organisation
Organisation
• En seriös uppföljning visar också för
patienten att vi tar allvar på uppgiften och
Blodtrycksbehandling kan vara svår och
ökar sannolikheten för att patienten
tålamodsprövande och
ställer
stora
krav
Blodtrycksbehandling
kan vara
svår
och tålamodsprövande
och ställer
stora
krav på kunskap,
verkligen
tar sina
mediciner.
på kunskap,
erfarenhet,
pedagogik,
envis- Då hypertoni oftast är symtomlös krävs det att
erfarenhet,
pedagogik,
envishet
och uppföljning.
het och uppföljning.
Då hypertoni
oftast för att patienten
I primärvården
i Mitten-Älvsborg
(Alingsbehandlingen
är så biverkningsfri
som möjligt
ska ta sina
mediciner.
är symtomlös krävs det att behandlingen
åsområdet) har vi utarbetat en rutin för
är så biverkningsfri som möjligt för att
basal upptitrering av blodtrycksbehand• Läkaren
för basal utredning och sätterlingen
tillsammans
med patienten
patienten
ska taansvarar
sina mediciner.
som kan
skötas avupp
enettdiabetesindividuellt behandlingsmål.
sköterska på delegation. Se www.diabe• Läkaren
ansvarar
basal
• Man måste
börjaför
med
låga utredning
doser och långsamtteshandboken.se
titrera upp behandling till önskat resultat.
En bratillsammans
organisation för
uppföljning
är nödvändig för att säkra att vi uppnår
och• sätter
med
patienten
utan ogynnsamma biverkningar.
upp ettbehandlingsmålen
individuellt behandlingsmål.
Peter Fors
• En seriös uppföljning visar också för patienten att vi tar allvar på uppgiften och Överläkare
ökar
• Man sannolikheten
måste börja för
med
doser
och tar sina mediciner.
att låga
patienten
verkligen
Diabetesmottagningen
långsamt titrera upp behandling till önsAlingsås lasarett
kat resultat.
I primärvården i Mitten-Älvsborg (Alingsåsområdet) har vi utarbetat en rutin för basal
• En bra organisation
för uppföljning
upptitrering
av blodtrycksbehandlingen
somärkan skötas av en diabetessköterska på delegation. Se
nödvändig för att säkra att vi uppnår
www.diabeteshandboken.se
behandlingsmålen utan ogynnsamma biverkningar.
Peter Fors
Överläkare
Diabetesmottagningen
Alingsås lasarett
triabetes är ett varumärke som tillhör Diabetes tools sweden ab.
tÄnk 1-2-3
och ta
KoNtroll
Madeleine Winberg
Vetenskaplig Chef
Diabetes tools
anibal Wainstein typ-2 i 14 år
kValitetsChef Diabetes tools
”Triabetes har hjälpt mig ner
till normalt HbA1c från 9,6%
och bort från hot om insulin.
Idag har jag bara kvar 1/3
fulldos av Metformin.”
”Jag är övertygad om att Triabetes ger de bästa förutsättningarna för
att både vårda och vara diabetiker. Patientens frihet och kontroll
ökar, vårdarbetet kan bli mera effektivt och fyllas med mera kvalitet.”
full kontroll på dina diabetespatienter
Triabetes är ett svenskt digitalt verktyg för både diabetespatienter och vårdgivare. Appen hjälper patienten i vardagen
att balansera kost, motion och medicinska värden samtidigt
som du som rådgivare kan följa patienten i både realtid och
över tid. Triabetes är ett verktyg som möjliggör framtidens
diabetesvård. Testa redan idag.
Läs mer på www.triabetesclinic.com
(juLi 2013)
44
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Internationell konferens om
ketoacidos i Rom 2012
Konferens riktad till diabetesteam i syfte att stimulera alla
deltagare att aktivt bidra till ökad kunskap och förebyggande
av ketoacidos och ge deltagarna tillfället till att växa professionellt för att möta utmaningarna i detta svåra tillstånd.
Den 29/11-1/12 fick vi förmånen att delta
i 2 nd A. Menarini Diagnostics International Conference i Rom, Challenges and
opportunities of diabetic ketoacidosis
management and 21 st century approaches to prevention.
En inbjudan som riktade sig till diabetesteam bestående av sjuksköterskor och
läkare för att ge dessa en möjlighet att
utbyta erfarenheter och kunskap med sina motsvarigheter i Europa. Vi var 20 anmälda deltagare ifrån Sverige men det var
flera hundra deltagare ifrån hela världen.
V i ifrån Sverige samlades på Roms flygplats Fiumicino för att transporteras vidare till hotellet.
Incheckningen vid ROM MARRIOTT
PARK HOTELL omkring kl 15.00. Snabb
kontroll av rummen och ställa ifrån sig sitt
bagage. Rummen var jättefina med stora
härliga sängar med många kuddar. Snabbt
ner igen för lite tilltugg innan transport
med buss till centrum av Rom. När vi kom
fram så möttes vi av en svensk tolk som
skulle guida oss under flera timmar med
sina fantastiska kunskaper om Roms och
dess historia.Vi promenerade i samlad
grupp genom ett regnigt Rom, regnet
vräkte ner i vissa perioder. Som tur var
fanns det det paraplyer att handla på gatan. Vi fick mycket berättat om romarna
hur de levde, vilka som styrde och även
information om andra nationers förhållande till romarna. Vi promenerade förbi
Forum Romanum, Colosseum, Musei
Capitolini. På Musei Capitolini fick vi en
rundvandring och se mycket spännande
statyer bland annat Varginnan i brons.
Vandringen fortsatte till Pantheon och
efter det direkt till en fantastisk liten
restaurang Trattoria Pino alle Coppelle
och serverades det en meny med över 5
rätter. Nöjda, glada och mätta efter en
härlig dag åkte vi buss tillbaka till hotellet
för en god natts sömn.
Fredag 30/11
Dagen började med genomgång och
uppdatering om diabetes typ 1, ketoner
och diabetes ketoacidos av Dr Lori Laffel.
Typ 1 diabetes ökar med 3-5% / år och
har dubblerats de senaste 25 åren och
kommer att dubbleras ytterligare de
nästa 15-20 åren. De flesta fallen av DKA
(diabetes ketoacidos) hos både barn och
vuxna patienter sker hos patienter som
redan har en diabetes diagnos Risken för
DKA i USA är högst hos unga patienter<5 års ålder, hos dom med dålig glukoskontroll, låg socioekonomisk status, de
familjer som kommit ifrån andra länder
och de som har dålig kontakt med hälsovården. Hon berättade även att debuten
av diabetes typ 1 sker tidigare än förr.
Ketoacidos är en akut komplikation till
typ1 diabetes många patienter har DKA
vid debuten. Högre risk vid yngre patienter, många gånger hanteras dessa patienter fel inom sjukvården , har studier på
typ 1 diabetes patienter unga med DKA
i USA visat .Medelålder 14 år, duration av
sjukdomen ca 4 år ,ca 6 händelser /
100patienter / år
Nästa föreläsare var Mark Savage UK.
Han pratade om vikten att ha bra guide-
lines inom sjukvården för DKA. Riktlinjer
så att alla vet hur en ketoacidos skall
hanteras på bästa sätt. Att snabbt hitta
diagnos och påbörja behandlingen. Han
påpekade att undervisningen till patienten är stor och mycket viktig del i diabetes
behandlingen. Att alla patienter har rätt
hjälpmedel så som blodsockermätare och
blodketonmätare hemma, och att man
skall veta hur man skall hantera ett stigande blodsocker
Av Adele West ifrån UK fick vi veta mer
om hur viktigt det är att patienterna har
tillgång till blodketonmätare och blodsockermätare. Men även att man har fått
utbildning i vad man skall göra med de
resultat man får efter mätningarna av
blodsocker och blodketoner. Ett utbildningsprogram som man nu använder i UK
är DAFNE (Dose adjustment for normal
eating) dosjustering för normalt ätande.
Ett undervisningsprogram som funnits
sedan 2002 och det program som visat
resultat
En annan spännande utbildning är ” sick
day rules” sjuk dags träning. Ett program
hur och varför man skall göra på ett visst
sätt när man får ketoner. Utbildningen är
anpassad till ålder och informationen tas
upp stegvis med barnen vartefter de blir
äldre. De skall Lära sig korrigera och öka
sina insulindoser på ett tryggt sätt.
T . Danne Tyskland berättade om varför
barn med diabetes dör idag. Orsak = för
lite insulin/ ketoacidos. Hur skall man
kunna ändra på det att barn fortfarande
dör? Han visade på flera viktiga punkter:
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
undervisning, DKA skall upptäckas i tid,
tolka resultaten av mätningar på rätt sätt,
och att det finns bra riktlinjer. Informationen om ketoacidos behöver tas upp vid
varje besök. Gå igenom och berätta hur
det kan kännas när man blir sjuk. Barn
misstolkas ofta till att det kan l vara blindtarmsinflammation vid magont men att
det är DKA
Allt är DKA om du inte kan bevisa att det
inte är det .
R.Hanås.Sverige föreläsning handlade om
att det är viktigt med fortsatt information
om ketoner och hur fort de kan uppstå.
Att det är ökad risk för DKA vid alkohol
intag .Ketonerna kommer snabbare,svårt
att ställa diagnos påminner om en ” baksmälla ”
Sarah Bläsig från Tyskland var nästa föreläsare. Hon berättade åter igen om vikten
av bra undervisning och att ge rätt undervisning på rätt nivå. Lära barnen ta blodsocker ,signaler på högt blodsocker och
be om hjälp .Ungdomar mer bakgrunds
information ,få exempel berättade för sig,
hur man gör vid feber ,alkohol m.m. blod-
45
ketontestning och hur man hanterar svaren man får. Föräldrar får ännu mera information varför ketoner bildas, mäta blodketoner, hur man skall hantera svaren
samt kontakt ta kontakt med diabetesteam.
Robert.S.H Istepanian och Gert.J. van der
Burg berättade om att många nya tekniska hjälpmedel är på väg Telemedicin
teknologin är på snabb framfart. M-hälsa
(mobilt diabetes hälsovård) en blodsockermätare kopplas till telefonen all information skickas till sjukhuset. Vården kommer att via mobil eller e-post efter ett
visst antal dagar ta kontakt med patienten.
I samband med detta projekt har ett ökat
ansvar för sin sjukdom visat sig. Det skall
finnas ca 20 olika system.
Lori Laffel berättade sent på eftermiddagen om att diabetes och ätstörning är
riskfaktorer för akut och kroniska diabetes komplikationer. Man har sett att över
30 % av kvinnor med Typ 1 diabetes
använder insulinrestriktioner i samband
med viktnedgång. Giovanni Sartore avslutade dagen med en föreläsning om risken
för ketoner och ketoascidos i samband
med graviditet.
Efter denna dag med många spännande
föreläsningar så fick vi en stund för att
vila fötterna och att byta om till kvällens
middag som vi fick inta i en privat villa
,Villa Miani. Högt upp på Roms kullar med
utsikt över Vartikanen s ljus i mörkret,
fantastisk mat och dryck och trevligt sällskap så avslutades kvällen med en buss tur
ca 22.30 hem till hotellet.Återresan hem
var tidigt på lördagsmorgonen buss ut till
flygplatsen och vidare hem till våra olika
slutdestinationer.
Jag tror alla var riktigt nöjda med en trevlig konferens om ett viktigt ämne, där det
är så viktigt att både patienten , anhöriga
och speciellt sjukvården vet hur vi skall
agera vid en eventuell ketoacidos .
Tack till Menarini s personal främst då Nils
, Helena och Ing-Marie , Tack för ett fantastiskt omhändertagande och trevlig
resa /
Liselotte Ekroth,
Karolinska Universitetssjukhuset, Solna
Den lättanvända
svensktalande
blodsockermätaren
för synskadade
SensoCard Plus är avsedd för gravt synskadade och de som har svårt att läsa texten på sin vanliga mätare.
Mätaren får mycket positiva omdömen och används idag i samtliga landsting i Sverige.
Teststickorna har apotekets varunummer 204410.
Representeras i norden av Meditech Systems Scandinavia AB
tel: 08 - 660 71 60 www.meditechsystems.com
46
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Forskning om positiva effekter
av motion vid depression
Fysisk träning och motion har betydande effekt på depression. Därför bör det rekommenderas till människor med
mild depression och som inte har fysiska sjukdomar. Det
visar en ny metaanalys av bland andra Torbjörn Josefsson,
doktorand i psykologi vid Högskolan i Halmstad. Resultaten
publiceras i den vetenskapliga tidskriften Scandinavian Journal of Medicine & Science in Spor ts.
Torbjörn Josefsson har tillsammans med
forskarkolleger vid Göteborgs universitet undersökt effekten av fysisk träning
och motion på depression. Metaanalysen
baseras på 15 olika studier, varav en är
den största studie som har gjorts vad
gäller fysisk träning, motion och depression med inte mindre än 288 deltagare.
Resultaten som nu presenteras i en artikel i Scandinavian Journal of Medicine &
Science in Sports, skulle kunna få stora
effekter för behandling mot depression,
menar forskarna.
– Såväl primärvården och psykiatrin som
företagshälsovården kan ha stor nytta av
detta genom att utveckla och erbjuda
gruppträningsinterventioner – behandlingar – specifikt utformade för deprimerade, antingen som huvudbehandling eller som komplement till traditionell behandling som till exempel psykoterapi.
Genom att träningsinterventioner kan
ske i grupp kan det innebära snabbare
behandling, minskat lidande och eventuellt kortare sjukskrivningsperioder, säger
Torbjörn Josefsson och fortsätter:
Kostnadseffektiv behandling
– Det är troligen också mer kostnadseffektivt jämfört med psykoterapi. Primärvården kan också med stöd av vår metaanalys rekommendera deprimerade
personer att träna, antingen på egen
hand eller i organiserade former, till exempel på gym.
Det har förvisso gjorts flera liknande
studier, så kallade metaanlyser, tidigare.
Detta är dock den första där man bara
har inkluderat studier som har undersökt effekten av fysisk träning och motion och där forskarna har gjort jämförelser utifrån tre kategorier: 1. de som
inte får någon behandling, 2. de som får
placebo samt 3. de som får sin ordinarie
pågående behandling.
– Tidigare metaanalyser har inkluderat
studier där man har använt kontrollgrupper som har fått behandling mot depression, till exempel meditation, avslappningsträning eller ljusterapi och kan på så
vis ha resulterat i ett missvisande resultat.
Därför är vår metaanalys en viktig uppdatering på tidigare resultat samtidigt
som den ger en översikt över forskning
om fysisk träning och motion som behandling mot depression, förklarar Torbjörn Josefsson.
Depression den primära
diagnosen
Tidigare metaanalyser har också inkluderat studier med deltagare som inte har
depression som primär diagnos, till exempel har patienter med huvuddiagnoser som MS eller schizofreni studerats.
– För att ta reda på effekten av just fysisk
träning och motion på depression behöver man först och främst undersöka en
homogen grupp där depression är huvuddiagnos, menar Torbjörn Josefsson.
Torbjörn Josefsson tror själv mycket på
att utveckla ett skräddarsytt program för
deprimerade där till exempel både fysisk
träning och motivationssupport ingår.
Han planerar nu tillsammans med sina
forskarkolleger, en kommande studie för
att undersöka ett "kombinationsbehandlingspaket” där både fysisk träning, motion och mindfulnessmeditation ingår.
Torbjörn är Sveriges första forskare i
psykologi som har mindfulness som avhandlingsämne. Avhandlingen läggs fram
till sommaren.
Publicerad 2013-02-27
Källa: Pressmeddelande från Högskolan
i Halmstad
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
47
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Mekanismer bakom defekt
insulinutsöndring
Diabetes kännetecknas av konstant förhöjt blodsocker. Sjukdomen ökar lavinar tat, och har beskrivits som en av det
moderna samhällets stora epidemier. Diabetes förekommer
i två huvudsakliga former, typ 1 och typ 2. Vid typ 1-diabetes,
som framför allt drabbar barn och ungdomar, har de insulinproducerande betacellerna förstör ts av kroppens immunförsvar. Här skriver Taman Mahdi om sitt avhandlingsarbete.
Patienter med typ 1-diabetes måste
därför behandlas med insulin livet ut.
Betacellerna är förstörda även vid typ
2-diabetes men i mindre grad. Däremot
finns en samtidig störning i cellernas
funktion som leder till försämrad insulinfrisättning efter födointag.
Typ 2-diabetiker har ofta också så kallad
insulinresistens. Den innebär att insulinet
får minskade effekter ute i vävnader där
det behövs, det vill säga fettväv, lever och
muskler. Resultatet av alla dessa komponenter är att blodsockret blir kroniskt
förhöjt, vilket kan leda till svåra komplikationer i njurar, ögon och hjärt-kärlsystemet.
Typ 2-diabetes drabbar framför allt individer med felaktiga kostvanor och bristande motion. Denna form av sjukdomen är den absolut vanligaste.
Genetisk riskskala
I denna avhandling har jag studerat sjukdomsmekanismer bakom defekt insulinsekretion vid typ 2-diabetes. Vi har använt en kombination av klassisk genetik,
bioinformatik med nätverksanalyser och
cellfysiologiska metoder.
I det första arbetet fann vi att riskvarianter för typ 2-diabetes i generna TCF7L2
och ADRA2A var associerade med
minskad insulinfrisättning. Vi fann också
att varianter i generna ADRA2A,
KCNJ11, KCNQ1 och TCF7L2 var kopplade till minskad insulinutsöndring från
betacellerna. Vi kombinerade våra fynd
till en genetisk riskskala.
Individer med hög risk hade minskad
insulinfrisättning och ökad risk för typ
2-diabetes. Riskskalan skulle kunna användas för att identifiera undergrupper
av diabetiker med försämrad insulinfrisättning. Dessa skulle då kunna dra nytta
av behandling som specifikt riktar in sig
mot att öka insulinfrisättningen.
Nätverksanalyser
I det andra arbete använda vi nätverksanalyser för att få en mer integrerad bild
av hur genuttrycket är förändrat i betaceller vid typ 2-diabetes. Vi identifierade
en grupp av gener som hade ändrat uttryck vid typ 2-diabetes.
En av de mest centrala generna i detta
nätverk var SFRP4. SFRP4-uttrycket var
ökat vid typ 2.
Dessutom fann vi att inflammation ökade frisättningen av SFRP4. Proteinet gav
minskad insulinfrisättning både i cellkultur och då det injicerades i möss.
Vi såg också att SFRP4 var ökat i serum
från typ 2-diabetiker flera år före diagnos. SFRP4 är den första molekylära
länken mellan inflammation och typ
2-diabetes, och skulle även kunna vara
en biomarkör för betacellsdysfunktion
vid typ 2-diabetes.
Bevara mognaden
I det tredje arbetet fann vi en annan
grupp av gener vars uttryck var ändrade
vid typ 2-diabetes. Dessa gener är viktiga
för att bevara mognaden av betaceller.Vi
identifierade viktiga transkriptionsfaktorer för att hålla betacellerna i ett välfungerande stadium och såg att rubbning av
dessa gener kan bidra till försämrad insulinfrisättning.
Sammanfattningsvis har avhandlingen visat på flera nya sjukdomsmekanismer vid
typ 2-diabetes som kan ha potentiell
klinisk nytta.
Publicerad 2013-02-25
Text: Taman Mahdi
48
Ett nytt tandvårdsstöd
för personer med vissa
sjukdomar
d
ö
t
s
s
d
r
å
v
och
funktionsnedsättningar
d
n
a
t
t
t
Ny
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
Ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdomar och funktionsnedsättningar gäller från den 1 januari 2013. Stödet ska ge möjlighet för
personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård till en rimlig kostnad
ochTandvård
uppmuntra tilltill
förebyggande
hälso- behandlingar.
och sjukvårdsavgift
Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift
Tandvårdsstödet består av två delar. Den ena delen av stödet riktar sig till
Personer
som
har
storaatt
svårigheter
att sköta sin munhygien
eller att gePersoner som
har stora
svårigheter
sköta
sin sjukvårdsavgift
munhygien
att geTandvård
till
och
personer
som har
storahälsotandvårdsbehov
på grund av eller
långvarig
sjukdom
nomgå tandvårdsbehandling
pålångvarig
grund av sjukdom
en långvarig
sjukdom
eller funknomgå tandvårdsbehandling
på grund
avsom
en
funkeller
funktionsnedsättning.
De
uppfyller
förutsättningarna
för denna
Personer
som har
stora
svårigheter
att sköta
sin eller
munhygien
eller att getionsnedsättning
kan
ha
rätt
till
tandvård
till
hälsooch
sjukvårdsavgift.
tionsnedsättning
kantandvårdsbehandling
hakan,
rättefter
till tandvård
till
hälsooch
delnomgå
av stödet
prövningpå
av grund
landstinget,
fålångvarig
tandvårdsjukdom
till hälso-eller
och funkav
ensjukvårdsavgift.
Stödet
kan
ges
till
personer
som
har
sjukvårdsavgift.
Stödet kan ges
till personer som
tionsnedsättning
kanhar
ha rätt till tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift.
• andra
ensvårpsykiskfunktionsnedsättning
Den
delen är ett bidrag som riktar sig till personer som på grund av
• ensvårpsykiskfunktionsnedsättning
Stödet
kan ges till personer som har
Parkinsonssjukdom
sin•sjukdom
eller funktionsnedsättning riskerar att få en försämrad tand• Parkinsonssjukdom
•
ensvårpsykiskfunktionsnedsättning
•
multipelskleros
hälsa.
Bidraget
hanteras av Försäkringskassan och kallas Särskilt tandvårds• multipelskleros
•
Parkinsonssjukdom
•
cerebralpares
bidrag
(STB).
Det
kan användas till förebyggande tandvård.
• cerebralpares
•
multipelskleros
•
reumatoidartrit
• reumatoidartrit
De•sjukdomar
och funktionsnedsättningar som kan ge rätt till tand• cerebralpares
systemisklupuserythematosus
vårdsstöd
anges i tandvårdsförordningen (1998:1338) och i förordningen
• systemisklupuserythematosus
•
• reumatoidartrit
sklerodermi
(2008:193)
om statligt tandvårdsstöd. För att få rätt till stöd krävs för de
• sklerodermi
•
systemisklupuserythematosus
•
amyotrofisklateralskleros
flesta
av
sjukdomarna
och funktionsnedsättningarna ett läkarintyg.
• amyotrofisklateralskleros
•
sklerodermi
•
enorofacialfunktionsnedsättning
• enorofacialfunktionsnedsättning
Socialstyrelsen
föreskriver närmare om rätten till stödet och om vilka
•
• amyotrofisklateralskleros
symtomsomkvarstårsexmånaderefterdetattpersonenharfått
• symtomsomkvarstårsexmånaderefterdetattpersonenharfått
underlag
som
krävs.
• enorofacialfunktionsnedsättning
hjärninfarktellerhjärnblödning(stroke)
hjärninfarktellerhjärnblödning(stroke)
Från
den
1 januari 2013 utökas vårdgivarnas uppgiftskyldighet till Socialsty•
symtomsomkvarstårsexmånaderefterdetattpersonenharfått
•
ensällsyntdiagnos.
• ensällsyntdiagnos.
relsenshjärninfarktellerhjärnblödning(stroke)
tandhälsoregister. Det innebär att uppgifter om Särskilt tandvårdsbidrag,
Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift på grund av vissa långvariga
Ett nytt tandvårdsstöd för personer med vissa sjukdom
• ensällsyntdiagnos.
Ett nytt tandvårdsstö
för personer med vissa s
och funktionsnedsättning
nedsättningar
sjukdomar eller funktionsnedsättningar och nödvändig tandvård ska
inrap- gäller från den 1 januari 2013. Stödet sk
personer med stora tandvårdsbehov att få tandvård ti
porteras.
och uppmuntra till förebyggande behandlingar.
Särskilt tandvårdsbidrag
Särskilt tandvårdsbidrag
Tandvårdsstödet består av två delar. Den ena delen av
på grund
av vissa
sjukdomar
och funktionsnedsättningar
Personer somPersoner
på grundsom
avtandvårdsbidrag
vissa
sjukdomar
och
funktionsnedsättningar
personer som har stora tandvårdsbehov på grund av l
Särskilt
att få en
försämradkan
tandhälsan
ha rätttandvårdsbitill Särskilt
ellertandvårdsbifunktionsnedsättning. De som uppfyller förutsätt
riskerar att fåriskerar
en försämrad
tandhälsan
rätt tillkan
Särskilt
Personer
som
på
grund
av
vissahasjukdomar
och
funktionsnedsättningar
drag
(STB).
Bidraget
är
i
huvudsak
avsett
för
att
användas
för
förebyggande
del
av
stödet kan, efter prövning av landstinget, få tand
drag (STB). Bidraget
är
i huvudsak
avsett tandhälsan
för att användas
för
förebyggande
riskerar
att
få
en
försämrad
kan
ha
rätt
till
Särskilt
tandvårdsbisjukvårdsavgift.
tandvård. tandvård.
drag (STB). Bidraget är i huvudsak avsett för att användas för
Denförebyggande
andra delen är ett bidrag som riktar sig till perso
Stödet
kan
ges
till
personer
som
har
Stödet kan ges
till
personer
som
har
tandvård.
sin sjukdom eller funktionsnedsättning riskerar att få e
hälsa. Bidraget hanteras av Försäkringskassan och kalla
•
muntorrhetefterlångvarigläkemedelsbehandlingellerpågrund
• muntorrhetefterlångvarigläkemedelsbehandlingellerpågrund
Stödet
kan ges till personer som har
bidrag (STB). Det kan användas till förebyggande tand
avstrålbehandlingiöron-,näs-,mun-ellerhalsregionen
avstrålbehandlingiöron-,näs-,mun-ellerhalsregionen
•
De sjukdomar och funktionsnedsättningar som kan ge
• muntorrhetefterlångvarigläkemedelsbehandlingellerpågrund
kroniskobstruktivlungsjukdom(KOL)närpatientenharordinerats
• kroniskobstruktivlungsjukdom(KOL)närpatientenharordinerats
vårdsstöd anges i tandvårdsförordningen (1998:1338) o
avstrålbehandlingiöron-,näs-,mun-ellerhalsregionen
syrgasellernäringsdryck
syrgasellernäringsdryck
(2008:193) om statligt tandvårdsstöd. För att få rätt ti
•
kroniskobstruktivlungsjukdom(KOL)närpatientenharordinerats
• Sjögrenssyndrom,cystiskfibros,ulceröscolit,Crohnssjukdom,
flesta av sjukdomarna och funktionsnedsättningarna et
• Sjögrenssyndrom,cystiskfibros,ulceröscolit,Crohnssjukdom,
syrgasellernäringsdryck
tarmsviktellersvårinställddiabetes.
tarmsviktellersvårinställddiabetes.
Socialstyrelsen föreskriver närmare om rätten till stöd
•
Sjögrenssyndrom,cystiskfibros,ulceröscolit,Crohnssjukdom,
Dessutom
omfattas
patienter som
underlag som krävs.
Dessutom omfattas
patienter
som
• tarmsviktellersvårinställddiabetes.
genomgårdialysbehandling
• genomgårdialysbehandling
Från den 1 januari 2013 utökas vårdgivarnas uppgiftsky
Dessutom
omfattas patienter som
• harfrätskadorpåtändernaochanorexianervosa,bulimianervosaeller
relsens tandhälsoregister. Det innebär att uppgifter om
• harfrätskadorpåtändernaochanorexianervosa,bulimianervosaeller
• genomgårdialysbehandling
gastroesofagealrefluxsjukdom
bidrag, Tandvård till hälso- och sjukvårdsavgift på grun
gastroesofagealrefluxsjukdom
•
harfrätskadorpåtändernaochanorexianervosa,bulimianervosaeller
sjukdomar eller funktionsnedsättningar och nödvändig
•
ärimmunsupprimeradepågrundavläkemedelsbehandling
• ärimmunsupprimeradepågrundavläkemedelsbehandling
porteras.
gastroesofagealrefluxsjukdom
• hargenomgåttenorgantransplantation.
• hargenomgåttenorgantransplantation.
• ärimmunsupprimeradepågrundavläkemedelsbehandling
• hargenomgåttenorgantransplantation.
MerinformationomdetnyatandvårdsstödetfinnspåSocialstyrelsens
MerinformationomdetnyatandvårdsstödetfinnspåSocialstyrelsens
webbsida:http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod
webbsida:http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod
MerinformationomdetnyatandvårdsstödetfinnspåSocialstyrelsens
webbsida:http://www.socialstyrelsen.se/tandvard/nytttandvardsstod
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
KALENDARIET 2013
FEND
20-21september 2013
Barcelona, Spanien
www.fend.org
EASD
23-29 september 2013
Barcelona, Spanien
www.easd.org
ISPAD
16-19 oktober 2013
Göteborg, Sverige
www.ispad.org
LÄKARSTÄMMAN
5-6 december 2013
Waterfront Congress Centre
www.sls.se
www.ispad.org
IDF
2-6 december 2013 Melbourne, Australien
Nyheter om
Nyheter om
diabetesforskning
diabetesforskning
49
diabetesportalen.se är en ny hemsida
diabetesportalen.se
en ny hemsida
från
Lunds universitetsär
Diabetescentrum.
från Lunds universitets Diabetescentrum.
diabetesportalen.se vänder sig till alla
diabetesportalen.se
sig till alla
som
är intresserade av vänder
diabetesforskning.
som är intresserade av diabetesforskning.
Tonvikten ligger på populärvetenskapliga
Tonvikten
på populärvetenskapliga
artiklar
frånligger
forskningsfronten
och aktuartiklar från forskningsfronten och aktuella fördjupningsartiklar.
ella fördjupningsartiklar.
Du kan prenumerera
Du kan prenumerera
på nyheter.
på nyheter.
Du kan fråga om
Du kan fråga om
diabetesforskning.
diabetesforskning.
Välkommen
Välkommen till
till
www.diabetesportalen.se
www.diabetesportalen.se
som passar lantus
apidra (insulin glulisin) måltidsinsulin:
• Snabbeffektnärdetbehövs1
• Flexibelbehandlingsregim–föreellereftermåltid2
• Enkelt–SoloSTARförbådeLantusochApidra2,3
apidra® (insulin glulisin) Px,F,100enheter/mlinjektionsvätska,lösningärenkortverkandeinsulinanalog.Indikation:För
behandlingavvuxna,ungdomarochbarnfrån6årsåldermeddiabetesmellitusdärbehandlingmedinsulinkrävs.
Varningochförsiktighet:sewww.fass.se.Förpackningar:ApidraSoloStar5x3ml,cylinderampuller5x3ml,injektionsflaska
10ml.Förvidareinformationochsenasteprisuppgiftsewww.fass.se.Datumförsenasteöversynen2012-11-19.
referenser:1.Beckeretal.ExpClinEndocrinol2005;113:435-443.2.www.fass.se.Apidraproduktresumé.3.www.fass.se.L antusproduktresumé.
Sanofi-aventis AB. Tel 08-634 50 00. www.sanofi.se.
Vid frågor om våra läkemedel kontakta: [email protected]
S E . GLU. 13. 03. 01 m A j 2013
nsulinet
50
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
FORSKNINGSNYTT FRÅN DIABETESPORTALEN
Håll dig borta från buffén om du inte sovit tillräckligt
Ny forskning visar att personer som utsatts för sömnbrist väljer större portioner av energirika mellanmål och måltider
än de gör efter en natts normal sömn.
Dåliga sömnvanor kan därför på sikt
påverka risken för att utveckla övervikt. I
en tidigare vetenskaplig artikel, publicerad i Journal of Clinical Endocrinology &
Metabolism, visade forskarna vid den
Neurovetenskapliga institutionen vid
Uppsala universitet att en enstaka natt
av sömnbrist hos unga normalviktiga
män ökar aktiveringen av en hjärnregion
som är kopplad till önskan att äta mat.
Hungrigt och mätt tillstånd
I den nya studien har forskarna Pleunie
Hogenkamp and Christian Benedict, och
deras kollegor, undersökt huruvida
sömndepriverade personer väljer större
portionsstorlekar av energirika mellanmål och måltider under buffetliknande
förhållanden.
Forskarna lät 16 normalviktiga män välja
deras önskvärda portionsstorlek av sju
olika maträtter och sex olika mellanmål,
i först hungrigt och därefter mättat tillstånd. I ett av de två försöken var deltagarna sömndepriverade, medan de i det
andra försöket hade fått ungefär åtta
timmars sömn.
Kan förklara sömnvanor och
ökad vikt
- Efter en enskild natt utan någon sömn,
valde dessa män större portionsstorlekar av mat med högt kaloriinnehåll. Det
som var intressant var att de gjorde
detta både före och efter en frukost,
vilket antyder att sömnbrist ökar födointag oavsett hur mätt man är. I och med
att sömnbrist är ett växande problem i
dagens samhälle, kan våra resultat möjligen förklara varför dåliga sömnvanor kan
påverka risken för att i det långa loppet
gå upp i vikt.
Publicerad 2013-03-08
Källa: Pressmeddelande från
Uppsala universitet
Pleunie Hogenkamp, huvudförfattare av
studien, beskriver resultaten:
Nya spår i sökandet efter ärftligheten vid typ 2 diabetes
Typ 2 diabetes har starka ärftliga inslag
och de gener vi har fötts med kan vi inte
förändra. Nu visar ny forskning att vi istället kan modifiera genernas funktion
genom de epigenetiska förändringar
som inträffar under livets gång.
Forskare har visat att hälften av de kända
genetiska riskvarianterna för typ 2 diabetes är föremål för epigenetiska förändringar och att det påverkar de insulinproducerande cellernas funktion.
Bristen på insulin är ett kardinalsymtom
vid typ 2 diabetes.
- Det innebär att vi kan få ett verktyg för
att påverka riskgenernas funktion, förbättra insulinutsöndringen och på det
sättet minska risken för diabetes, säger
Charlotte Ling, Lunds universitets Diabetescenter, som idag publicerar en undersökning om epigenetiska effekter vid
typ 2 diabetes i tidskriften Diabetologia.
Hälften av alla riskvarianter
Epigenetiska förändringar inträffar till
följd av exempelvis åldrande, kemikalier,
läkemedel, kost, motion och droger.
Den epigenetiska faktor som undersöks
i den nu aktuella undersökningen är så
kallade DNA-metyleringar, en kemisk
förändring på DNA-strängen i ett bestämt mönster.
- Vi har visat att 19 av 40 kända genetiska
riskvarianter för typ 2 diabetes påverkas
av DNA-metylering. Det i sin tur förändrade de insulinproducerande cellernas
funktion, konstaterar Charlotte Ling och
fortsätter:
- Och det här är viktigt. Mängder med
forskare har ägnat mycket tid och resurser på att kartlägga vår arvsmassa och
för att hitta genetiska riskmarkörer för
diabetes liksom andra sjukdomar. Vi vet
att det finns genetiska varianter som
ökar risken för typ 2 diabetes men varför
de gör det är i de flesta fall inte känt.
Nästa steg är att ta reda på det och efter
den här undersökningen av de genetiska
riskvarianterna kan man säga att den
ökade risken i flera fall troligen beror på
att de är DNA-metylerade i olika grad.
Avlidna donatorer
Forskargruppen har undersökt insulinproducerande celler från 84 avlidna donatorer och det är första gången en
epigenetisk studie av de 40 riskmarkörerna för typ 2 diabetes har genomförts.
Ett känt exempel på hur den molekylära
mekanismen via DNA-metylering används för att förändra sjukdomsrisk är
när kvinnor inför och under en graviditet
tar folsyra, vilket har visat sig minska risken för ryggmärgsbråck hos barnet.
Ny mekanism
Den nu publicerade undersökningen visar att DNA-metylering av genetiska
riskvarianter för diabetes påverkar de
insulinproducerande cellerna på flera
olika sätt, som mängden insulin de innehåller och mängden de förmår utsöndra
till blodomloppet.
- Nästa steg i vårt arbete är att testa om
vi kan minska risken för typ 2 diabetes
genom att ändra graden av DNA-metylering i de genetiska riskvarianterna för
sjukdomen.
Text: Tord Ajanki
Undersökningen är publicerad i tidskriften Diabetologia:
Publicerad 2013-03-11
3
.
s
.
®
.
Novo Nordisk sänker priset på alla insuliner i FlexPen® från och med 1 juni 2013. Insulinerna i FlexPen® är idag Sveriges
mest använda.1 För att de över 100 000 patienter som står på insulin i FlexPen® 2 ska kunna stå kvar och inte behöva byta
behandling av ekonomiska skäl, sänker vi priset.
Prissänkningen sparar minst 65 miljoner kronor om året åt svensk sjukvård vid fortsatt förskrivning på 2012 års nivå.3
Pengar som kan användas till nya innovativa behandlingar.
(insulin aspart)
(humant insulin (isofant))
(insulin aspart/insulin aspart protamin)
(insulin detemir)
Levemir® (insulin detemir): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 år. ATC-kod A10AE05. Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar:
Levemir® FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Levemir® InnoLet® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Levemir® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av
produktresumén 03/2012. (F), . För pris och mer information se www.fass.se.
Levemir® ingår i läkemedelsförmånen för alla patienter med typ 1-diabetes. Levemir® ingår i läkemedelsförmånen vid behandling av typ 2-diabetes
endast för patienter där annan insulinbehandling inte räcker till för att nå behandlingsmålet på grund av upprepade hypoglykemier.
NovoRapid® (insulin aspart): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn från 2 års ålder. NovoRapid kan användas av äldre patienter. ATC-kod A10AB05.
Injektionsvätska, lösning 100 E/ml. Förpackningar: NovoRapid® 10 ml injektionsflaska, NovoRapid® FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, NovoRapid® InnoLet® 5 x 3 ml
förfylld injektionspenna, NovoRapid® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av produktresumén 07/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
NovoMix® (insulin aspart/insulin aspart protamin): Behandling av diabetes mellitus hos vuxna, ungdomar och barn i åldrarna 10–17 år. ATC-kod A10AD05.
Injektionsvätska, suspension 100 E/ml. Förpackningar: NovoMix® 30 FlexPen® 5 x 3 ml förfylld injektionspenna, NovoMix® 30 Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för
översyn av produktresumén 03/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
Insulatard® (humant insulin (isofant)): Behandling av diabetes mellitus. ATC-kod A10AC01. Injektionsvätska, suspension 100 IE/ml. Förpackningar: Insulatard® FlexPen®
5 x 3 ml förfylld injektionspenna, Insulatard® Penfill® 5 x 3 ml cylinderampull. Datum för översyn av produktresumén 11/2012. F, . För pris och mer information se www.fass.se.
Referenser: 1. Förskrivardata, IMS. 2. Socialstyrelsens data 2012. http://192.137.163.49/sdb/lak/val.aspx. 3. Beräknat på IMS-data vid fortsatt förskrivning på 2012 års nivå.
Novo Nordisk Scandinavia AB
Tel 040-38 89 00 www.novonordisk.se
Maj 2013
Novo Nordisk matchar priset på FlexPen®,
Sveriges mest använda insuliner1
LINDH & PARTNERS
d
.
52
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
NDR-nytt
Besök gärna vår hemsida: www.ndr.nu
I år kom NDRs årsrapport redan i mars
och kunde levereras innan det viktiga
mötet DiabetesForum i Stockholm 2122 mars och den skall ni alla ha fått i er
brevlåda. Täckningsgraden är numera
mycket bra och vi får bättre och bättre
kundskap om svensk diabetesvård. I årsrapporten analyserar vi den HbA1cstegring som vi har sett de senaste åren.
Vad gäller typ 2 diabetes förefaller den
främsta orsaken vara stigande BMI, visserligen har vi fortfarande problem med
kalibreringen i HbA1c metoden, men
det är som sagt inte den enda förklarningen. Ett allvarligt observandum är hur
många speciellt unga med typ 1 diabetes
ligger högt i HbA1c. I det sammanhanget
vill vi rekommendera en litteraturöversikt om ”Att leva med diabetes typ 1” av
Maria Svedbo Engström som ni finner på
sidan 130 i årsrapporten.
Under dagarna 21-22 maj samlades
drygt 150 deltagare från ett 20-tal länder
i Stockholm på en av Socialdepartementet arrangerad konferensens: "Fine-tuning health care - improved outcomes
and cost efficiency using quality registries". Temat var att använda kvalitetsregister för att förbättra såväl kvalitet som
kostnadseffektivitet i hälso- och sjukvården. Nyttan med kvalitetsregister diskuterades ur olika perspektiv. De svenska
kvalitetsregistren gör det många gånger
möjligt för hälso- och sjukvårdens personal att jämföra, utveckla och säkra vårdens kvalitet. De är också viktiga källor
för forskning och innovation. Sverige lig-
ger långt framme vad gäller kvalitetsregister men vi fick också höra om många
intressanta exempel från andra länder
där man t.ex har lyckats förena journal
och kvalitetsregister i ett och samma
system.
med Regionalt cancercentrum väst. På
hemsidan finner ni våra nya adressuppgifter och telefonnummer.
På konferensen fördes livliga diskussioner om patienternas roll i kvalitetsregister. Många vittnade om hur delaktiga
patienter förbättrar resultat och sänker
kostnader. Det finns omfattande bevis
för att patienters delaktighet kan göra
dem mer nöjda och att de följer sina
behandlingsrekommendationer i större
utsträckning. Det leder också till bättre
kliniska resultat och större effektivitet i
vården. Här har NDR en stor utmaning
och mötet efterlämnar många nya tankar
för framtiden.
Pär Samuelsson, utvecklingsledare
Arbetet med NDR patientenkät fortskrider, för närvarande görs det djupintervjuer med personer med diabetes för
att systematiskt kunna förbättra enkäten,
flera piloter pågår.
NDR-IQ 5 är nu halvägs och nu hoppas
vi börja se positiva resultat, deltagarna
jobbar för fullt och återigen konstanterar
man vikten av ett välfungerande diabetesteam! Vi återkommer med resultaten
när det blir dags!
NDR och Registercentrum VGR forsätter växa, så nu flyttar vi ännu en gång! Vi
flyttar till ett nybyggt hus på Medicinareberget vid Sahlgrenska Akademien och
kommer att dela lokaler bland annat
Trevlig sommar önskar vi er alla!
Soffia Gudbjörnsdottir, registerhållare
[email protected]
Mollan och Molle
Kläder för alla som bär insulinpump!
Fotografer
i detta nr:
Nu finns underkläder för alla som ständigt måste bära sin
insulinpump. Plaggen har testats av ett antal bärare och
omdömena är mycket positiva. Plaggen är utformade med
tanke på att man ska kunna bära sin pump på ett säkert
och bekvämt sätt. De ska inte hämma vid lek eller sport och
ska kunna bäras under alla typer av plagg. Plaggen finns i
både bomull och sportmaterial.
Mona Jakobsson
Lars Berg
Från flera av de som testat har det framförallt framhållits
att ”pumpen syns ju inte och jag slipper frågor från mina
kamrater om vad det är jag har på mig”.
Teodor Rosén
Plaggen finns som Linne, Topp och Trosa/Boxer.
För mer information gå in på vår hemsida:
m.fl.
www.mollanochmolle.se
All-in-one!
Blodsockermätning utan lösa delar
Slipp hålla reda på stickor, provtagare, lansetter
och väskor! Mendor discreet blodsockermätare
har allt som behövs integrerat i mätaren.
Ladda – stick – läs av! Snabbt och diskret.
Från fickan och tillbaka på ett ögonblick!
NYHET!
Tel 040–32 12 70
[email protected]
www.menarinidiagnostics.se
54
DIABETESVÅRD NR 2-3 2013
SFSD:s Styrelse:
Ordförande
Britt-Marie Carlsson
Diabetesmott.
Medicinmott.
SÄS Skene
511 81 Skene
[email protected]
Vice ordförande
Lars Berg
Diabetesmottagningen
SÄS Borås
501 82 Borås
[email protected]
Sekreterare
Mona Jakobsson
Barnmott.
Centrallasarettet
721 89 Västerås
[email protected]
Kassör
Rosita Ilvered
Barnkliniken
Länssjukhuset Ryhov
551 85 Jönköping
[email protected]
Vetenskaplig sekreterare
Janeth Leksell
Högskolan Dalarna
791 88 Falun
[email protected]
Ingela Bredenberg
Endokrinmottagningen C2:84
Karolinska
Universitetssjukhuset
Huddinge
14186 Stockholm
[email protected]
Christin Jonazon
Vårdcentralen Ystad
Thorssons väg 17
271 82 Ystad
[email protected]
Gudrun Andersson
Endokrinologidagvården
karolinska universitetssjukhuset, Solna
171 76 Stockholm
[email protected]
Diabetesvård ges ut av Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård (SFSD).
SFSD är en ideell förening vars syfte är att samla och organisera sjuksköterskor
som i sin yrkesutövning arbetar med och har specialintresse för diabetes.
SFSD:s uppgift är
• att verka för sjuksköterskans professionella utveckling inom diabetesvården
• att stimulera och medverka till vidareutveckling av den medicinska och omvårdnadsvetenskapliga forskningen inom diabetesvården
• att medverka till en likvärdig och kunskapsbaserad diabetesvård i alla delar av landet
• att utgöra ett forum för remisser av utredningar avseende
diabetesvården i Sverige
• att utveckla samverkan med andra organisationer, nationellt och internationellt,
vilka har betydelse för diabetesvårdens utveckling
Utgivare:
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD
Adress:
c/o SSF, Baldersgatan 1, 114 27 Stockholm
Prenumerationer:
Pris 200 SEK per år. Gör din beställning genom att kontakta
redaktören via e-mail: [email protected]
Adressändring:
Medlemmar i SFSD kontaktar medlemsansvarig:
Lars Berg
[email protected]
Övriga kontaktar redaktören, se ovan.
Ansvarig utgivare:
Britt-Marie Carlsson
[email protected]
Chefsredaktör:
Ingela Bredenberg
[email protected]
Redaktion:
Lars Berg
[email protected]
Gun Olsson
[email protected]
Britt-Marie Carlsson
[email protected]
Annonsering:
Annonsstopp för Diabetesvård
Nr 4, 2013 är 5 september med utgivning i oktober
Nr 1 2014 är 2 januari med utgivning i februari
Nr 2-3, 2014 är 2 maj med utgivning i juni
Annonsutrymme bokas hos
[email protected]
eller [email protected]
Tryckeri:
Responstryck AB, Box 414, 503 12 Borås
033-480 700
www.responstryck.se
ISSN-nummer:
1652-697X
Sänkt
pris
För personer med typ 2-diabetes som inte uppnår tillräcklig glykemisk
kontroll med metformin och/eller annat peroralt antidiabetikum* (OAD).
Victoza
®
Mer än bara
sänkt blodsocker.
1-4,**
När metformin inte räcker till erbjuder Victoza®:
• Större sänkning av HbA1c jämfört med sitagliptin1,5
• Större viktminskning jämfört med sitagliptin
och glimepirid1,2,5
ADA:s och EASD:s nya ställningstagande stöder användning
av GLP-1-receptoragonister efter metformin – när målet är
att undvika viktuppgång och hypoglykemier.6
12/2012
* Där högsta tolererbara dos av metformin och/eller en sulfonureid, eller metformin Victoza® (liraglutid), Rx, (F) A10BX07: Injektionsvätska, lösning i förfylld
och tiazolidinedion inte gett tillräcklig glykemisk kontroll.
injektionspenna. Klar, färglös, isoton lösning med pH 8,15. Indikation: Victoza®
är indicerat för behandling av vuxna med typ 2-diabetes mellitus för att uppnå
glykemisk kontroll. I kombination med: – metformin eller en sulfonureid
** Kliniska studier av Victoza® indikerar förbättrad betacellsfunktion baserat på
till patienter som inte erhållit tillräcklig glykemisk kontroll vid behandling
mätningar, såsom homeostasmodellen för bedömning av betacellsfunktionen
1
med högsta tolererbara dos av dessa läkemedel i monoterapi. I kombination
(HOMA-B) och förhållandet mellan proinsulin och insulin.
med: – metformin och en sulfonureid eller metformin och en tiazolidinedion
Referenser: 1. Victoza® SPC 10/2012. 2. Nauck et al. Diabetes Care. 2009;32(1):84-90. för patienter med otillräcklig glykemisk kontroll trots behandling med två
3. Gallwitz et al. Int J Clin Pract 2010;64(2):267-276. 4. Chang et al. Diabetes. 2003; preparat. Förpackningar: Victoza® 6mg/ml, 3x3 ml (förfylld injektionspenna).
52 ( 7) : 178 6 -1791. 5 . P ratley et al. I nt J Clin P rac t. 2011: 65 ( 4 ) :397- 4 07. SPC uppdaterad 10/2012. För prisuppgift och ytterligare information se: www.fass.se.
doi:10.1111/j.1742-1241.2011.02656.x. 6. Inzucchi et al. Diabetes Care. Published online Victoza® ingår i läkemedelsförmånen enbart för patienter som först
ahead of print April 19, 2012.
provat metformin, SU eller insulin, eller när dessa inte är lämpliga.
Novo Nordisk Scandinavia AB Box 50587 202 15 Malmö Tel 040 38 89 00 Fax 040 18 72 49 [email protected] www.novonordisk.se