Flik 11 Hygien

1
2
Inledning……………………………………………………...…….
Sida
2
Allmänna hygienråd………...…………………………………...…
3
Hygienråd vårdpersonal………………………….………………..
4
Smittvägar……………………………..……………………………
5
Basala hygienrutiner……………………….………………………
6
Desinfektion och desinfektionsmedel…………….………………..
6.1 Medicintekniska produkter (MTP)……………………………..…….
7
7
Sterilt, höggradigt rent, rent..……………………………..……….
8
Sårvård……………...………………………………………….……
9
Urinkatetrar och uppsamlingssystem..………………………….…
10
Tvätthantering…………………. ……………………..……………
11
Avfallshantering………………………………………………….…
11.1 Farligt avfall……………………...……………………………….…
12
12
Livsmedelshygien………………………………………….…….….
13
Sondmatning………..………………………………….……………
14
Magsjukeutbrott………………………………………….…………
15
Blodsmitta…………...……………………………………….………
16
Influensa…………….…………………………………………….…
17
Resistenta bakterier ………………………………..…………..…..
18
Vårdrelaterade infektioner..……………………………………..…
18.1 Magsjukeutbrott………………..……………………………..…….
18.2 Urinvägsinfektioner……………………………………….………..
18.3 Blodsmitta……………………………………………….………….
18.4 Influensa..……………………………………………………..…….
18.5 Lunginflammation..………………………………………………....
18.6 Resistenta bakterier..……………………………...…………..…….
19
19
20
21
22
23
24
3
1. Inledning
De regionala riktlinjerna för vårdhygien har som syfte att all vårdpersonal som arbetar inom
den kommunala hälso- och sjukvården i Norrbottens län får ökade kunskaper i vårdhygien och
basala vårdrutiner med mål att smittspridning förhindras mellan vårdtagare samt hindrar
smittspridning mellan vårdtagare och personal. Smittspridning kan ske både från sjuka
personer och från friska smittbärare. Vårdarbetet måste alltid bedrivas på ett sådant sätt att
smittspridning inte sker från vare sig infekterade personer eller friska smittbärare.
Arbetsledare/enhetschef är ansvarig för att all vårdpersonal har kunskap om vårdhygien och
basala (grundläggande) hygienrutiner för att undvika smittspridning.
All vårdpersonal har att i arbetet följa de anvisningar kring vårdhygien och basala
hygienrutiner som föreskrivs.
Syftet med kunskapsdokumentet är
•
•
•
•
Att bidraga till god vårdhygienisk kvalitet upprätthålls inom den kommunala hälso- och
sjukvården i Norrbottens län.
Att hygienansvarig sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och hygienombud
kan använda dokumentet i samband med information, handledning och utbildning av
vårdpersonal. Då bör även ha inhämtats det referensmateriel som upptas i bilaga till
regionala riktlinjerna samt handbok för hälso- och sjukvårdsarbete. Handboken
www.infomedica.se/handboken , ger utmärkt hjälp och beskriver arbetsmetoder.
Att dokumentet kan tjäna som underlag för utarbetande av lokalt anpassade rutiner för den
egna verksamheten.
Att kunskapsdokumentet med rutiner och råd är upplagt så att de kan användas sida för
sida enligt registret.
Dokumentet sammanställt 2004 i maj av hygienansvarig sjuksköterska Estrid Olofsson.
Giltighet
Riktlinjerna med kunskapsdokumentet tas i bruk i Norrbottens län år 2004.
4
2. Allmänna hygienråd
Basala hygienrutiner är lika viktiga överallt där vård bedrivs, i det egna hemmet eller i särskilt
boende.
Det är viktigt att det finns hygienutrustning i kök, toaletter, sköljrum. Det som behövs är
hygienprodukter som flytande tvål, papper, 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel,
hudlotion, alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel samt rena skyddskläder och plastförkläden.
Viktigt att det inte sker en sammanblandning av rent och orent i skåp. Ytterst viktigt att all
vårdpersonal vet var utrustning finns och att det förvaras på ett bra och överskådligt sätt. De
basala hygienrutinerna skall finnas i skriftlig form så att vårdpersonalen kan ta del av
informationen. Hygienombud bör finnas på varje enhet och skall informera om basala
(grundläggande) hygienrutiner i samverkan med hygienansvarig sjuksköterska.
Handdesinfektion skall alltid finnas i nära anslutning till där arbetet utförs. En rutin är att
bära med sig alkoholbaserad handdesinfektion som finns i små förpackningar, plastflaskor om
ca 120 ml, under arbetspassen.
Handhygien: Det är vår viktigaste smittförebyggande åtgärd och handdesinfektion skall alltid
göras före rent och efter orent arbete. Det innebär att alltid, innan vårdarbete eller arbete med
mathantering påbörjas och efter det har avslutats, skall handdesinfektion göras.
Du kan i tysthet utan spår överföra en allvarlig infektion via dina händer.
Handskar: De finns i plast och vinyl och skall användas vid kontakt med blod, urin, avföring,
och kroppsvätskor (undvik handskar av naturgummi, latex, eftersom latex kan utlösa
allergiska reaktioner). Plasthandskar används vid korta arbetsmoment, t.ex. när man
tömmer/byter kateterpåse eller tar av förband. Vinylhandskar används alltid vid kontakt med
kroppsvätskor, urin, avföring, blod, såromläggning, provtagning.
Tänk på att inte överföra smitta på rena ytor efter att handskarna blivit förorenade.
Arbetsgivaren skall alltid tillse att det finns tillgång till (AFS 1990:18) och instruktion
om (AFS 1991:2)
• 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
• Handskar i plast och vinyl
• Plastförkläde/skyddsrock som alltid skall vara vårdtagarbunden
• Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40
• Att det finns tillgång till flytande tvål för handhygien och torkpapper för händer samt
hudlotion
Tvätt och avfall: Förslut alltid tvätt- och avfallspåsar i rummet där vårdtagaren finns.
Städning och spill: Vid städning torkas golven av med rengöringsmedel. OBS! HA SOM
RUTIN, alltid med rumsbunden mopp eller trasa. Mopp och trasa tvättas alltid i 90 grader.
Vid spill/stänk av kroppsvätskor, som t.ex. kräkning, avföring, urin, torka av ytan med
torkpapper, desinfektera sedan ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel/ytdesinfektionsmedel + 40 innehåller även rengöringsmedel.
5
3. Hygienråd vårdpersonal
Personlig hygien: Var alltid noggrann med din personliga hygien.
Arbetskläderna: Om de utgörs av privata kläder, (använd kortärmade kläder i vårdarbetet)
skall de tvättas i 60 grader.
Byt arbetskläder minst två gånger per vecka, eller då de blivit våta eller förorenade.
Svett, rök, lukt, parfym kan vara svåra att tolerera av vårdtagaren.
Handdesinfektion
Händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat handdesinfektionsmedel före rent och
efter smutsigt arbete, låt händerna självtorka. Händerna tvättas med tvål och vatten när de är
synligt smutsiga och vid behov. Obs! Händerna skall vara torra innan handdesinfektion.
Handskar
Handskar används vid kontakt med kroppsvätskor och åtgärder som innebär risk för
blodsmitta. Berör inte omväxlande smutsigt och rent, inte ens om du har handskar på
händerna. Ta av och kasta handskarna efter avslutat arbetsmoment och desinfektera händerna.
Tänk på att den behandskade handen sprider smitta lika lätt och på samma sätt som handen
utan handske.
Skyddsklädsel: plastförkläde/skyddsrock
De används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng, vid hjälp med nedre
toalett, byte av blöjor, direkt kontakt med blod, hantering av smutsiga kläder, bäddning.
Skyddsklädsel används för att skydda dina arbetskläder mot förorening och därigenom minska
smittspridning.
Skyddsklädsel byts om den är förorenad eller blivit våt. Skyddsrock skall vara vårdtagarbunden och byts minst två gånger per vecka. Plastförklädet kastas direkt efter det använts.
Infekterade sår, personal
Om du har ett infekterat sår/nagelbandsinfektion/böld på dina händer så är det en smittorisk.
Viktigt är att inte arbeta med infektionskänsliga vårdtagare eller mathantering. Det gäller även
när du har tarminfektion (magsjuka) kräkningar/diarré.
Infektionsrisker
Hår: Långt hår ska fästas upp då du arbetar i vården eller med mathantering. Detta på grund
av att det kan vara en risk för indirekt kontaktsmitta.
Smycken: Bakterier kan samlas under ringar, klocka, armband samt att de kan skada
vårdtagaren i samband med vårdarbetet.
Rapportera alltid till din arbetsledare om du har en pågående infektion, infekterat sår eller
tecken på tarminfektion. Arbetsledaren skall tillse att personal med smittsamma infektioner
inte arbetar i det direkta vårdarbetet eller med mathantering.
6
4. Smittvägar
Smittvägar måste brytas i tid för att förhindra smittspridning. Kontaktsmitta är den vanligaste
smittvägen. Den förebyggs genom goda rutiner för handdesinfektion,
arbetskläder/skyddsklädsel samt rengöring/desinfektion av ytor och föremål.
Smitta/smittämnen kan nå mottagaren på olika sätt
Direkt: Direkt från smittkällan, som vid magsjuka, influensa eller från sår på handen,
bakterier förs över till vårdtagarens sår vid omläggning.
Indirekt: Smitta mellan personer via händer, kläder eller föremål som är förorenade med
smittämnen från sår, urin, avföring och blod.
Droppsmitta: Hosta, nysningar, kräkningar ger stora tunga droppar som snabbt faller ner och
sprids inom en armlängds avstånd eller mer. Dropparna kan nå ögon/nässlemhinna direkt eller
indirekt via händerna.
Luftburen smitta: Från huden (vid stora sår och hudinfektioner) bakteriebärande
hudpartiklar sprids till luften i rummet och faller ned på ytor. Därifrån kan den fortsatta
smittspridningen ske via kontakt, det kan också spridas till luften och inhaleras, t.ex. vid
influensa.
Tarmsmitta: (Fekal-oral smitta). Smittämnen som utsöndras med tarminnehållet, når
munnen, med direkt eller indirekt kontakt eller via vatten och livsmedel som calicivirus,
clostridium difficile, salmonella.
Blodsmitta: Med blodburen smitta avses sjukdomar som kan spridas via blodkontakt, eller
kroppsvätskor med blodinblandning, (observera att föroreningen inte alltid är synlig för blotta
ögat), t.ex. vid stick och skärskada hos vårdpersonal, blodstänk på skadad hud, slemhinnor
eller ögon. När det gäller blodburen smitta är hepatit B och hepatit C de vanligaste.
.
Smittämnen
Benämning för bakterie, svamp, virus, viroid, prion, eller flercellig parasit som kan infektera
en annan organism, föröka sig i den och orsaka en infektionssjukdom som kan sprida sig till
andra personer. Smittämnen kan utsöndras med tarminnehåll (bakterier/virus) och från
munnen med direkt eller indirekt kontakt.
Smittdos
Den mängd som avges från smittkällan, t.ex. en person med akut infektionssjukdom.
Infektionsdos
Den mängd som behövs för att en infektion ska uppstå. Dosens mängd beror på smittämnets
art och personens mottaglighet.
Smittkälla
Kan vara sjuk eller frisk person som är bärare av sjukdomsframkallande organismer. Andra
smittkällor kan vara ventilation, föremål, ytor och livsmedel.
7
5. Basala hygienrutiner
För att inte sprida mikroorganismer mellan olika vårdtagare och till vårdpersonal, krävs att
basala hygienrutiner tillämpas av all vårpersonal och i alla vårdsituationer.
Basala hygienrutiner består av tre huvudkomponenter: Handdesinfektion på föreskrivet sätt.
Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret. Skyddsklädsel används vid
direkt kroppskontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng.
•
Handhygien d.v.s. handdesinfektion före rent och efter smutsigt arbete. Händerna tvättas
om de är synligt smutsiga eller vid behov. Därefter handdesinfektion på torra händer.
•
Handskar används vid kontakt bl.a. med kroppsvätskor. Handskarna får inte användas
längre tid än nödvändigt.
•
Använd handsprit före rent och efter smutsigt arbete, även om du använt handskar. Tag
rikligt med handdesinfektionsmedel = 2-3ml. Gnid in, glöm ej fingertoppar, tumgreppen
och vid behov underarmar. Låt lufttorka. När alkoholen dunstat av har full effekt uppnåtts.
•
När du tvättar dina händer med tvål och vatten skall du tvätta dem på samma sätt som när
du gnider in handdesinfektion, det är viktigt att händerna är torra innan du desinfekterar
dina händer för att full desinfekterande effekt skall uppnås.
•
Skyddsklädsel är plastförkläde/skyddsrock. De används för att skydda arbetskläderna och
för att inte mikroorganismer skall överföras på arbetskläderna, de skyddar därmed
vårdtagare mot smitta.
Skyddsklädsel skall vara vårdtagarbunden, rocken byts minst två gånger per
vecka, plastförklädet slängs direkt.
När du har skyddsklädsel på dig, undvik onödigt spring utanför det rum du
befinner dig i för att undvika smittspridning.
Förutsättningar för god handhygien är
•
Att inte bära ringar, armband, armbandsklocka, då de samlar bakterier och svamp.
•
Smycken, långa hängande samt smycken såsom ringar, armband skall alltid tas av före
vårdarbete och hantering av mat.
•
Håll naglar kortklippta, långa naglar gör lätt hål i handskar och färgat nagellack döljer
smuts.
•
Använd hudlotion för att förebygga torra och nariga händer.
8
6. Desinfektion och desinfektionsmedel
Desinfektion reducerar mikroorganismer till nivå som inte innebär risk för smitta eller
överföring av smitta till annan person.
Föremål som desinfekteras av värme i kombinerad spol- och diskdesinfektor blir höggradigt
rena. Instrument som exempel saxar och peanger skall vara öppna så att vatten kommer åt alla
lås och refflor. Föremålen skall sedan tas upp med höggradigt rena instrument eller
desinfekterade händer. Spol- och diskdesinfektor skall kontrolleras årligen enligt avtal.
Om desinfektionsutrustning saknas eller om produkten inte tål värme utförs så kallad kemisk
desinfektion med Lysetol 5 %. (Rådfråga hygienansvarig sjuksköterska.)
Punktdesinfektion efter spill eller stänk
Spillet torkas först upp med torkpapper, läggs genast i plastpåse som försluts direkt. Torka
därefter med alkoholbaserad ytdesinfektion +40 som även har en rengörande effekt.
Att desinfektera ytor med alkoholbaserad ytdesinfektion är nödvändigt vid utflöde av
kroppsvätskor, t.ex. blod, kräkning. I övriga fall används vanligt rengöringsmedel som är ett
bra sätt att minska antalet smittämnen.
Kokning är en gammal beprövad desinfektionsmetod. Efter noggrann manuell rengöring med
rengöringsmedel och vatten kokas utrustningen i rikligt med vatten och under lock ca 1 minut.
I det egna hemmet kan föremål som flergångsskålar, flaskor och rondskålar bli rena i
diskmaskin vid lägst 60 grader.
Handhygien innebär att händerna desinfekteras med 70 vol. % alkoholbaserat
desinfektionsmedel. Händerna skall vara torra innan desinfektion. Händerna tvättas först om
de är synligt smutsiga.
6.1 Medicintekniska produkter (MTP)
MTP är olika tekniska hjälpmedel som är nödvändiga för exempel vård och rehabilitering.
Avtorkas med rengöringsmedel/ytdesinfektion + 40.
Använd skyddsklädsel vid rengöring och desinfektion av MTP.
Ur vårdhygienisk synpunkt är det viktigt att duschvagnar, duschstolar, rullstolar, rollatorer
och övriga tekniska produkter rengörs och desinfekteras regelbundet för att hindra
bakterietillväxt och smittspridning.
9
7. Sterilt, höggradigt rent, rent
Med sterilt avses att produkter ska vara fria från levande mikroorganismer d.v.s. med mindre
än en mikroorganism på 1 miljon produkter.
Produkter med den här renhetsgraden har genomgått någon typ av steriliseringsprocess t.ex.
autoklavering. Exempel är kanyler eller kirurgiska instrument.
Multiförpackade produkter som har genomgått steriliseringsprocess, t.ex. fabrikstillverkade
kompresser. Efter det att förpackningen har öppnats och man börjat använda materielen, är det
att betrakta som höggradigt rent, ej sterilt. För att renhetsgraden skall bibehållas skall
produkten tas ur förpackningen med höggradigt rent instrument.
Sterila produkter som t.ex. kompresser, omläggningsset, skall alltid förvaras i sin egen
förpackning, hållbar i fem år, se utgångsdatum. Om produkten tas ut ur levererad förpackning
förkortas hållbarhetstiden till 1 år.
Vid förvaring av sterila produkter (förpackningarna) skall de förvaras i torrt, dammfritt, stängt
skåp och ej blandas med andra produkter. Förvaring av sterila och höggradigt rena produkter
skall ske på ett sådant sätt att renhetsgraden bevaras från tillverkning till användning.
Kontrollera hållbarhet för öppnad förpackning.
Steril teknik (steril rutin): Innebär förutom sterila instrument, vätskor och förband att allt
skall användas och hanteras så att steriliteten bibehålls. (Sterilt materiel får endast beröras
med sterila handskar eller steril pincett, tång, duk.)
All hantering av sterila och höggradigt rena produkter skall ske med
desinfekterade händer och sterila instrument.
Höggradigt rent uppnås genom behandling i diskdesinfektor eller kombinerad spol- och
diskdesinfektor. Instrument och utensilier plockas ur diskdesinfektor med höggradigt ren s.k.
plockpeang.
Ren teknik (ren rutin): Innebär att materiel skall vara höggradigt rent, instrumenten skall
vara desinfekterade, omläggningsmateriel skall vara höggradigt rent och arbetssättet skall var
sådant att renhetsgraden bibehålls (aseptisk teknik = bibehålla det rena rent).
Rent: (= för ögat synligt rent)
Renhetsgraden uppnås genom mekanisk rengöring med rengöringsmedel och vatten.
Produkter som används till oskadad hud som blodtrycksmanschett, vissa hjälpmedel som
används av sjukgymnast m.fl. rengörs så.
10
8. Sårvård
Vid val av metod för omläggning/rengöring av sår bör man ta hänsyn till vilken typ av sår det
är och vilken typ av rengöring/omläggning som ordineras av behandlande läkare.
Vid alla omläggningar av sår gäller basala hygienrutiner med handdesinfektion, handskar och
skyddsklädsel.
Steril rutin
• Operationssår
• Operationssår så länge det finns dränage d.v.s. såret vätskar och blöder
• Sår som står i förbindelse med led eller annan djupare vävnad
• Infektionskänslig vårdtagare
Vid steril rutin används sterila instrument och sterila kompresser samt isoton
natriumkloridlösning. Kontrollera alltid hållbarheten på förpackningar. Allt skall hanteras så
att steriliteten bibehålls.
Ren rutin
• Kroniska sår
• Trycksår
• Förorenade sår
Vid ren rutin rengörs såret med rent färsktappat vatten som fylls i ett höggradigt rent kärl.
Vattnet skall vara kroppstempererat och ska rinna 1-2 minuter ur kranen för att uppnå bra
kvalitet. Det går också att duscha direkt på såret. Använd höggradigt rena instrument och
utensilier som dukas upp på en rengjord och desinfekterad yta. Kompresser skall vara
höggradigt rena. Aseptisk teknik (= bibehålla det rena rent).
Tänk även på
• Att inte lägga om sår om det pågår bäddning/städning eller utdelning av mat.
• Gör alltid omläggning av sår inne hos vårdtagaren.
• Omhänderta instrument och omläggningsmateriel omedelbart efter avslutad behandling.
Alternativ: Den rena rutinen kan utföras med fabrikssteriliserade engångsprodukter
(omläggningsset) med höggradigt rena kompresser och kranvatten.
11
9. Urinkatetrar och uppsamlingssystem
För den som av en eller annan orsak inte kan kontrollera blåstömningen finns det olika
metoder att avlägsna urinen. Inläggning av urinkateter skall ordineras och dokumenteras i
omvårdnadsjournal. Vare sig steril eller ren rutin används skall kateter hanteras med aseptiskt
arbetsteknik (= bibehålla det rena rent).
•
•
Steril rutin skall användas vid eller efter operation i urinvägar, när vårdtagare har nedsatt
immunförsvar eller vid blåssköljning.
Ren rutin används i övriga fall.
(Skillnaden mellan de båda rutinerna är den definierade renhetsgraden hos de instrument och
utensilier som används.)
Vid all katetervård d.v.s. kateterisättning, urinprovtagning, byte av urinuppsamlingspåse
blåssköljning, skötsel av supra-pubisk urinkateter och tappning skall alltid basala
hygienrutiner utföras med handdesinfektion, handskar, skyddsklädsel.
RIK (ren intermittent blåskatetrisering) innebär tappning, d.v.s. man för in kateter via
urinröret varje gång man behöver tömma blåsan.
KAD (kateter à demeure) är en permanent kateter via urinröret.
Kvarliggande kateter medför alltid risk för vårdrelaterad urinvägsinfektion.
Ställningstagande till om den skall vara kvar skall alltid göras kontinuerligt.
Tvätta varje dag bort sekret och liknade från urinrörsmynningen och katetern.
Blåssköljning
• Utförs enligt ordination
• Steril spolvätska skall alltid användas.
• Alltid basala hygienrutiner med handdesinfektion före och efter.
Supra-pubisk urinkateter
• Vårdtagaren kan tvätta och duscha som vanligt.
• Tvätta runt kateter, där det samlas sekret eller liknande, använd ljummet vatten.
• Tvätta även kateter om det behövs. Lägg en kompress runt katetern och fäst den med
häfta.
• Desinfektera händerna före och efter arbetet.
Urinuppsamlingssystem
• Slutet system består av urinuppsamlingspåse med bottenventil.
• Påsen töms utan att anslutningen mellan påsen och slang bryts.
• Påsen byts en gång per vecka eller då dålig lukt uppträder.
• Det slutna systemet förlänger tiden innan bakterier börjar uppträda i urinblåsan.
• Halvöppet system har urinpåsar som inte är tömbara.
• Påsen töms när den är fylld.
12
10. Tvätthantering
Ren tvätt
Omhändertagande: Tvätten sorteras på ren bänk och läggs direkt in till vårdtagarens egna
skåp.
Den rena tvätten skall inte förvaras i tvättstugan.
Ren tvätt från tvätteri sorteras upp till förråd/depåförråd eller till vårdtagares egen lägenhet.
Smutstvätt
Vid hantering av smutstvätt: Utför handdesinfektion och använd handskar och skyddsklädsel.
Smittförande tvätt (= nedblodad eller varit utsatt för andra smittförande ämnen), förvaras i
märkt plastpåse som tillsluts och tvättas separat vid 60-90 grader.
Smutstvätt eller smittförande tvätt skall aldrig läggas på golvet utan läggas direkt i plastpåse
som tillsluts eller i tvättkorg med lock i vårdtagarens lägenhet/rum.
Tvätten skall alltid tvättas direkt/förslutas väl, för att förhindra förökning av smittämnen. (Om
tvätten skickas till tvätteri gäller att tvättsäcken direkt tillsluts.)
Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om det ej är smittförande tvätt.
Tvätten skall tvättas i minst 60 grader.
Tvätt som endast tål 40 grader eller mindre måste alltid tvättas separat.
Allmänt
Underkläder, handdukar, draglakan, sänglinne och skyddsrockar tvättas alltid i minst 60
grader, golvmoppar/trasor tvättas i 90 grader.
Överblivet linne och handdukar som varit inne i vårdtagares lägenhet skall
aldrig läggas tillbaka till förråd. De skall ej heller överflyttas till annan
vårdtagare. Linne och handdukar kan i detta fall innehålla smittämnen och skall
därför betraktas som smutstvätt.
13
11. Avfallshantering
Huvuddelen av avfallet från vården medför inga särskilda smittorisker och kan jämföras med
hushållsavfall = konventionellt avfall som:
• Blöjor
• Använda förband
• Tomma urinuppsamlingspåsar
• Använda infusionsaggregat
• Sprutor för engångsbruk utan kanyl
Obs! Om de använts till vårdtagare med känd blodsmitta/cytostatika skall det betraktas som
farligt avfall.
Det konventionella avfallet läggs direkt i påse av plast och försluts. Lägg den förslutna påsen i
behållare/säck för tillämpligt hushållsavfall.
11.1 Farligt avfall
Hantering av farligt avfall enligt (SOSFS 1999:27).
•
•
•
Smittförande
Skärande och stickande
Kasserade läkemedel
Smittförande avfall: Nedblodat avfall från vårdtagare med känd smitta, eller från vårdtagare
med samhällsfarlig sjukdom.
Skärande och stickande avfall
• Sprutor för engångsbruk med fast kanyl
• Kanyler för engångsbruk
• Knivblad/rakblad
• Lancetter för blodprovstagning
• Suturnålar
Skärande och stickande avfall skall alltid läggas i funktionssäkra behållare, fyll behållaren till
högst 2/3. Behållaren tas om hand enligt anvisningar på respektive ort.
Kasserade läkemedel: Tas om hand enligt de anvisningar som finns på respektive ort.
14
12. Livsmedelshygien
Smittämnen som finns i livsmedel kan orsaka matförgiftning eller smittsam magsjuka.
Vid matförgiftning orsakas symtomen av giftämnen. Giftämnet bildas av bakterier som
tillförts livsmedlet där det växer till. Tillväxten sker vid + 20 - + 40 grader. Risk för detta är
om mat förvaras vid för hög temperatur eller inte hinner svalna tillräckligt fort.
Bakterien staphylococcus aureus kan tillföras livsmedlet om du har sår på
händerna.
Hantera aldrig mat om du har sår på händerna.
Desinfektera alltid händerna före livsmedels- eller mathantering.
• Förvara livsmedel i kyl + 4 grader eller fryst – 18 grader.
• Låt aldrig maten ligga framme i rumstemperatur. Varm mat som sparas skall
kylas ner snabbt.
• Blanda inte ny lagad mat med matrester.
• Vid tillagning skall maten upphettas till minst + 70 grader.
• Hantera inte mat om du är magsjuk eller har hosta eller ont i halsen.
• Håll arbetsbänk och redskap rena.
• Byt disktrasor dagligen. Tänk på att i disktrasor och handdukar trivs alla
bakterier.
• Kylförvara inte smörgåsmat mer än högst 2-3 dygn (kontrollera
datummärkning för hållbarhet).
• Städa köket dagligen med vanligt rengöringsmedel och vatten.
• Använd olika, märkta skärbrädor till grönsaker och köttprodukter.
• Skölj färsk frukt och grönsaker noga.
15
13. Sondmatning
För att undvika smittspridning till sondmat och tillförselsystem är det viktigt med
handdesinfektion före och efter sondmatning.
Sterila produkter
• Färdigberedd kost i flaska eller burk.
• Ej öppnad förpackning kan förvaras i rumstemperatur.
• Öppnad flaska eller burk skall förvaras i kylskåp mellan matningar och användas inom 24
timmar.
Ej steril produkt är flaska eller burk som är öppnad och stått i rumstemperatur i
mer än 5 timmar. Den får ej användas.
Sondnäring kan ges
• Kontinuerligt med aggregat.
• Intermittent med aggregat.
• Med sondspruta (när matning sker via knappstomi, då används en matningsslang kopplad
till knappen).
Skötsel
• Aggregatet är engångsartikel som kasseras efter användning.
• Vid kontinuerlig tillförsel byts aggregatet minst en gång per dygn.
• Sondspruta diskas efter varje måltid med handdiskmedel och vatten. Skölj sprutan
noggrant och låt den lufttorka isärtagen. Sondsprutan bytes vid behov.
• För läkemedel används engångsspruta som kasseras efter användning.
Munvård: Munhygien utförs minst två gånger dagligen, använd mjuk tandborste. Det finns
en ökad risk att slemhinnor blir skörare när maten inte tuggas på vanligt sätt. Kontinuerlig
beröring av munnens slemhinnor ökar genomblödningen och stimulerar känseln.
Sonder
• Nasogastrisk sond är en tunn slang som går in genom näsborren via svalget till
magsäcken.
• Gastrostomi wizelfistel är en kateter som läggs genom huden till magsäcken vid ett
kirurgiskt ingrepp.
• Perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG) är en tunnare kateter som förs in i samband med
gastroskopi. Knappstomi liknar PEG men har ett lock som kan öppnas vid näringstillförsel. Till knappen kan anslutas en matningsslang.
Skötsel av sond
• Nasogastrisk sond: Avsluta alltid måltiden med vatten så att det inte finns mat kvar i
sonden. Tvätta och torka av sonden utanpå samt näsborren där sonden går in.
• Kateter/PEG samt knappstomi: Huden rengörs dagligen runt kateter eller knapp, torka
torrt och byt förband.
16
14. Magsjukeutbrott
Virus och bakterier kan orsaka magsjukeutbrott. Inkubationstider, smittsamhet och symptom
varierar. Ofta är orsaken Calicivirus. Den kan vara mycket smittsam, börjar ofta akut med
kräkningar och diarré och är smittsam 1-2 dygn efter att symptomen upphört.
Smittämnet finns i avföring och i vissa fall i kräkning.
Smittan överförs via händer, mat eller föremål till munnen. Calicivirus kan också smitta via
droppsmitta.
Basala hygienrutiner
•
Det är ytterst viktigt att de basala hygirnrutinerna följs med handdesinfektion, handskar
och skyddsklädsel samt allmän hygien och livsmedelshygien. Det är avgörande för att
förhindra smittspridning mellan vårdtagare och mellan personal. Handdesinfektion gäller
även vårdtagaren och besökare.
•
Sjuka och smittade vårdtagare ska hållas avskilda från ej smittade. För att begränsa
utbrott är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med stängd dörr.
•
När det gäller Clostridium/Rotavirus/Calicivirus skall man förutom att följa de basala
hygienrutinerna tvätta händerna noggrant med tvål och vatten innan handdesinfektion.
•
Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och
smittade vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i
diskmaskin utan mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte.
•
Daglig städning av vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med
ytdesinfektionsmedel, toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord
och dörrhandtag. Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med
ytdesinfektionsmedel +40. Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas
dagligen i 90 grader. Renbäddning och byte av handdukar dagligen.
•
Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt. Tvätten skall tas om
hand omgående och tvättas i 60-90 grader.
•
Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i
minst 60-70 grader. Detta för att förhindra smittspridning.
Glöm inte att informera besökare och andra som deltar i vården om rutiner för
att förhindra smittspridningen.
17
15. Blodsmitta
Vi vet aldrig om en vårdtagare bär på blodsmitta eller ej, därför skall vinylhandskar alltid
användas när du har att hantera blod och andra kroppsvätskor som urin, avföring, kräkning
och sekret.
Vanligaste smittvägen är stick och skärskador.
Betrakta alltid blod som smittrisk. Används goda rutiner så är risken för smitta
mycket liten.
Sociala kontakter med vårdtagare eller arbetsmoment där risk inte förekommer för kontakt
med blod eller andra kroppsvätskor kräver inga särskilda skyddsåtgärder.
I alla vårdsituationer gäller basala hygienrutiner.
Handdesinfektion: utförs på föreskrivet sätt.
Handskar: av vinyl används vid kontakt med blod och kroppsvätskor.
Skyddsklädsel: används vid direkt kontakt med vårdtagare eller vårdtagares säng.
Punktdesinfektion: utförs vid spill som är misstänkt smittsamt genom att det torkas upp med
torkpapper och ytan desinfekteras med ytdesinfektionsmedel +40. Avfallet läggs i plastpåse
som försluts inne hos vårdtagaren.
Tvätt: Nedblodad tvätt från person med känd blodsmitta samlas upp i plastpåse som tillsluts
och skall alltid tvättas i 60-90grader utan dröjsmål.
Avfallshantering: smittförande avfall samlas upp i plastpåse som tillsluts.
Åtgärder vid tillbud
Vid tillbud som innebär blodkontakt t.ex. stick- eller skärskada eller blod på skadad hud eller
slemhinna. ( Obs! föroreningen är inte alltid synlig för blotta ögat.)
•
Tvätta genast det skadade området med tvål och rikligt med vatten. Desinfektera med
alkoholbaserat desinfektionsmedel.
•
Skölj rikligt med vatten om du fått blod i munnen eller öga.
•
Rapportera omedelbart till arbetsledare/omvårdnadsansvarig sjuksköterska.
•
Skriv tillbudsanmälan tillsammans med arbetsledare/skyddsombud.
•
Kontakta enligt lokal anvisning på respektive ort företagshälsovård, infektionsklinik,
primärvård för vidare åtgärder (vid känd blodsmitta skall kontakten ske omgående).
18
16. Influensa
Influensa är en virussjukdom. Influensaepidemier drabbar vården regelbundet varje
vintersäsong. Smittsamheten är hög och åtgärder för att bryta smittvägar måste därför sättas in
omgående.
Följ de basala hygienrutinerna med handdesinfektion, handskar och skyddsklädsel
För att begränsa utbrottet är det viktigt att den som är sjuk vistas i sin lägenhet/rum med
stängd dörr.
Hjälp även vårdtagaren med den allmänna hygienen och handdesinfektion. Sjuka och smittade
vårdtagare ska få sin mat serverad i lägenheten, disken ställs direkt in i diskmaskin utan
mellanlandning på bänkar i kök. Handdiska inte.
Städa dagligen vårdtagarens rum/lägenhet och toalett. Torka med ytdesinfektionsmedel,
toalettstol, spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag.
Punktdesinfektion: Spill torkas genast upp och ytan avtorkas med ytdesinfektionsmedel+40.
Städutrustningen skall vara rumsbunden, moppar/trasor tvättas dagligen i 90 grader.
Renbädda och byt handdukar dagligen.
Tvätthantering: Lägg tvätt/avfall direkt i plastpåse och tillslut direkt, tvätten skall tas om hand
omgående och tvättas i 60-90 grader.
Vårdpersonalen bör inte under pågående influensautbrott vistas mer än på den
avdelningen/våningen.
Personalens arbetskläder, även privata arbetskläder, skall bytas dagligen och tvättas i minst 60
grader, för att hindra smittspridningen.
Noggrann handdesinfektion gäller all vårdpersonal, vårdtagare
och besökare, detta för att förhindra smittspridning.
Informera all personal, alla som deltar i vården och besökare
om rutiner som gäller.
19
17. Resistenta bakterier
MRSA är en förkortning av meticillin resistent staphylococcus aureus. Bakterierna är
motståndskraftiga mot antibiotika som ofta används för att behandla staphylococcinfektioner.
Vårdpersonal med sår eller eksem på händer och underarmar skall ej ha vårdtagarnära
kontakt. Så få personer som möjligt ska vårda vårdtagaren.
Vårdpersonalen skall inte bära klockor, armband, ringar eller långärmade plagg då det hindrar
handdesinfektion och desinfektion av underarmar. Handdesinfektion skall utföras enligt
gällande föreskrifter.
Vid behandlingar, t.ex. såromläggningar, skall förband förvaras hos vårdtagaren. När sår är
läkta kasseras alla förband som varit hos vårdtagaren. Provtagning, vård och
omhändertagande utförs alltid i den egna lägenheten. Där skall även finnas tillgång till egen
toalett.
Basala hygienrutiner, skall konsekvent tillämpas i alla vårdsituationer.
• Handdesinfektion före rent och efter orent arbete, desinfektera även underarmarna och
händerna, även om du använt handskar.
• Handskar används vid kontakt med urin, avföring, blod och sekret.
• Skyddsrock/plastförkläde är vårdtagarbunden skyddsklädsel och används vid direkt
kontakt med vårdtagaren eller vårdtagarens säng.
Punktdesinfektion
Torka omedelbart upp allt spill/stänk, därefter desinfektera ytan med ytdesinfektionsmedel
+40.
Rengöring/desinfektion
Desinfektera (smittrena) flergångsmateriel till exempel rondskålar, pincetter, saxar i
diskdesinfektor. Om detta inte finns använd kemisk desinfektion, Lysetol 5 %.
Städning
Städa med rengöringsmedel och vatten. Torka av ytor i vårdtagarens närhet samt toalettstol,
spolknopp, tvättställ, kranar, hjälpmedel, säng, sängbord och dörrhandtag, med
ytdesinfektionsmedel (slutstädning med Vircon 1 % t.ex. vid avflyttning).
Tvätt
Byt sängkläder ofta, speciellt hos den som har sår och eksem. Tvätten läggs i plastpåse och
tillsluts direkt. Tvätta vårdtagarens kläder separat och omedelbart.
Avfall
Släng engångsmateriel i plastpåse som försluts i rummet. Påsen hanteras som vanligt avfall.
Måltider
Vårdtagaren kan äta tillsammans med andra under förutsättning att sår är väl täckta och en
noggrann handdesinfektion utförts på vårdtagaren.
Hjälpmedel skall alltid rengöras och desinfekteras, som rullstolar m.m. Släng tygdynor som
inte kan tvättas i 60 grader.
Anhöriga/besökare behöver inte vidta några speciella åtgärder. Om anhörig är delaktig i den
direkta vården skall basala hygienrutiner tillämpas.
20
18. Vårdrelaterade infektioner
Vårdrelaterade infektioner är varje infektionstillstånd som drabbar vårdtagare till följd av
vård, undersökning eller behandling, oavsett om det sjukdomsorsakade ämnet tillförts i
samband med vården eller härrör från vårdtagaren själv samt oavsett om infektionstillståndet
yppas under eller efter vårdtillfället. Med vårdrelaterad infektion avses även infektionstillstånd som personalen ådragit sig till följd av arbetet. Vanligaste smittvägen för vårdrelaterade infektioner är indirekt kontaktsmitta via personalens händer och kläder, en onödig
smittväg som kan undvikas genom kunskap och basala hygienrutiner som all personal skall
tillämpa.
18.1 Magsjukeutbrott
Magsjukeutbrott orsakas av virus eller bakterier. Smittsamhet och symptom varierar beroende
på vilket smittämne det är som orsakar utbrottet. Vid magsjukeutbrott är det viktigt med god
hygien, livsmedels-/mathygien och basala hygienrutiner för att förhindra smittspridningen.
Calicivirus
Calicivirus är vanligaste orsaken till magsjukeutbrott inom vård, skola, omsorg. Virus kan
smitta från person till person, men även från smittat livsmedel t.ex. sallader, tårtor, skurna
produkter. Årliga magsjukeutbrott inträffar under vinterhalvåret, kallas ibland för ”vinterkräksjuka”. Såväl vårdtagare, personal som besökare kan drabbas. Den kan vara mycket
smittsam. Inkubationstiden är 12-48 timmar. Oftast börjar den akut med kräkningar och
diarré. Kräkningar och diarré innehåller stora mängder virus därför är smittsamheten mycket
stor.
Rotavirus
Rotavirusinfektioner förekommer oftast under vintersäsongen. Inkubationstid är 1-3 dagar.
Symtom är kräkningar följt av vattentunn diarré. Viruset drabbar främst småbarn men även
vuxna. Viruset har hög smittsamhet.
Clostridium difficile
Clostridium difficile är en sporbildande bakterie, den kan överleva länge och den kan finnas
som en del i den normala tarmfloran utan att orsaka symptom. Om tarmens normalflora
skadas av antibiotika, kan sporerna växa till och bilda ett gift som kan utlösa vattniga
illaluktande diarréer med krampartade buksmärtor. Infektionen är smittsam. Bakteriesporerna
är motståndskraftiga mot intorkning, värme och ljus och flertal desinfektionsmedel. Därför
behövs skärpt handhygien med desinfektion, handskar, skyddskläder samt mekanisk
rengöring av utensilier.
Salmonella
Salmonella är en bakterie som kan tillväxa i flertalet livsmedel. Inkubationstiden är ½ dygn
till en vecka. Salmonella finns i mer än 2000 serotyper (20-tal relativt vanliga i Sverige).
Smittspridningen kan ske från infekterad person, förorenade livsmedel eller avloppsförorenat
vatten. Alla salmonellainfektioner är anmälningspliktiga och anmäls enligt smittskyddslagen.
21
18.2 Urinvägsinfektioner
Definition: Bakteriuri (avsöndring av bakteriehaltig urin) kan vara symptomlös eller förenade
med symptom från urinröret, prostata, bitestiklar, urinblåsa och ibland från den ena eller båda
njurarna (värk, ömhet, feber).
Urinvägsinfektioner delas ofta in i nedre (blåskatarr och urinrörskatarr), övre
(njurbäckeninflammation) och urosepsis (blodförgiftning utgången från urinvägarna).
Vid nedre urinvägsinfektion förekommer täta trängningar och ibland blodig urin. Vid
njurbäckeninflammation tillkommer feber och ibland ont i korsryggen. Vid urosepsis har
personer hög feber och frossa oftast med muskelvärk. Den vanligaste bakterien som
förorsakar urinvägsinfektion är E coli, cirka 50 %. Vårdrelaterade urinvägsinfektioner orsakas
ofta av felaktiga hygienrutiner och kan smitta som direkt eller indirekt kontaktsmitta.
Bakterier i urin hos äldre, som är blöjbärare, eller har urinvägskateter utan symptom behöver
inte ha någon medicinsk behandling.
Urinprovtagningsteknik
För rätt diagnos är det nödvändigt att urinprovtagning utförs korrekt. Annars är risken stor att
urinen förorenas av ovidkommande bakterier från huden eller urinröret.
Urinblåsan bör vara välfylld och stått i blåsan (morgonurin är bäst). Provet bör tas mot slutet
av urineringen. För kvinnor, uretramynningen torkas en gång framifrån och bakåt med torr
kompress, män, för tillbaka förhuden och torka området kring uretramynning med torr
kompress före provtagningen. Provet tas i fabriksren plastbägare och överförs till plaströr.
Sängliggande, gör bäckentvätt framifrån och bakåt med tvål och vatten och torka torrt. Sedan
rutinen för kvinnor/män. Provet tas för sängliggande i nydesinfekterat bäcken, dra sedan upp
från bäckenet med engångsspruta 2 ml urin, provet överförs till plaströr.
För prov från KAD, slangen till urinuppsamlingspåsen stängs av ½-1 timme före provtagning.
Kateter tvättas med 70 vol. % sprit och punkteras med steril engångsspruta nedanför
förgreningsstället. Urinen förs över till plaströr. Obs! Endast latex och silikonkatetrar kan
punkteras på detta sätt. Metoder som tillåter att uppsamlingsslangen lossas från katetern
rekommenderas ej p.g.a. kontaminationsrisken (risk för nedsmittning).
Urinen skall förvaras i kyla och transporteras till laboratoriet i kyla. (Urinen är normalt steril
men är en näringsrik miljö för bakterier och de kan växa till sig i provröret i rumstemperatur.)
Råd som kan förebygga urinvägsinfektion
•
•
•
•
•
•
Viktigt med handdesinfektion både hos vårdtagare och personal före och efter
toalettbesök.
Ökat vätskeintag.
Noggrann blås tömning.
Efter toalettbesök torka framifrån och bakåt med mjukt toalettpapper.
Tvätta av underlivet med mild tvållösning, viktigt även hos blöjbärare.
Vid hudirritation eller sköra slemhinnor, tvätta med olja (barnolja).
22
18.3 Blodsmitta
Avses sjukdomar som kan spridas via blodkontakt t.ex. stick av förorenade kanyler eller
blodstänk på skadad hud, på slemhinnor eller i ögon. Vanligaste smittämnen när det gäller
blodsmitta är hepatit B och hepatit C. Hepatit (inflammation i levervävnad), gulsot kan vara
ett sjukdomstecken.
Smittsamhetsperiod
Blodet från en infekterad person kan vara smittsamt innan symptomen debuterar. Graden av
smittsamhet varierar under sjukdomsförloppet och beror bl.a. på mängden virus i blodet.
Personal som sticker eller skär sig skall alltid anmäla detta som tillbud oavsett misstanke eller
ej om smittöverföring.
Hepatit B: Är ett virus som smittar flera veckor före sjukdomsdebut. Smittan sprids genom
infekterade kroppsvätskor och kan även spridas från kanyler. Ungefär 5 % vuxna blir kroniska
smittbärare. Ju yngre en individ är som smittas av hepatit B desto större risk för att utveckla
kronisk hepatit. Risk för levercancer uppträder efter lång sjukdomstid. Smittväg för hepatit B,
är blod och sexuell kontaktsmitta. Vårdpersonal som har hand om vårdtagare med känd
hepatit B skall erbjudas vaccination.
Hepatit C: Är ett virus med hög risk för kronisk infektion. Normalt innebär påvisbara
antikroppar att man bedöms som smittsam. De smittade som har kronisk hepatit, får
leverskador och kan utveckla levercirros eller levercancer. Smittväg för hepatit C, är
blodsmitta och sexuell kontaktsmitta. Vaccin mot hepatit C finns ännu inte utvecklat.
HIV-infektion: Förorsakas av humant immunbristvirus som ger livslång smittsamhet.
Smittsamheten är störst under den första tiden efter smittillfället, samt när sjukdomen går över
i AIDS (förvärvad immunbristtillstånd), bromsmediciner minskar mängden virus i blodet och
förhindrar utveckling av AIDS. Smittväg för HIV, är blod och sexuell kontaktsmitta.
Anmälningsplikt
Hepatit B, hepatit C och HIV är anmälningspliktiga sjukdomar enligt smittskyddslagen.
Överrapportering skall alltid ske när en vårdtagare överförs till annan vård eller annat
boende eller när ny personal tar över arbetet med vårdtagare.
23
18.4 Influensa
Influensa är en virussjukdom och förekommer i tre huvudtyper A, B och C. Det är främst A
och B som ger upphov till den typiska influensasjukdomen. Några kända är Asiaten år 1957,
Hongkong år 1968 och 1997.
Smittvägar
Den dominerande smittvägen är kontaktsmitta, droppsmitta men även luftburen smitta
förekommer. Inkubationstiden är 1-5 dagar. Smittsamheten är hög. Åtgärder för att bryta
smittvägar måste därför sättas in omgående.
Influensan är mest smittsam de två första sjukdomsdygnen.
Smittsamhetsperioden sträcker sig till sju dagar efter insjuknandet. Den som blivit symptomfri
är ej längre smittsam.
Symptom
Plötsligt insättande hög feber, muskelvärk, allmän sjukdomskänsla, torr rethosta och ibland
symtom från mag- och tarmkanal som kräkningar och diarré är kännetecken.
Allvarlig komplikation till influensa är bakteriell lunginflammation som orsakas av bl.a.
pneumococcer.
För äldre personer med hjärt-lungsjukdom kan influensa bli livshotande.
Utsatta grupper rekommenderas vaccinering och till alla över 65 år. Norrbottens läns
landsting erbjuder gratis vaccinering till alla över 65 år.
24
18.5 Lunginflammation
De vanligaste symptomen på lunginflammation är feber och hosta, ofta med färgade
upphostningar samt hållsmärtor vid andning.
Personer med kroniska lungsjukdomar och rökare löper ökad risk att få lunginflammation.
Dålig rörlighet, sängläge, är också riskfaktorer för utvecklandet av lunginflammation.
Lunginflammation kan orsakas av pneumococcer, mykoplasma, virus samt aspiration.
Risk för aspiration (vid inandning få ner sekret till lungorna) förekommer hos personer med
nedsatt sväljningsfunktion och försvagade hostreflexer. Mindre eller större mängd aspirerat
sekret medför en belastning för lungornas infektionsförsvar och kan leda till infektion i
lungvävnaden s.k. aspirationspneumoni.
Utöver den medicinska behandlingen behövs en god omvårdnad som
•
Rikligt med dryck, vätska löser segt slem.
•
Näringsrik och vitaminberikad kost.
•
Befrämja upphostningar exempel med att uppmuntra till att andas djupt och ibland andas
mot motstånd (en slang nedsänkt i en flaska med vatten). Byt vatten och skölj slangen
dagligen. (Behandlings råd av sjukgymnast.)
•
Befrämja rörlighet, sitta uppe, korta promenader.
Pneumococcvaccin finns och rekommenderas till alla över 65 år samt till personer med
hjärt-lungsjukdom, kronisk sjukdom, personer med nedsatt immunförsvar.
25
18.6 Resistenta bakterier
MRSA är en förkortning av meticillen resistent staphylococcus aureus och har utvecklat
resistens (motståndskraft) mot de pencilliner och pencillinliknande antibiotika som vanligen
används mot staphylococcinfektioner. Svåra staphylococcinfektioner kan då enbart behandlas
med ett fåtal, mycket dyra intravenösa antibiotika med besvärande biverkningar t.ex.
vancomycin.
MRSA-vårdtagare karakteriseras av att vara åldriga, en femtedel av alla svenska MRSA-fall
är över 80 år. Det är personer som behöver mycket sjukvård.
MRSA är vanlig i större delen av världen. I Sverige har vi sedan 1990-talet haft en ökad
förekomst av MRSA. Bärarskap utan kliniska symtom är vanligast. Bakterierna koloniserar
näsan, hud och hudåkommor. MRSA kan ingå i individens normala mikroflora och
bärarskapet kan då bli långvarigt. För att möta spridningen av antibiotikaresistenta
bakteriekloner har en nationell strategi och vårdprogram utarbetats av bl.a. STRAMA
(Strategigrupp för rationell antibiotika användning och minskad antibiotikaresistens).
Frikostig odling generellt från kroniska och/eller infekterade sår samt från kateterurin,
utbildning av personal i basala hygienrutiner, information till vårdtagare, anhöriga och
långtidsuppföljning av smittbärare.
Smittspridning
Smittspridning av resistenta bakterier sker i vården för att rutinerna brister vilket gäller hos
alla vårdgivare. MRSA, sprids framför allt lätt mellan och inom vårdinrättningar. Vissa
MRSA stammar har egenskaper som gör att de sprids mycket lätt. När väl MRSA har
etablerat sig t.ex. på ett boende kan det vara utomordentligt svåra att bli av med.
Smittvägar
Resistenta bakterier sprids genom direkt eller indirekt kontaktsmitta mellan vårdtagaren och
personal och även mellan vårdtagarna. Risken är särskilt stor om det finns infekterade sår,
katetrar, eksem eller andra hudåkommor.
Anmälningspliktig
MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen från år 2000.
Överrapportering skall alltid ske när en vårdtagare överförs till annan vård eller annat
boende eller när ny personal tar över arbetet med vårdtagare.
Det är av största vikt att mottagande vårdgivare får utförlig information samt att
vårdpersonalen har nödvändig kunskap om arbetssätt och rutiner som skall tillämpas.