Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun.
Utdrag ur kommunens hygienrutiner.
Innehållsförteckning
Hygien rutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun. ................................................................ 1
Basala hygienrutiner ................................................................................................................... 1
Smitta och smittvägar ................................................................................................................. 2
Personalhygien ........................................................................................................................... 2
Tvätthantering ............................................................................................................................ 3
Livsmedelshygien....................................................................................................................... 3
Magsjuka - Gastroenterit ............................................................................................................ 4
Åtgärder vid utbrott av virusorsakad gastroenterit ................................................................. 4
Vårdrutiner vid gastroenteritutbrott ....................................................................................... 5
Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar .......................................................................... 5
Clostridium difficile (antibiotikautlöst diarré) ....................................................................... 6
Basala hygienrutiner
Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vårdarbete.
De skall därför tillämpas i alla vårdsituationer och av all personal oavsett om det finns en
känd smitta eller ej.
Basala hygienrutiner innebär
· Handdesinfektion
· Handskar
· Plastförkläde
Punktdesinfektion - se avsnitt om rengöring och desinfektion.
Visir alternativt munskydd och glasögon kan behövas vid risk för stänk mot ansiktet.
Handdesinfektion görs med ett godkänt handdesinfektionsmedel. Handdesinfektion skall
göras före och efter alla vårdmoment, efter handtvätt och när du har använt handskar.
Ringar, klockor eller armband skall inte bäras i patientnära arbete. Naglarna skall vara
kortklippta. Använd inte nagellack eller lösnaglar. I vårdnära arbete skall arbetsdräkten vara
kortärmad.
Gör så här:
· Tag rikligt med handsprit.
· Gnid in hela händerna. Glöm inte fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar.
· Gnid tills händerna är torra, då har full effekt uppnåtts
Tvätta händerna när de är synligt smutsiga, efter direktkontakt med kroppsvätskor och
utsöndringar, vid misstänkt virusgastroenterit (magsjuka) samt före livsmedelshantering. Om
Du måste tvätta händerna, använd flytande tvål och pappershandduk och torka riktigt torrt
innan du använder handsprit.
Handskar är för engångsbruk. Samma handskar får inte användas till flera vårdtagare eller till
flera arbetsmoment hos en vårdtagare. Handskar skall aldrig tvättas, desinfekteras eller
återanvändas. Handskar ersätter inte handdesinfektion. Val av handske avgörs av
vårdmomentets karaktär. Gör alltid handdesinfektion efter att handsken har tagits av.
Handskar skall användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar till exempel
vid nedre toalett och blöjbyte.
Plastförkläde
Engångs plastförkläde skall skydda arbetskläderna från väta och nedsmutsning, t ex vid nära
Sidan 1 av 6
omvårdnadsarbete. Förklädet är vårdtagarbundet och skall kastas efter användning.
Inför alla arbetsmoment skall man göra en riskbedömning för att veta om handskar eller
förkläde behöver användas.
Smitta och smittvägar
Smitta kan överföras på olika sätt. I vårdarbete är kontaktsmitta via personalens händer den
vanligaste smittvägen. Störst mängd smittämnen finns i kroppsvätskor och utsöndringar. Hur
stor risken för smittspridning inom vården är beror på
· Smittämnet
· Smittdosen
· Smittvägarna
· Individens mottaglighet
· Personalens följsamhet till basala hygienrutiner
Kontaktsmitta
Direkt kontaktsmitta
Smittämnen överförs till en mottaglig person från en smittbärare, som kan vara symtomfri, till
exempel vid hudinfektioner och sexuellt överförda infektioner.
Indirekt kontaktsmitta
Smittämnen överförs från en person till en annan t ex via händer, handskar eller förorenade
ytor.
Droppsmitta
Smittämnen överförs till slemhinnan i ögon, näsa eller mun via droppar (aerosol) från hosta,
nysning eller kräkning. Dropparna når inte längre än en armlängds avstånd innan de faller till
golvet.
Luftburen smitta
Dropparna torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids till luften och kan andas in.
Tarmsmitta
Tarmsmitta/livsmedelsburen smitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet
når munnen direkt eller indirekt exempelvis via vatten och livsmedel.
Personalhygien
Vårdtagare i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta
infektionskänsliga. Personal som har en pågående infektion, t ex ett infekterat sår,
nagelbandsinfektion, eksem eller diarré skall alltid rapportera detta till arbetsledare som
bedömer vilka åtgärder som skall vidtas.
Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför
alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vården.
Händer
Sår och skadad hud på händerna kan vara en källa till smittspridning. Det är därför viktigt att
vårda sina händer. Desinfektera händerna på rätt sätt och vid rätt tillfälle (se avsnitt om Basala
hygienrutiner - handdesinfektion).
Hår
Långt hår skall vara uppsatt. Används huvudduk/dok för att täcka håret, skall den vara kort så
att den inte hänger ned och förorenas när man utför vårdtagarnära arbete. Är den lång skall
den vara uppsatt eller instoppad. Huvudduk/dok skall bytas regelbundet och kunna tvättas i
minst 60º C.
Piercing
Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra
en smittkälla om hålet är infekterat. Arbetsledare bedömer om eventuella åtgärder behöver
vidtagas.
Arbetsklädsel
Sidan 2 av 6
De kläder som man arbetar i är arbetskläder oavsett om det är arbetsgivaren eller den enskilde
som har inköpt dem. De skall ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med
handsprit. Arbetskläder skall bytas dagligen och vid behov oftare, om de blivit våta eller
förorenade. De skall tvättas i minst 60º C.
Skyddsutrustning
T ex handdesinfektionsmedel/engångs plastförkläde/engångs handskar/visir/ skall
tillhandahållas av arbetsgivaren (AFS 2005:1).
För personalhygien vid livsmedelshantering gäller livsmedelslagstiftningen.
Tvätthantering
Vid hantering av smutstvätt skall plastförkläde av engångstyp användas. Vid behov används
även engångshandskar. Gör alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med smutstvätt och
före hantering av ren tvätt.
Allmänt
Underkläder, handdukar och sänglinne tvättas i minst 60º C, normallångt tvättprogram.
Tvätt
Smutstvätt förvaras helst i tvättkorg på vårdtagarens toalett. Sker förvaring i sköljrum eller
tvättstuga skall den förvaras i tvättsäck eller tvättkorg med lock. Lägg smutstvätten direkt i
tvättkorg eller tvättsäck, aldrig på golvet.
Tvätt från flera vårdtagare kan blandas om den tvättas i minst 60º C.
Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor
Tvätten skall tvättas så snart som möjligt. Fasta föroreningar tas bort med papper före tvätt.
Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Om tvätt skickas till centraltvätteri, se tvätteriets
instruktioner.
Omhändertagande av ren tvätt
Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och
läggs därefter i vårdtagarnas egna skåp. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. Används
cirkulationstvätt på enheten förvaras den i skåp med stängd dörr eller i speciellt förråd. Lägg
inte ren tvätt i den korg som används till smutstvätt.
Tvätt av personalens arbetskläder
Arbetskläder skall tvättas i minst 60º C. Torkas i så hög temperatur som möjligt.
Livsmedelshygien
Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via maten.
Inom vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalens händer och kläder,
eftersom personalen växlar mellan vårdarbete och mathantering.
Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel, serverar eller överlämnar livsmedel
för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningens och EU:s regelverk. Detta innebär
att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal,
arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. Dessutom skall personalen få
instruktioner om samt utbildning i livsmedelshygien i rimlig proportion till det arbete som
utförs.
Personalhygieniska åtgärder
· tvätta och desinfektera händerna före all livsmedelshantering
· använd till exempel köksförkläde
· vid symtom som diarré, kräkningar, halsont eller hudinfektioner på händerna är det inte
tillåtet att arbeta med oförpackade livsmedel
· bär ej armbandsur, ringar eller smycken vid livsmedelshantering
· håll naglarna kortklippta, rena och fria från nagellack
· eftersträva att så få som möjligt hanterar maten
Sidan 3 av 6
Tillagning och hantering
· de flesta bakterier/virus dör vid ordenlig upphettning. Mat som återuppvärms skall värmas
till en kärntemperatur av 70°C i minst två minuter.
· kyl snabbt ned tillagad mat. Detta minskar risken för bakterietillväxt.
· skölj frukt och grönsaker noga
· använd inte samma skärbräda och kniv till rått kött och grönsaker
· använd alltid rena redskap
· håll rent på arbetsbänken
· varmhållning av mat ska ske vid minst +60°C under högst 2 timmar
· ta fram så mycket pålägg som beräknas gå åt, spara aldrig mat som varit framme på bordet
Förvaring av livsmedel
Bakterier växer till i temperaturintervallet +8°C till +60°C, men risken för bakterietillväxt är
störst mellan +20°C och +40°C.
· förvara mat som skall vara kall i kylskåp (+4°C - +8°C) eller vid den temperatur som står på
förpackningen, ta inte fram mer mat än vad som går åt
· använd termometer till kylskåpet
· låt inte livsmedel som skall förvaras kallt stå så länge i rumstemperatur att temperaturen i
livsmedlet stiger. Använd till exempel kylbricka vid servering
Magsjuka - Gastroenterit
Diarré och/eller kräkningar kan ha många orsaker, t ex en en reaktion på
läkemedel/antibiotika, kirurgiska sjukdomar, bakterier och virus.
Virusorsakad gastroenterit förorsakar varje år stora problem inom sjukvården och
äldrevården. Utbrotten orsakas framför allt av calicivirus som är synnerligen smittsamt för
både vårdtagare och personal.
Sjukdomsförloppet är ofta intensivt. Smittdosen för att insjukna är låg. Under sjukdomstiden
utsöndras rikligt med virus via avföring (diarré) och kräkning.
Målsättningen med dessa råd och anvisningar är att snabbt identifiera smittsamma vårdtagare
med diarré och/eller kräkningar och förhindra smittspridning inom den egna enheten och
boendet i övrigt.
Detta uppnås genom att:
· första fallet hanteras på ett korrekt sätt
· rätt åtgärder vid utbrott på enheten genomförs
· diagnos ställs och provtagning utförs
· PAL/tjänstgörande läkare skall vara informerad och ingå i utredningsarbetet
Allmänna åtgärder
När någon får diarré och/eller kräkning: fundera först på om det kan finnas någon icke
infektiös orsak. Om 2-3 vårdtagare eller personal insjuknar skall misstanke om utbrott på
enheten väckas. Kontakta alltid hygiensjuksköterska och medicinskt ansvarig sjuksköterska
Åtgärder vid utbrott av virusorsakad gastroenterit
Ett utbrott definieras som två eller flera fall av diarré och/eller kräkningar hos vårdtagare
och/eller personal, där ett tydligt samband med smittspridning finns. För att minska risken för
smittspridning inom den egna enheten och boendet i övrigt är det viktigt att snabbt identifiera
att man har ett utbrott, provtagning görs. Fortsatt handläggning görs utifrån den kliniska
bilden, avvakta inte provsvar.
Personal
· Personal med gastroenteritsymptom skall inte vara på arbetsplatsen. Infektionshygien
rekommenderar symtomfrihet i minst 48 timmar innan återgång i tjänst. Den som vårsdar
magsjuk anhörig hemma kan delta i vårdarbete på avdelningen men skall inte hantera
livsmedel, mata eller ge medicin per os förrän minst 48 timmar efter anhörigs sista symtom.
· Personalen som arbetar på enhet med utbrott av gastroenterit ska vara enhetsbunden och inte
Sidan 4 av 6
arbeta på andra enheter samtidigt. Det är viktigt att alla tillämpar basala hygienrutiner, med
tillägg av handtvätt, och är noga med att byta kläder vid behov.
· Tillfällig personal bör helst inte vårda de magsjuka och inte byta enhet under innevarande
dag.
· Kringpersonal som t.ex. sjukgymnaster, läkare, arbetsterapeuter, bör undvika direktkontakt
med magsjuka vårdtagare.
Vårdrutiner vid gastroenteritutbrott
I alla vårdsitutioner ska basala hygienrutiner tillämpas oavsett diagnos. Detta gäller all
personal.
Basala hygienrutiner med tillägg handtvätt
Vid misstänkt virusorsakad gastroenterit införs tillägg till basala hygienrutiner. Detta innebär
att handtvätt skall utföras även om händerna är synligt rena, eftersom alkoholbaserat
handdesinfektionsmedel inte har fullständig effekt på t.ex. calicivirus. Tvätta händerna med
tvål och vatten och torka noggrant.
Desinfektera därefter med minst 70 % handsprit.
Vårdtagare
· Vårdtagare med symptom vårdas på enkelrum med egen toalett.
· Vårdtagaren vårdas och äter på rummet
· Uppmana vårdtagaren om noggrann handtvätt före måltid och efter toalettbesök. Hjälp aktivt
den som inte kan själv. Eventuellt kan också handsprit användas.
· Överväg om undersökning/behandling kan skjutas upp utan risk eller men för vårdtagaren.
· Vid behov av akut undersökning eller behandling informera alltid mottagande enhet om risk
för smittspridning. Omvårdnadspersonal bör medfölja.
· Vårdtagare med gastroenteritsymtom eller deras anhöriga får inte vistas i enhetens kök eller
andra allmänna utrymmen inom boendet.
· Vårdtagare från ”smittad” enhet får inte besöka arbetsterapi och sjukgymnastik.
Smittrening
· Punktdesinfektion utförs av vårdpersonal med t ex Virkon.
· Tänk på att smittrena annat material som kan ha blivit förorenat tex. lyfthjälpmedel,
rullstolar.
· Bäcken, urinflaskor samt instrument smittrenas i spol- respektive diskdesinfektor.
Städning
· Städning av vårdrum utförs som vanligt av städpersonal om smittrening gjorts enligt ovan.
Använd om möjligt rumsbunden städutrustning.
Avfall
Lägg blöjor, tvättlappar och liknande i plaspåse som knyts ihop direkt inne på rummet och
därefter hanteras som vanliga sopor.
Tvätt
Sätt in en tvättsäck på rummet, tillslut den på rummet innan den tas ut. Kläder tvättas snarast
möjligt och vid så hög temperatur som materialet tål. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat.
Orsaker till akut diarré och/eller kräkningar
Icke infektiösa orsaker
· Läkemedelsbiverkan t.ex. Losec,Voltaren, morfin, kodein
· Laxermedel
· Antibiotikabehandling
· Strålning eller cytostatikabehandling
· Kirurgisk sjukdom
· Inflammatorisk sjukdom
· Födoämnesintolerans t.ex. laktos- eller glutenintolerans
Infektiösa orsaker
Sidan 5 av 6
Clostridium difficile (antibiotikautlöst diarré)
Vårdtagare som behandlas med eller nyligen behandlats med antibiotika kan få diarré. Detta
oftast på grund av att den normala tarmfloran rubbats så att antibiotikakänsliga bakterier
elimineras och Clostridium difficile ta överhanden. Diarrésymtomen orsakas av att bakterien
bildar ett toxin. Smittspridning av Clostridium difficile är ovanlig men kan förekomma
framför allt till individer som antibiotikabehandlats. Omvårdnadspersonal löper ingen eller
mycket liten risk att drabbas av Clostridium difficile-infektion eftersom den normala
tarmfloran ger ett naturligt skydd.
Tillämpas basala hygienrutiner är risken för smittspridning mycket liten.
Isoleringsåtgärder
Vårdtagare med diarré bör helst vårdas på enkelrum med separat toalett. Om detta inte är
möjligt skall vårdtagaren i varje fall inte dela rum med annan individ som behandlas, nyligen
har behandlats eller skall behandlas med antibiotika. Eventuell isolering kan brytas när
vårdtagaren är fri från diarré.
Rengöring, desinfektion och städning
Noggrann mekanisk rengöring är viktig. Punktdesinfektion vid fekal förorening utförs med
Virkon 1 %. Om korrekt punktdesinfektion är utförd är vanlig städning av rum och toalett
tillräcklig. Om spoldesinfektor inte finns ska bäcken, urinflaskor eller dylikt vara bundna till
vårdtagaren.
Tvätthantering
Kraftig förorenad tvätt läggs i tvättsäck inne på rummet (se avsnitt om Tvätthantering).
Avfall
Förorenade blöjor, tvättlappar och liknande läggs i plastpåse som knyts ihop inne på rummet
och slängs bland vanliga sopor.
Om ni har frågor eller saknar något gällande vårdhygien kontakta kommunens Medicinskt
ansvariga sjuksköterska (MAS) 0303-73 00 00.
Sidan 6 av 6
