Kurs-PM
Vä rme och fukt i trä hus, 7,5 hp EN KURS INOM EXPERTKOMPETENS FÖR HÅLLBART TRÄBYGGANDE
Björn Johannesson
Termin: Hösten 2016
Kurskod: 4BY105
Syftet med kursen
Kursen ger studenterna fördjupade kunskaper inom området byggnadsfysik med inriktning
mot fukt- och värmetillstånd i byggnaders klimatskal. Ett av huvudsyftena är att öka
medvetenheten kring fuktrelaterade problem i trähus från projektering och start av
byggnationen till slutet av brukstiden. Ökade kunskaper inom området ökar möjligheterna att
göra rätt material- och konstruktionsval vid renovering och nybyggnation i ett
hållbarhetsperspektiv.
Kursens uppbyggnad
Kursen omfattar 7,5 högskolepoäng, vilket normalt motsvarar ungefär fem veckors
heltidsstudier, inklusive självstudier. Kursen är indelad i tre moduler som var och en
motsvarar 2,5 högskolepoäng. För att gå vidare från en modul till nästa måste man ha avslutat
föregående modul, alternativt att studenten kan visa att man har tillräckliga kunskaper för att
det ska vara meningsfullt att fortsätta med nästa modul. Kursen ges på kvartsfart och är därför
förlagd över hela höstterminen 2016 med start i september och slut i november. Träffarna sker
på Linnéuniversitetet i Växjö
Modul 1
Innehållet i
efterföljande
kurslitteratur
handledning
huvudsak:
• • • • • • • • • • • den första modulen är främst teoretiskt och bygger på föreläsningar och
övningar. Studenterna förväntas också bedriva självstudier med hjälp av
med tillhörande övningsuppgifter. Kursansvariga på Linnéuniversitetet erbjuder
via e-post, telefon eller via kursens webbsida. Innehållet i Modul 1 är i
Trähus i ett fukt- och värmeperspektiv, nu, då och i framtiden
Grundläggande fysikaliska egenskaper hos de viktiga matrialen i träbyggeri
Typiska vägg-, golv- och taklösningar i trähus och dess detaljanslutningar
Lufttäthet i klimatskalet
Rutiner för att undvika byggfukt
Grundläggande teori om transport av värme
Grundläggande teori om transport och fixering av fukt
Bestämning av fuktprofiler och temperaturprofiler genom flerskiktskonstruktioner
Uttorkningstider för olika byggnadsdelar och konstruktioner
Typiska fukt- och värmerelaterade skador och dess åtgärder
Framtida utmaningar som följd av ökade energisparkrav
Studenterna skall förstå hur typiska trähus är uppbyggda och känna till de mest grundläggande
egenskaperna hos de vanligaste materialen som används i dessa konstruktioner. Studenterna
skall vidare få en förståelse för hur konstruktionsdelar kan göras fuktsäkra och värmesnåla
samt att kunna redogöra för vilka möjligheter och begränsningar det finns att fuktsäkra en
konstruktion genom olika beprövade tekniska lösningar.
2 (4)
Examination Modul 1
Modulen examineras genom en hemtentamen. Studenterna bevarar på egen hand ett antal
frågor som besvaras med beskrivande text samt besvarar byggnadsfysikaliska räkneuppgifter.
Modul 2
Även denna modul startar med två dagar på plats på Linnéuniversitetet. Under dessa två dagar
kommer undervisningen vara mera inriktad på att förmedla viktig erfarenhet från
byggindustrin och statliga verk vad gäller nybyggnad och renovering av trähus i ett fukt- och
värmeperspektiv. Gästföreläsare med lång erfarenhet från konsultverksamheter inom fuktoch värmerelaterade problem i husbyggeri kommer bjudas in att för att tala om deras
erfarenheter. Parallellt med huvudinnehållet i Modul 2 forsätter studier och övningar med de
mer teoretiska avsnitten från Modul 1. Viktiga element i Modul 2 är:
• • • • • • Slarv och byggfusk - exempel från verkligheten
Fuktsäkerhetsbedömningar i projekteringsskedet
Fuktsäkerhetsbedömningar i byggskedet
Typiska åtgärder för att fuktsäkra riskkonstruktioner så som kryputrymmen
Styrinstrument och regler kring fuktsäkert byggande
Beskrivning av trähusfabrikanternas verksamhet i närområdet
Efter genomgången Modul 2 ska eleven ha en klar bild av hur verkligheten ser ut idag vad
gäller träbyggeri och hur industrin arbetar med att bygga fuktsäkert och energisnålt samt vilka
skador som typiskt uppstår samt vilka renoveringsmetoder som typiskt används.
Examination Modul 2
Modulen examineras genom en hemtentamen. Studenterna bevarar på egen hand ett antal
frågor som skall besvaras med beskrivande text samt i vissa fall enklare beräkningar.
Frågorna är relaterade till värme- och fuktproblematiken och hur byggindustrin typiskt arbetar
i detta hänseende.
Modul 3
Modul 3 startar med en dag på plats på Linnéuniversitetet i Växjö. Vid detta tillfälle går
huvudansvarig lärare igenom förutsättningarna för hur eleverna skall framställa en teknisk
rapport inom ett ämne som studenten själva får definiera. Rapporten ska behandla något
problem relaterat till ett byggnadsfysik. Vid dagens slut är ansvarig lärare och studerande
överens om syfte, upplägg och avgränsningar för respektive individuella ämne till rapporten.
Målet med modulen är att träna på att använda och strukturera de kunskaper och verktyg som
tidigare har presenterats i kursen samt att vidarutveckla tankar om hur man kan förbättra
förutsättningarna för framtida fuktsäkra och energisnåla tekniska lösningar för
trähusbranschen.
3 (4)
Examination Modul 3
Modul 3 examineras genom att de studerande lämnar in den skriftliga rapporten för
godkännande samt att eleven muntligen redovisar sitt projekt vid en avslutande samling under
en heldag. Efter varje presentation ges tid för frågor och diskussion.
Övergripande lärandemål för hela kursen
Efter kursen skall studenterna:
• Ha en grundläggande förståelse för byggnadsfysikalisk teori och kunna tillämpa olika
enklare beräkningsmodeller för att bestämma fukt- och värmetransport samt fukt- och
värmetillstånd i en byggnads klimatskal
• Ha tillägnat kunskap och förmåga att analysera fuktkritiska byggnadsdelar och hur
dessa kan göras fuktsäkra vid projekterings- och renoveringsskeden
• Kunna bedöma tekniska fördelar och svagheter med olika materialval och
byggnadstekniska lösningar samt att kunna bedöma miljöbelastningar av dessa
• Kunna arbeta självständigt med olika byggnadsfysikaliska problem
• Ha generella kunskaper om miljöaspekter inom byggeri och speciellt trähusbyggande
• Känna till vikten av byggfukt samt slarv och fusk i olika projektskeden
Förkunskapskrav
Examen från treårigt byggnadsingenjörprogram på högskolenivå, alternativt en examen på
lägre nivå i kombination med relevant arbetslivserfarenhet som sammantaget kan anses ge
motsvarande förkunskaper. Två års relevant arbetslivserfarenhet kan i många fall anses
motsvara ett års studier på högskolenivå.
Kurslitteratur
Kenneth Sandin, Praktisk byggnadsfysik, Studentlitteratur AB, 2010.
Kenneth Sandin, Praktisk byggnadsfysik -övningsbok, Studentlitteratur AB, 2010.
Per-Gunnar Burström, Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaper,
Studentlitteratur AB, 2006.
Per-Gunnar Burström, Byggnadsmaterial: Uppbyggnad, tillverkning och egenskaperövningsbok, Studentlitteratur AB, 2006.
Lärare
Prof. Björn Johannesson
Dr. Björn Mattsson
Dr. Sture Lindmark
Linnéuniversitetet
Boverket
Weber och LTH, Lunds tekniska högskola
4 (4)
