Kvalitetsrapport för Ljungviksskolan - grundskola

1 (9)
Datum
2013-10-28
Lärande
Eva Persson
Jan Behrens
Rektorer Ljungviksskolan
Kvalitetsrapport för Ljungviksskolan - grundskola, fritidshem
och förskoleklass Läsåret 2012-2013
Beskrivning av verksamheten
Ljungviksskolan är en F-9-skola som är belägen i Ljungviksområdet i Gråbo, Lerums
kommun. Skolan var inflyttningsklar i samband med höstterminsstarten 2012 och ingår i
satsningen Pilot Gråbo. Ljungviksskolan är lokalmässigt utformad på ett sådant sätt att det
gynnar modern pedagog och en utveckling av ett entreprenöriellt lärande. Lokalerna är av
varierande storlek vilket skapar förutsättningar för att arbeta i olika stora elevgrupper utifrån
elevernas behov, undervisningsmetod och innehåll. De material som använts vid byggandet är
av hög miljömässig kvalitet och avsikten är att skolan ska komma att ”guldklassas”.
Byggnadstekniskt är Ljungviksskolan byggd enligt passivhusteknik och utrustad med
solceller, vilket bl a medför att skolan är självförsörjande på el under den ljusa delen av året.
En bärande tanke vid byggandet av Gråbo nya skolor är hållbarhet. Det gäller inte enbart den
miljömässiga aspekten utan innefattar också kulturell, ekonomisk och social hållbarhet.
Skolan är inriktad mot bild/design, slöjd och no/teknik och är därför utrustad med
profillokaler för dessa ändamål.
Ljungviksskolan består av två skolenheter, Ljungviksskolan A och Ljungviksskolan B. Varje
skolenhet leds av en rektor som ansvarar fullt ut för sin respektive verksamhet.
Skolenhet A omfattar arbetslag F-3 A, F-3 B samt åk 8-9. F-3-arbetslagen innefattar såväl
förskoleklass som grundskola och fritidshem. Fritidshemmen är lokalmässigt integrerade i
vardera av de båda F-3arbetslagen. Fritidshemmen ansvarar för skolbarnsomsorgen för barn t
o m åk 3.
Skolenhet B omfattar arbetslag 4-7 A och 4-7 B
För elever i åk 4 och 5 finns en fritidsklubb som är belägen i Röselidsskolans lokaler och
samutnyttjas av de tre Gråboskolorna.
Ljungviksskolans båda skolenheter brukar gemensamt övriga funktioner såsom elevhälsa,
administration, vaktmästeri och skolvärdsverksamhet.
Verksamheten i de båda skolenheterna utgår från visionen "Vår främsta kund är det framtida
samhället" där: Mål och resultat, Motivation, Nyfikenhet och drivkraft, Hållbarhet och
framtidstro samt Förmågor och kompetenser som är till nytta genomsyrar verksamheten i sin
helhet och avspeglar sig i de uppdrag som alla som arbetar på Ljungviksskolan har att förhålla
sig till.
2 (9)
Datum
2013-10-28
För att arbeta mot visionen utgår all pedagogisk verksamhet från ett entreprenöriellt
förhållningssätt där bl a självkänsla, självinsikt, ansvarstagande och mod är bärande delar.
Arbetslaget är den organisatoriska enheten som ansvarar för elevernas sociala och
kunskapsmässiga utveckling. Pedagogerna har tre roller, ämnesexpert, handledare och
processledare. Varje lag har del av en speciallärare vars uppgift är att arbeta med elever i
behov av stöd samt att ha ett nära samarbete med enhetens specialpedagog. Lagets inre arbete
leds av arbetslagsledaren som ansvarar för att laget arbetet tar sin utgångspunkt i
styrdokumenten och den målbild som utgår från Ljungviksskolans vision.
Höstterminen 2013 har ca 440 elever och 50 personal sin arbetsplats vid Ljungviksskolan.
Elevhälsa
Elevhälsan består av 80 % skolsköterska, 80 % elevhälsopedagog, 100 % specialpedagog och
100 % kurator. Skolskötersketjänsten omfattar ytterligare 10 % som är avsett för
elevhälsofrämjande insatser. Enheten har också tillgång till psykolog som fördelar sin totala
tjänstgöring (100 % ) mellan samtliga enheter i Gråbo och Östad. Elevhälsan arbetar
förebyggande och anpassar sina insatser utifrån elevernas kunskapsmässiga och sociala
behov. Elevhälsoteamet är också den grupp som arbetar med insatser som förebygger
kränkningar och mobbning samt upprättar konkreta handlingsplaner då kränkningar och
mobbingsituationer uppstått. Elevhälsoteamet ansvarar även för revidering av
Likabehandlingsplanen och kommunicerar den och dess revidering med arbetslagen.
Elevhälsoteamet har operativa mötena en gång/vecka då rektorerna från både skolenhet A och
B deltar. Vid dessa möten fattas beslut om såväl förebyggande insatser som insatser av
individuell och akut karaktär. Utöver dessa möten träffas samtliga Elevhälsoteam i Gråbo har
gemensamt möte vid några tillfällen under läsåret. Syftet med dessa möten är
erfarenhetsutbyte samt att skapa gemensamma rutiner.
Ljungviksskolan har tillgång till Studie- och yrkesvägledare. Denna funktion delas med
övriga skolor i Gråbo samt Rydsbergsskolan i Lerum.
Särskilt stöd
Ljungviksskolan har en tydlig arbetsgång för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Då
arbetslaget identifierat elevers stödbehov görs en anmälan till Elevhälsoteamet. Anmälan
innehåller en beskrivning av elevens stödbehov samt en beskrivning av de åtgärder som
arbetslaget redan genomför/har genomfört. Anmälan behandlas vid Elevhälsomötet och
specialpedagogen fattar beslut, på delegation, om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det är
elevens processledare som ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas.
Varje arbetslag har tillgång till en speciallärare som arbetar med elever i behov av särskilt
stöd. Stödet ges både enskilt, i mindre grupp och i elevens klass beroende på elevens behov
och förutsättningar.
Socioekonomisk satsning
Ljungviksskolan har del i en socioekonomisk satsning. Dessa medel används till att förstärka
Elevhälsan, vilket innebär en utökning av kurators- och skolskötersketjänsten. En del av
satsningen används också till en ökad speciallärarinsats.
3 (9)
Datum
2013-10-28
Modersmål och studiehandledning
Elever med annat modersmål än svenska erbjuds möjlighet att delta i
modersmålsundervisning. Verksamheten administreras av annan enhet och genomförs på
Ljungviksskolan. De elever som har behov av studiehandledning erbjudas detta.
De elever som valt modersmål representerar 10 olika språkgrupper. De språk som flest
berättigade elever valt är: bosniska (8 av 8), persiska (7 av 8) och finska (5 av 8).
Undervisningen bedrivs både under och efter skoltid och sker i Ljungviksskolans lokaler.
Identifieringen av vilka elever som är berättigade till modersmål sker genom att
vårdnadshavarna lämnar uppgifter till skolan i samband med skolstart i
förskoleklass/grundskola. Processledaren kollar modersmål då elev flyttar in och informerar
om hur eleven söker till modersmålsundervisning.
Under läsåret har en elev haft studiehandledning.
Inflytande och samråd
Inflytande och samråd sker kontinuerligt genom såväl formella som informella kanaler. De
formella kanalerna för elevinflytande är processgruppsråd, arbetslagsråd och elevråd.
Elevrådet har möten en gång/månad och behandlar frågor som lyfts i arbetslagsråden. De
formella kanalerna för föräldrainflytande är enhetsrådet som träffas 6 gånger under ett läsår.
APT (arbetsplatsträff) och LSG (lokal samverkansgrupp) är de formella kanalerna för
personalinflytande.
Navet för det pedagogiska utvecklingsarbetet på Ljungviksskolan A och Ljungviksskolan B är
arbetslagsledarmötet där en stående punkt på dagordningen är det systematiska
kvalitetsarbetet. Vid detta möte diskuteras enhetsövergripande frågor av strategisk karaktär.
Arbetslagsledarna driver detta arbete vidare i sitt arbetslag och rektor deltar i arbetslagets
möten vid behov för att följa upp hur utvecklingsprocessen i arbetslaget fortskrider.
Förskoleklass
6-åringarna är fördelade på två förskoleklassgrupper. Den ena gruppen ingår i arbetslag F-3 A
och den andra i F-3 B. Alla 6-åringar ingår i en processgrupp med elever ifrån övriga
åldergrupper i arbetslaget.
Ansvarig för arbetet med barnen är en förskollärare. Leken har stor betydelse i verksamheten
liksom begreppsbildning och förberedelser inför läsinlärning och matematikundervisning.
I svenska används Bornholmsmodellen vilket ger en god grund för barnets läsinlärning.
Fritidshem
Ljungviksskolans fritidshem är fördelat på två avdelningar. Fritidshemmet är integrerat med
förskoleklassens- och grundskolans verksamhet. Det gäller både den pedagogiska
verksamheten och lokalerna.
De båda avdelningarna ingår i arbetslag F-3 A och F-3 B. Avdelningarna samverkar vid
öppning och stängning. I F-3 finns totalt 170 barn varav 156 är placerade i skolbarnsomsorg.
Verksamheten innehåller olika typer av aktiviteter som barnen har möjlighet att välja mellan.
Det innefattar såväl inomhus som utomhusaktiviteter.
4 (9)
Datum
2013-10-28
Infrastruktur
För att tydligagöra sambandet mellan olika arbetsgrupper och arbetsprocesser är en plan över
Ljungviksskolans infrastruktur under uppbyggnad. Denna plan kommer även att tydliggöra
det systematiska kvalitetsarbetet och visa på vilka utvecklingsområden som är i fokus under
olika perioder och läsår.
Likabehandling och studiero
Ljungviksskolan har en likabehandlingsplan som är upprättad i enlighet med
Diskrimineringsmannens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den innehåller
följande delar:
Utvärdering av föregående års resultat, hur arbetet bedrivs för att främja likabehandling och
stärka positiva förutsättningar i verksamheten, kartlägga risker och riskområden, beskrivning
av konkreta förebyggande åtgärder samt checklistor för akuta situationer.
Av planen framgår vilka underlag som används vid utvärdering och fastställande av nuläge.
De konkreta förbyggande åtgärderna fastställs arbetslagsvis och är framtagna i samverkan
mellan personal och elever i respektive arbetslag.
Planen utvärderas årligen i samband med läsårsavslutningen och resultaten sammanställs av
Elevhälsoteamet.
Planen för likabehandling innehåller också konkreta handlingar som främjar studiero.
Underlag för att göra en bedömning av elevernas upplevelse av studiero utgörs av
enkäter(GR-enkäten och Örebroenkäten) samt genom spontana samtal och information vid
utvecklingssamtal.
2. Resultat
Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat.
Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna
beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet.
I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den
”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som
planeras att påbörja under innevarande läsår.
Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s
(Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en
100-gradig skala.
NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den
som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-resultaten går inte
att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion.
NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden.
I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare
utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i
matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och
skrivförmågan görs med stöd av materialet ”Språket lyfter”.
5 (9)
Datum
2013-10-28
Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade
resultat för den aktuella årskursen.
Kunskapsresultat:
Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter
Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer)
Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen
Andel elever som når målen i svenska
Andel elever som når målen i matematik
Årskurs 5 Andel elever som når målen i:
Svenska
Matematik
Engelska
GR-enkäten
Åk 2
Åk 5
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
Fritidshem
Totalt
Flickor
Pojkar
91
100
84
82
78
84
75
79
71
79
88
71
93
88
100
84
93
84
100
100
100
Totalt
Flickor
Pojkar
84
85
97
97
86
86
66
65
89
91
93
92
87
84
69
66
94
91
77
69
74
72
83
82
85
81
71
88
71
82
97
86
67
88
93
90
72
97
86
75
83
89
Inget vä rde Inget vä rde Inget vä rde
I årskurs 6 till 9 består kunskapsresultaten av betygsresultat.
Resultaten per ämne och andel elever som når målen i alla ämnen redovisas som andel elever
(i procent) som nått kunskapskraven för betyget E.
Meritvärdet är ett sammanräknat värde av elevens betyg i de 16 ämnen (av maximalt 18 st)
där eleven har högst betyg (A = 20 p, B = 17,5 p, C = 15 p, D = 12,5 p, E = 10 p, F = 0 p). I
tabellen redovisas det genomsnittliga meritvärdet för skolans elevers slutbetyg från
vårterminen i årskurs 9.
För behörighet till gymnasiet krävs lägst betyget E i svenska, eller svenska som andraspråk,
engelska och matematik. Därutöver krävs ytterligare ett antal godkända betyg i olika ämnen.
Hur många betyg och i vilka ämnen beror på vilket gymnasieprogram det gäller.
6 (9)
Datum
2013-10-28
Kunskapsresultat
Totalt
Flickor
Pojkar
2013
88
90
87
88
80
93
88
80
93
2013
Totalt
Flickor
Pojkar
95
95
96
209,2
209,3
209,1
100
100
100
98
100
95
98
100
95
2013
Andel elever (i procent) som når målen i:
Årskurs 6 Svenska
Matematik
Engelska
Årskurs 9 Andel elever (i procent) som når målen i alla ämnen
Genomsnittligt meritvärde
Andel som når målen i
Svenska
Matematik
Engelska
Andel elever (%) som är behöriga till
högskoleförberedande program
yrkes-
naturveten
ekononom
program
teknik
humanist
estetisk
samhällsv
Andel (i procent) behöriga till gymnasiet
Totalt
Flickor
Pojkar
95,2
95,6
94,7
Totalt
GR-enkäten
Åk 8
NKI
Trivsel och trygghet
Delaktighet och inflytande
Skolmiljö
Kunskap och lärande
Bemötande
95,2
95,7
94,7
Flickor
63
95
80
76
88
88
95,2
95,7
94,7
97,6
100
94,7
Pojkar
63
93
80
70
87
84
62
100
80
86
89
95
3. Strategisk del med mål och utvecklingsområden grundade i analysen av resultaten.
Grundskola
Utifrån resultatanalysen kommer fokus under läsåret 2013-2014 att vara:
Öka resultaten i matematik
Öka läsförmågan
Öka elevernas delaktighet och inflytande
Öka elevernas bedömningsförmåga
Ämnet svenska
För att öka resultaten är det nödvändigt att fokusera mer på stavning av vardagsnära ord samt
att utveckla skrivandet på ett lustfyllt sätt. Detta ska ske genom att arbeta med skrivprocessen
där elevrespons kommer att vara en viktig komponent. Vi kommer också att arbeta med olika
typer av texter både genom jämföra dem och att också träna att skriva egna texter av olika
slag.
7 (9)
Datum
2013-10-28
För att öka resultaten ytterligare kommer vi att fortsätta satsningen på läsning i syfte att:
Öka läshastigheten
Ökad förståelse av olika texter. Framför allt fakta- och skönlitterära texter.
Ökad förmåga att läsa mellan raderna.
De konkreta handlingar som kommer att genomföras för att öka resultaten i mellanåren är ett
ökat individuellt stöd vilket också innefattar en regelbunden kontakt med vårdnadshavare. Det
innefattar också en ökning av arbete med läsförståelse och studieteknik samt ökad tid för
läsning under lektionstid. Ett medel för att stimulera läsningen är att erbjuda eleverna fler
möjligheter att lyssna till talböcker.
Under läsåret 2013-2014 kommer verksamheten med skolbiblioteket att utvecklas i syfte att
stimulera spontanläsning. Det kommer att ske genom att inrätta ett bokcafé som kommer att
vara öppet dagtid och med möjlighet för de äldre eleverna att fika samtidigt som de ges
möjlighet att läsa en bok eller en tidskrift.
En handlingsplan finns och bifogas kvalitetsredovisningen.
Matematik
För att öka resultaten i matematik är det nödvändigt att arbeta mer strukturerat och
målinriktat. De områden vi kommer att fokusera på är: begreppsbildning, taluppfattning,
strategier för problemlösning och presentation av fullständiga lösningar.
I de yngre åldrarna är behovet allra störst när det gäller geometriska begrepp. Detta kommer
vi att göra genom att synliggöra de geometriska figurerna i vardagen och använda oss av
matematiska begrepp. Vi kommer att prata, visa på och arbeta praktiskt med detta
regelbundet. För att eleverna ska kunna visa oss hur de tänker när de ska lösa ett matematiskt
problem kommer vi att, på ett tydligt sätt, visa på olika strategier och exempel. Eleverna
kommer då att pröva sig fram till de/den strategi som passar dem bäst.
För att nå högre resultat kommer ett mer individanpassat material att använda. Dessutom
kommer de elever som så behöver, erbjudas extra matematik efter skoltid.
För att säkerställa det kollegiala samtalet och progressionen i lärandet 1-9 kommer
matematikgruppen att träffas en gång i månaden.
Modersmål
Eftersom vi uppmärksammat att modersmålsläraren i mycket ringa omfattning är delaktig i
skrivandet av åtgärdsprogram kommer vi att analysera detta och utifrån den analysen förbättra
förutsättningarna för att göra åtgärdsprogrammen mer heltäckande i de fall där det bedöms
vara nödvändigt.
Av de 18 elever som valt att inte delta i modersmålsundervisningen är 13 flickor. Vi kommer
att ta reda på detta genom kortintervju med berörda elever.
Övriga ämnen
Under kommande läsår är behovet stort att arbeta med olika former av inlärningsstrategier och
studieteknik för att öka resultaten.
8 (9)
Datum
2013-10-28
Meritvärde och behörighet till gymnasiet
Vi har konstaterat att skälet till att flickorna har ett genomsnittligt högre betygsresultat med
största sannolikhet beror på att de har fler betyg inom den högre betygsskalan. För att
säkerställa att en utjämning sker är det nödvändigt att använda arbetssätt som stimulerar
pojkars lust att lära.
Eftersom resultaten avseende andel behöriga till samtliga teoretiska gymnasieprogram är lika
mellan pojkar och flickor, vore det mycket intressant att se om flickorna i samma utsträckning
som pojkar väljer naturvetenskapliga och tekniska program. Detta kommer att genomföras vid
läsårsslutet genom att jämföra behörighet med antal ansökningar/antagningar till de
naturvetenskapliga och tekniska programmen. Jämförelsen kommer att genomföras både när
det gäller totala antalet elever och som en jämförelse mellan könen.
Trygghet och studiero
Trots att resultaten av upplevd trygghet är mycket höga i förhållande till övriga GRkommuner, behöver vi fortsätta att utveckla trygghetsarbetet. Det kommer b l a att ske genom
gruppstärkande övningar. Vi kommer också att ta reda på vilka platser som eleverna upplever
som otrygga. Detta ska ske i samband med ordinarie skyddsrond. Syftet är att skaffa ett
nuläge som vi kommer att grunda det fortsatta trygghetsarbetet på.
Förskoleklass
För att vidareutveckla skriv- och läsinlärningen vill vi ta hjälp av datorn som verktyg. Det
innebär att vi kommer att arbeta Tragetoninspirerat.
När det gäller matematik kommer vi att utarbeta en tydligare arbetsmodell som liknar
Bornholmsmodellen.
För att förtydliga skolans profil kommer vi att utveckla vårt arbete inom skapande verksamhet
och inom naturvetenskap genom att arbeta med olika material och experiment.
Fritidshemmet
För att öka kvaliteten på verksamheten kommer alla som har sin huvudsakliga anställning på
fritids att genomgå en utbildningsinsats i studiecirkelform. Innehållet kommer att handla om
fritidshemmets uppdrag och verksamhet och ska resultera i utarbetandet av en årsplan som
knyter an till verksamheten i förskoleklass och skola och stimulera att lärande sker under hela
elevens dag.
Under läsåret ska arbetslagen utarbeta en plan för hur barnen ska få ett ökat inflytande och
vara mer delaktiga i verksamhetsplaneringen.
Ska arbetslaget erbjuda elever s k läxhjälp.
Delaktighet och inflytande
Det entreprenöriella lärandet kommer att få ett ökat fokus under kommande läsår.
Alla arbetslag kommer att tydliggöra begreppen inflytande och delaktighet på ett konkret sätt
så att eleverna förstår innebörden.
9 (9)
Datum
2013-10-28
Infrastruktur
För att tydliggöra infrastrukturen och hur arbetsprocesserna på enheten ser ut kommer vi att
göra en tydlig karta där det är möjligt att följa hur olika processer /arbetsgrupper förhåller sig
till varandra och vilket uppdrag som grupperna har.
Profilen
En arbetsgrupp som består av lärare i profilämnena kommer att inrättas under året. Gruppens
uppgift blir att utveckla arbetssätt och arbetsformer som på ett tydligt sätt belyser hur profilen
ska bli synlig och genomsyra arbetet. Progressionen i ett F-9 perspektiv ska vara tydlig.
Gråbo 2013-10-25
Jan Behrens, rektor Ljungviksskolan enhet B
Eva Persson, Ljungviksskolan enhet A