1 (9) Datum 2013-10-28 Lärande Eva Persson Jan Behrens Rektorer Ljungviksskolan Kvalitetsrapport för Ljungviksskolan - grundskola, fritidshem och förskoleklass Läsåret 2012-2013 Beskrivning av verksamheten Ljungviksskolan är en F-9-skola som är belägen i Ljungviksområdet i Gråbo, Lerums kommun. Skolan var inflyttningsklar i samband med höstterminsstarten 2012 och ingår i satsningen Pilot Gråbo. Ljungviksskolan är lokalmässigt utformad på ett sådant sätt att det gynnar modern pedagog och en utveckling av ett entreprenöriellt lärande. Lokalerna är av varierande storlek vilket skapar förutsättningar för att arbeta i olika stora elevgrupper utifrån elevernas behov, undervisningsmetod och innehåll. De material som använts vid byggandet är av hög miljömässig kvalitet och avsikten är att skolan ska komma att ”guldklassas”. Byggnadstekniskt är Ljungviksskolan byggd enligt passivhusteknik och utrustad med solceller, vilket bl a medför att skolan är självförsörjande på el under den ljusa delen av året. En bärande tanke vid byggandet av Gråbo nya skolor är hållbarhet. Det gäller inte enbart den miljömässiga aspekten utan innefattar också kulturell, ekonomisk och social hållbarhet. Skolan är inriktad mot bild/design, slöjd och no/teknik och är därför utrustad med profillokaler för dessa ändamål. Ljungviksskolan består av två skolenheter, Ljungviksskolan A och Ljungviksskolan B. Varje skolenhet leds av en rektor som ansvarar fullt ut för sin respektive verksamhet. Skolenhet A omfattar arbetslag F-3 A, F-3 B samt åk 8-9. F-3-arbetslagen innefattar såväl förskoleklass som grundskola och fritidshem. Fritidshemmen är lokalmässigt integrerade i vardera av de båda F-3arbetslagen. Fritidshemmen ansvarar för skolbarnsomsorgen för barn t o m åk 3. Skolenhet B omfattar arbetslag 4-7 A och 4-7 B För elever i åk 4 och 5 finns en fritidsklubb som är belägen i Röselidsskolans lokaler och samutnyttjas av de tre Gråboskolorna. Ljungviksskolans båda skolenheter brukar gemensamt övriga funktioner såsom elevhälsa, administration, vaktmästeri och skolvärdsverksamhet. Verksamheten i de båda skolenheterna utgår från visionen "Vår främsta kund är det framtida samhället" där: Mål och resultat, Motivation, Nyfikenhet och drivkraft, Hållbarhet och framtidstro samt Förmågor och kompetenser som är till nytta genomsyrar verksamheten i sin helhet och avspeglar sig i de uppdrag som alla som arbetar på Ljungviksskolan har att förhålla sig till. 2 (9) Datum 2013-10-28 För att arbeta mot visionen utgår all pedagogisk verksamhet från ett entreprenöriellt förhållningssätt där bl a självkänsla, självinsikt, ansvarstagande och mod är bärande delar. Arbetslaget är den organisatoriska enheten som ansvarar för elevernas sociala och kunskapsmässiga utveckling. Pedagogerna har tre roller, ämnesexpert, handledare och processledare. Varje lag har del av en speciallärare vars uppgift är att arbeta med elever i behov av stöd samt att ha ett nära samarbete med enhetens specialpedagog. Lagets inre arbete leds av arbetslagsledaren som ansvarar för att laget arbetet tar sin utgångspunkt i styrdokumenten och den målbild som utgår från Ljungviksskolans vision. Höstterminen 2013 har ca 440 elever och 50 personal sin arbetsplats vid Ljungviksskolan. Elevhälsa Elevhälsan består av 80 % skolsköterska, 80 % elevhälsopedagog, 100 % specialpedagog och 100 % kurator. Skolskötersketjänsten omfattar ytterligare 10 % som är avsett för elevhälsofrämjande insatser. Enheten har också tillgång till psykolog som fördelar sin totala tjänstgöring (100 % ) mellan samtliga enheter i Gråbo och Östad. Elevhälsan arbetar förebyggande och anpassar sina insatser utifrån elevernas kunskapsmässiga och sociala behov. Elevhälsoteamet är också den grupp som arbetar med insatser som förebygger kränkningar och mobbning samt upprättar konkreta handlingsplaner då kränkningar och mobbingsituationer uppstått. Elevhälsoteamet ansvarar även för revidering av Likabehandlingsplanen och kommunicerar den och dess revidering med arbetslagen. Elevhälsoteamet har operativa mötena en gång/vecka då rektorerna från både skolenhet A och B deltar. Vid dessa möten fattas beslut om såväl förebyggande insatser som insatser av individuell och akut karaktär. Utöver dessa möten träffas samtliga Elevhälsoteam i Gråbo har gemensamt möte vid några tillfällen under läsåret. Syftet med dessa möten är erfarenhetsutbyte samt att skapa gemensamma rutiner. Ljungviksskolan har tillgång till Studie- och yrkesvägledare. Denna funktion delas med övriga skolor i Gråbo samt Rydsbergsskolan i Lerum. Särskilt stöd Ljungviksskolan har en tydlig arbetsgång för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Då arbetslaget identifierat elevers stödbehov görs en anmälan till Elevhälsoteamet. Anmälan innehåller en beskrivning av elevens stödbehov samt en beskrivning av de åtgärder som arbetslaget redan genomför/har genomfört. Anmälan behandlas vid Elevhälsomötet och specialpedagogen fattar beslut, på delegation, om ett åtgärdsprogram ska upprättas. Det är elevens processledare som ansvarar för att åtgärdsprogrammet upprättas. Varje arbetslag har tillgång till en speciallärare som arbetar med elever i behov av särskilt stöd. Stödet ges både enskilt, i mindre grupp och i elevens klass beroende på elevens behov och förutsättningar. Socioekonomisk satsning Ljungviksskolan har del i en socioekonomisk satsning. Dessa medel används till att förstärka Elevhälsan, vilket innebär en utökning av kurators- och skolskötersketjänsten. En del av satsningen används också till en ökad speciallärarinsats. 3 (9) Datum 2013-10-28 Modersmål och studiehandledning Elever med annat modersmål än svenska erbjuds möjlighet att delta i modersmålsundervisning. Verksamheten administreras av annan enhet och genomförs på Ljungviksskolan. De elever som har behov av studiehandledning erbjudas detta. De elever som valt modersmål representerar 10 olika språkgrupper. De språk som flest berättigade elever valt är: bosniska (8 av 8), persiska (7 av 8) och finska (5 av 8). Undervisningen bedrivs både under och efter skoltid och sker i Ljungviksskolans lokaler. Identifieringen av vilka elever som är berättigade till modersmål sker genom att vårdnadshavarna lämnar uppgifter till skolan i samband med skolstart i förskoleklass/grundskola. Processledaren kollar modersmål då elev flyttar in och informerar om hur eleven söker till modersmålsundervisning. Under läsåret har en elev haft studiehandledning. Inflytande och samråd Inflytande och samråd sker kontinuerligt genom såväl formella som informella kanaler. De formella kanalerna för elevinflytande är processgruppsråd, arbetslagsråd och elevråd. Elevrådet har möten en gång/månad och behandlar frågor som lyfts i arbetslagsråden. De formella kanalerna för föräldrainflytande är enhetsrådet som träffas 6 gånger under ett läsår. APT (arbetsplatsträff) och LSG (lokal samverkansgrupp) är de formella kanalerna för personalinflytande. Navet för det pedagogiska utvecklingsarbetet på Ljungviksskolan A och Ljungviksskolan B är arbetslagsledarmötet där en stående punkt på dagordningen är det systematiska kvalitetsarbetet. Vid detta möte diskuteras enhetsövergripande frågor av strategisk karaktär. Arbetslagsledarna driver detta arbete vidare i sitt arbetslag och rektor deltar i arbetslagets möten vid behov för att följa upp hur utvecklingsprocessen i arbetslaget fortskrider. Förskoleklass 6-åringarna är fördelade på två förskoleklassgrupper. Den ena gruppen ingår i arbetslag F-3 A och den andra i F-3 B. Alla 6-åringar ingår i en processgrupp med elever ifrån övriga åldergrupper i arbetslaget. Ansvarig för arbetet med barnen är en förskollärare. Leken har stor betydelse i verksamheten liksom begreppsbildning och förberedelser inför läsinlärning och matematikundervisning. I svenska används Bornholmsmodellen vilket ger en god grund för barnets läsinlärning. Fritidshem Ljungviksskolans fritidshem är fördelat på två avdelningar. Fritidshemmet är integrerat med förskoleklassens- och grundskolans verksamhet. Det gäller både den pedagogiska verksamheten och lokalerna. De båda avdelningarna ingår i arbetslag F-3 A och F-3 B. Avdelningarna samverkar vid öppning och stängning. I F-3 finns totalt 170 barn varav 156 är placerade i skolbarnsomsorg. Verksamheten innehåller olika typer av aktiviteter som barnen har möjlighet att välja mellan. Det innefattar såväl inomhus som utomhusaktiviteter. 4 (9) Datum 2013-10-28 Infrastruktur För att tydligagöra sambandet mellan olika arbetsgrupper och arbetsprocesser är en plan över Ljungviksskolans infrastruktur under uppbyggnad. Denna plan kommer även att tydliggöra det systematiska kvalitetsarbetet och visa på vilka utvecklingsområden som är i fokus under olika perioder och läsår. Likabehandling och studiero Ljungviksskolan har en likabehandlingsplan som är upprättad i enlighet med Diskrimineringsmannens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Den innehåller följande delar: Utvärdering av föregående års resultat, hur arbetet bedrivs för att främja likabehandling och stärka positiva förutsättningar i verksamheten, kartlägga risker och riskområden, beskrivning av konkreta förebyggande åtgärder samt checklistor för akuta situationer. Av planen framgår vilka underlag som används vid utvärdering och fastställande av nuläge. De konkreta förbyggande åtgärderna fastställs arbetslagsvis och är framtagna i samverkan mellan personal och elever i respektive arbetslag. Planen utvärderas årligen i samband med läsårsavslutningen och resultaten sammanställs av Elevhälsoteamet. Planen för likabehandling innehåller också konkreta handlingar som främjar studiero. Underlag för att göra en bedömning av elevernas upplevelse av studiero utgörs av enkäter(GR-enkäten och Örebroenkäten) samt genom spontana samtal och information vid utvecklingssamtal. 2. Resultat Lerums kommuns skolenheters systematiska kvalitetsarbete utgår från skolenheternas resultat. Dessa resultat värderas och analyseras av skolans personal. Utifrån resultaten och analyserna beslutas sedan om strategier och åtgärder för förbättrade resultat och för högre kvalitet. I denna kvalitetsrapport beskrivs den befintliga verksamheten i den första delen, den ”allmänna delen”. I den strategiska delen beskrivs det utvecklingsarbete som pågår eller som planeras att påbörja under innevarande läsår. Enkätresultaten kommer från en elevenkät som är gemensam för alla GR’s (Göteborgsregionens kommunalförbund) kommuner. Svaren redovisas som ett index på en 100-gradig skala. NKI står för ”Nöjd kund index” och är resultaten på tre särskilda frågor som mäter hur den som svarar på enkäten uppfattar den totala kvaliteten i verksamheten. NKI-resultaten går inte att jämföra direkt med resultaten inom övriga områden beroende på frågornas konstruktion. NKI-värdet är så gott som alltid lägre än resultaten inom övriga områden. I årskurs 1 till 5 består kunskapsresultaten av bedömningar gjorda av undervisande lärare utifrån läroplanens kunskapskrav. I årskurs 2 används ett särskilt utvärderingsverktyg i matematik kallat UIM (Utvärdering I Matematik) och bedömningen av läs- och skrivförmågan görs med stöd av materialet ”Språket lyfter”. 5 (9) Datum 2013-10-28 Alla resultat redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven eller förväntade resultat för den aktuella årskursen. Kunskapsresultat: Årskurs 2 Andel elever som kan läsa och skriva enligt språket lyfter Andel elever som kan räkna enligt UIM (4 kravnivåer) Årskurs 3 Andel elever som når målen i alla ämnen Andel elever som når målen i svenska Andel elever som når målen i matematik Årskurs 5 Andel elever som når målen i: Svenska Matematik Engelska GR-enkäten Åk 2 Åk 5 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande Fritidshem Totalt Flickor Pojkar 91 100 84 82 78 84 75 79 71 79 88 71 93 88 100 84 93 84 100 100 100 Totalt Flickor Pojkar 84 85 97 97 86 86 66 65 89 91 93 92 87 84 69 66 94 91 77 69 74 72 83 82 85 81 71 88 71 82 97 86 67 88 93 90 72 97 86 75 83 89 Inget vä rde Inget vä rde Inget vä rde I årskurs 6 till 9 består kunskapsresultaten av betygsresultat. Resultaten per ämne och andel elever som når målen i alla ämnen redovisas som andel elever (i procent) som nått kunskapskraven för betyget E. Meritvärdet är ett sammanräknat värde av elevens betyg i de 16 ämnen (av maximalt 18 st) där eleven har högst betyg (A = 20 p, B = 17,5 p, C = 15 p, D = 12,5 p, E = 10 p, F = 0 p). I tabellen redovisas det genomsnittliga meritvärdet för skolans elevers slutbetyg från vårterminen i årskurs 9. För behörighet till gymnasiet krävs lägst betyget E i svenska, eller svenska som andraspråk, engelska och matematik. Därutöver krävs ytterligare ett antal godkända betyg i olika ämnen. Hur många betyg och i vilka ämnen beror på vilket gymnasieprogram det gäller. 6 (9) Datum 2013-10-28 Kunskapsresultat Totalt Flickor Pojkar 2013 88 90 87 88 80 93 88 80 93 2013 Totalt Flickor Pojkar 95 95 96 209,2 209,3 209,1 100 100 100 98 100 95 98 100 95 2013 Andel elever (i procent) som når målen i: Årskurs 6 Svenska Matematik Engelska Årskurs 9 Andel elever (i procent) som når målen i alla ämnen Genomsnittligt meritvärde Andel som når målen i Svenska Matematik Engelska Andel elever (%) som är behöriga till högskoleförberedande program yrkes- naturveten ekononom program teknik humanist estetisk samhällsv Andel (i procent) behöriga till gymnasiet Totalt Flickor Pojkar 95,2 95,6 94,7 Totalt GR-enkäten Åk 8 NKI Trivsel och trygghet Delaktighet och inflytande Skolmiljö Kunskap och lärande Bemötande 95,2 95,7 94,7 Flickor 63 95 80 76 88 88 95,2 95,7 94,7 97,6 100 94,7 Pojkar 63 93 80 70 87 84 62 100 80 86 89 95 3. Strategisk del med mål och utvecklingsområden grundade i analysen av resultaten. Grundskola Utifrån resultatanalysen kommer fokus under läsåret 2013-2014 att vara: Öka resultaten i matematik Öka läsförmågan Öka elevernas delaktighet och inflytande Öka elevernas bedömningsförmåga Ämnet svenska För att öka resultaten är det nödvändigt att fokusera mer på stavning av vardagsnära ord samt att utveckla skrivandet på ett lustfyllt sätt. Detta ska ske genom att arbeta med skrivprocessen där elevrespons kommer att vara en viktig komponent. Vi kommer också att arbeta med olika typer av texter både genom jämföra dem och att också träna att skriva egna texter av olika slag. 7 (9) Datum 2013-10-28 För att öka resultaten ytterligare kommer vi att fortsätta satsningen på läsning i syfte att: Öka läshastigheten Ökad förståelse av olika texter. Framför allt fakta- och skönlitterära texter. Ökad förmåga att läsa mellan raderna. De konkreta handlingar som kommer att genomföras för att öka resultaten i mellanåren är ett ökat individuellt stöd vilket också innefattar en regelbunden kontakt med vårdnadshavare. Det innefattar också en ökning av arbete med läsförståelse och studieteknik samt ökad tid för läsning under lektionstid. Ett medel för att stimulera läsningen är att erbjuda eleverna fler möjligheter att lyssna till talböcker. Under läsåret 2013-2014 kommer verksamheten med skolbiblioteket att utvecklas i syfte att stimulera spontanläsning. Det kommer att ske genom att inrätta ett bokcafé som kommer att vara öppet dagtid och med möjlighet för de äldre eleverna att fika samtidigt som de ges möjlighet att läsa en bok eller en tidskrift. En handlingsplan finns och bifogas kvalitetsredovisningen. Matematik För att öka resultaten i matematik är det nödvändigt att arbeta mer strukturerat och målinriktat. De områden vi kommer att fokusera på är: begreppsbildning, taluppfattning, strategier för problemlösning och presentation av fullständiga lösningar. I de yngre åldrarna är behovet allra störst när det gäller geometriska begrepp. Detta kommer vi att göra genom att synliggöra de geometriska figurerna i vardagen och använda oss av matematiska begrepp. Vi kommer att prata, visa på och arbeta praktiskt med detta regelbundet. För att eleverna ska kunna visa oss hur de tänker när de ska lösa ett matematiskt problem kommer vi att, på ett tydligt sätt, visa på olika strategier och exempel. Eleverna kommer då att pröva sig fram till de/den strategi som passar dem bäst. För att nå högre resultat kommer ett mer individanpassat material att använda. Dessutom kommer de elever som så behöver, erbjudas extra matematik efter skoltid. För att säkerställa det kollegiala samtalet och progressionen i lärandet 1-9 kommer matematikgruppen att träffas en gång i månaden. Modersmål Eftersom vi uppmärksammat att modersmålsläraren i mycket ringa omfattning är delaktig i skrivandet av åtgärdsprogram kommer vi att analysera detta och utifrån den analysen förbättra förutsättningarna för att göra åtgärdsprogrammen mer heltäckande i de fall där det bedöms vara nödvändigt. Av de 18 elever som valt att inte delta i modersmålsundervisningen är 13 flickor. Vi kommer att ta reda på detta genom kortintervju med berörda elever. Övriga ämnen Under kommande läsår är behovet stort att arbeta med olika former av inlärningsstrategier och studieteknik för att öka resultaten. 8 (9) Datum 2013-10-28 Meritvärde och behörighet till gymnasiet Vi har konstaterat att skälet till att flickorna har ett genomsnittligt högre betygsresultat med största sannolikhet beror på att de har fler betyg inom den högre betygsskalan. För att säkerställa att en utjämning sker är det nödvändigt att använda arbetssätt som stimulerar pojkars lust att lära. Eftersom resultaten avseende andel behöriga till samtliga teoretiska gymnasieprogram är lika mellan pojkar och flickor, vore det mycket intressant att se om flickorna i samma utsträckning som pojkar väljer naturvetenskapliga och tekniska program. Detta kommer att genomföras vid läsårsslutet genom att jämföra behörighet med antal ansökningar/antagningar till de naturvetenskapliga och tekniska programmen. Jämförelsen kommer att genomföras både när det gäller totala antalet elever och som en jämförelse mellan könen. Trygghet och studiero Trots att resultaten av upplevd trygghet är mycket höga i förhållande till övriga GRkommuner, behöver vi fortsätta att utveckla trygghetsarbetet. Det kommer b l a att ske genom gruppstärkande övningar. Vi kommer också att ta reda på vilka platser som eleverna upplever som otrygga. Detta ska ske i samband med ordinarie skyddsrond. Syftet är att skaffa ett nuläge som vi kommer att grunda det fortsatta trygghetsarbetet på. Förskoleklass För att vidareutveckla skriv- och läsinlärningen vill vi ta hjälp av datorn som verktyg. Det innebär att vi kommer att arbeta Tragetoninspirerat. När det gäller matematik kommer vi att utarbeta en tydligare arbetsmodell som liknar Bornholmsmodellen. För att förtydliga skolans profil kommer vi att utveckla vårt arbete inom skapande verksamhet och inom naturvetenskap genom att arbeta med olika material och experiment. Fritidshemmet För att öka kvaliteten på verksamheten kommer alla som har sin huvudsakliga anställning på fritids att genomgå en utbildningsinsats i studiecirkelform. Innehållet kommer att handla om fritidshemmets uppdrag och verksamhet och ska resultera i utarbetandet av en årsplan som knyter an till verksamheten i förskoleklass och skola och stimulera att lärande sker under hela elevens dag. Under läsåret ska arbetslagen utarbeta en plan för hur barnen ska få ett ökat inflytande och vara mer delaktiga i verksamhetsplaneringen. Ska arbetslaget erbjuda elever s k läxhjälp. Delaktighet och inflytande Det entreprenöriella lärandet kommer att få ett ökat fokus under kommande läsår. Alla arbetslag kommer att tydliggöra begreppen inflytande och delaktighet på ett konkret sätt så att eleverna förstår innebörden. 9 (9) Datum 2013-10-28 Infrastruktur För att tydliggöra infrastrukturen och hur arbetsprocesserna på enheten ser ut kommer vi att göra en tydlig karta där det är möjligt att följa hur olika processer /arbetsgrupper förhåller sig till varandra och vilket uppdrag som grupperna har. Profilen En arbetsgrupp som består av lärare i profilämnena kommer att inrättas under året. Gruppens uppgift blir att utveckla arbetssätt och arbetsformer som på ett tydligt sätt belyser hur profilen ska bli synlig och genomsyra arbetet. Progressionen i ett F-9 perspektiv ska vara tydlig. Gråbo 2013-10-25 Jan Behrens, rektor Ljungviksskolan enhet B Eva Persson, Ljungviksskolan enhet A