Räknestuga 1
722G21
Fråga 1
Den 1 juni köpte företag A en maskin för 300 000 kr som levererades direkt den 1 juni. Produkten
hade producerats mellan 1 mars och 1 juni. Den 30 juni betalade företag A fakturan. Efter att maskinen
sats i bruk användes den i 3 år innan den såldes för 84 000 kr och en investering i en ny maskin vad
nödvändig.
När uppkom och med hur stort värde utgift, utbetalning och kostnad för företag A samt intäkt,
inbetalning och inkomst för leverantören?
Lösningsförslag 1
Företag A:
Utgift = 300 000 kr den 1 juni
Utbetalning = 300 000 kr den 30 juni
Kostnad = (300 000 ± 84 000) = 216 000 => 216 000 / (3*12) = 6 000 kr per månad 1
juni till och med 1 juni 3 år senare.
Leverantör:
Inkomst = 300 000 kr den 1 juni
Inbetalning = 300 000 kr den 30 juni
Intäkt = 300 000 / 3 månader = 100 000 kr per månad mellan 1 mars och 1 juni
Fråga 2
a. Varför uppstår skillnader mellan kalkylmässiga kostnader och bokföringsmässiga kostnader?
b. Förklara direkta kostnader.
c. Förklara indirekta kostnader.
d. Förklara kostnadsbärare.
e. Förklara kostnadsslag.
f.
Förklara kostnadsställen.
g. Förklara täckningsbidrag.
Lösningsförslag 2
a.
-­‐
Den externa redovisningen visar bokföringsmässiga kostnader medan internredovisningen arbetar
med kalkylmässiga kostnader
-­‐
Bokföringsmässiga kostnader används vid årsbokslut
(Bokföringslagen). Företag är bokföringsskyldiga enligt lag!
-­‐
Kalkylmässiga kostnaders syfte är att söka/bestämma de verkliga kostnaderna som är förknippade
med verksamheten.
-­‐
Jämför t ex avskrivningar baserade på återanskaffningsvärdet (kalkylmässig avskrivning) med
avskrivning enligt plan (bokföringsmässig avskrivning).
-­‐
Skillnaden orsakar ett glapp!
och
regleras
v
lagstiftningen
Räknestuga 1
722G21
b. Direkta kostnader (direct costs) är kostnader som är direkt hänförbara till ett kalkylobjekt
(produkt) eller kostnadsbärare.
c. Indirekta kostnader (overhead costs) är kostnader som ska hänföras till avdelningar
(kostnadsställen), vilka ska fördelas vidare till kostnadsbärare för att kalkylera en produkts
självkostnad.
d. Kostnadsbärare är det som produceras och som ska bära eller belastas med kostnaden.
e. Kostnadsslag är kostnader som är av likartad typ och som kan hänföras till samma kategori.
f.
Kostnadsställen är avdelningar eller funktion i verksamheten vars prestationer kostar pengar
men vars kostnader inte kan fördelas direkt på en produkt, t ex central administration och
ledning.
g. Täckningsbidrag är skillnaden mellan särintäkter och särkostnader. (Särintäkter och
särkostnader är de intäkter och kostnader som uppstår med ett visst beslut, genomförande av
projekt.)
Fråga 3
Besvara med ledning av diagrammet följande frågor:
a. Hur stor är den fasta kostnaden?
b. Hur stor är den rörliga kostnaden per kg?
c. Vilket är försäljningspriset per kg?
d. Hur stor är den kritiska volymen?
e. Hur stor är den kritiska omsättningen?
f.
Hur stor är säkerhetsmarginalen (i kg, kr och procent) vid en eventuell volym på 75 000 kg?
Räknestuga 1
722G21
g. Vilket är resultatet vid den aktuella volymen (75 000 kg)?
Lösningsförslag 3
a. 300 000 kr
b. (500 000 ± 300 000) / 100 000 = 2 kr / kg
c. TI stiger från 0 till 800 000 kr vid volymökning från 0 till 100 000 kr.
Priset = 800 000 / 100 000 = 8 kr / kg
d. Kritisk volym = 50 000 kr (Se diagram)
e. Kritisk omsättning = 400 000 kr (Se diagram)
f.
Säkerhetsmarginal = 75 000 ± 50 000 = 25 000 kg => 25 000 / 75 000 = 33,33 %
g. Resultat = 75 000 * 8 ± (75 000 * 2 + 300 000) = 150 000 kr i vinst
Fråga 4
Två företag nedan tillverkar samma vara med försäljningspriset 50 kr och har följande
kostnadsstrukturer:
Företag A
Företag B
Fasta kostnader
200 000 kr
450 000 kr
Rörliga kostnader per styck
30 kr
5 kr
a. Företagen har samma kritiska volym, vilken?
b. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på 15 000 styck?
c. Vilket blir resultatet i de två företagen vid en försäljningsvolym på 8 000 styck?
d. Vilken slutsats kan man dra av svaren i uppgift b och c?
Lösningsförslag 4
a. Företag A = 200 000 / (50 ± 30) = 10 000 styck
Företag B = 450 000 / (50 ± 5) = 10 000 styck
b. Företag A = 15 000 * (50 ± 30) ± 200 000 = 100 000 kr
Företag B = 15 000 * (50 ± 5) ± 450 000 = 225 000 kr
c. Företag A = 8 000 * (50 ± 30) ± 200 000 = -40 000 kr
Företag B = 8 000 * (50 ± 5) ± 450 000 = -90 000 kr
d. I företag B, som har en stor andel fasta kostnader och en låg andel rörliga kostnader, påverkas
resultatet mer av en volymförändring än i Företag A, som har en kostnadsstruktur med en
större andel rörliga kostnader och en mindre andel fasta kostnader. Se diagram nedan:
Räknestuga 1
722G21
Fråga 5
Hotel komfort har 48 rum och följande gäller:
-­‐
Genomsnittligt rumspris 600 kr
-­‐
Fasta kostnader per år 5 400 000 kr
-­‐
Rörliga kostnader per sålt rum 120 kr
-­‐
Hotellet är öppet 360 dagar per år
a. Beräkna nollpunktsomsättningen (kritiska omsättningen) för hotellet.
b. Intäkterna uppgår för närvarande till 6 900 000 kr per år. Vilket resultat ger denna omsättning?
c. Hur stor är säkerhetsmarginalen vid den nuvarande omsättningen?
d. Anta att man som målsättning har en vinst på 250 000 kr. Vilken beläggningsgrad (andel sålda
rum) måste man då komma upp till vid i övrigt oförändrade förutsättningar?
Lösningsförslag 5
a. Alt. 1
Täckningsbidraget (TB) per rum = 600 ± 120 = 480 kr
Det ger en täckningsgrad (TG) på 480 / 600 = 80 %
Kritiska omsättningen = FK / TG = 5 400 000 / 0,8 = 6 750 000 kr
Alt. 2.
Kan även räkna utifrån hur många rum man måste hyra ut och komma fram till kritiska
omsättningen.
Kritisk volym = FK / TB per rum = 5 400 000 / 480 = 11 250 rum
Kritisk omsättning = 11 250 * 600 = 6 750 000 kr
Per dygn är den kritiska volymen 11 250 / 360 = 31,25 rum samt den kritiska omsättningen
31,25 * 600 = 18 750 kr
b. Hyr ut 6 900 000 / 600 = 11 500 rum
Resultatet = 11 500 * 480 ± 5 400 000 = 120 000 kr i vinst
M.h.a. täckningsbidraget => 6 900 000 / 0,8 ± 5 400 000 = 120 000 kr
c. Säkerhetsmarginalen = 11 500 ± 11 250 = 250 rum per år
Räknestuga 1
722G21
Säkerhetsmarginalen i % = 250 / 11 500 = 2,2 %
Säkerhetsmarginalen är mycket liten. Om uthyrningen minskar med mer än 2,2 % så går
hotellet med förlust, allt annat lika.
d. Antal uthyrningar som fordras per år = x:
600 * x ± (120 *x + 5 400 000) = 250 000
480 * x = 5 650 000
x = 11 770,83
Per dygn måste man hyra ut 11 770,83 / 360 = 32,7 rum. Eftersom man har 48 rum kräver
detta en beläggningsgrad på 32,7 / 48 = 68,1 %
Fråga 6
Firma Byxor tillverkar byxor på beställning. Under 2009 blev produktions- och försäljningsvolymen
3 500 byxor vilket är firmans maximala kapacitet. Kostnaderna för året blev:
Kostnader
Direkta materialkostnader
200 000 kr
Materialomkostnader fasta
60 000 kr
Direkt lön, rörliga
160 000 kr
Tillverkningsomkostnader, fasta
50 000 kr
Tillverkningsomkostnader, rörliga
60 000 kr
Administrations- och
försäljningskostnader, fasta
Provision till säljare, rörliga
120 000 kr
105 000 kr
a. Beräkna företagets kritiska volym, säkerhets marginal och resultat om det genomsnittliga
försäljningspriset blev 350 kr per byxa. Upprita företagets resultatdiagram.
b. Vilket pris per byxa krävs för att uppnå en vinst på 400 000 kr vid en produktion på 70 %?
Hur påverkas företagets kritiska volym till följd av det nya priset?
Lösningsförslag 6
a. Fasta kostnader = 60 000 + 50 000 + 120 000 = 230 000 kr
Rörliga kostnader = 200 000 + 160 000 + 60 000 + 105 000 = 525 000 kr
Kritiska volymen = 350 * x ± (525 000 / 3 500 * x ± 230 000) = 0
350x ± 150 x = 230 000 kr
x = 230 000 / 200 = 1 150 byxor
Kritiska omsättningen = 1 150 * 350 = 402 500 kr
Säkerhetsmarginalen = (3 500 ± 1 150) / 3 500 = 67 %
Resultat = Pris * volym ± (RK * volym + FK)
350 * 3 500 ± (150 * 3 500 + 230 000) = 470 000 kr
Räknestuga 1
722G21
b. Nytt pris = P * (3 500 * 0,7) ± (150 * (3 500 * 0,7) + 230 000) = 400 000 kr
2 450 * P = 400 000 + 367 500 + 230 000
P = 997 500 / 2 450 = 407 kr
Kritisk volym = 407x ± (150x + 230 000)
x = 230 000 / (407-150) = 894 st vid nya priset
Fråga 7
a. Identifiera vad siffrorna i diagrammet nedan står för:
Räknestuga 1
722G21
b. Hur påverkar följande händelser linje 3 och 9? Ange även hur den kritiska punkten (kritisk
intäkt och/eller kritisk volym) påverkas om.
1. Försäljningspriset ökar från 250 till 300 kr per st
2. Rörliga kostnader per st minskar från 200 kr till 150 kr
3. Fasta kostnader ökar med 50 000 per månad
4. Under en månad säljs 3 000 st fler än planerat
5. Som ett resultat av en prisökning på material ökar både rörlig kostnad per st och
försäljningspriset med 30 kr/st
Lösningsförslag 7
a. 1. Omsättning
2. Volym
3. Totala kostnader
4. Rörliga kostnader
5. Fasta kostnader
6. Break-even, kritisk volym/omsättning, nollpunkten
7. Förlust
8. Vinst
9. Totala intäkter
b.
1. TK oförändrat, TI ökar, Kritiska intäkten och volymen minskar.
2. TK minskar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen minskar.
3. TK ökar, TI oförändrat, Kritiska intäkten och volymen ökar.
4. Vi flyttar oss längre till höger i diagrammet och redovisar en större vinst.
5. TK ökar, TI ökar, kritiska intäkten ökar men kritiska volymen är oförändrad.
Fråga 8
I Företag Z är de rörliga kostnaderna 90 kr per vara och priset är 200 kr för företagets enda produkt.
Verksamhetsvolymen är normalt 1 000 enheter per månad och vinsten (före skatt) är 45 000 kr per
månad.
a. Hur stor är säkerhetsmarginalen i antal produkter för Företag Z?
b. Är det lönande med en kvalitetshöjning som ökar de rörliga kostnaderna med 20 kr per styck
och de fasta kostnaderna med 10 000 kr per månad, om försäljningsvolymen vid oförändrat
pris stiger med 20 %?
c. Vilket pris krävs för att med den nya volymen uppnå samma vinstmarginal som tidigare, dvs
före kvalitetshöjningen?
Lösningsförslag 8
a. Fast kostnad = (200 ± 90) * 1 000 ± 45 000 = 65 000
Kritisk produktion = 65 000 / (200 ± 90) = 591 stycken
Räknestuga 1
Säkerhetsmarginalen = 1 000 ± 591 = 409 stycken eller 409 / 1 000 = 40,9 %
b. Ny vinst = (200 ± (90 + 20)) * (1 000 * 1,2) ± (65 000 + 10 000) = 33 000 kronor
Nej det är inte lönsamt!
c. Vinstmarginal före = 45 000 / (200 * 1 000) = 22,50 %
(Vinstmarginal efter = 33 000 / (200 * 1 000 * 1,2) = 13,75 %)
[(P ± 90 ± 20) * 1 000 * 1,2 ± (65 000 + 45 000)] / [(P * (1 000 * 1,2))] = 22,5%
1200P ± 132 000 ± 110 000 = 270 P
930 P = 242 000
P = 260,2 kronor
722G21
