Läkaren utan
Jordanien, Kuwait, Spanien, Rumänien och Sverige. Hani Hattars livsresa har löpt genom många länder. Nyfiken och villig att anpassa sig
har han tagit till sig den kultur han just befunnit sig i. Men det var först
när han som nybliven läkare i Rumänien, återvände hem till Jordanien
som han förstod sitt ursprung på allvar. Intresset för kultur bär han
med sig.
Nu ger han ut boken ”Kulturella aspekter på smärta”.
text CIA KILANDER foto JAN NORDSTRÖM
– MEN DEN HÄR BOKEN skulle lika gärna
kunna användas på Ica eller dagis. När man
pratar om hur folk tänker då spelar det ingen
roll i vilken miljö man befinner sig, ökad förståelse behövs överallt, konstaterar Hani Hattar, verksamhetschef på rehabiliteringskliniken i Västervik.
Han har märkt att patienter med en annan
kulturell bakgrund ställer sjukvårdspersonalen inför nya utmaningar. De flesta
smärtpatienter med annan
bakgrund kommer från en
vi-kultur som präglas av
grupptillhörighet och relationer. Patienterna
förväntar sig att sjukvårdspersonalen visar
ett intresse för deras
person, säger han.
– När jag demon-
strerar det här för kollegor brukar jag göra
mig två nummer större och visa att jag är
bäst, men utan att
kränka. Det är det patienten förväntar sig,
”kom till min trygghet
för jag vet”. Till skillnad
mot en svensk doktor
som kanske säger ”ja, vi
får se, vi ska ta lite prover, jag ska prata
med psykologen. Det fungerar inte, patienten förväntar sig att doktorn ska
veta och tala om vad som är bäst,
förklarar han.
tar. Sedan han föddes i Jordanien för 54 år
sedan har hans meritlista hunnit bli ganska
lång; specialist i rehabiliteringsmedicin, geriatrik och algologi, talar sex språk flytande och
skriver dessutom gärna dikter på arabiska
och rumänska.
– I Rumänien pluggade jag medicin på rumänska och umgicks bara med rumäner. Det
gjorde att jag kom in i deras sätt att tänka
och i kulturen, sångerna, hur man festar och
hur man hanterar sorger. Det var intressant,
säger han.
Lärandet startade redan när han som 3,5åring började i en fransk
privatskola som leddes
av katolska munkar. Familjen hade bland annat
hembiträde och trädgårdsmästare.
Hani Hattar levde ett
ganska bekymmersfritt liv
men det finns vissa händelser
som tränger in och sätter avtryck i medvetandet för alltid.
Ett sådant tillfälle var när
Hani Hattars far bjöd in en
av de tiggare, på middag,
som ibland knackade på familjens dörr. Hani Hattar
invände att ”de var ju så
”Patienten förväntar
sig att doktorn ska
veta och tala om
vad som är bäst”
DET FINNS KNAPPAST NÅGON
som skulle vara mer kvalificerad
att skriva en bok om kulturella
aspekter på smärta än Hani Hat-
Namn: Hani Hattar. Ålder: 54 år. Bor: Västervik. Familj: Fru Birgitta och barnen Petra, Nora och Hilda. Fritid: Det viktigaste är familjen. Flyger propellerplan, ibland till Europa, bland annat Danmark, Polen, Tjeckien och Ungern. I Jordanien dyker vi en del. Annars är jag en mästare på att koppla av.
12
NR 5 / NOVEMBER 2010
läs mer på www.ltkalmar.se/personaltidning/nerven
gränser
smutsiga och luktade illa”, men hans pappa
svarade:
”Du förstår inte hur
förnedrande det är att behöva knacka på en dörr
för att be om pengar eller
mat. Jag vill dela min mat
med dem för oavsett om
vi är rika eller fattiga är vi
likvärdiga som människor”.
– Det gjorde ett starkt
intryck på mig och den
synen bär jag med mig.
Jag njuter faktiskt av att
jag har lärt mig det, säger han.
Det finns knappast någon som
skulle vara mer kvalificerad att
skriva en bok om kulturella
aspekter på smärta än Hani Hattar
Jordanien. Där lärde jag mig att förstå mig på
mitt eget land. Inte bara det konstgjorda europeiska sättet att leva
på, säger han.
Något som också bidrog till Hani Hattars
ökade förståelse för sitt
hemland och sin kultur
var att han träffade sin
svenska hustru Birgitta
som vid den tiden bodde
i Jordanien.
– Hon såg saker utifrån, sånt som var svårt
för mig att se.
Förmodligen på samma sätt som Hani Hattar nu ser på Sverige och svenskar.
”Tänk om vi på
den här kliniken
kunde säga att här
klarar vi att ta
emot patienter från
andra kulturer”
HANI HATTAR FÖDDES i Jordaniens huvudstad Amman. När han var tolv flyttade familjen till Kuwait. Han bodde en period i
Spanien och efter det pluggade han till läkare
i Rumänien.
När han slutligen som nyutexaminerad läkare konfronterades med sitt hemland i
södra Jordanien påmindes han plötsligt om
vad hans far sagt många år tidigare.
– I de södra delarna levde bönder och
beduiner, fattiga människor. Amman påminner mer om Lidingö utanför Stockholm. Här i södern fanns det äkta tuffa
SYFTET MED BOKEN ”Kulturella aspekter på
smärta” är att skapa förståelse
för att det finns olika kulturer och olika sätt att tänka
och förhålla sig till livet.
När Hani Hattar föreläser brukar han diskutera att man inte behöver vara lagom för att
accepteras.
– Det kan vara lagom
att vara annorlunda, vad
är egentligen lagom? Normer och värderingar
formar oss som barn. Vi lär oss när vi ska
vara arga, lyckliga, besvikna och så vidare.
Allt det här är en socialiseringsprocess. Den
här processen placerar så småningom människor i olika kulturer, förklarar han.
Sedan han börjat intressera sig för de här
frågorna och utbilda svenskar märker han att
det finns ett lika stort behov av att utbilda invandrare.
– Tänk om man kunde göra en lärobok om
svenska seder och bruk, hur tänker svenskar?
Varför dansar de små grodorna runt midsommarstången?
Är det något Hani Hattar inte verkar lida
brist på så är det idéer och visioner.
– Tänk om vi på den här kliniken kunde
säga att ”här klarar vi att ta emot patienter
från andra kulturer”, nästa steg skulle vara
att Västerviks sjukhus är ett sjukhus som klarar av att ta emot patienter från andra kulturer och slutligen, tänk om Kalmar läns
landsting kunde säga att vi är ett landsting som klarar av att ta emot patienter
från andra kulturer. Tänk om landstinget hade en handlingsplan för detta,
säger Hani Hattar. ■
● Läs mer om Hani Hattar bok finns på
sidan 15.
Om jobbet: Det finns liten kunskap om vad algologi och rehabiliteringsmedicin är för något. I hela Sverige finns endast 83 läkare utbildade i algologi av
nästan 28 000. Samtidigt krävs det oerhört mycket kunskap för att jobba med dessa diagnoser.
läs mer på www.ltkalmar.se/personaltidning/nerven
NR 5 / NOVEMBER 2010
13
