Bilaga 1. Fakta om kemikalier i inomhusmiljö
Ftalater
Används som mjukgörare i plaster, framför allt PVC-plast (även kallad vinylplast) . Kan också
förekomma som doftbärare i olika produkter.
Kan finnas i: plastgolv, leksaker, plasttryck på kläder, parfym, smink, lim, färger, innemiljön i
bilar. Kan indirekt finnas även i livsmedel i och med läckage från plaster.
Hälsopåverkan: För många ftalater saknas kunskap om dess hälsopåverkan. En del misstänkts
dock för att vara hormonstörande eller reproduktionsstörande. Tros även kunna skada
fosterutveckling. Högre risk för typ 2-diabetes.
- BBP, DEHP, DBP, DNOP, DIBP, DINP...
DEHP,DBP och BBP är förbjudna i leksaker och barnvårdsartiklar inom EU. DINP, DIDP och DNOP är förbjudna i
leksaker och barnvårdsartiklar som barn kan stoppa i munnen. De kan dock förekomma i andra produkter.
Bromerade flamskyddsmedel
Används för att skydda varor och produkter från att fatta eld. En grupp om ca 70 olika föreningar.
Kan finnas i: plastartiklar, möbler, fordon, elektroniska produkter, textilier.
Hälsopåverkan: Vissa är hormonstörande, vissa skadar nervsystemet, kan även skada
fortplantning. Flera av dem misstänkts vara cancerframkallande.
- PBDEs hormonstörande (härmar sköldkörtelhormoner), påverkan inlärning, beteende
- PBB, penta-, okta-, deca-BDE...
Perfluorerade ämnen
Ämnen med vatten-, smuts- eller fettavvisande egenskaper. Samlingsnamn är perfluorerade
akylsyror (PFAA), och två vanliga ämnen än PFOS och PFOA. Dessa två ämnen är väldigt
svårnedbrytbara i miljön, vilket innebär att de finns kvar där under lång tid. Detta är problematiskt
inte minst ur hälsosynpunkt.
Kan finnas i: kläder, textilier samt tillhörande impregneringsmedel, möbler,
brandsläckningsmedel, golvpolish, skidvalla, livsmedelsförpackningar. Används vid tillverkning av
teflonprodukter.
Hälsopåverkan: Många hälsoeffekter är osäkra men ämnena tros kunna skada fosterutvecklingen samt vara hormonstörande. Både PFOA och PFOS är reproduktionsstörande.
Allergi/astmaframkallande. Ev. cancerogena (t.ex PFOA).
-PFOS, PFOA Inom EU finns förbud mot PFOS och ämnen som kan brytas ner till PFOS i kemiska produkter och
varor. Dock finns undantag och andra perfluorerade ämnen som ersatt de gamla har också visat sig brytas ner till just
PFOA.
Bisfenol A (BPA)
Används vid produktion av vissa plaster (ex. polykarbonat och epoxiplaster).
Kan finnas i: kassakvitton, vattenflaskor, matlådor, CD/DVD-skivor, elektronik, leksaker,
metallkonserver, matförpackningar, sportutrustning, glasögonlinser. Kan påträffas i dricksvatten
p.g.a läckage från renoverade vattenledningsrör (sk. relining).
Hälsopåverkan: misstänkt hormonstörande (härmar östrogen), kan orsaka fosterskador samt
påverka immunförsvaret och reproduktionsförmågan. Misstänks även vara cancerframkallande och
öka risken för diabetes och fetma.
Förbjuden i nappflaskor inom EU.
Flyktiga organiska kolväten (VOCs)
Ämnen i gasform som i mycket små mängder kan läcka ut till omgivningen från produkter eller
material.
Kan finnas i : parfym, tapeter, laserprinters, bensin, målningar, plaster, lösningar,
industriprocesser.
Hälsopåverkan: Flera kolväten är cancerframkallande, kan ge allergier eller nervskador. En del
är mutagena (förändrar arvsanlag).
-formaldehyd färg-medicin-lim-foto-garveri-textilindustri-impregnerat trä (spånskivor). Kan irritera membran, ge
allergi, misstänkt cancerframkallande och reproduktionsstörande.
Konserveringsmedel och antibakteriella produkter
Många olika konserveringsmedel används i produkter, för att förhindra att de förstörs av
mikroorganismer, som bakterier och svamp. Antibakteriella medel motverkar bakterier och dålig
lukt. Även desinfektionsmedel förekommer i konsumentprodukter, med syfte att minska risken för
smitta.
Kan finnas i: mjällschampo, tandkräm, golvbeläggningar, duschtraperier, disktrasor, matlådor,
kylskåp, skärbrädor (desinfektionsmedel). Tapeter, tältdukar, skosulor, sportkläder, mobiltelefoner
(konserveringsmedel). Sportartiklar/kläder, städutrustning (antibakteriella medel).
Hälsopåverkan: Antibakteriella medel kan vara hudirriterande, en del potentiellt
hormonstörande.
- triklosan bakteriedödande medel i ex. tandkräm
- silversalter sportartiklar
- parabener konserveringsmedel i kosmetika och läkemedel. Ex. metyl-etyl-probyl paraben
Bly
Metalliskt grundämne (tungmetall) som förekommer naturligt i miljön. Finns i såväl vatten, mark
och luft. Kan lagras i kroppen hos människor.
Kan finnas i: batterier, ammunition, ackumulatorer, elektronisk utrustning (ex. kablar och
bildskärmar), smycken, färger, metalldetaljer i kläder, rörledningar i gamla hus.
Hälsopåverkan: Kan ge nervskador, skador på hjärt-kärlsystemet och vara
reproduktionsstörande. Hos barn kan hjärnans utveckling påverkas (ex. lägre IQ). Misstänkts orsaka
cancer.
Tidigare var bly i bensin den i särklass största exponeringskällan. Sedan förbudet i början av 90-talet har blyhalterna i
miljön minskat betydligt. Gränsvärden finns inom EU för högst tillåtna blyhalter i mat.
Kadmium
Metalliskt grundämne (tungmetall) som förekommer naturligt i jordar. Giftigt för alla levande
organismer i höga halter. I kroppen lagras det i njurarna, och kan göra det under lång tid.
Kan finnas i: batterier, pigment, metalldetaljer i kläder, konstgödsel (vars rester hamnar i mat) ,
cigaretter, solpaneler, stabilisator i plaster.
Hälsopåverkan: Kan skada njurar och skelett, högre risk för benskörhet och frakturer.
Gränsvärden finns inom EU för högst tillåtna kadmiumhalter i mat. Är förbjudet inom EU i vissa plastartiklar, batterier
och elektroniska produkter. Andra produkter såsom smycken är också reglerade.
”Gamla kemikalier”:
PCB
Ett typexempel på den första generationen av miljögifter. Brukar idag refereras till som ett
”klassiskt” miljögift. Användes i flera decennier i olika oljor och vätskor, byggmaterial
(fogmassor) ,transformatorer, elektronisk utrustning, och som mjukgörare i plaster.
Idag: PCB kan bildas oavsiktligt i olika industriella processer, som exempelvis sopförbränning.
Hälsopåverkan: Skadar hjärnan och dess utveckling, har hormonliknande egenskaper, kan ex.
störa ämnesomsättning,immunförsvar och fortplantning. Är cancerframkallande. Ökar risken för typ
2-diabetes ,stroke och fetma.
Förbjudet i Sverige sedan 1978. Ämnet finns dock fortfarande kvar i miljön på grund av dess långa nedbrytningstid.
Byggnader som innehåller PCB kräver sanering där PCB-haltiga fogmassor och byggvaror hanteras som farligt avfall.
DDT
Ett annat ”klassiskt” miljögift. Är ett insektsdödande medel, som utvecklades under 1940-talet.
Användes under flera decennier inom jord- och skogsbruk.
Idag: DDT är idag förbjudet i de flesta länder i världen. Förekommer dock vid bekämpning av
malariamyggor, främst i Afrika.
Hälsopåverkan: Skadar fosterutvecklingen, samt påverkar immunförsvaret och
ämnesomsättning. Kan orsaka cancer.
Förbjudet i Sverige sedan 1972.
Kvicksilver
Metalliskt grundämne som ofta pekas ut som ett av de allvarligaste miljögifterna. Metallen är
lättflyktig och har därför stor spridning i naturen. Kvicksilver bryts inte ner och är ett hot mot både
människors hälsa och miljön. Den farligaste formen är metylkvicksilver. Kan betraktas som ett
historiskt problem i Sverige.
Idag: lågenergilampor, smältverk, krematorier (amalgamfyllningar), avfallsförbränning,
förbränning av kol (globalt). Relativt höga halter förekommer ibland i fisk och skaldjur.
Hälsopåverkan: Skadar nervsystemets funktion och utveckling. Negativa effekter på hjärtkärlsystemet, immunförsvaret, fortplantningsförmågan och njurarna.
I stort sett förbjudet i Sverige, undantaget är vissa industriprocesser och särskilda fall av amalgamfyllning.
Övrigt:
För flera ämnen, något oklart vilka, finns även kopplingar till: ADHD, autism, fetma, astma, allergi,
diabetes och autoimmuna sjukdomar.
Sammanställt av Helena Sandmer. Faktagranskad av Per Rosander, miljökonsult och
kemikalieexpert.
