Fisk till middag?

Fisk till middag?
WWFs konsumentguide
för miljövänligare köp av
fisk- och skaldjursprodukter
2
Världsnaturfonden WWF
Fisk är bra och nyttig mat och de
flesta av oss skulle säkert må bra av
att äta mer fisk. Problemet är att i dag
är mer än hälften av världens fiskbestånd fullt utnyttjade eller till och med
överfiskade.
Att vi måste återställa balansen är
inte bara en fråga om människans
önskan att kunna äta fisk. Det är
också viktigt för hela den biologiska
mångfalden.
Världsnaturfonden WWF
3
Allmänna tips
för miljövänliga inköp
• Köp inte för små fiskar. För beståndens fortlevnad är det viktigt
att fiskarna hinner fortplanta sig åtminstone en gång innan de fångas.
Fråga därför efter fisk som är större än lekstorleken (se storlekar i
rekommendationerna).
• Våga pröva något nytt! Variera inköpen i fiskdisken så bidrar du till att
trycket minskar på populära och överfiskade arter.
• Undvik djuphavslevande arter som t ex atlantisk soldatfisk eftersom de är
särskilt känsliga för överfiske och djuphavsfisket fortfarande är i stort sett
oreglerat.
• Köp inte fisk och skaldjur som finns med på ArtDatabankens rödlista,
exempelvis hälleflundra, vissa hajar och vildlax. (Se www.artdata.slu.se).
• Köp miljömärkt fisk då det finns!
• Fråga efter lokalt fångad fisk eftersom det gynnar småskaligt kustnära
fiske nära dig och minskar transporterna av fisk. Förhoppningsvis är också
fisken färskare.
• Fråga efter fisk och skaldjur som fångats med selektiva redskap,
det vill säga kräftburar, krabburar och trålar som inte fångar småfisk och
annan oönskad bifångst.
• Våga fråga! Men bli inte nedslagen om svaren uteblir. Många som säljer
fisk och skaldjur känner inte till fiskarnas biologi eller fiskets miljöeffekter.
Genom att ställa frågor kan du bidra till att öka kunskapen och påverka
utvecklingen mot ett mer hållbart fiske.
4
Världsnaturfonden WWF
WWFs konsumentguide för
fisk- och skaldjursprodukter
För att vi ska kunna fortsätta äta fisk behöver vi lära oss
mer om hur vi ska nyttja haven på ett sätt som bevarar den
biologiska mångfalden.
Länge har vi levt som om haven är outtömliga, men i takt
med att fiskefartygen blivit fler, större och effektivare, så
har fisktillgången blivit allt sämre. Vi vet nu att det helt
enkelt inte går att fiska hur mycket som helst. Och ändå
fortsätter vi. En del i skulden har de bidragssystem som
gör det möjligt för fiskefartygen att hålla igång trots att
själva fisket inte lönar sig. Ett annat skäl är att man inte
lyssnat på de forskare som länge förutsett det som nu händer.
WWFs uppgift är bland annat att arbeta för bevarandet
av den biologiska mångfalden på vår jord. Med det menas
hela den komplicerade väv av beroendeförhållanden som
alla djur- och växtarter har till varandra. Om vi till exempel fiskar ut torsken så innebär det inte bara att vi människor mister en bra matfisk. Det rubbar hela den ekologiska
balansen i havet och en mängd andra arter drabbas. Allt
hänger ihop och det här lämnar oss ingen ro.
Det har nu gått så långt att vi bör sluta fiska och äta
vissa fiskarter, så att de kan återhämta sig innan det är för
sent. Dröjer vi för länge kan skadorna bli omöjliga att reparera under flera generationer framöver – om det överhuvudtaget går!
Världsnaturfonden WWF
Det svenska fisket
Sverige är inte någon stor
fiskenation. Fångsterna har
under senare år varierat
mellan 350 000 och 400 000
ton, det mesta från Östersjön.
Som jämförelse kan nämnas
att Norge landade 2,8 miljoner
ton fisk år 1997 och Danmark
1,8 miljoner ton. De viktigaste
arterna ur ett ekonomiskt
perspektiv är torsk, havskräfta
och sill/strömming. Fångsterna i det yrkesmässiga sötvattensfisket uppgick 1999 till
totalt 1 487 ton. De ekonomiskt mest betydelsefulla
fiskarterna där är gös, ål och
siklöja (för löjrommen). Storleken på det svenska vattenbruket är blygsam och man
odlar främst regnbågslax.
5
Visste du att:
• Antalet kända och
beskrivna fiskarter i världen
är cirka 25 000!
• Bara 70 av Sveriges
250 olika fiskarter fiskas
för konsumtion.
• Nästan hälften av den
totala världsfångsten av fisk
och skaldjur under 1997
(cirka 90 miljoner ton) gick till
produktion av fiskmjöl och
fiskolja, som huvudsakligen
används till djurfoder.
6
I den här guiden har vi listat några av våra vanligaste matfiskar. Med ljussignalerna grönt, gult och rött ger den en
vägledning för den miljöintresserade konsumenten. Signalerna betyder ”Låt bli!” för rött, ”Tänk efter!” för gult och
”Smaklig måltid!” för de fiskar som har grönt ljus.
Det är viktigt att vi fortsätter att äta fisk från bestånd
som nyttjas på ett uthålligt sätt. Dels för att det är nyttig
mat, dels för att fiskerinäringen – inte minst den småskaliga och kustnära – ska kunna leva vidare.
Många produkter, till exempel färdiglagade maträtter,
innehåller fisk som importeras från andra delar av jorden.
Dessa finns inte med i denna guide. Där gäller allmänt att
man som konsument bör fråga i affären och visa att man
har ett intresse av att köpa produkter som är producerade
på ett uthålligt sätt.
Världsnaturfonden WWF
Genom medvetna val kan vi alla medverka till att fiskerinäringen på ett varsammare sätt utnyttjar havets värdefulla resurser. Då kan vi fortsätta njuta av havets ”frukter”
och samtidigt ha en lönsam fiskerinäring. Här kan alla vara
med och göra en skillnad!
FISKETS MILJÖEFFEKTER
Alla fiskemetoder har direkta eller indirekta effekter på
miljön. Det omfattande torskfisket i Östersjön har till exempel skapat en obalans som är svår att komma till rätta
med. Oavsiktliga bifångster av till exempel småfisk, tumlare, säl och havsfåglar är också ett stort problem. De fastnar i fiskeredskapen, och för vissa arter är dödligheten så
hög att det hotar deras överlevnad. Ytterligare ett bekymmer är att mängder av små, unga fiskar fångas innan de
hunnit fortplanta sig. Dessutom har vissa fiskemetoder
katastrofala effekter på undervattensmiljön. Trålar som släpas över havsbotten kan skada bottnarna och organismer
som lever där.
Visste du att:
• Vissa områden i Nordsjön
trålas upp till tolv gånger
per år.
• Fiskeredskap som
tappats från båtar fortsätter
att fånga fiskar, sälar och
fåglar under många år i så
kallat ”spökfiske”.
• 400 000 ton fisk, 100 000
ton ryggradslösa djur och
80 000 ton fiskrens kastas
tillbaka i Nordsjön varje år.
I hela världen kastas uppskattningsvis 20 miljoner
ton tillbaka i havet – ett
gigantiskt slöseri med
resurser.
Världsnaturfonden WWF
7
Konsumentmakt
– vad kan du göra?
Så hälsosam är fisken
• Protein: 17–18 g per 100 g.
• Fett: Feta fiskar som makrill,
sill, strömming och lax
innehåller 5–25 g fett per
100 g. Magra fiskar som torsk
och kolja har sitt fett lagrat i
levern. Köttet innehåller därför
ytterst lite fett: 0,3–0,5 g per
100 g fisk.
• Vitaminer: Fisk innehåller
alla vitaminer utom vitamin C.
Feta fiskar är särskilt rika på
vitamin A, D och E.
• Mineralämnen: flertalet
mineraler, särskilt selen och
jod.
• Feta fiskar som sill, strömming, makrill och lax är rika
på fleromättat fett med stor
andel omega-3-fettsyror som
anses minska risken för hjärtoch kärlsjukdomar.
8
Som konsument kan du bidra till en bättre havsmiljö och
ett mer uthålligt fiske genom att i första hand välja fiskarter som inte är överfiskade och fisk som är miljömärkt.
Titta också på storleken på den fisk du köper. Många fiskar tas i dag upp när de är så små att de inte har hunnit
fortplanta sig.
FRÅGA EFTER MILJÖMÄRKTA FISKPRODUKTER!
Miljömärkningen av varor gör det lättare för medvetna konsumenter att välja lämpliga produkter. I dag finns det en
stor mängd miljömärkta produkter att köpa, men märkning
av fisk och skaldjur har dröjt. I Sverige finns än så länge
bara ett fåtal märkta produkter att köpa.
KRAV står för Kontrollföreningen för ekologisk odling
och för att få använda deras märke måste producenten vara
ansluten till KRAVs kontroll. I slutet av 1990-talet utvecklade KRAV och dess norska systerorganisation Debio regler för odling av laxfiskar. Läs mer på www.krav.se.
FISK ÄR BÅDE GOTT OCH NYTTIGT
Ska man bjuda på något riktigt gott väljer man gärna en
fisk- eller skaldjursrätt. Fisk är relativt mager mat; den innehåller inga kolhydrater och fettet är till stor del fleromättat.
Fisk är också full av vitaminer och livsviktiga mineraler.
Livsmedelsverket rekommenderar att gravida och ammande kvinnor begränsar sin konsumtion av vissa insjöfiskar och feta fiskar från Östersjön, på grund av miljögifter.
Mer information kan du hitta på Livsmedelsverkets hemsida: www.slv.se
Många av oss äter emellertid så pass lite fisk att vi faktiskt skulle må bättre om vi åt mer fisk – även fisk från
Östersjön!
Världsnaturfonden WWF
I den här guiden har vi listat våra vanligaste matfiskar.
Med ljussignalerna rött, gult och grönt ger den en vägledning
för den miljöintresserade konsumenten. Signalerna betyder ”Låt bli!”
för rött, ”Tänk efter!” för gult och ”Smaklig måltid!” för de fiskar
som har grönt ljus. Rekommendationerna kan komma att ändras
om situationen för de olika fiskarterna förändras, men gäller annars
2002–2004. En uppdaterad version publiceras på www.wwf.se
Våra vanligaste sötvattenfiskar
För sötvattensarter som abborre, gös, gädda, sik, siklöja och röding gäller
generellt grönt ljus för köp. De kommer ofta från insjöfiske som normalt
sett är småskaligt. Inte heller det fiske som förekommer i havet på dessa
arter (gäller inte rödingen som endast finns i insjöar) sker i sådan omfattning att de hotas.
För insjöfisk gäller generellt för konsumenten att försäkra sig om att fisken
inte kommer från sjöar som är svartlistade, till exempel på grund av för
höga kvicksilverhalter. Det förekommer dock inget kommersiellt fiske i
sådana sjöar.
Sik
Abborre
Gös
Gädda
Världsnaturfonden WWF
9
Gråsej
Pollachius virens
Gråsejen kallas också sej. Det är en torskfisk, men till skillnad från
torsken lever den i stim som mestadels rör sig i de övre vattenlagren.
Den är en utmärkt matfisk.
FÖREKOMST:
De viktigaste bestånden finns i Nordsjön,
Barents hav och kring Island.
FÅNGSTMETODER:
Trål, snörpvad, garn/nät och långrev.
STATUS:
Gråsejen anses, med något undantag, i dag
inte vara överfiskad.
10
REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS
Köp gärna gråsej som fångats i
Nordsjön och längs norska kusten!
Undvik sej från Island och Färöarna
eftersom de bestånden är överfiskade, samt exemplar som är
mindre än 40 cm eftersom de ännu
inte har hunnit fortplanta sig.
Undvik därför också filéer kortare
än 30 cm.
Världsnaturfonden WWF
Hälleflundra
Hippoglossus hippoglossus
Hälleflundran är ett glupskt rovdjur som tar torsk, kolja och andra fiskar
nere på bottnen och även uppe i vattnet. En hälleflundra kan bli 3–4 meter
lång och väga över 300 kg.
FÖREKOMST:
Norska kusten, Skottland, Grönland, Newfoundland, utanför Irland och i Barents hav.
FÅNGSTMETODER:
Långrev, trål och hälleflundregarn
hardtius hippoglossoides. Den är som namnet antyder betydligt mindre än hälleflundran, och blir högst 120 centimeter lång och
45 kg tung. Status: den mindre hälleflundran
är också överfiskad. Köp därför helst inte
blåkveite heller.
STATUS:
Den långsamma tillväxten och sena könsmognaden gör hälleflundran mycket känslig för
utfiskning. Nästan överallt har fisket gått
kraftigt tillbaka.
VISSTE DU ATT:
I butikerna säljs ofta en fisk som kallas ”hällefisk”. Det är inte hälleflundra, utan blåkveite, eller ”mindre hälleflundra” som den också kallas. Det vetenskapliga namnet är Rein-
Världsnaturfonden WWF
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Köp inte hälleflundra eftersom den är
kraftigt överfiskad, och framförallt
inte från vattnen här i norr!
Hälleflundran i Stilla Havet är bättre
förvaltad, så välj den om du absolut
vill köpa den här arten. Det finns
också odlad hälleflundra.
11
Kolja
Melanogrammus aeglefinus
Koljan livnär sig på bottendjur som ormstjärnor, musslor och havsborstmaskar, men äter som äldre även andra fiskar. En kolja kan bli en meter
lång och väga hela 14 kg.
FÖREKOMST:
De viktigaste bestånden finns i Nordsjön,
Barents hav och kring Island.
FÅNGSTMETODER:
Bottentrål, snurrevad och linor.
STATUS:
Koljan är överfiskad nästan överallt.
12
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Köp helst inte kolja eftersom nästan
alla bestånd är överfiskade. Undvik
framför allt småkoljor mindre än 35
cm eftersom de ännu inte har hunnit
fortplanta sig och även filéer kortare
än 25 cm. Fisket med bottentrål medför stora bifångster av vitling och den
redan kraftigt överfiskade torsken.
Världsnaturfonden WWF
Lax
Salmo salar
Laxen kan bli upp till 150 centimeter och väga 45 kg, men exemplar
över 20 kg är ovanliga.
Genom utbyggnaden av vattenkraften har de
naturliga förutsättningarna för laxen gått förlorade i nästan alla Sveriges älvar. I dag finns
livskraftiga bestånd i bara fyra av de ursprungligen 28 laxälvarna längs Östersjökusten.
I dag är praktiskt taget all lax som säljs i
Sverige odlad i Norge. En mindre del utgörs
av vildfångad lax från de svenska kraftverkens odlingar (s k kompensationsutsättning)
och naturligt lekande vildlax.
FÖREKOMST/UTBREDNING:
Norra Atlanten, Östersjön och vissa stora insjöar.
FÅNGSTMETODER:
Drivgarn, laxlinor och laxfällor. Drivgarnsfisket ger höga bifångster av sjöfåglar och säl och
utgör ännu ett hot mot Östersjöns tumlare.
REKOMMENDATION:
RÖTT LJUS FÖR VILD LAX FRÅN
HOTADE POPULATIONER
Köp inte vildfångad lax från naturligt
lekande bestånd som är hotade. Flera
av vildlaxbestånden i Östersjön finns
fortfarande med på rödlistan över
hotade arter och havsfisket skiljer
inte på vild och utplanterad fisk.
Köp därför inte lax från Östersjön
fångad till havs med drivgarn.
Drivgarnsfisket ger dessutom
bifångster av sjöfågel och tumlare.
Fångst från fiske i älvar med kompensationsutsatt lax, eller från älvar
med livskraftiga populationer, är OK.
STATUS:
GULT LJUS FÖR ODLAD LAX
De flesta vildlaxbestånd är svaga och bör inte
fiskas alls. I Sverige finns vildlaxen med på
Artdatabankens rödlistor över hotade fiskarter.
Flera av bestånden i Östersjön är dock i dag
på väg att återhämta sig.
Odlad lax bidrar till hög efterfrågan på
foderfisk och ger lokala utsläpp av föroreningar. Fråga gärna efter miljömärkt lax.
Världsnaturfonden WWF
13
Makrill
Scomber scombrus
Makrillen lever i de fria vattenmassorna där den drar fram nära vattenytan på jakt efter djurplankton och småfisk som sill och skarpsill.
Makrillen blir könsmogen vid 3–4 års ålder
och är då cirka 30 centimeter lång. Livslängden uppskattas till maximalt 20 år.
FÖREKOMST:
Nordsjön ner till Medelhavet och södra Svarta Havet, runt Island och utanför Newfoundland, sommartid vanlig i Skagerrak och Kattegatt.
VISSTE DU ATT:
• Makrill kan fara fram i jättelika stim med
en frontvägg som är 100 meter hög och 200
meter bred.
• Nästan varje sommar rapporteras att späckhuggare siktats nära svenska västkusten när
de förföljer stim av makrill.
FÅNGSTMETODER:
Snörpvad, drivgarn, bottengarn och dörj.
REKOMMENDATION: GULT LJUS
STATUS:
Makrillen i Nordsjön, Skagerrak och Kattegatt är i dag överfiskad.
14
Fråga efter makrill som är lokalt
fiskad eftersom det minskar
transporterna.
Världsnaturfonden WWF
Piggvar
Psetta maximus
Piggvaren är en bottenlevande fisk som håller till på sandoch stenbottnar på 20–70 meters djup. En vuxen piggvar kan bli
en meter lång och väga 25 kg.
Piggvaren är inte särskilt vanlig någonstans,
men är en högt betald matfisk och därför en
värdefull bifångst i andra fisken.
STATUS:
Piggvaren har minskat kraftigt i Östersjön,
Skagerrak, Kattegatt och Nordsjön.
FÖREKOMST:
Skagerrak och Kattegatt, i Östersjön upp till
Ålands hav.
FÅNGSTMETODER:
Fiskas huvudsakligen med nät i Östersjön och
Nordsjön. Fås som bifångst i bomtrål, bottentrål, snurrevad och långrev. Odlas också,
främst i Spanien.
Världsnaturfonden WWF
REKOMMENDATIONER: GULT LJUS
Köp helst inte piggvar från Östersjön. Fråga efter piggvar som är
tillräckligt stor för att ha hunnit leka
minst en gång (över 30 cm).
15
Regnbåge
Oncorhynchus mykiss
Regnbågen har sitt ursprung i västra Nordamerika och Nordostasien,
men infördes till Europa redan under 1880-talet. Den är en laxfisk och
kallas även regnbågslax.
Regnbågen odlas i dammar och kassar, och
är en av de vanligaste arterna i svenskt vattenbruk. De regnbågar som ibland fångas
längs kusterna är rymlingar från odlingar.
ODLINGSMETODER:
Odlas i nätkassar i bland annat Sverige, Norge och Finland.
16
REKOMMENDATIONER:
Grönt ljus för svensk KRAV-odlad
regnbåge, fråga efter den! Gult ljus
för övrig odlad regnbåge. Det finns
också KRAV-märkt röding att köpa.
Världsnaturfonden WWF
Rödspotta
Pleuronectes platessa
Rödspottan är en utpräglad kustfisk som håller till på öppna sandoch lerbottnar, från strandkanten ner till cirka 200 meters djup.
Rödspottan äter bottendjur som musslor, havsborstmaskar och olika kräftdjur. Övergödning
och föroreningar i våra kustområden har kraftigt försämrat rödspottornas uppväxtmiljöer
under 1980- och 1990-talen.
VISSTE DU ATT
• En rödspotta kan bli 50 år gammal. Men de
flesta spottor fiskas upp långt innan dess.
FÖREKOMST:
Skagerrak, Kattegatt och i Östersjön upp till
Gotland. Längs hela den europeiska västkusten och en bit in i Medelhavet, kring Island.
De viktigaste lekplatserna ligger utanför den
holländska och belgiska kusten.
FÅNGSTMETODER:
Bomtrål, bottentrål, snurrevad och sättgarn.
STATUS:
Rödspottan är i dag överfiskad, utom i Irländska Sjön. För beståndet i Östersjön är informationen otillräcklig.
Världsnaturfonden WWF
REKOMMENDATION: GULT LJUS
Köp helst inte rödspotta eftersom de
flesta bestånden är överfiskade.
Köp framför allt inte exemplar som
är mindre än 30 cm eftersom de inte
har hunnit fortplanta sig ännu!
Undvik därför också filéer som är
mindre än 20 cm.
Köp inte rödspotta som fiskats med
bomtrål, ett redskap som gör stor
skada på havsbotten.
17
Rödtunga
Glyptocephalus cynoglossus
Rödtungan är en utmärkt matfisk som ofta saluförs som ”sjötunga”. Den
lever på mjukbottnar på 50–1 500 meters djup och ligger ofta nedgrävd.
FÖREKOMST:
Skagerrak och Kattegatt och nära kusten i hela
norra Atlanten.
FÅNGSTMETODER:
Bottentrål, samt ofta som bifångst vid trålfiske efter räkor och havskräftor.
STATUS:
Det finns för närvarande inga tecken på att
rödtungan är överfiskad, men man saknar tillförlitlig statistik. Landningarna har dock varit i stort sett oförändrade de senaste 20 åren.
18
REKOMMENDATION: GULT LJUS
Eftersom både statistiken och
kontrollen av fisket på rödtunga är
dålig, bör man gå försiktigt fram.
Om du köper rödtunga, undvik
exemplar som är mindre än 30 cm
långa eftersom de inte har hunnit
fortplanta sig ännu. Försiktighetsprincipen – dvs gult ljus – bör också
gälla andra plattfiskar som bergtunga och slätvar.
Världsnaturfonden WWF
Sill och strömming
Clupea harengus
Sillen förekommer i en stor mängd bestånd eller raser med mycket
olika tillväxt, vandringsmönster och lektid.
Sillen i inre Östersjön kallas strömming (Clupea harengus membras) och räknas som en
särskild underart. Strömmingen är normalt
betydligt mindre och inte lika fet; den blir
också könsmogen tidigare.
Under många sekler har sillen varit en viktig föda för oss i Norden. Idag har sillen och
strömmingen ingen större betydelse för Sveriges ekonomi, men de är fortfarande två av
de volymmässigt viktigaste fiskarna. En betydande andel används för att tillverka fiskmjöl och fiskolja. Böckling är varmrökt sill
eller strömming.
FÖREKOMST:
De viktigaste bestånden är den norska och
isländska vårsillen, den höstlekande sillen vid
Island och i Nordsjön, samt strömmingen i
Östersjön.
FÅNGSTMETODER:
Trål, snörpvad, drivgarn, sättgarn, sillbottengarn och skötar.
STATUS:
Strömmingen i egentliga Östersjön, i Finska
viken och i Bottenhavet, liksom sillen i Ska-
Världsnaturfonden WWF
gerrak, Kattekatt, Nordsjön och Atlanten väster om Skottland och Irland är överfiskad.
VISSTE DU ATT:
• Nordsjösillen fiskades så hårt under 1960och 1970-talen att beståndet kollapsade. Trots
att ett fiskeförbud infördes 1977 har det tagit
mer än 20 år för den att återhämta sig.
• Även islandssillen var under en period kraftigt överfiskad, men har nu återhämtat sig.
REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS
Köp mer sill och strömming! Ur resurssynpunkt är det bättre att fisken går
direkt till konsumtion än att den används
för att mata kycklingar och grisar. Undvik att äta strömming från Östersjön
om du är gravid eller ammar, eftersom
halterna av miljögifter i fet fisk från
Östersjön fortfarande är högre än i fisk
från andra havsområden. Fråga gärna
efter lokalt fångad sill och strömming
som fiskats med mer småskaliga metoder eftersom det stöttar det lokala
fisket och ger kortare transporter.
19
Skarpsill
Sprattus sprattus
Skarpsillen liknar sillen, men är som fullvuxen mindre. Skarpsillen
i Östersjön blandar sig inte med skarpsillen i Västerhavet. Precis som
för sillen kan bestånden variera kraftigt i storlek.
Östersjöskarpsillen har lägre fetthalt och en
annan smak. Det styr både fisket och vilka
produkter skarpsillen används till. Fisket i
Östersjön är mer storskaligt och större delen
av fisken används för tillverkning av fiskmjöl
och fiskolja. På västkusten fångas skarpsillen antingen med trål eller inne i fjordarna
med så kallad snörpvad och av fångsten tillverkas olika konserver som ”sardiner” och
”ansjovis”.
FÅNGSTMETODER:
Flyttrål, bottentrål och snörpvad. Lysfisket
efter skarpsill på Västkusten kan ge höga bifångster om det sker på grunt vatten (mindre
än 50 meters djup).
STATUS:
Skarpsillen i Östersjön anses för närvarande
inte överfiskad. Situationen för Västkustens
och Nordsjöns skarpsill är osäker.
FÖREKOMST:
Skarpsillen är allmän längs hela den svenska
väst- och sydkusten. I Östersjön går den upp
till Ålands hav och kan även förekomma uppe
i Bottenviken. Den finns även i bl a Nordsjön.
20
REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS
Köp gärna skarpsill. Liksom för sill
och strömming är det bättre ur
resurssynpunkt att äta fisken direkt.
Undvik skarpsill fiskad med lysfiske.
Världsnaturfonden WWF
Skrubbskädda (vanlig flundra)
Platichthys flesus
Skrubbskäddan, som även kallas flundra,
håller ofta till där vattnet är bräckt.
Den finns från strandkanten och ner till cirka
100 meters djup på alla sorters mjuka bottnar, såväl sandiga som lösa och dyiga.
Skrubbskäddan är aktiv om natten och ligger nedgrävd på dagen. Den livnär sig på små
kräftdjur, havsborstmaskar och musslor.
FÖREKOMST:
Förekommer längs hela Europas kust ända
upp till Barents hav och Vita havet. Finns i
hela Östersjön och är vanlig i områden där
åar och floder mynnar ut i havet.
FÅNGSTMETODER:
Trål, ryssjor och sättgarn.
STATUS:
Skrubbskäddan är inte överfiskad, varken i
Östersjön eller på svenska västkusten.
Världsnaturfonden WWF
VISSTE DU ATT:
• De flesta skrubbskäddor är högersidiga, dvs
när de omvandlas från rundfisk till plattfisk
lägger de sig på vänster sida med högersidan
uppåt. Men upp till 30% är vänstersidiga.
• I områden där skrubbskäddan och rödspottan leker samtidigt kan arterna korsa sig med
varandra.
REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS
Köp gärna skrubbskädda. Köttet är
utmärkt! Men köp inte skrubbskädda som är så liten att den inte har
hunnit fortplanta sig. Den ska vara
över 20 cm.
21
Torsk
Gadus morhua
Torsken håller till i kalla nordliga vatten på 500–600 meters djup. De stora
oceaniska bestånden är vandringsfiskar som rör sig hundratals kilometer
mellan lekplatserna och födosöksområdena.
Längs kusterna finns lokala, mer stadigvarande bestånd. När torsken blir könsmogen är den
50–60 centimeter.
Torskfisket är Sveriges ekonomiskt mest
värdefulla fiske. Fångsterna under 1999 hade
ett försäljningsvärde på 296 miljoner kronor,
vilket motsvarade ungefär en tredjedel av det
totala värdet av det svenska fisket.
FÖREKOMST:
I alla svenska havsområden och i större delen
av norra Atlanten, från Barents hav ner till
Frankrikes västkust.
FÅNGSTMETODER:
Trål, snurrevad, sättgarn, bottengarn, linor och
ryssjor
STATUS:
De flesta torskbestånd är idag överfiskade.
Situationen i Östersjön, Kattegatt, Skagerrak
och stora delar av Nordsjön är allvarlig och
22
fisket kraftigt begränsat. Detsamma gäller för
Östersjön, framförallt öster om Bornholm.
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Köp helst inte torsk eftersom nästan
alla bestånd är överfiskade. Undvik
framför allt torsk från östra Östersjön och Nordsjön, samt småtorsk
(mindre än 45–50 cm) som inte har
hunnit fortplanta sig! Köp därför inte
heller filéer som är mindre än 30 cm.
Torsk fångas ibland med bottentrål
som har direkt negativ effekt på
vissa havsmiljöer. Fisket med
sättgarn i södra Östersjön och längs
danska kusten har höga bifångster
av tumlare. Tumlaren i Östersjön är
utrotningshotad.
Världsnaturfonden WWF
TONFISKAR
Blåfenad tonfisk
Thunnus thynnus
Den blåfenade tonfisken lever i flockar om 50–1 000 individer.
Födan består dels av fiskyngel och djurplankton, och dels av
mindre stimfiskar som sill, makrill och näbbgädda.
De största exemplaren som har fångats har
vägt över 900 kg och varit runt 5 meter långa.
Så stora tonfiskar har dock blivit alltmer sällsynta på grund av det intensiva fisket. Numera fångas sällan tonfiskar som är större än 3
meter och 300 kg.
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Köp inte blåfenad tonfisk eftersom
den är mycket överfiskad.
FÖREKOMST:
Atlanten, Medelhavet och Stilla Havet.
REKOMMENDATION: GULT LJUS
FÖR GULFENAD TONFISK OCH
FÅNGSTMETODER:
ANDRA TONFISKARTER.
Snörpvad, drivgarn, långrev och dörj.
Alla tonfiskarter utnyttjas maximalt
och några är överfiskade. I flera fall
förekommer bifångster av framförallt
delfiner, men också andra fiskarter
och sköldpaddor beroende på vilken
fiskemetod som används.
Ta om möjligt reda på vilken sorts
tonfisk som ligger i konservburken
eller i fiskdisken innan du handlar.
STATUS:
Den blåfenade tonfisken är utsatt för mycket
hårt fiske och är idag svårt överfiskad.
VISSTE DU ATT:
På många tonfiskkonserver kan man se märkningen ”dophin-safe”. Märkningen är missvisande eftersom den inte garanterar att inga
delfiner dött i samband med fisket. Bäst är
det fiske som bedrivs i östra tropiska Stilla
Havet. Där finns kontrollanter med på båtarna. Välj tonfisk därifrån, även om burkarna
inte är märkta som ”delfinsäkra”.
Världsnaturfonden WWF
23
HAJAR OCH ROCKOR
Både hajar och rockor fortplantar sig långsamt och får endast några få
ungar varje år. Det innebär att även ett begränsat fiske snabbt kan få
negativa effekter och många arter har blivit ganska sällsynta i Nordsjön.
FÖREKOMST:
STATUS:
Det finns hajar och rockor i världens alla hav.
Vissa lever i sötvatten. Ett tiotal arter förekommer utanför den svenska västkusten.
Vi vet alldeles för lite om de flesta hajar och
rockor, men landningsstatistiken för sillhaj
visar på en mycket snabb nedgång i fångsterna under senare år.
FÅNGSTMETODER:
Drivgarn, långlina. Bifångst i bottentrål och
bottensatta nät/garn. Fisket efter haj och rocka
i tropiska vatten resulterar ofta i oönskade bifångster av sköldpaddor, fåglar och marina
däggdjur.
24
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Undvik att köpa haj och rocka
eftersom de flesta arterna är
överfiskade och flera är hotade!
Världsnaturfonden WWF
Blåmusslor
Mytilus edulis
Blåmusslan lever på stenar, klippbottnar och andra fasta underlag ner
till cirka 10 meters djup, helst i kraftigt strömmande vatten.
Musslor odlas på en mängd olika sätt, bland
annat på pålar eller rep. Musslorna behöver
då inte matas utan lever på plankton som de
filtrerar ur vattnet. En blåmusselodling tar alltså upp näringsämnen ur havet, vilket är positivt.
FÖREKOMST:
Längs Atlantkusten och hela den svenska kusten, från Skagerrak ända upp i Bottenhavet.
REKOMMENDATION: GRÖNT LJUS
Köp gärna färska, repodlade
blåmusslor. De är både uthålligt
producerade och bra för miljön.
Undvik musslor som tagits upp med
bottenskrapa eftersom det skadar
havsbotten.
FÅNGSTMETODER:
Vilda blåmusslor skördas ofta med skrapor,
vilket orsakar skador på bottenmiljön och
andra djur som lever där.
Världsnaturfonden WWF
25
Havskräfta
Nephrops norvegicus
Havskräftan håller mestadels till i tunnlar och hålor som den gräver
i mjuka sedimentbottnar på 30–250 meters djup.
På natten kommer havskräftan fram för att leta
mat. För att hitta bytesdjuren använder den
luktsinnet som sitter på små borst på antennerna. Honorna lägger ägg vartannat år. En
fullvuxen hane kan mäta 24 centimeter från
panntagg till stjärtspets, honorna är något
mindre.
FÖREKOMST:
Längs hela den europeiska Atlantkusten från
Norge till Portugal, i Skagerrak och Kattegatt.
FÅNGSTMETODER:
Bottentrål och kräftburar. På senare år har fisket med kräftburar ökat och står idag för omkring femton procent av den svenska fångsten. Från miljösynpunkt är burar att föredra
eftersom man slipper trålarnas bottenskador
och bifångsterna av fisk är mindre.
26
STATUS:
Havskräftorna i norra Europa anses idag inte
vara överfiskade, men längs sydöstra Atlantkusten är den kraftigt överfiskad.
REKOMMENDATION: GULT LJUS
Havskräftorna har minskat något på
senare år och är kanske på gränsen
till överfiskade i vissa områden, men
det stora problemet är de omfattande bifångsterna i det vanliga
bottentrålfisket.
Fråga efter burfångade havskräftor
eller havskräftor fångade med trålar
som modifierats för att minska
bifångsterna.
Världsnaturfonden WWF
Krabba
Cancer pagurus
Krabban lever på steniga och klippiga bottnar från strandkanten
och ner till cirka 30 meter.
Den krabba som säljs färsk i Sverige kommer framför allt från Irland, Norge och Storbritannien. De brittiska landningarna har femdubblats sedan 1960-talet, och forskarna där
varnar nu för överfiske. För att minska risken
har man i vissa fiskeområden ökat minimistorleken på krabbor som får fångas. Det
svenska krabbfisket är än så länge mycket
blygsamt men kan eventuellt komma att öka.
FÖREKOMST:
Norska kusten, Skagerrak och Kattegatt,
Nordsjökusten, runt Gibraltar och in i Medelhavet.
Världsnaturfonden WWF
FÅNGSTMETODER:
Burar, nät och som bifångst i trål.
STATUS:
Bestånden är dåligt kända.
REKOMMENDATION: GULT LJUS
Försiktighetsprincipen förespråkar
att vi går försiktigt fram då osäkerheten är stor.
Fråga efter burfångad krabba.
27
Nordhavsräka
Pandalus borealis
Nordhavsräkan lever på mjuka sedimentbottnar på 50–500 meters
djup. Räkorna parar sig på hösten och honan bär de befruktade äggen
– rommen – mellan benen hela vintern.
En fullvuxen nordhavsräka kan bli 16–17 centimeter lång.
FÖREKOMST:
I Nordsjön, Barents hav, Island, Grönland,
Newfoundland samt norra Stilla Havet. I
svenska vatten främst i de djupare delarna av
Skagerrak.
FÅNGSTMETODER:
Bottentrål. Bottentrålarna kan skada bottnarna och bottenlevande organismer, exempelvis koraller. Bifångsterna är ofta höga, men
det finns idag fiskeredskap som sorterar bort
större delen av bifångsterna.
REKOMMENDATION: GULT LJUS
Nordhavsräkan är inte överfiskad.
Men räkfisket medför ofta höga
bifångster och kan orsaka trålskador på bottnarna. Köp gärna
norska nordhavsräkor eftersom
deras fiskeregler kräver användning
av trålar som minimerar bifångsterna. Köp också gärna räkor från
Kosterfjorden, eftersom de är
fiskade med särskild hänsyn till den
unika havsmiljön där!
STATUS:
Bestånden av nordhavsräka i Nordsjön anses
relativt stabila.
28
Världsnaturfonden WWF
Se upp med tropiska räkor!
Ett flertal storväxta, tropiska räkarter finns på den svenska marknaden.
I handeln och på restauranger går de under namn som scampi, tigerräkor,
kungsräkor och jätteräkor.
Det finns både vildfångade och odlade tropiska räkor, men bägge är förknippade med
miljöproblem. Vildfångade räkor fiskas med
trål, vilket skadar bottnar, koraller och andra
bottenlevande organismer. Bifångsterna av
havssköldpaddor och andra djur är också
höga.
Räkodlingarna anses av många utgöra ett
av de största hoten mot mangroveskogarna
och andra känsliga kustmiljöer. Mangroveskogar huggs ned för att ge plats för odlingarna.
Ofta sker exploateringen med ett mycket kortsiktigt ekonomiskt perspektiv och helt utan
hänsyn till miljön. Både märkningen av de tropiska räkorna och informationen om hur de
är producerade är ofta bristfällig eller obefintlig. Vissa produkter är dock märkta både med
Världsnaturfonden WWF
det vetenskapliga namnet på arten och med
ursprungsland.
På flera håll arbetar man nu med att utveckla kriterier för miljömärkta tropiska räkor.
REKOMMENDATION: RÖTT LJUS
Köp helst inte tropiska räkor. Ta
reda på om räkorna är odlade eller
fiskade och varifrån de kommer.
Fråga istället efter ”amaebi”
(japanska för söt räka) – okokta,
stora nordhavsräkor som kan
användas istället för tropiska
jätteräkor.
29
Detta gör Världsnaturfonden WWF
Världsnaturfonden WWF är med sina närmare fem miljoner
supportrar en av världens ledande naturvårdsorganisationer.
WWF är helt oberoende och arbetar med att:
• Bevara den biologiska mångfalden på alla nivåer, såväl
naturtyper som arter och genetisk variation
• Verka för att naturresurserna används på ett uthålligt sätt
• Bekämpa föroreningar i luft, vatten och mark
WWF bedriver ett aktivt naturvårdsarbete i fält med räddningsprojekt och forskning. Vi arbetar också i maktens
korridorer och vid de internationella förhandlingsborden.
WWF arbetar idag i närmare 100 länder och våra naturvårdsprojekt finansieras till största delen med bidrag från
allmänheten.
Världsnaturfonden arbetar för livet!
ArtDatabanken:
www.artdata.slu.se
Fiskbranschens Riksförbund:
www.fiskbranschen.se
Fiskeriverket:
www.fiskeriverket.se
Konsumentverket:
www.konsumentverket.se
KRAV – Kontrollföreningen
för ekologisk odling:
www.krav.se
Livsmedelsverket:
www.slv.se
Marine Conservation Society
Good Fish Guide:
www.mcsuk.org
Marine Stewardship Council:
www.msc.org
Svensk Fisk:
www.svenskfisk.se
Tack …
till Konsumentverket och Jordbruksdepartementet som
har bidragit med finansiering och på så sätt gjort arbetet
möjligt! Ett speciellt tack till Jannica Stridh som arbetat
fram grundmaterialet och ett tack också till alla som har
varit med och faktagranskat texten!
Världsnaturfonden WWF:
www.wwf.se
Om du vill läsa mer om
delfinsäker tonfisk, gå till:
www.earthisland.org.
En utförligare version av denna broschyr finns att ladda ner
från Världsnaturfondens hemsida: www.wwf.se
Broschyren kan beställas från
Världsnaturfondens kansli, adress:
Världsnaturfonden WWF
Ulriksdals Slott
170 81 Solna
Tel: 08-624 74 00 E-post: [email protected]
Odelius New Media #1858 Foto: Albert Håkansson/Ballaleica bilder, Per Magnus Persson/Johnér Bildbyrå, Pär Eliasson, Beatrice Lundberg/Pressens bild, Husmo-foto/Megapix.
Minst 17,5 % av fibern i den här broschyren kommer från ansvarsfullt skötta skogar enligt Forest Stewardship Council’s (FSC) regler.
50 % av fibern kommer från returpapper.
Papper: FSC-Reprint, Dalum Papir A/S, SW-COC-625
Tryck: Color Print, Borlänge, SW-COC-495