technology - Deltawerken

WATER
NATURE
PEOPLE
TECHNOLOGY
Language: Swedish
Copyright Stichting Deltawerken Online 2009
1. Holland och vatten
www.deltaworks.org
1. Holland och vatten
Vatten har alltid spelat en central roll i Nederländsk historia. Å ena sidan förde det med sig rikedom
till Nederländerna genom handel och fiske, å andra sidan förde det med sig stora förluster genom
de många översvämningarna. Idag är vatten viktigt för Nederländerna. Ur ett geografiskt perspektiv
är Nederländerna lokaliserade vid en väldigt fördelaktig position intill havet och i deltat (vilket är en
triangulär sektion av land vid mynningen av en flod) till fyra stora floder. Den holländska landytan har
nästan fördubblats genom flera sekel av dränering av sjöar och delar av havet för att bereda mark
för jordbruk, vilket skapat så kallade polders. Som ett resultat av denna landutvinning ligger nästan
40 procent av marken under havsytan. Dessa områden innefattar stora delar av de högbefolkade
och ekonomiskt viktiga västra delarna av landet, med städer såsom Amsterdam och Rotterdam.
För att hålla dessa områden torra pumpas överflödigt vatten kontinuerligt ut ur dem. På det här
sättet skyddas Nederländerna från översvämningar genom en kombination av vallar, dyner, dammar och barriärer. Efter den senaste stora översvämningen, vilken inträffade 1953, bestämde
man sig för att bygga Deltaverken. Detta är ett av de största vattenhanteringsprojekten som byggts i världen.
1
2. Nordsjööversvämningen 1953
www.deltaworks.org
2. Nordsjööversvämningen 1953
Kombinationen av en springflod och den
tillhörande nordvästra stormen på Nordsjön ledde till en allvarlig naturkatastrof
vilken påverkade England, Belgien och
Nederländerna på natten av den första
februari 1953. Sammanlagt dog 2167
människor, av vilka 1835 kom från Nederländerna. Denna katastrof har haft en
stor inverkan på hur Nederländerna
försvarar sig mot havet idag, och i
framtiden.
2.1 Tillflyktsorter, vallar och polders
Förr i tiden inträffade översvämningar mycket oftare i Nederländerna. Vid dessa dog ibland tusentals människor.
För att försvara sig från havet började folk bygga tillflyktsorter; de så kallade ’vlietbergen’ eller
’terpen’-högarna. När storleken på dessa högar började växa byggdes små byar längst upp på
kullar. För att sammanlänka dessa byar byggde folk små vallar mellan dem, genom vilka poldrarna
uppkom. På grund av konstruktionen av vallar och genom väderkvarnar som höll poldrarna torra,
växte sig Nederländerna större bit för bit.
2.2 Försvagade vallar
Det blev tydligt att vallarna inte var höga nog att hålla ute höga vattennivåer redan åren innan
1953 års Nordsjööversvämning. Den sammanlagda längden av alla vallar var för lång och de
hade försvagats av misskötsel och genom skador orsakade under Andra Världskriget. En plan
för strukturell förbättring av vallarna och en förkortning av kustlinjen kom mödosamt igång och
därför genomfördes i själva verket endast några få mindre projekt. Vid slutet av januari 1953 presenterade Deltakommissionen den första rapporten som dokumenterade planerna för att koppla bort de större sjöarmarna som skydd
mot havet. Dock hände det oundvikliga bara några dagar senare.
2.3 Klimatologisk orsak till ’watersnoodramp’
Det undermåliga skicket av många av vallarna i deltaområdet blev
smärtsamt uppenbart morgonen den första februari. Den 30:e januari
uppstod ett stormfält med ett enormt lågtryck bakom sig söder om Island.
Det rörde sig från nordväst i riktning mot Holland och drev framför sig
stora mängder vatten i riktning mot Calais sundet. Denna trånga passage fungerade som en tratt och vattnet fick mer och mer fart. Flodvågen blev värre och ökade i styrka genom påverkan av en orkan utanför
Skottland. På vissa platser i Nederländerna strömmade vattnet redan
över vallarna. På natten av den 31:a januari blev stormen starkare
över Nordsjön och kustområdena utsattes för vindhastigheter av
styrka 10. Dessutom förenades stormen med springfloden, vilket under påverkan av solen och månens position gjorde att vattnet kom
2
2. Nordsjööversvämningen 1953
www.deltaworks.org
mycket högre än det vanligtvis gjorde.
Det högsta vattenståndet nåddes kl. 03:24 den morgonen: 4,55 meter över måttet Normaal Amsterdams Peil (N.A.P). Vallarna var inte designade att stå emot så höga nivåer och de första vallarna gav
vika innan den högsta nivån nåddes. Sammanlagt förstördes 89 vallar.
2.4 Havets förödande kraft
Många vaknade skrämda av vattnet den natten. Hus kollapsade av kraften från det strömmande
vattnet och den härjande stormen. Hur allvarlig situationen var i de drabbade områdena var ännu
inte uppenbar utifrån. Situationen blev värre när en andra flodvåg träffade kusten senare på eftermiddagen den första februari. Denna flodvåg tog flest liv. Eftersom de flesta av vallarna redan var
förstörda höjdes vattennivån till en ännu högre nivå i poldern. Många av husen som hade klarat
sig undan den första flodvågen kollapsades av den andra. För många kom hjälpen för sent.
2.5 Undsättning
På grund av de översvämmade transportnäten tog det lång tid innan räddningsoperationerna
kunde inledas. Hur allvarlig situationen var blev tydligt först på måndagen den andra februari.
Invånare från de påverkade områdena evakuerades och varor och sandsäckar släpptes ned
med flygplan. Ett stort hjälpprogram inleddes snabbt, både inifrån och långt utifrån Nederländerna.
2.6 Återbyggnad av de påverkade områdena
Minister Drees meddelade den 4e februari 1953 i regeringens andra kammare att återbyggnaden
av vallarna skulle få högsta prioritet. Dessutom startade regeringen Deltakommissionen, ledd av
generaldirektören för Departementet för vattenvägar och allmänna verk, herr Maris. Under tiden
arbetade volontärer och fördämningsarbetare hårt med att stänga hålen i vallarna så effektivt som
möjligt. Där hålen var för stora stängdes de med sammanfogade stenkistor. Område deklarerades
officiellt vara torrt igen vid slutet av
1953.
3
2. Nordsjööversvämningen 1953
www.deltaworks.org
Vattnets konsekvenser
var katastrofala.
• 1835 människor dog som ett resultat av katastrofen • 200 000 boskap drunknade •
• 200 000 hektar land översvämmades • 3000 hus och 300 jordbruk förstördes • 40000 hus
och 3 000 jordbruk skadades • 72 000 människor evakuerades • 91 km vallar skadades kraftigt
i Zuid-Holland med hål minst 1 km stora • 10 km vallar skadades kraftigt i Nood-Brabant • 38 km
vallar skadades kraftigt i Zeeland med hål minst 3,5 km stora •
4
3. Deltaverken
www.deltaworks.org
3. Deltaverken
3.1 Deltakommissionen
Deltakommissionen inrättades tjugo dagar efter Nordsjööversvämningen, den 21:a februari 1953.
Denna kommission gav råd om hur man kunde höja säkerheten. Hur säkert området än skulle kunna ha blivit var man tvungna att hålla inloppen Nieuwe Waterweg och Westerschelde öppna utav
ekonomisk hänsyn till Rotterdam och Antwerpens hamnar. Deltakommissionen gav till sist fem
rådslut den 18:e oktober 1955 vilka resulterade i Deltaplanen. Planen skulle genomföras under 25
år till en uppskattad kostnad av mellan 1,5 till 2 miljarder Nederländska gulden (ungefär 680 till 900
miljoner euro). För att försäkra sig om att bygget av dammarna gjordes med hög kvalitet, stiftades
Deltalagen 1959. Dock kunde de olika delarna av Deltaplanen inte slutföras samtidigt. Departementet för vattenvägar och allmänna verk valde därför en logisk ordning: från smått till stort och
från simpelt till komplicerat. Departementet för vattenvägar och allmänna verk tog också hänsyn
till att skydd från stormfloder skulle upprättas så snabbt som möjligt.
Maeslantkering
Hollandse IJssel
Kering
Hartelkering
Haringvlietdam
Volkerakdam
Brouwersdam
Grevelingendam
Oosterschelde Kering
Philipsdam
Zeelandbrug
Veersegatdam
Zandkreekdam
Oesterdam
Bathse Spuisluis
5
3. Deltaverken
www.deltaworks.org
3.2 Dammarna
3.2.1 Stenkistor
Att bygga dammar i ravinerna var extremt problematiskt
på grund av vattenflödets höga hastighet. Sanden och
stenarna som skulle forma dammen sköljdes bort. Därför
var man tvungen att använda sig av en ny teknik: Phoenix enhetsstenkistor. Dessa är prefabricerade ihåliga
betonglådor, vilka kunde placeras precis intill varandra
i vattenravinen. På det här sättet kunde de grupperas
ihop och bilda en damm. Vid transporten till ravinen
blockerades stenkistan temporärt med träplankor. Vid
ankomsten till dess destination sänktes stenkistorna
ner under vattnet och träplankorna togs bort. På det
här sättet radades alla stenkistorna upp en i taget bredvid varandra, och blev en del av de permanenta verken.
Inledningsvis hade dammen en öppen disposition vilken tillät ebb- och tidvattnet att nästan obehindrat flöda
fram och tillbaka genom de ihåliga stenkistorna. När de
väl var på plats fylldes stenkistorna med sand och grus.
Stenkistorna tätpackades sedan med ännu mer sten och
sand och därefter stängdes luckorna. Genom att släppa
ner reglarna stängdes sjöarmen på en gång och dammen
kunde slutföras. Veersegatdam och delar av Grevelingendam, Volkerakdam och Brouwersdam slutfördes med den
här tekniken.
6
3. Deltaverken
www.deltaworks.org
3.2.2 Linbana
För vissa delar av dammarna visade det sig att stenkistorna inte var den bästa metoden för att
stänga ravinen. Därför användes en revolutionerande teknik. Via en linbana dumpades stora betongblock som vardera vägde ungefär 2,5 ton i vattnet. En gondol togs fram som kunde bära 15 ton
material. Med hjälp av gripklor kunde betongblocken hängas under kabinen. Efter att ha dumpat de
stora betongblocken i havet fylldes dammen upp med sand så att inget vatten kunde flöda igenom
längre. Den här tekniken användes till Grevelingendam, Haringvlietdam och Brouwersdam.
3.3 Från salt till sött
Där havsvattnet först strömmade upp och ner obehindrat var det nu innestängt bakom dammarna.
Tidvattnet försvann och saltvattnet blev sött. Detta hade enorma konsekvenser på naturen. Saltvat-
skypictures.nl
tensfisk och – växter dog och fåglar flyttade. Vissa delar av landet som konstant hade varit översvämmade var nu torra. Andra delar som normalt torkade ut vid ebb var nu konstant under vatten.
3.4. Oosterscheldedam blir en ’kering’
Från början planerade man att fördämma Oosterschelde. Vattnet som redan var bakom dammen
kunde sakta omvandlas till sötvatten. På grund av det växte ett motstånd mot detta intrång. Den
unika saltvattensmiljön i Oosterschelde skulle bli offer till de extra insatta säkerhetsreglerna. År
1976 kom man på ett alternativ: Oosterscheldedammen skulle bli en barriär vars dörrar endast
skulle stängas under extrema väderförhållanden. På det här sättet skulle den unika saltvattensmiljön, mussel- och ostronodlingarna och tidvattnets verkningar vara naturliga även i fortsättningen.
Stormflodsbarriären med en total längd av 3 km skulle komma att bestå av 65 prefabricerade be-
7
3. Deltaverken
www.deltaworks.org
tongpelare, bland vilka 62 stålluckor skulle installeras. Marken på vilken barriären ursprungligen
skulle placeras var för svag. För att stärka marken genomfördes flera operationer, som exempelvis
att grusfyllda syntetiska mattor lades ut vid de områden där barriären skulle stängas. Pelarna var
de viktigaste elementen av dammen. Varje pelare är mellan 30,25 och 38,75 meter hög och väger
18000 ton. Utplaceringen av pelarna var ett precisionsarbete och kunde endast genomföras när
strömmarna var så små som möjligt, vilket är då tidvattnet vänder. Pelarna höjdes med de delar på
vilka portarna sedermera skulle konstrueras. I slutändan blev Oosterscheldekering den största barriären i världen. Kostnaden för en barriär var betydligt högre än för en damm: 2,5 miljarder euros
behövdes för att slutföra barriären. Oosterscheldekering fick en högtidlig invigning av drottning
Beatrix den 4:e oktober 1986.
3.5 A Maeslantkering
I början trodde man att Deltaverken var slutförda med färdigställandet av Oosterscheldekering. Dock skulle inte förbättringarna av vallarna längs med Nieuwe Waterweg skydda det omkringliggande området tillräckligt väl, inklusive Rotterdam. Därför organiserade Ministeriet för
vattenvägar och allmänna verk en
tävling för konstruktionen av en
stormflodsbarriär. Denna barriär
skulle placeras i Nieuwe Waterweg.
Eftersom detta vattendrag är den huvudsakliga rutten in till Rotterdams
hamn kunde barriären inte tillåtas att
blockera denna och endast i exceptionella fall skulle barriären kunna
stängas. Den vinnande designen
bestod av två böjda ståldörrar som
skulle vara sänkta under vattnet på
en tröskel. Maeslandkering är den
enda stormflodsbarriären i världen
med så stora rörliga delar; stormflodsbarriärdörrarna är båda 240
meter långa. Vid normala väderförhållanden är båda dörrarna helt
öppna, undangömda i en hamnanläggning längsmed vattnet. Detta
ger skepp tillgång till Rotterdams
hamn utan att störas. Vid stormfloder kommer stomflodsbarriärdörrarna att stängas. Den runda
formen på dörrarna ser till att de kan stå emot vattnets kraft under stormen. Lördagen den 10:e
maj 1997 ägde den officiella invigningen av stormflodsbarriären Nieuwe Waterweg vid Hoek van
Holland rum. Tack vare denna stormflodsbarriär skyddas en miljon människor från havet.
3.6 Betydelsen av Deltaverken
Genom invigningen av Maeslantkering var Deltaverken till sist fullbordade. Det enorma projektet
kom dock att kosta mer än de beräknade 680-900 miljonerna euros. Allt som allt kostade Deltaverken nästan 5 miljarder euros. Förutom minskningen av den totala längden av sjöavledande
vallar med 700 km har Deltaverken flera andra fördelar. Till att börja med så är färskvattentillgången
till jordbruket mycket bättre reglerat. Dessutom har den sammanlagda vattenvården inom Deltaområdet förbättrats. Installationen av Deltaverken har varit gynnsam för mobiliteten och de inrikes
vattendragen. Slutligen har Deltaverken påverkat framsteg inom fälten ekonomi, rekreation och
8
3. Deltaverken
www.deltaworks.org
natur. Somliga naturområden blev oersättligt påverkade men på andra platser har naturvärden
skapats eller bibehållits. Deltaverken är en global modell för teknologisk utveckling där säkerheten
för människor och naturen spelar den centrala rollen. Genom arbetet har Nederländerna vidgat sin
syn på säkerhet och vatten. Deltaverken utgör en unik kompromiss mellan säkerhet, ekonomi, rekreation och natur.
Det lyckade genomförandet av Deltaverken innebär ändå inte en tillbakagång kring omtanken för
vattenvård i Nederländerna. Nederländerna står inför nya utmaningar. Klimatförändringar fordrar
en fundamental reflektion över en permanent beboelig design av Nederländerna för framtida
generationer. Dessutom påtvingar land som blir bräckt, landsänkning och krav på vattenkvalitet
och ekologi nya behandlingar. För att ansvarsfullt ta hand om dessa utmaningar kommer Nederländerna i framtiden investera i ett hållbart deltasystem, satt mot socialt acceptabla utgifter.
9
4. Ny vattenhantering i Nederländerna
www.deltaworks.org
4.Ny vattenhantering i
Nederländerna
I Nederländerna är hanteringen av vatten en kontinuerlig kamp
som har format landets kultur och sättet vilket Nederländarna upplever världen omkring sig. Som ett resultat av detta har Nederländarna vänt hotet av att leva i en komplex deltaregion till en
serie av möjligheter, konstant nyskapande för att producera nya
lösningar och produkter som bidrar till Nederländsk Deltateknologi. Nederländsk Deltateknologi är den Nederländska integrerade inriktningen som tillåter boende i deltaområden. Vid
sidan av de traditionella, kärndisciplinerna vattenhantering
och hydraulisk ingenjörskonst, innefattar det många expertisområden såsom spatial planering och ekologi vilka adderar
upp till innovativa lösningar.
Vår erfarenhet
Nederländerna är inte enbart ett platt låglänt land. En avsevärd
del av det har återtagits från havet! Om det inte fanns några
vallar, dyner eller stormflodsbarriärer skulle 66 % av landet, inklusive städer som Amsterdam, Haag och Rotterdam regelbundet
svämmas över. Dessutom skulle dessa översvämningar förstöra
de mest höginkomstbringande områdena, vilka står för 70 % av
landets BNP.
Nederländerna är även ett land med en hög invånardensitet (465
människor per kvadratkilometer). Detta, kombinerat med en ekonomi som till stor del är relaterar till transport, navigation och hamnar, resulterar i tryck på utrymme och miljö som noggrant måste
hanteras. För att göra detta planerar Nederländarna genom att
involvera relevanta andelsinnehavare för att formge hållbara
ingenjörslösningar och ’smarta’ infrastrukturer för komplexa
miljöer.
Vår utmaning
Nederländerna utmanas av två konsekvenser av klimatförändring: höjning av havsytan och förändrade regnmönster. Den
sista resulterar i mer frekventa och kraftigare nederbörder, liksom lokala perioder av torka och väta. Liksom många andra
deltaregioner är även Nederländerna känsliga för landsjunkning. Dock är inte miljöutmaningar de enda problem som deltaregioner har framför sig. Ett ansenligt tryck utövas även av befolkningstillväxt och det medföljande behovet av plats och resurser
såsom dricksvatten. Nederländarna kommer att fortsätta bo i sitt
delta under kommande sekler och därmed fortsätta producera innovativa lösningar för att möta deltarelaterade utmaningar.
10
4. Ny vattenhantering i Nederländerna
www.deltaworks.org
Vår infallsvinkel
För att göra det lättare att ta itu med problemen de står inför förlitar sig Nederländerna på en högt
utvecklad institutionell miljö och detaljerade planer för hållbar vattenhantering. När man utvecklar
lämpliga medel börjar Nederländarna med att försäkra sig om att de fullständigt förstår vattensystemet
de har att göra med. Nederländarna är världsledande när det gäller kunskap om hydraulik, landsänkning, saltvattens intrång, och akvatiskekologi. Och de inser vikten av att integrera denna förståelse av
naturliga system med försök att ta upp de socioekonomiska aspekterna av system i stor skala (i flodintagsområden) och i mindre skala (i stadsområden).
Vårt agerande
Många projekt genomförs just nu i Nederländerna för att trygga mer ’Rum för vatten’. Till exempel var
riktlinjen fram till nyligen att höja toppnivån på vallarna för att bevara den nödvändiga nivån av översvämningsskydd. Denna sekellånga doktrin övergavs år 2000 för att ersättas med ’Rum för floden’. I
den nya doktrinen breddas floderna genom att placera vallarna längre från floden, eller genom att
sänka flodens förland. Man ser till att inte påverka värdefulla aspekter hos landskap, natur och
kulturhistoria. Inriktningen siktar på en balans mellan nuvarande och förutsägbara framtida platsbehov, samtidigt som man håller ett öga öppet för varje möjlighet att förbättra säkerheten så väl
som den övergripande landskapsarkitekturen och förbättring av den allmänna miljösituationen.
Vår vision
För att behandla framtidens utmaningar ansvarsfullt kommer Nederländerna fortsätta med utvecklingen av innovativa planer, produkter och tjänster som gynnar situationen i Nederländerna.
Dessa skall även kunna vara till internationell nytta. Vi kommer att påskynda innovationscykeln
genom ett bättre samarbete mellan myndigheter, kunskapsinstitutioner, marknadskrafter och sociala
organisationer för att sammanföra olika utvärderingsfälts expertis. I detta ögonblick är alla dess intressanta utvecklingsprojekt synliga, som riskbaserade designlösningar, innovativa vall och vallförstärknings- och vallinspektionstekniker, översvämningsvarningssystem, och expertis inom multipel landanvändning. Nederländerna är ett pilotprojekt för innovativa deltalösningar som möjliggör deltaliv.
11
5. Information
www.deltaworks.org
Information about this initiative
“Deltawerken Online - International Summaries” is an initiative of the Delta Works Online
Foundation. It is our aim to translate the summaries into as many languages as possible
to enable people to print, share and read information about the Delta Works and water
management in the Netherlands in their own language.
A team of students and professionals worked in close collaboration with many volunteers to prepare the various translations, create the pdf-documents and integrate the
translations into the website.
More language versions needed!
Translations of the summaries are submitted, corrected and maintained through the
use of a Wiki. For the latest developments you can visit our wiki at:
http://www.deltaworks.org/wiki/
We encourage each and every person to submit a translation of our text into their own
language through the wiki! We will make sure your text is incorporated into the pdfs and
website!
Donate to, Support and Sponsor Us!
This project is made possible thanks to the contribution of our sponsors the Netherlands
Water Partnership as well as Waterland.Net. We welcome you to join them and become
one of our donors and/or sponsors! Please check the following link to see the different
possibilities: http://www.deltaworks.org/support/
Jobs
Occasionally we have job opportunities on a paid and voluntary basis. Please have a
look at the following website for our most recent listing:
http://www.deltaworks.org/jobs
Creative Commons - Some Rights Reserved
This work is licensed under the Creative Commons Attribution-Noncommercial-No Derivative Works 3.0
Netherlands License. To view a copy of this license, visit this link or send a letter to Creative Commons, 171
Second Street, Suite 300, San Francisco, California, 94105, USA.
Disclaimer
Despite all the care devoted to the editing of the text, neither the volunteers, editors nor the Delta Works
Online Foundation, can accept any liability for any damage which could arise as a result of any error in
this publication.
11