Kol- och stålgemenskapen

Europeiska unionen:
500 miljoner människor – 28 länder
Länk
EU-länder
Kandidatländer
24 officiella språk
EU:s befolkning i internationell jämförelse
Befolkning i miljoner invånare
1339
500
307
EU
Kina
128
142
Japan
Ryssland
USA
EU:s yta i internationell jämförelse
Yta i 1 000 km²
16 889
9 327
9 159
4 234
365
EU
Kina
Japan
Ryssland
USA
Hur rikt är EU jämfört med övriga världen?
38 700
27 800
25 100
12 508
9 819
12 200
4 400
3 329
1 326
EU
Kina
468
Japan
Ryssland
USA
Ekonomins storlek: BNP i miljarder euro (2008)
EU
Kina
Japan
Ryssland
USA
Välstånd per person: BNP per person (2008)
131
3
0,3
Luxemburg
Malta
20
Slovenien
9
30
Belgien
Cypern
34
43
Nederländerna
Danmark
43
Estland
62
Lettland
49
63
Litauen
Slovakien
68
Irland
83
Österrike
77
92
Portugal
Tjeckien
93
Ungern
Bulgarien
111
230
Rumänien
Grekland
244
Storbritannien
Italien
Finland
Polen
Tyskland
Sverige
Spanien
Frankrie
295
305
313
357
410
506
544
Hur stora är EU-länderna?
Yta i 1 000 km²
Kroatien
57
10,8
Belgien
9,3
8,4
Sverige
Österrike
5,4
5,3
4,5
3,3
2,3
2,0
1,3
0,8
0,5
0,4
Finland
Irland
Litauen
Lettland
Slovenien
Estland
Cypern
Luxemburg
Malta
5,5
Slovakien
Danmark
7,6
10,0
Ungern
Bulgarien
10,5
Tjeckien
10,6
11,3
Portugal
21,5
16,5
Grekland
Nederländerna
Rumänien
Polen
Spanien
Italien
Storbritannien
Frankrike
Tyskland
38,1
45,8
60,1
61,6
64,4
82,1
Hur många människor bor det i EU?
Befolkning i miljoner invånare (2009),
sammanlagt 500 miljoner
Kroatien 4,3
Bulgarien
Rumänien
Lettland
Polen
72 68 63
Litauen
Ungern
Estland
76 76
Slovakien
Portugal
80
Malta
Tjeckien
Slovenien
Grekland
103 101 100
Cypern
EU
Italien
118 117
116 115
114 107
Spanien
Frankrike
Belgien
Finland
Tyskland
Storbritannien
135 123 122
Danmark
Sverige
Österrike
Nederländerna
Irland
Luxemburg
BNP per invånare – hur är välståndet
fördelat?
BNP per invånare (2008)
Index där EU-genomsnittet är 100
271
137
95 94
91
61 58
56
46 40
Bakgrunden till EU
Fransk-tyska
motsättningar
Fransk- Tyska kriget 1870-1871
 Fransk–tyska kriget (fransk–preussiska kriget) var ett krig
som utkämpades 1870–1871 mellan å ena sidan
Frankrike och å andra sidan det av Preussen ledda
Nordtyska förbundet samt Baden, Bayern, Hessen och
Württemberg.
 Krigsförlusten orsakade en fransk revanschism som inte
kan förbises när det gäller orsakerna till första
världskrigets utbrott.
Resultat
 Frankrike förlorade Alsace-Lorraine
 Tyska kejsardömet utropades i Versailles
 Tysklands enande
 Frankrike revanschsuget
Det första världskriget 1914-1918
 Tyskland förlorade bl. a.
Elsass-Lothringen
 Freden i Versailles
 Tyskland förödmjukat och revanschsuget
Det andra världskriget 1939-1945
 Tysk ockupation av Frankrike
 Resultatet av kriget i Europa:
Tyskland delades
Östra Europa ockuperades av
Sovjetunionen.
 ”Järnridån”
Efter 1945
Mål :Fred och ekonomiskt välstånd i Europa
1950 Schumanplanen
1952 Kol- och stålgemenskapen
Frankrike, Västtyskland, Italien, Belgien,
Nederländerna, Luxemburg (”De inre sex”)
Schumanplanen var ett förslag som Robert Schuman,
dåvarande utrikesminister i Frankrike, presenterade den 9 maj
1950, senare kallat Europadagen.
Deklarationen handlade om hur kol- och stålindustrin i
Frankrike kunde samarbeta med den i Västtyskland genom
gemensam kontroll och gradvis öppna upp för ett federalt
Europa.
Eftersom kol- och stålindustrin är krigsindustrins bas skulle den
gemensamma kontrollen av dessa industrier säkra den framtida
freden i Europa. Organisationen skulle vara öppen för andra
stater också. Hans förslag blev verklighet år 1951 då Belgien,
Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland
undertecknade fördraget om upprättandet av Europeiska koloch stålgemenskapen.
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), var en
samarbetsorganisation mellan ursprungligen sex länder i
västra Europa. Det var den första organisationen som
byggde på överstatlighet.
EKSG:s främsta syfte var att bidra till ekonomins utveckling,
utvecklingen av sysselsättningen och förbättrandet av
medborgarnas levnadsstandard.
Handeln mellan medlemsstaterna ökade kraftigt, exempelvis
tiofaldigades handeln med kol, vilket medlemsstaterna
tjänade ekonomiskt på eftersom de då kunde importera
mindre mängd resurser från USA.
Romfördragen
 Signerades den 25 mars 1957 i Rom, av Belgien,
Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och
Tyskland
 Euratom : Syftet med inrättandet av Euratom var
dels att minska beroendet av kol och olja, dels att
göra kärnkraften säkrare genom ökat internationellt
utbyte av teknologi.
 EEG- fördraget :Fördraget hette ursprungligen
fördraget om upprättandet av Europeiska
ekonomiska gemenskapen
1960 EFTA: ”De yttre sju”
 Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Österrike,
Storbritannien, Portugal
 (senare Finland, Island, Liechtenstein)
 Europeiska frihandelssammanslutningen (engelska: European
Free Trade Association, EFTA, är en europeisk
frihandelsorganisation grundad 1960 av Danmark, Norge,
Portugal, Schweiz, Storbritannien, Sverige och Österrike.
Syftet med Eftasamarbetet var att skapa fri handel för
industriprodukter mellan länderna. EFTA kallades under 60talet ofta för "Outer seven", de västeuropeiska länder som inte
tillhörde "Inner six", det sistnämnda då syftandes på
medlemsländerna av EEC, sedermera känt som EG och
slutligen EU.

1987 Enhetsakten
 Den inre marknaden
 Mer överstatlighet
 Enhetsakten möjliggjorde att fler beslut kunde
tas med kvalificerad majoritet istället för med
enhällighet. Denna reform var viktig för
etablerandet av den fria rörligheten för varor,
personer, tjänster och kapital inom
gemenskaperna.
Överstatlighet
-Överstatlighet innebär att ett antal stater frivilligt eller
ofrivilligt väljer att delegera beslutskompetens till en
internationell organisation som fattar beslut som är
gällande för medlemsstaterna.
-För att man skall kunna tala om överstatlighet krävs det
att:
-Det ska vara möjligt att fatta beslut även om inte alla
medlemsstater är överens
-Besluten skall vara rättsligt bindande för medlemsstaterna
-Det skall finnas maktmedel att driva igenom besluten,
oavsett om en enskild medlemsstats regering är för eller
emot
1993 Maastricht fördraget
-EU bildas
Många nya områden ex:
-Utrikespolitik
-Asylpolitik
-Polisiära frågor
2009 Lissabonfördraget
 Polis- och straffrättsliga frågor överstatliga
 Nya beslutsregler i ministerrådet
 Hög representant för utrikes och säkerhetsfrågor.




”utrikesminister”
Fast ordförande i Europeiska rådet
Utökat antal i parlamentet platser i Parlamentet
Medborgarinitiativ
Nationella parlamenten viss ökad roll
 (Av medlemsstaterna höll Irland en folkomröstning om fördraget, eftersom detta
krävdes enligt landets egen konstitution. Den 12 juni 2008 röstade en majoritet på 53
% mot fördraget. Den 2 oktober 2009 röstade irländarna i en andra folkomröstning
efter att ha erhållit vissa garantier från Europeiska rådet. Denna gång röstade en
majoritet på 67 % för fördraget. Efter en utdragen ratifikationsprocess kunde fördraget
slutligen träda i kraft den 1 december 2009, elva månader efter det ursprungliga
måldatumet.)
Lissabonfördraget - Wikipedia
EU:s transportpolitik
 Länk till EU:s officiella portal
 /Välj svenska
 /Politik och verksamhet, politikområden
 /Transport och resor / transport