REFORMFÖRDRAGET
– KÄRNAN I EU
FOTO: HENRIK MONTGOMERY / SCANPIX
fter långa diskussioner och förhandlingar
har eu-länderna enats om Reformfördraget – ett paket med tydliga regler för hur
Europeiska unionen ska fungera i framtiden.
Det nya fördraget har en rad fördelar: eu kan
ta emot fler medlemmar och jobba effektivare
än idag. Samtidigt fördjupas demokratin och
öppenheten i samarbetet och unionen får ett
tydligare fokus på dig som medborgare.
Med det nya fördraget på plats blir eu ett
bättre verktyg för att lösa problem som vi delar
med andra länder i Europa. Arbetet mot klimatförändringar och att skapa förutsättningar för
jobb och tillväxt i Europa är viktiga utmaningar
där e u ska agera. Dessutom behöver vi jobba tillsammans för att hitta lösningar på migrationsfrågor, driva en effektivare utrikespolitik och ta gemensamma krafttag mot den gränsöverskridande
brottsligheten. För att göra det möjligt behövs en
stark kärna i eu-samarbetet, där reformfördraget
lägger fast spelreglerna och där Sverige spelar en
ledande roll. – Cecilia Malmström, EU-minister
Ett nytt fördrag för EU.
I oktober 2007 enades
eu-ländernas stats- och regeringschefer slutligt
om hur det nya reformfördraget ska se ut, med
tydliga regler och bestämmelser för hur Europeiska unionen ska fungera i framtiden. Reformfördraget innehåller en rad viktiga nyheter för
att eu ska kunna arbeta effektivare och samtidigt
bli modernare, mer demokratiskt och tydligare
för medborgarna.
fördraget i folkomröstningar. Därför har
formen och mindre delar i texten förändrats.
Sveriges och de flesta eu-ländernas inställning
har hela tiden varit att behålla så mycket som
möjligt av innehållet i det konstitutionella
fördraget. Den viktigaste skillnaden är att
reformfördraget ändrar i det regelverk som
redan finns idag, medan det konstitutionella
fördraget var tänkt att ersätta alla tidigare
fördrag.
Utgångspunkten för reformfördraget är det konstitutionella
fördraget som arbetades fram av eu:s framtidskonvent och undertecknades av alla eu-länder
2oo4. 18 länder ratificerade fördraget, men
Frankrike och Nederländerna röstade nej till
Kan träda ikraft 2009.
Liknar det konstitutionella fördraget.
Medlemsländernas regeringar ska underteckna fördraget i december
2007. Därefter ska det ratificeras i alla de 27
eu-länderna. I Sverige sker ratificeringen genom ett beslut i riksdagen. Tanken är att det
nya fördraget ska träda ikraft i januari 2009.
Fördraget slår fast att ministerrådets möten ska vara offentliga när man debatterar och stiftar lagar. e u:s offentlighetsprincip ges
en större tyngd och gäller nu alla eu-myndigheter.
De reformerna är viktiga för att du som medborgare
ska kunna vara med i den demokratiska processen,
men också för att media bättre ska kunna granska
eu:s verksamhet.
Mer insyn och öppenhet.
Medborgarinitiativ och dialog med civila samhället.
eu-institutionerna ska medverka till en öppen
debatt om unionens verksamhet och ska dessutom
föra en regelbunden dialog med föreningar och
organisationer. Innan ett förslag läggs fram ska kommissionen hålla ordentliga samråd. En särskild nyhet
är medborgarinitiativ, som innebär att en miljon
eu-medborgare tillsammans kan uppmana kommissionen att lägga fram ett lagförslag.
Europaparlamentet får mer att säga till om. Det blir
huvudregel att Europaparlamentet jämställs med
ministerrådet i beslutsprocessen. Parlamentet blir
”medbeslutande” på betydligt fler områden än idag,
bland annat inom straffrätt och polissamarbete. Det
är en viktig demokratireform eftersom de folkvalda
i parlamentet får ett avgörande inflytande över
besluten. Europaparlamentet väljs i allmänna val
vart femte år, och nästa val är i juni 2oo9. Sveriges
inflytande ökar från dagens 19 till tjugo platser.
Ministerrådet ska fatta beslut
med kvalificerad majoritet på fler områden än idag,
bland annat inom straffrätt och polissamarbete.
Idag krävs ofta att alla länder är överens om ett
beslut, och med fler majoritetsbeslut kan e u arbeta
snabbare och effektivare. Det gör det lättare att
hantera problem som gränsöverskridande brottsligheten, men är också en förutsättning för att eu ska
kunna fortsätta utvidgas. Från 2o14 införs ett enklare system för hur medlemsländernas röststyrka
räknas ut.
Fler majoritetsbeslut.
Sveriges riksdag och parlamenten i övriga medlemsländer får en tydligare
roll i att bevaka om beslut ska fattas på e u-nivå
eller i medlemsländerna, det vill säga att närhetsprincipen respekteras. Om en tredjedel av parlamenten anser att ett förslag inte borde behandlas på
eu-nivå måste kommissionen överväga förslaget på
nytt. Trycket på kommissionen att dra tillbaka eller
ändra förslaget ökar ju fler nationella parlament som
säger nej. Att riksdagen får ökat inflytande fördjupar den demokratiska kontrollen i e u-samarbetet.
Riksdagens inflytande ökar.
Fördraget hänvisar
till stadgan för grundläggande rättigheter, som listar
ett antal rättigheter som gäller för alla eu-medborgare. Yttrandefrihet, religionsfrihet och förbud
mot diskriminering, dödsstraff och tortyr är några
exempel. Stadgan blir rättsligt bindande när eu-institutionerna och medlemsländerna tillämpar eu: s
lagar och regler. eu ska dessutom ansluta sig till
Europarådets konvention om de mänskliga rättigheterna. Medborgarna får därmed ett ännu tydligare
skydd än vad som gäller idag.
Tydliga rättigheter för medborgarna.
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken ska samordnas av en
”hög representant”, som både leder ministerrådet
för utrikesfrågor och blir vice ordförande i eu-kommissionen. Tanken är att det ska bli bättre samstämmighet i utrikespolitiken så att eu-länderna talar
med en gemensam röst på den globala arenan.
Mer samordnad utrikespolitik.
Sveriges statsminister ingår tillsammans med de 26 övriga stats- och
regeringscheferna i Europeiska rådet, som ansvarar
för att peka ut färdriktningen för eu:s arbete. Idag
leds Europeiska rådet av det land som har ordförandeskapet, men nu ska en fast ordförande istället
utses för två och ett halvt år i taget. Det är tänkt
att ge arbetet mer kontinuitet jämfört med idag,
när ordförandeskapet byts varje halvår. Det roterande ordförandeskapet finns dock kvar och leder
ministerrådets arbete. Sverige blir ordförande under
andra halvåret 2oo9.
Fast ordförande i Europeiska rådet.
Nytt i reformfördraget är att eu ska främja åtgärder på internationell
nivå för att hantera miljöproblem och klimatförändringar. Det innebär att kampen mot klimathotet ska
sättas högt på eu:s dagordning.
Åtgärder mot klimatförändringar.
EU-kommissionen blir mindre. Idag
har varje medlemsland en egen eu-kommissionär, men när eu får
allt fler länder blir det systemet inte längre särskilt
effektivt. Från 2014 får därför bara två tredjedelar
av medlemsländerna en egen kommissionär, men
posterna roterar var femte år och på lika villkor
mellan länderna – stora som små. Sveriges kommissionär idag är Margot Wallström.
Innehållet i
reformfördraget ersätter delar av de olika fördrag
som gäller idag. Det som nu heter eg-fördraget
byter namn till ”Fördraget om Europeiska unionens
funktionssätt”.
Vad händer med de gamla fördragen?
Här hittar du mer information
Regeringskansliet: www.regeringen.se/eu
EU-upplysningen: www.eu-upplysningen.se
EU:s webbportal: www.europa.eu
