Landpromemoria - Nederländerna Basfakta

Promemoria
2016-03-11
Haag
Landpromemoria - Nederländerna
 Basfakta
Officiellt namn:
Huvudstad:
Språk:
Yta:
Folkmängd:
Religion:
Statsskick:
Statschef:
Regeringschef:
Regeringspartier:
Parlament:
Rösträtt:
Senaste allmänna
val:
Kungariket Nederländerna (Koninkrijk der
Nederlanden). Kungariket Nederländerna består av
Nederländerna samt de självbestämmande karibiska
öarna Aruba, Curaçao och St Maarten. Öarna Bonaire,
St Eustatius och Saba har status av särskilda kommuner
inom Nederländerna.
Amsterdam (formell huvudstad)
(Haag är administrativt säte för regering och
parlament)
Nederländska och frisiska
41 863 km2
16,9 miljoner (oktober 2015)
24 % katoliker, 16 % protestanter, 5 % muslimer, 6 %
övriga religioner och 49 % utan religiös tillhörighet
(2014)
Monarki
Kung Willem-Alexander, sedan april 2013
Mark Rutte (VVD)
VVD och PvdA
Tvåkammarsystem. Första kammaren (75 platser) och
Andra kammaren (150 platser)
Män fick allmän rösträtt 1917 och kvinnor 1919
12 september 2012 (parlamentsval), 19 mars 2014 (Val
till Nederlandse gemeenteraadsverkiezingen, vilket
motsvarar kommunalval) och 18 mars 2015 (Val till
Provinciale Staten, vilket ungefär motsvarar
landstingsval)
Sveriges Ambassad
Haag
Promemoria
Partier i parlamentet (mandat efter valet 2012):
VVD
Volkspartij voor Vrijheid en Democratie (högerliberalt
parti) 41 platser
PvdA
Partij van de Arbeid (socialdemokratiskt parti) 38
platser
PVV
platser
Partij voor de Vrijhed (högerpopulistiskt parti) 15
SP
Socialistische Partij (vänstersocialistiskt parti) 15
platser
CDA
Christen-Democratisch Appèl (kristdemokratiskt
parti, i likhet med tyska CDU) 13 platser
D66
Democraten 66 (socialliberalt parti) 12 platser
CU
Christen Unie (kristdemokratiskt parti) 5 platser
GL
GroenLinks (miljöparti) 4 platser
SGP
Staatkundig Gereformeerde Partij (ortodox-kristet
parti) 3 platser
PvdD
Partij voor de Dieren (partiet för djuren) 2 platser
50PLUS
50 Plus Partij (pensionärspartiet) 2 platser
Valuta:
BNP:
Euro (EUR)
663 miljarder EUR. 39 300 EUR per capita
(2014)
Viktigaste
exportprodukter:
Nederländerna är en av världens största exportörer av
livsmedel. Utöver detta hör bl.a. maskiner och
transportmaterial, kemiska produkter samt olja och gas
till de största exportprodukterna. En stor del av landets
export är också ”återexport”, d.v.s. varor som skeppas
från Rotterdams hamn eller går via Schiphol flygplats
2(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
Viktigaste
handelspartners:
Inflation:
Budgetunderskott:
Statsskuld:
Tillväxt:
Arbetslöshet:
Energikällor:
Export, andel av total juli 2015: Tyskland (23 %),
Belgien (10 %), Storbritannien (9 %) och Frankrike
(8 %). Import, andel av total 2012: Tyskland (17 %),
Belgien (9 %), Kina (9 %), USA (8 %) och
Storbritannien (5 %). Nederländerna är Sveriges sjunde
största exportmarknad och står för 5 % av Sveriges
totala export. Nederländerna hamnar på tredje plats när
det gäller svensk import, med 7,7 % (2014)
0,3 % (2015)
-1,4 % (2015)
66,6 % (2015)
1,9 % (2015)
6,9 % (december 2015)
Naturgas, olja, kolkraft, förnybar energi
(huvudsakligen biomassa, vindkraft och solkraft) och
kärnkraft
 Historia i korthet
Nederländerna blev under 1600-talet världens ledande handelsmakt och
behärskade inte bara stora delar av den europeiska handeln, men även handel
med andra delar av världen. Landet skaffade sig besittningar i Afrika,
Sydostasien och Västindien. Enorma rikedomar ackumulerades i städerna och
kulturen blomstrade. Perioden kallas ”det gyllene seklet”.
1588 inleddes ett självständighetskrig mot Spanien. Nederländernas
självständighet erkändes slutligen i samband med Westfaliska freden 1648. År
1806 utsåg den franske kejsaren Napoleon sin bror Ludvig (Louis Bonaparte)
till kung av Holland. När Ludvig fyra år senare tvingades abdikera inordnades
landet i det franska kejsardömet. Efter Napoleons fall utropades 1813
kungariket Nederländerna. I riket ingick även nuvarande Belgien och
Luxemburg. Belgien lyckades efter ett uppror 1830 upprätta ett eget styre
medan en personalunion med Luxemburg bestod till 1890.
Nederländerna lyckades undvika att dras in i första världskriget, trots att
grannlandet Belgien ockuperades. Nederländerna var även neutrala i
inledningen av andra världskriget; trots detta gick Tyskland i maj 1940 till
angrepp mot Nederländerna. Drottning Vilhelmina och regeringen flydde då
till Storbritannien. Efter fem års ockupation befriades Nederländerna i maj
1945 av de allierade.
3(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
1953 drabbades landet av stora översvämningar som bidrog till att ett
omfattande skyddsprogram mot översvämningar sattes igång. Svenska insatser
som många kommer väl ihåg är dels livsmedelsleveranserna under den sista
krigsvintern 1944-45 (”det vita brödet”), dels de svenska husen som röda
korset skänkte efter översvämningskatastrofen 1953.
Sedan ockupationen under andra världskriget har Nederländerna varit en vän
av multilaterala internationella samarbeten. Efter kriget var det naturligt att
ansluta sig till NATO. Den transatlantiska länken har sedan dess varit
grundbulten i Nederländernas utrikes- och säkerhetspolitik. Nederländerna
deltog också i bildandet av den europeiska kol- och stålgemenskapen (dagens
EU). Under efterkrigstiden har Nederländerna utvecklats till en ekonomiskt
framgångsrik välfärdsstat.
Kampen mot havet är en viktig del av den nederländska historien. Idag ligger
ca 20 % av landet under havsnivån. 10 % av Nederländerna utgörs av s.k.
”polders” dvs. land som tidigare varit havsbotten.
 Det moderna Nederländerna
Det moderna Nederländerna präglas av individualism med en stark tro på
marknadens krafter. I den ekonomiska krisens spår har medborgarna
uppmuntrats att aktivt ta del i samhället, i en så kallad
”participatiesamenleving” – ett deltagande samhälle.
De svenska och nederländska samhällena är på många sätt lika varandra med
liknande utmaningar (åldrande befolkning, ökad urbanisering etc.). Ett
område där vi skiljer oss åt är dock familjepolitiken, vilken får konsekvenser
för kvinnors position på arbetsmarknaden. Nederländerna har den största
delen deltidsarbetande kvinnor i Europa – drygt 70 % av kvinnor mellan 24-54
med barn arbetar deltid. Barnomsorg är relativt dyrt.
Tron på individens fria val förklarar till viss del även synen på prostitution och
narkotikapolitik, där Nederländerna – trots vissa åtstramningar – har en
liberalare attityd än Sverige. Verksamheterna är dock strikt reglerade. Det har
även lagts fram förslag i syfte att begränsa verksamheten i de s.k. coffeeshops,
där försäljning av cannabis sker (det är emellertid olagligt att både odla och
distribuera cannabis till butikerna).
Med lång utrikeshandelsbakgrund är Nederländerna ett utåtriktat och tolerant
samhälle. Under 1960-1980-talet kom stora grupper gästarbetare, bl.a. från
4(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
Turkiet och Marocko. Efter mordet på politikern Pim Fortuyn 2002 och på
journalisten och filmaren Theo van Gogh 2004 samt under senaste årens
inflytande av högerpopulistiska partier, har dock NL gradvis gått mot en
striktare syn på invandring och asylsökande.
 Inrikespolitik
Traditionellt har nederländsk inrikespolitik kännetecknats av kompromisser
och koalitioner. Historiskt har detta att göra med övertygelsen om att skilda
religiösa och ideologiska uppfattningar ska respekteras och få möjlighet att
påverka de beslut som fattas. Tre partier – kristdemokratiska CDA,
högerliberala VVD och socialdemokratiska PvdA – har i olika kombinationer
ingått i regeringarna, som därför kunnat betecknas som antingen mittenvänster eller mitten-höger. Den nuvarande koalitionen (PvdA och VVD) är
således ett undantag, d.v.s. högerliberal och socialdemokratisk. De två
regeringspartiernas olika infallsvinklar har till viss del satt den nederländska
samarbetstraditionen på prov. Detta har bland annat märkts på
migrationsområdet och i den ekonomiska politiken.
Regeringens svårigheter har förstärkts av att den saknar majoritet i
parlamentets, indirekt valda, första kammare. Under de senaste två åren har
dock regeringen haft ett etablerat samarbete med tre oppositionspartier i
första kammaren. Genom detta har ett omfattande sparpaket liksom viktiga
strukturella reformer kunnat genomföras. Detta samarbete upphörde i mitten
av 2015, vilket har inneburit ett svårare läge för regeringen där stöd måste
sökas för varje fråga. Nyligen har en stor reform med skattelättnader om 5
miljarder EUR fått stöd av liberala D66.
De teman som dominerat politiken under flera år har varit migrations- och
integrationspolitiken samt ekonomin. Under 2015 har flyktingkrisen alltmer
hamnar i förgrunden. Ca 65 -70 000 asylsökande väntas till Nederländerna
2015, och preliminära uppskattningar pekar på 100 000 asylsökande under
2016.
Koalitionsregeringen Rutte-Asscher (tillträde 5 november 2012)
Premiärminister: Mark Rutte, VVD
• Social- och arbetsmarknadsministeriet
Vice premiärminister: Lodewijk Asscher, PvdA
Statssekreterare: Jetta Klijnsma, PvdA
• Ekonomiministeriet
Minister: Henk Kamp, VVD
5(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
•
•
•
•
•
•
•
•
Statssekreterare: Martijn van Dam, PvdA (jordbruksminister)
Finansministeriet
Minister: Jeroen Dijsselbloem, PvdA
Statssekreterare: Eric Wiebes, VVD
Justitieministeriet
Minister: Aard van der Steur, VVD
Statssekreterare: Klaas Dijkhoff, VVD (minister för migration)
Utrikesministeriet
Minister: Bert Koenders, PvdA
Minister för handel och internationellt utvecklingssamarbete: Lilianne
Ploumen, PvdA
Inrikesministeriet
Minister: Ronald Plasterk, PvdA
Minister: Stef Blok, VVD (minister för boende och centrala
myndigheter)
Ministeriet för infrastruktur och miljö
Minister: Melanie Schultz van Haegen-Maas Geesteranus, VVD
Statssekreterare: Sharon Dijksma, PvdA (miljöminister)
Försvarsministeriet
Minister: Jeanine Hennis-Plasschaert, VVD
Ministeriet för utbildning, kultur och vetenskap
Minister: Jet Bussemaker, Pvda
Statssekreterare: Sander Dekker, VVD
Ministeriet för hälsa, välfärd och sport
Minister: Edit Schippers, VVD
Statssekreterare: Martin Van Rijn, PvdA
Det finns ingen officiell spärr för ett parti att komma in i parlamentet, så länge
man får minst 1/150 av rösterna.
 EU-politik
Nederländerna är ett av de sex ursprungliga länderna som var med och
grundade det som idag är EU. I det europeiska samarbetet har man alltid
betonat frihandel och utvecklingen av den inre marknaden. Utvecklingen mot
en politisk union har man dock ofta varit mer skeptisk till. Många blev
överraskade när konstitutionen röstades ned i folkomröstningen 2005. Efter
detta har Nederländerna fört en allt mer kritisk linje i fråga om EU:s
utveckling och har mer betonat stärkandet av det egna nationella inflytandet
6(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
på EU:s lagstiftning. Den nya regeringen har aviserat att EU:s kompetens och
dagordning bör begränsas. Subsidiaritetsprincipen ska vara utgångspunkten
och frågor som kan beslutas på nationell nivå ska inte beslutas i Bryssel. Man
vill ha ett EU med tydligare fokus, färre och överskådliga regler samt en
reformerad EU-budget.
Vad gäller frågan om den fortsatta utvidgningen av EU står Nederländerna i
princip fast vid de åtaganden som givits nuvarande kandidatländer (inkl.
Turkiet) och potentiella kandidatländer på Västra Balkan. Dock håller landet –
med stöd av en utvidgningsskeptisk opinion – hårt på att dessa länder strikt
måste uppfylla alla uppställda kriterier.
Nederländerna är anhängare av en stark europeisk utrikes- och
säkerhetspolitik och är likasinnat med Sverige i många frågor, inte minst inom
det ekonomisk-politiska området; t.ex. frihandel och en inre marknad.
Under det första halvåret av 2016 innehar Nederländernas för tolfte gången
ordförandeskapet i EU:s ministerråd.
 Utrikes- och säkerhetspolitik
Nederländernas utrikes- och säkerhetspolitik bygger på medlemskapet i
NATO och EU. Nederländerna strävar efter att vara en pålitlig
säkerhetspolitisk partner, vilket innebär att de deltagit i merparten av NATOoch EU-ledda insatser. Det transatlantiska samarbetet har en lång tradition
och är väl förankrat i det nederländska samhället. Nederländerna understryker
gärna sina goda relationer med USA. På grund av landets ringa storlek, finns i
princip alltid en strategisk partner vid insatser eller viktigare materialprojekt.
NATO ses som den viktigaste ramen för säkerheten i Europa. Nederländerna
deltar sedan 1 januari 2015 med en trupp på ca 80 personer i NATO-ledda
Resolute Support Mission i Afghanistan. Sedan februari 2015 delar de i
NATO:s ”Very High Readiness Joint Task Force” (VJTF) som är en
spjutspetsstyrka som ska kunna sättas in med mycket kort varsel. NL deltar
även i NATO:s ”reassurance”-verksamhet i Baltikum.
Det finns även ett starkt stöd för FN. Stödet till FN avser bl. a. mänskliga
rättigheter (grundlagsfästa i Nederländerna) och FN:s fredsfrämjande
operationer. Den nederländska regeringen beslutade under hösten 2013 att
bidra med en styrka på ca 370 man samt fyra Apache-helikoptrar till FN:s
stabilitetsmission Minusma i Mali. Styrkan är i huvudsak en
7(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
underrättelseinsats men innehåller också en polisiär komponent. Önskan att
åter placera NL på kartan internationellt utgjorde en stark drivkraft, liksom
det strategiska intresset att främja säkerhet och motverka terrorism i ett
område med spridningsrisk till Europa.
Den 17 juli 2014 kraschade flyget MH17 (Malaysia Airlines) i Ukraina på sin
väg från Amsterdam till Kuala Lumpur. Alla 283 passagerare ombord omkom,
bland dem 196 nederländska medborgare. Utrikes- och säkerhetspolitiken,
som tidigare har haft ett fokus på situationen i mellanöstern, har efter
Ukrainakrisen och nedskjutningen av MH17 delvis skiftat fokus mot den
förändrade hotbilden i öst.
Fattigdomsbekämpningen i världen har av tradition varit en prioriterad fråga
för Nederländerna. Vad gäller biståndet har det nederländska stödet till
utvecklingsländerna länge legat på en hög nivå (0,8-procentmålet), men på
grund av budgetnedskärningar inom den offentliga sektorn kommer
biståndsbudgeten att minskas till 0,5 procent av BNP.
 Haag – ett centrum för internationella frågor
Haag är en av de största ”FN-städerna” i världen, med cirka 130 internationella
organisationer och domstolar. Detta har satt sin prägel på staden, som är ett
viktigt centrum för olika internationella institutioner och med en omfattande
diplomatisk representation. Ungefär 30 000 ”expats” arbetar för de ca 130
internationella organisationer samt domstolar som Nederländerna är värdland
för. Internationella organ i Haag är bland annat FN:s Internationella domstol
(ICJ), Internationella brottmålsdomstolen (ICC), Krigsförbrytartribunalen
för f.d. Jugoslavien (ICTY), Organisationen för förbud mot kemiska vapen
(OPCW), Eurojust och Europol. Dessutom finns bl.a. Europeiska
Rymdorganisationens tekniska centrum (ESTEC) och Europeiska
Patentkontoret i Nederländerna.
 Ekonomi och näringsliv
Nederländerna är en handelsnation. En stor del av Europas import och export
går via hamnen i Rotterdam. Landet är världens tredje största exportör av
livsmedel, efter USA och Frankrike. Industriell produktion finns främst inom
matförädling, metall, elektronik, kemisk industri, samt olja och gas.
Nederländerna har också en väl utvecklad infrastruktur när det gäller
telekommunikation, person- och godstransporter. Exempelvis är Rotterdams
8(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
hamn störst i Europa och en av de största i världen, medan Schiphol är en av
Europas största flygplatser.
Exportindustrin är motorn i den nederländska ekonomin, vilket innebär att
landet är känsligt för fluktuationer i världshandeln. Efter nära två decennier av
tillväxt och låg arbetslöshet bidrog den internationella finanskrisen 2008 till att
ekonomin stagnerade. Tillväxten har de senaste åren varit svag och ett antal
strukturella problem, bl.a. kring fastighetsmarknaden, har krävt politiska
åtgärder. Regeringen har antagit flera ambitiösa program och besparingar för
att komma till rätta med statsfinanserna och budgetunderskottet. Det senaste
året har dock tillväxten varit högre än väntat och det är för närvarande
medvind i ekonomin, även om mycket återstår.
Sverige och Nederländerna har en lång historia som handelspartners.
Nederländerna är Sveriges sjunde största exportmarknad. 2015 uppgick den
svenska exporten till Nederländerna till 60,9 miljarder kronor. Svenska
produkter betraktas som innovativa och högkvalitativa och Sverige har
generellt ett gott ryckte i Nederländerna. Nederländerna är efter Tyskland det
land som Sverige importerar mest ifrån. Under 2015 uppgick importen från
Nederländerna till 96,6 miljarder kronor. Det bör noteras att en del av den
holländska handelsstatistisken utgörs av sk återexport, dvs handel med varor
som endast passerar Nederländerna genom Rotterdams hamn eller flygplatsen
Schiphol.
I Nederländerna finns omkring 500 registrerade svenska dotterbolag. Business
Sweden har ett kontor i Haag, medan Svenska handelskammaren och
VisitSweden finns i Amsterdam.
 Förbindelser med Sverige
Banden mellan Nederländerna och Sverige var starka under redan 1600-talet,
vilket till stor del berodde på den intensiva sjöfarten som en följd av handeln
mellan länderna på Östersjön. Då Sverige 1613 förlorade Älvsborgs fästning
till Danmark i samband med Kalmarkriget vände man sig till stormakten
Nederländerna för att låna pengar.
På grund av detta är Nederländerna det land i vilket Sverige för första gången
etablerade en fast diplomatisk beskickning. Detta skedde år 1614 då Sverige
upprättade en ambassad i Haag. Med anledning av detta firade vi under 2014
fyrahundra år av fasta diplomatiska förbindelser länderna emellan.
9(10)
Promemoria
Sveriges Ambassad
Haag
Antalet svenskar folkbokförda i Nederländerna är ca 6700 (okt 2015). Cirka
250 svenskar studerar årligen vid nederländska universitet. Intresset för att
emigrera till Sverige är stort och varje år flyttar ungefär 500-1000 personer från
Nederländerna till Sverige. Totalt bor cirka 10 000 nederlänska medborgare i
Sverige. Svenska kommuner och regioner värvar aktivt nya invånare, bland
annat vid en årlig emigrationsmässa som hålls i Nederländerna.
Kungahusen står varandra nära; Prinsessan Beatrix är gudmor till
Kronprinsessan Victoria, och Kronprinsessan är gudmor till Kung WillemAlexanders och Drottning Maximas äldsta dotter Amalia. Willem-Alexander är
i sin tur gudfar till Prinsessan Estelle.
 Besöksutbyte
•
Gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic var i februari 2016
på besök i Haag och Utrecht, och träffade bland andra generaldirektören
för IB International School samt skolinspektionen.
•
Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke besökte Haag i
november 2015. Ministern för strategi- och framtidsfrågor samt nordiskt
samarbete Kristina Persson var i oktober på besök, och träffade bland
andra statssekreterare Sander Dekker från ministeriet för ekonomi, kultur
och vetenskap. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson var på
besök i maj, och träffade bl.a. migrationsminister Klaas Dijkhoff.
Kronprinsessan Victoria träffade i april företrädare för några av de i Haag
belägna internationella organisationerna.
•
Premiärminister Rutte deltog i det så kallade ”Harpsundsmötet”, som ägde
rum i Sverige i juni 2014, tillsammans med statsminister Reinfeldt,
förbundskansler Merkel och premiärminister Cameron.
•
I samband med firandet av 400 år av diplomatiska förbindelser mellan
Sverige och Nederländerna, genomförde det svenska kungaparet i april
2014 ett officiellt besök i Nederländerna. De träffande bland annat Kung
Willem-Alexander och Drottning Máxima.
•
Kung Willem Alexander och Drottning Maxima genomförde i oktober
2013 ett officiellt ”lära-känna-besök” i Sverige.
10(10)