Inspirationsmaterial - Den unge Werthers lidanden

advertisement
Inspirationsmaterial - Den unge Werthers lidanden
Av Ylva Lorentzon
Med detta inspirationsmaterial vill vi erbjuda dig som lärare tips och idéer på hur du tillsammans
med dina elever kan arbeta kring föreställningen Den unge Werthers lidanden på Stockholms
stadsteaters scen i Skärholmen. Materialet innehåller förslag på olika sätt att bearbeta och förarbeta
föreställningen för att fördjupa kunskaper om hur om hur en berättelse gestaltas i relation till sitt
medium samt hur de centrala temana i Den unge Werthers lidanden kan förstås. I materialet finns
både förslag på hur ni kan arbeta kring föreställningen specifikt och på hur ni kan arbeta med
Goethes ursprungliga text.
Inspirationsmaterialet är utformat med hänsyn till kunskapsmålen i svenskakurserna 1-3 för
gymnasiet. Framförallt är förmågan att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter
aktuell. Så även att producera egna texter med utgångspunkt i det lästa. Även kunskaper om
internationella skönlitterära verk och författarskap samt förmåga att sätta in dessa i ett sammanhang
berörs, liksom kunskaper om genrer, berättartekniska och stilistiska drag i fiktion, i film och andra
medier. Förmågan att kritiskt analysera fiktion i olika former i relation till exempelvis genre eller
stilistik är tätt sammanbunden med förmågan att läsa och reflektera över skönlitteratur från olika
tider och kulturer, varför även läsande och reflekterande i sig kan sägas beröras i
inspirationsmaterialet.
Övningarna kan med utvecklas i relation till de ökande kraven i kurserna och är tänkta att inspirera
till vidare reflektion. Övningarna och diskussionsuppslagen kan med mindre justeringar genomföras
med yngre åldrar, beroende på önskemål. Se materialet just som en inspiration! Välj ut det du
tycker är intressant så att det blir relevant för dig och din klass. Du som lärare känner din elevgrupp
bäst. Arbeta med materialet efter dina egna och klassens förutsättningar samt de resurser och den tid
ni har till förfogande. I anslutning till varje område/övning finns tips på litteratur, filmer, musik etc.,
och webbplatser som kan vara användbara. Förslagen är ett urval.
Har ni frågor eller funderingar kring föreställningen och teaterbesöket eller vill diskutera andra
möjligheter att arbeta vidare kring Den unge Werthers lidanden är ni naturligtvis välkomna att höra
av er till oss på teatern. Bäst når ni oss genom att ta kontakt med Asynja Gray som arbetar med
publik och kommunikation. Henne når ni på e-post [email protected] eller på
telefonnummer 08-506 20 263.
Inför teaterbesöket
Att gå på teater
På Stockholms stadsteater Skärholmens webbplats finns inspirationsmaterialet Att gå på teater och
Teaterordlista – vem gör vad och vad finns på teatern, som ger tips på hur du kan förbereda
eleverna inför ert teaterbesök. Kanske har eleverna minnen från tidigare teaterupplevelser som
aktualiseras, prata gärna om dem innan ni gör ert besök. Kanske har ni som grupp gått på teater
tidigare? Prata om dessa upplevelser och fundera kring vad ni har för förväntningar på just denna
föreställning.
Goethes roman
Det är inte nödvändigt att förbereda eleverna på något särskilt sätt kring föreställningens handling
och tema. Men flera av klasserna som besöker föreställningen har Goethes verk från 1774 på
agendan i undervisningen. Om ni har för avsikt att läsa Goethes text kan ni med fördel göra det
inför besöket. Dramatiseringen använder nästan uteslutande Goethes egen text vilket gör
jämföranden mellan dramatisering och ursprungstext särskilt intressanta. Det är stor skillnad att
möta en berättelse i text och som teaterföreställning. Om ni läser texten först kan det vara en idé att
teckna ner era upplevelser och tanka kring Goethes text i förväg. Hur uppfattas exempelvis Werther
som person? Hur uppfattar eleverna den tid han lever i? Hur uppfattas Lotte, Albert? Vilka är
textens centrala teman - vad handlar texten om egentligen? En möjlighet är att låta eleverna göra ett
porträtt av Werther själv. Låt dem skriva och illustrera ett personporträtt av honom. Syftet med
detta är att ha något att gå tillbaka till efter föreställningen, för att lättare kunna hålla isär
upplevelsen av den textuella och dramatiska gestaltningen.
Det är dock inte nödvändigt att bekanta er med texten i förväg. Ofta läses texten innan man ser en
drama- eller filmatisering. Det kan vara intressant att göra det omvända, att låta föreställningen vara
en inledning till Goethe som författare och Goethes samtid. Det kan också finnas ett värde i att låta
eleverna möta och uppleva föreställningen utan för mycket förhandsinformation.
Efter teaterbesöket
Minnesrunda
Uppmuntra eleverna att berätta om vad föreställningen handlade om, fritt ur minnet. Vad minns ni?
Förutom att ni får ta del av varandras upplevelser hjälper ni varandra att minnas det ni sett. Lyssna
till allt som kommer upp under minnesrundan och se det som underlag för fortsatta diskussioner.
Elevernas upplevelser är subjektiva och de skapar innebörder och sammanhang utifrån sin
förståelsehorisont. Teaterupplevelsen är ofta sammansatt av olika slags intryck både från vad som
gestaltats på scenen och det som skett runt omkring, som vägen till teatern, väntan i foajen,
intrycken i teatersalongen, stämningen bland kamraterna eller bland okända i publiken. Bortse
därför inte från de minnen som upplevs ligga utanför föreställningen utan uppmuntra istället
eleverna att prata om dessa.
Ett annat upplägg för minnesrunda fokuserar på att påminna er om föreställningen i flera steg. Först
försöker ni då sammanfatta tillsammans vad ni såg - utan att kommentera eller ”tycka” något, bra
eller dåligt, om det ni sett på scenen. Poängen är att undvika att bedöma det ni sett och i stället
arbeta med att tillsammans lägga en grund för att kunna göra tolkningar och analyser av
föreställningen. Tillsammans beskriver ni således i första rundan, hur det började, hur handlingen
utvecklade sig, särskilda scener som förde handlingen framåt, hur scenerna lett fram till och avlöst
varandra, hur det slutade. I nästa steg reflekterar ni kring vad ni tänker kring det ni just beskrivit.
Vad tänker eleverna om de scener eller skeenden de nämnt? Nu handlar det alltså om att göra
associationer kring det ni tillsammans beskrivit. Vad innebär handlingen - vad gestaltades? Hur kan
man förstå föreställningens olika scener och hur reflekterar de olika scenerna föreställningens
helhet? Vad har de olika scenerna för betydelse för historien, vad berättas? I den sista och
avslutande rundan får var och en erbjuda personliga funderingar och reflektioner kring
föreställningen. I denna sista del är det fritt att komma med personliga åsikter, eleverna kan få
ventilera hur de upplevt vissa scener eller vad de tyckt och tänkt om föreställningens olika delar.
Båda dessa samtalsupplägg lägger en grund för fortsatt arbete kring föreställningens olika motiv
och teman, liksom med den skönlitterära texten.
Textens form
”4 maj 1771. Vad jag är glad att jag är borta!”
Hur påverkas en berättelse av dess utformning? Den unge Werthers lidanden är en berättelse om
intensiva känslor och radikala val, om ensamhet, utanförskap och samtidigt gemenskap. Werther
väljer kärleken, känsloupplevelsen och känsloutlevelsen. Samtidigt väljer han bort samhället och
dess konventioner och vägrar finna sig i dess normer om produktivitet och arbete. Genom texten får
läsaren en mycket nära, nästan närgången, upplevelse av Werther själv och hans inre. Det är bitvis
som att läsa Werthers egen dagbok. Genom läsnigen kommer vi nära ett inre som allteftersom blir
mer och mer drabbat av de val Werther gör i sitt möte med omvärlden. Genom textens genre blir
närheten till Werthers inre omedelbar. Hur sker detta genom uppbyggnaden av den litterära texten?
Genom att identifiera och diskutera centrala teman och motiv som kärlek, svartsjuka och
samhällsnytta och att sedermera försöka förstå förhållandet mellan form och innehåll så finns stora
möjligheter att fördjupa kunskaper om berättartekniska grepp och stilistik, hur fiktion alltid står i
relation till sin form. Hur hänger berättelsens teman och budskap i ihop med romanens litterarära
genre, att den är skriven som brevroman?
Vad händer med berättelsen om Werther om vi förskjuter exempelvis berättarperspektivet? Låt
eleverna skriva de brev från Albert och Lotte som Werther svarar på. De kan både vara
kärleksbetygelser, uppmaningar och ifrågasättanden. Vad händer med helhetsupplevelsen av
Werthers öde om de läses tillsammans? En ytterligare möjlighet är att låta eleverna skriva om valda
delar av romanen från ett annat berättarperspektiv. Om berättelsen inte utgår från ett
berättarperspektiv i första person utan exempelvis från en allvetande författares perspektiv - vad
sker då med berättelsen och upplevelsen av Werther?
Liknande textuella experiment kan göras med romanens genre. Låt eleverna skriva parafraser av
Den unge Werthers lidanden men byt genre. Vilka sentida genrer kunde vara aktuella? Skräck?
Psykologisk thriller? Och vilka historiska kunde vara intressanta att testa? Satir? Hjältesaga?
Andra brevromaner som dramatiserats och filmatiserats:
Brevromanen var en populär romanform under upplysningen. Nedan finns två exempel på
brevromaner, varav ett bara ett par decennier yngre än Den unge Werthers lidanden. Samtliga har,
liksom berättelsen om Werther filmatiserats och dramatiserats. Förhållandena rörande hur form och
innehåll samspelar kan på så sätt fortsätta utforskas i klassrummet.
Dracula av Bram Stoker (1897). Dracula finns i flera filmatiseringar, bland andra av Francis Ford
Coppola i Bram Stoker´s Dracula (1992) och den mer komiskt betonade Dracula: död med lycklig
av Mel Brooks (1995).
Farliga förbindelser av Choderlos de Laclos (1792). Farliga förbindelser finns även den i flera
filmatiseringar, bland andra av Stephen Frears i Farligt begär (1988) och i Valmont av Milos
Forman (1989). En dramatisering av Farliga förbindelser spelas också på Dramaten under våren
2013.
Werther på scen
Hur påverkas berättelsen om Werther när den transformeras från text till drama? Hur upplevs
berättelsen om Werther olika beroende på om den upplevs som text eller som teater? Om ni gjort ett
förarbete kring exempelvis Werthers gestalt (som beskrivet ovan) kan ni med fördel gå tillbaka till
det porträttet nu. Vad tänkte ni om Werther när ni läste texten och hur upplevde ni honom i
föreställningen? Vem är har egentligen? Vem blir han i de olika framställningarna? Är han en
rebell? En enstöring? En poet? Eller är han en dysfunktionell drömmare?
Föreställningen är scenografiskt satt i nutid. Kostym och rekvisita är vardaglig. Men språket är
nästan uteslutande Goethes originaltext. Ofta är fallet det omvända när äldre texter iscensätts eller
när en berättelse utspelas i historiska miljöer. Scenografiskt är de tidstypiska, men språket är nutida.
Hur påverkar sådana grepp vår upplevelse av ett drama? Vilken effekt har det i föreställningen av
Den unge Werthers lidanden? Låt eleverna dramatisera korta scener ur föreställningen i smågrupper
och testa att spela Werther som ni tänker er vore tidstypiskt för slutet av 1700-talet. testa sedan att
göra om scenen som ni tänker er att den skulle utspelas i nutid. Låt eleverna spela Werther med sina
intryck av honom i åtanke, som enstöring, poet eller liknande. I nästa steg kan ni testa att arbeta om
språket istället, till vardagligt, nutida, språk.
Liksom Goethes originaltexts utformning kan diskuteras i relation till centrala teman och budskap,
kan även scenografins utformning diskuteras på liknande vis. Genom att fokusera på scenografi och
hur rekvisita och kostym används möjliggörs funderingar kring hur gestaltningen av Werther
påverkas av föreställningens så kallade tecken (ljud, ljus, rekvisita etc.). Återigen finns möjlighet att
fundera kring hur en berättelse, eller gestaltning, står i relation till sin form. Vad kommunicerade
föreställningens scenografi? Hur användes den för att föra berättelsen framåt? Hur påverkas
berättelsen av den sceniska utformningen? Den alldagliga lägenheten, som framstår nästan
oförargligt oansenlig, blir allt mindre vanlig. Plötsligt är den inte Werthers, utan Lottes, Alberts?
Mer och mer blir den en tydlig agent i gestaltningen när berättelsen utvecklas. När Werther plötsligt
klättrar in i ugnen får vi en känsla av att saker håller på att gå fel. När lägenheten i slutscenen
slutgiltigt bryts upp och lägenhetens delar glider isär är Werthers död ett faktum. Vad är det som
kommuniceras egentligen? Vad symboliserar lägenheten?
Vilken sorts berättelse skulle en nutida Werther vara?
Med en analys av hur form och innehåll samverkar i relation till all fiktion kan man med fördel
utforska hur Den unge Werthers lidanden kunde gestaltas idag. Om texten skrevs idag - vad skulle
den ha för genre? Om den fortfarande var en brevroman, hur skulle den då utformas? Som en
blogg? Bloggformatet skulle möjligen erbjuda en modern form för upplysningens brevroman.
Kanske är bloggen rent av inget annat än en naturlig utveckling av en klassisk genre?
Låt eleverna göra omtolkningar av några av Werthers brev. Skriv en blogg tillsammans, som en
nytolkning av Goethes text. Eller låt eleverna göra dramatiseringar av korta episoder och gör en
videoblogg tillsammans av berättelsen om Werther.
Eller skulle berättelsen göra sig bättre i kortare format, på twitter? Ett kortare format skulle också
möjliggöra för eleverna att byta textstil, från prosa till lyrik. Låt dem adaptera ett urval av brev ur
romanen som tweets. Varför inte på bestämda versmått? Werther på twitter, i hexameter?
Hur skulle en nutida Werther välja att kommunicera? Kanske skulle text väljas bort för bild?Kanske
skulle han istället för romanen välja Facebook eller Instagram som medium att berätta sin historia?
Denna ingång ger en möjlighet att arbeta över ämnesgränserna och låta Goethes text möta
ytterligare ett medium - bilden. Goethes romantiska, målande och adjektivspäckade språk kan med
fördel omtolkas i bild. Gör en fiktiv Facebooksida eller starta ett Instagramkonto och låt eleverna
omtolka ett urval av brev ur romanen med hjälp av fotografi. Eller varför inte låta eleverna utforska
ytterligare ett medium som kombinerar ord och bild och berätta en nutida Werthers historia - gör en
seriestripp.
Filmatiseringar i urval:
Om ni vill fortsätta utforska hur form och innehåll samspelar och påverkar vår upplevelse av en
berättelse finns en stor mängd filmatiseringar av Den unge Werthers lidanden att söka sig vidare
med hjälp av. Exempelvis:
Die Leiden des Jungen Werthers (1976) i regi av Egon Günther
Le jeune Werther (1993) i regi av Jaques Doillon
Werther (1986) i regi av Pilar Miró
Le roman de Werther (1938) i regi av Max Ophüls
Poor Werther (2007) i regi av Nathan Lupino
Werther (1990) i regi av Håkan Alexandersson
Werther i dåtidens ögon
Goethes text förbjöds i många länder och ansågs farlig - sedeslös och omoralisk. Varför då? För att
kunna svara på den frågan behöver eleverna sätta sig in i Goethes samtid och hans text behöver
därtill förstås i relation till sin position i litteraturhistorien. Ett sätt att försöka ta sig an frågan är att
tillsammans söka svar på hur den litterära konventionen i slutet av 1700-talet såg ut. Den unge
Werthers lidanden omtalas ibland som en del av den litterära rörelsen Sturm und Drang. Rörelsen
tog sitt namn efter Friedrich Maximilian Klingers drama Sturm und Drang från 1777. Rörelsen
utmärktes av en häftig känslosamhet, vilket ska förstås som en reaktion mot upplysningens
värdering av rationalism, empirism och dess hyllning av det sunda förnuftet. Goethes text kan med
fördel läsas med Sturm und Drangrörelsen som bakgrund, kanske i relation till Klingers drama eller
andra relaterade verk (se nedan). Samtidigt var inte Goethe en av rörelsens grundare eller
upphovspersoner. Goethes författarskap förknippas snarare med Weimarklassisismen, för vilken
han var en verklig frontfigur vid sekelskiftet 1700-1800, tillsammans med Friedrich Schiller. Både
Sturm und Drang och Weimarklassisismen kan ses som uttryck för den tidiga europeiska
romantiken. Även musik från denna tid, förknippad med Sturm und Drang och/eller
Weimarklassisismen, kan vara intressant att ta del av för att komma närmare epokens centrala idéer
(se exempel nedan).
Ett sätt att ta sig an dessa litterära konventioner i Goethes samtid är förstås att läsa romanen i
relation till kända upplysningsromaner, för att synliggöra och komma åt vad det var Goethe vände
sig mot. Låt eleverna jämföra centrala teman och budskap. Vilka värderingar finns i de respektive
texterna? (se exempel nedan). Samma sak kan göra i relation till andra verk som relateras till Sturm
und drang, Weimarklassisism eller annan tidig romantik.
Ett utforskande kring Goethes tid och samhälle kunde resultera i ”historiska” texter om Den unge
Werthers lidanden. Hur kan man tänka sig att en recension av texten såg ut 1774? En debattartikel?
En insändare? Hur kan man tänka sig att de som upprördes över texten, som ville förbjuda den,
uttalade sig? Och hur kunde Goethes anhängare ha uttalat sig?
Författare, filosofer och tonsättare relaterade till Sturm und Drang och Weimarklassisism
respektive upplysningen
Sturm und Drang
Johann Georg Hamann
Hans Leopold Wagner
Jacob Michael Reinhold Lenz
Friedrich Maximilian Klinger
Friedrich Schiller
Johann Wolfgang von Goethe
Christoph Willibald Gluck (mest tydligt balletten Don Juan)
Josef Haydn (Symfoni nr 44, 45 och Pianosonat i C-moll)
Wolfgang Amadeus Mozart (mest tydligt Symfoni nr. 25)
Weimarklassisism
Christoph Martin Wieland
Johann Gottfried Herder
Friedrich Schiller
Johann Wolfgang von Goethe
Upplysning
Voltaire Candide
Roussaeu Emile
Swift Gullivers resor
Defoe Robinson Crusoe
Kvinnliga upplysningsförfattare
Mary Wollstonecraft Thoughts on the education of Daughters
Anna Maria Lenngren bl.a dikten Pojkarne (vilken även tonsatts av Gluck)
”En människa som drivs av sina lidelser”
Berättelsen om Werther är full av kärlek och en nästintill okontrollerbar känslosamhet. Werthers
känsloliv och hans upptagenhet av det känslolivet och det egna jaget, tillsammans med hans vägran
att inordna sig i samhällets struktur, driver honom längre och längre in i sig själv. Den yttre
verkligheten och Werthers kontakt med omvärlden upphör sakta och tillslut väljer han slutgiltigt
bort att ”vara nyttig”. Genom att välja kärleken till Lotte (eller är det kärleken till kärleken?) glider
han slutligen in i en isolering genom Lottes avvisande. Det egna jaget och känslolivet blir ett
fängelse som svämmar över och kväver honom själv. Werthers inre imploderar. Som enda utväg
dör Werther för egen hand. Han tar sitt liv.
I sin samtid sägs det att Goethes verk startade en självmordsepidemi. Att unga män över hela
Europa bar blå frack och gul väst och tog efter Werthers leverne - och död. Med dagens vokabulär
framstår det som att Goethe med sin text startade en subkultur, en rörelse förknippat med identitet
och samhälleliga värderingar.
Det finns inga belägg för att en självmords epidemi faktiskt ägde rum. Men självmord sägs än idag
smitta - samtidigt som vår tids unga dödsfall stundtals mytologiseras genom just hänvisningar till
självmord. Som i fallen Jimi Hendrix, Janis Joplin, Jim Morrison, Kurt Cobain, Amy Winehouse
och andra i den så kallade ”27-klubben”. Även kända skådespelare, som James Dean och Heath
Ledger brukar räknas in i denna grupp. I sviterna av ett uppmärksammat självmord höjs ofta röster
kring hur en individs dödsfall ”inspirerar” andra att begå självmord med samma metod. Vidare
finns flera nutida exempel på unga som tagit sina liv och visat det för andra på internet i olika
forum. Trots att självmordepidemin efter Werther fortfarande är obekräftad så kallas självmordets
smittorisk Werther-effekten i somliga sammanhang. Hur ska man förhålla sig till denna
mytologisering av självmord? Vad ska man tro om självmordets smittorisk? Och framförallt, hur
kan man förhålla sig till Werthers självmord i klassrummet, med sina elever?
Just på grund av den befarade smittorisken är det viktigt att lyfta fram att samtal om självmord inte
menas framkalla handlingen. Tvärtom lyfts samtal om självmordtankar fram som en viktig del av
suicidprevention (NASP, 2011). Det finns däremot ett antal riskfaktorer som kan vara bra att vara
medveten om, såsom förlust av en närstående, en relation, av status. En större besvikelse, mobbning
eller kränkning, liksom depression, psykos och missbruk lyfts också fram som riskfaktorer för
självmord. Med den ökande statistiken kring självmord och självskadebeteende som bakgrund
(se nedan) är det oerhört viktigt att understryka att att samtala om självmordstankar eller
självskadebeteende lyfts fram som ett skydd snarare än som ett hot i aktuell forskning (NASP,
2011). Det skall också poängteras att det är skillnad på att prata om självmord, självmordstankar
och självskadebeteenden och på att diskutera metoder för det - det kan få negativa konsekvenser.
Det är viktigt att komma ihåg att tankarna redan finns hos många av de unga, hos många av oss.
Men någon att prata med - det finns inte för väldigt många av de som bär på tankar om självmord.
Personliga självmordstankar är troligen inget som kommer fram i ett samtal om en
teaterföreställning i ett klassrum. Men fenomenet självmord och självmord bland unga i synnerhet,
är möjligen det. Och just det temat i berättelsen om Werther är också möjligt att många unga
reagerar på ett privat plan.
Etiska och moraliska perspektiv med utgångspunkt i Werthers liv
Gemensamt för de flesta som lider av självmordstankar är känslor av hopplöshet och isolering. En
isolering berättelsen om Werther mycket tydligt illustrerar. Denna avslutning av föreställningen och
av Werthers liv, liksom rörelsen kring Goethes verk, mytologiseringen av självmord och rädslan för
självmordets smittorisk kan vara ytterligare sätt att efterarbeta föreställningen. Det är dock viktigt
att detta då sker med lyhördhet för de frågor eleverna själva lyfter, just på grund av att ämnet kan
vara så känsligt. Frågor att lyfta till eleverna kan exempelvis vara; vad gör man om man misstänker
att en kompis skär sig? Eller har självmordstankar? Varför blir självmord så mytomspunnet - varför
finns ”27-klubben”?
Med tanke på de självmord som skett i offentliga rum, som på internet i olika sociala forum, finns
också möjligheter att diskutera integritet och frågor om offentligt/privat och anonymitet på nätet
exempelvis. Var går gränsen för yttrandefrihet? Hans agerande väcker frågor kring hur människor
isoleras och hur vi etablerar relationer med andra. Vilket ansvar har Vi för våra medmänniskor och
vilket ansvar har Samhället? Är det någon skillnad? Vad innebär det för individen att bli isolerad
från gemenskap? Eller i samhället? Kan berättelsen om Werther relateras till den pågående
diskussionen om utanförskap i Sverige? Werther väljer aktivt bort samhället, är han rebell eller
dysfunktionell?
Ni kan iscensätta en debatt i klassrummet över etiska dilemman rörande yttrandefrihet. Ska man
exempelvis få säga vad som helst på internet med yttrandefriheten som motiverande princip? Vilka
är skyldigheter kommer med rättigheter/friheter? Hur fri ska människan vara? Vad händer med
samhället om flertalet individer väljer att ställa sig utanför? Detta är frågor som all kretsar kring hur
man upprätthåller en demokrati. Låt eleverna förbereda sig i grupper i för och emot ett dilemma ni
kommer överens om. Låt dem förbereda argument, korta öppningsanföranden och låt dem sedan
engagera sig i öppen debatt. Dessa ämnen är också bra lämpade för individuell uppsats- eller
novellskrivning.
Faktaruta - statistik om självmord
Antalet självmordsförsök har ökat i alla ålderskategorier, utom bland individer 65 år eller äldre,
sedan 2000-talets början. Ökningen är som störst bland kvinnor i åldern 15-24 år. Och det är fler än
dubbelt så många unga kvinnor som begår självmordsförsök, som män. Också självskadebeteende
ökar drasiskt bland unga. Tre fjärdedelar av ungdomarna med självskadebeteende är unga kvinnor, i
åldern 13-24 år. Det är däremot fler män som fullbordar självmord än kvinnor (samtlig statistik
hämtad från NASP, 2011).
Lästips rörande suicidprevention och unga på nätet
Beskow Jan, Palm Beskow, Astrid, Ehnvall, Anna, (2005). Suicidalitetens språk. Lund:
Studentlitteratur
Löfberg, Cecilia, Aspán, Margareta, (2012). Digitala erbjudanden. Ungas erfarenheter av
information, stöd och samspel med vuxna online. Rapport från forskningsprojektet ’Att uttrycka det
svåra online’. Institutionen för pedagogik och didaktik: Stockholms universitet
Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa (NASP), 2011. Första
hjälpen till psykisk hälsa. Stockholm: Karolinska Institutet
Länkar:
NASP: http://ki.se/ki/jsp/polopoly.jsp?d=13243&l=en
Suicidprevention i väst: http://www.suicidprev.com/
BRIS: http://bris.se/?pageID=21
Vårdguiden: http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-ochbesvar/Sjalvmord/
Download
Random flashcards
Ölplugg

1 Cards oauth2_google_ed8be09c-94f0-4e6a-8e55-87a3b14a45db

organsik kemi

5 Cards oauth2_google_80bad7b3-612c-4f00-b9d5-910c3f3fc9ce

Create flashcards