Instuderingsfrågor Migration och integration.
Frågor från tidigare tentamensskrivningar
Nader Ahmadi, N. (red) (2003) Ungdom, kulturmöten, identitet.
1. Redogör för huvuddragen i individualistisk familjestruktur. (4p)
2. Redogör för huvuddragen i vad som skiljer en holistisk familjestruktur från en
individualistisk familjestruktur (4p)
3. Annick Sjögren skriver om kulturens roll i byggandet av identitet. Ett
identitetsbyggande är, hävdar hon, beroende av olika faktorer så som personliga
livsbetingelser, den egna livshistorian och de samhälleliga strukturerna. Dessutom
utgör de kulturella referenserna en central faktor. Vilken betydelse lägger Annick
Sjögren i de kulturella referenserna för identitetsbyggandet? (4p)
Bauböck, R., Heller, A. & Zolberg, A. (red) (2006) The Challenge of diversity: integration and
pluralism in societies of immigration.
1. En av förutsättningarna för integration är enligt Bauböcks modell att det moderna
samhällets tre nyckelinstitutioner stat, marknad och familj, balanseras i förhållande till
varandra och har tydliga gränser mellan sig. Vad innebär detta för individen? (2p)
Vilken roll spelar det civila samhället och på vilka sätt kompletterar denna arena de tre
nyckelinstitutionerna; stat, marknad och familj, i integrationsprocessen? (2p)
2. a) Beskriv de olika ”roller” individen har gentemot Bauböcks nyckelinstitutioner. (1p)
b) Vad kännetecknar gränserna mellan de olika nyckelinstitutionerna? (3p)
3. Beskriv och exemplifiera de olika integrations- typer som Bauböck talar om. Vilka
olika konsekvenser; risker och möjligheter ser Bauböck med de olika
integrationstyperna? (4p)
Peterson, A. & Hjerm, M. (red) (2007) Etnicitet: perspektiv på samhället.
1. I boken Etnicitet talas om direkt, indirekt samt institutionell diskriminering. Redogör
för innebörden av de olika begreppen samt exemplifiera yttringar och konsekvenser av
de olika typerna av diskriminering. (4p)
2. Roger Andersson talar om att olika aktörer agerar diskriminerande på
bostadsmarknaden. Beskriv olika aktörer och hur de agerar diskriminerande. (4p)
3. Utgå från boken Etnicitet. Nämn några viktiga aspekter i skapande av ”svenskglesa
bostadsområden”. (4p)
Schlytter, A. (2004) Rätten att själv få välja: arrangerade äktenskap, kön och socialt arbete.
Schlytter, A. & Linell, H. (2008) Hedersrelaterade traditioner i en svensk kontext: en studie av
omhändertagna flickor. FoU-Nordväst,
1. Schlytter & Linell beskriver några särskilda villkor och processer som de menar
föregår under utredningstiden i de ärenden som kategoriserades som hedersrelaterade.
a) Beskriv och exemplifiera vad som kan vara dilemman i socialtjänstens
utredningsarbete i dessa ärenden (3p)
b) Beskriv och exemplifiera vad som kännetecknar de utsatta flickornas situation i mötet
med socialtjänsten och i processen att lämna familjen. (3p)
2. Schlytter och Linell (2008) redovisar vad de funnit kännetecknar de sociala
barnavårdsärenden som i studien kategoriserades som hedersrelaterade respektive
icke-hedersrelaterade vad gäller social problematik och familjesituation.
a) Redogör för de faktorer, som de ansåg kännetecknar respektive grupp. (3 poäng)
b) Redogör för begreppet socialtjänstens familistiska perspektiv (Schlytter 2004;
Schlytter & Linell 2008). Diskutera och reflektera över möjligheter och
begränsningar i detta sätt att arbeta inom socialtjänsten utifrån om ett ärende
kategoriseras som hedersrelaterat eller icke-hedersrelaterat. (3 poäng)
3. Utgå från de kriterier som Schlytter och Linell (2008) lyfter fram för att skilja ut
flickor som utsätts för hedersrelaterat förtryck och våld. Utifrån fallbeskrivningen
nedan, se på Lauras situation utifrån kriterierna. Vilka kriterier tycker du uppfylls?
Exemplifiera. (3p)
Redogör för Nussbaums teori om rätten till ett mänskligt liv (i Schlytter 2004) och
använd fallexemplet nedan för att diskutera och reflektera över Lauras levnadsvillkor.
(3p)
Fallet Laura
Laura är 17 år och har tagit kontakt med skolkuratorn på grund av sin hemsituation, hon beskriver
att hennes tillvaro är totalt begränsad av hennes pappa. Hon får inte välja vad hon ska tro på, vad
hon ska se på teve, hur hon ska klä sig eller vem hon ska umgås med. Hon får inte prata med
pojkarna i klassen mer än vad som krävs för skolarbetet. Hennes pappa tittar på hennes schema
varje morgon och kontrollerar att hon har kommit hem direkt efter skolan. Hon får inte sova över
hos vänner, hon får inte simma eller ägna sig åt sportaktiviteter med pojkar inblandade. Pappan
har också hotat med att skriva ut henne från gymnasiet. Laura ser mörkt på framtiden, när hon var
fjorton år försökte hennes föräldrar att få henne att gå med på att gifta sig med en äldre släkting,
hon lyckades förhandla sig ur det äktenskapsförslaget men hon tror inte att hon själv kommer att
få välja vem hon ska gifta sig med. Ibland lyfter pappan bort dörren till hennes rum så att hon inte
kan stänga om sig. Han kommer ofta in på hennes rum och pratar, ibland i flera timmar om vad
hon får och inte får göra. Hon känner sig utsatt för hjärntvätt. När hon var tio år började våldet,
hennes pappa kan bli väldigt arg. Hon har blivit slagen flera gånger främst mot kroppen, han kan
också sparka henne och slänga henne mot väggen. Sedan hon blev femton sker våldet varje
vecka. Misshandeln har ofta skett då hon gjort något som pappan tyckt var fel som att hon
uttryckt en åsikt utan att vara tillfrågad. Senaste gången han slog henne var då han fick reda på att
hon varit ute på balkongen, hon får inte vara där.
Okin, S. M. (2002) Mångkulturalism - kvinnor i kläm?
1. Utgå ifrån Okins resonemang om individuella respektive kollektiva rättigheter. Koppla
Okins resonemang till reflektioner över nedanstående pressmeddelande från Uppsala
universitet. Det vill säga exemplifiera från pressmeddelandet och diskutera, ur ett
feministiskt perspektiv, för- och nackdelar med det multikulturalistiska perspektiv på
den arvrättsliga lagstiftningen som Mosa Sayed förespråkar. (4p)
Vem det är som ska definiera och avgöra vilka värden som ska ges företräde framför
andra? (2p)
Pressmeddelande Uppsala universitet
I Sverige lever flera hundra tusen personer med medborgarskap i länder med en islamisk arvsordning. Vid
arvsfördelningen efter dessa personer innebär den svenska lagen att domstolar ska tillämpa den islamiska
arvsordningen. I sin avhandling lyfter Mosa Sayed upp frågor och problem som uppstår när islamisk rätt krockar
med svenska principer. Islamisk arvsrätt ger uttryck för värderingar som saknar motsvarighet i svensk
lagstiftning och rättstradition. I vissa fall ärver män och kvinnor olika stor del av arvet och arv medges inte över
religionsgränser. Därutöver har barn födda av en ogift mor ingen arvsrätt efter fadern och dennes släktingar,
förklarar Mosa Sayed. Den islamiska arvsrätten behandlas i avhandlingen som ett kulturuttryck grundad i de
värderingar som är förankrade i de islamiska rättskällorna, det vill säga islams heliga bok koranen. Den svenska
(internationella) arvsrättsliga lagstiftningen utgår från den så kallade nationalitetsprincipen, som innebär att
arvlåtarens kvarlåtenskap ska delas enligt lagen i det land där den avlidne var medborgare vid sin död. För att
lösa den konflikt som kan uppstå i mötet mellan islamisk arvsrätt och svensk rätt, och liknande ”kulturkrockar”
på det rättsliga planet, försvarar Mosa Sayed en mångkulturell utgångspunkt. Denna innebär att svenska
domstolar och myndigheter under vissa förutsättningar till och med bör respektera och tillmäta arvlåtarens och
arvingarnas kulturella tillhörighet betydelse vid tillämpningen av de aktuella principerna. Det rättsliga
erkännandet av den kulturella tillhörigheten, som den mångkulturella utgångspunkten innebär, bör i vissa fall
kunna leda till arv delas med olika lotter beroende på om arvingarna är män eller kvinnor.
2. Ta utgångspunkt i Okins polarisering av individuella och kollektiva rättigheter och i
nedanstående utdrag ur en artikel. Exemplifiera från artikeln och diskutera huruvida
månkulturalism är förenlig eller i strid med lagstadgade individuella fri- och
rättigheter. (4)
Reflektera över artikeln ur ett kön/genussperspektiv. Vad innebär Nobelmuseets
agerande för muslimska kvinnor och/eller kvinnor i muslimska sammanhang (de
senare behöver inte vara troende eller praktiserande muslimer)? (2p)
I artikeln ” Censurering av konst banar väg för rasismen” skriver Elisabeth Olsson Wallin, fotograf och konstnär
att: ”Vi har sett det förut. Konst som kritiserar religionens mörkaste krafter plockas ner eller censureras för att
man vill "visa hänsyn". Nu senast på Nobelmuseet i Stockholm som just avslutat en utställning om yttrandefrihet.
Här lät man en imam avgöra vilka avsnitt som var alltför stötande i filmen Underkastelse, gjord av Theo van
Gogh tillsammans med Somaliafödda Ayaan Hirsi Ali 2004. Senare samma år mördades Theo van Gogh av en
religiös fanatiker på grund av filmen, och Hirsi Ali lever under ständiga hot. Konstverket visade misshandlade
muslimska kvinnor med delar av Koranen skrivna på kroppen. Hade konstverket visat kristna misshandlade
kvinnor med bibelns texter om hur kvinnor ska straffas så hade det nog visats utan att man tagit dit Ulf Ekman
för rådgivning. När en museichef gör en utställning om yttrandefrihet och sen censurerar ett verk av rädsla för
att såra troende människor måste vi reagera. Det är inte bara museichefen på Nobelmuseet som har fördomar
och tänker in alla människor födda i kulturellt muslimska länder i en enda homogen grupp. Det gör också
Sverigedemokraterna. Alla vet vi ju att även Bibeln har en uråldrig syn på kvinnan med förslavning av olika
slag. Att skilja på religöst förtryck och annat förtryck leder till rasism. Vi lär oss att klumpa ihop alla muslimer
precis som Jimmie Åkesson (Sverigedemokraternas partiledare) nu försöker lära oss. Om vi avstår från att
kritisera religiöst könsförtryck av rädsla för att vara osolidariska med män ur främmande kulturer kommer
rasism att bli följden. Balansgången kan vara svår ibland i ett mångkulturellt samhälle. Men kanske kunde vi
hantera saken bättre om vi lät konsten tala fritt, och försökte leva oss in i hur det är att vara de förtryckta
kvinnorna i van Goghs och Hirsi Alis film”.
