Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund

F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
m
lic
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
w
.c
.d o
Sidan 1 (11)
c u -tr a c k
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
Dnr: 1098-2005
Beslutad av: Kommunfullmäktige
2006-12-12, § 201
Strategier för att uppnå ett
socialt hållbart Östersund
INLEDNING
”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten
för det långsiktiga politiska arbetet”. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utveckling av Östersunds kommun.
Ett socialt hållbart Östersund är således en del av den gemensamma grundläggande
visionen för Östersund och en av utgångspunkterna för det långsiktiga politiska arbetet. Den sociala sammanhållningen och tilliten är en av grundstenarna för en hållbar
utveckling och för utvecklandet av en stark demokrati.
En social sammanhållning och en hög tillit till varandra är positivt för samtliga medborgare. Det är viktigt att bevara och ytterligare utveckla såväl invånarnas som våra
gästers positiva bild av kommunen. Det bidrar effektivt till Östersunds attraktionskraft.
Innebörden i begreppet ett socialt hållbart samhälle behöver förklaras och konkretiseras. Med social hållbarhet avses därför fortsättningsvis ett förhållande som beskrivs
som: Ingen är utanför –alla är med, antingen som medskapare eller som medföljare.
Ett samhälle där de nära och små nätverken är många och starka.
TRE STRATEGIER SOM ÄR VIKTIGA FÖR ATT UPPNÅ ETT
SOCIALT HÅLLBART ÖSTERSUND
För att vi ska närma oss den övergripande visionen vill vi skapa det Barnvänliga
samhället Östersund och samla dem som aktivt vill vara med och verka för detta.
Ett barnvänligt samhälle innebär inte enbart åtgärder och insatser riktade direkt till
barn och unga, utan oftast till dem som finns runt omkring barnen och de unga samt
till dem som på andra indirekta sätt påverkar tryggheten och gemenskapen i samhället.
Strategierna har noga vägts och prioriterats. Syftet har varit att ta fram strategier som
verkligen styr mot den övergripande visionen. En ytterligare viktig ambition är att
peka på arbetsformer som stimulerar kraftfulla nätverk där medborgarna bryr sig och
bidrar till en social gemenskap.
1. Ett barnvänligt Östersund
Det viktigaste strategiska valet för att skapa ett samhälle som omfattar samtliga
medborgare och värnar om deras välbefinnande innebär att barn och unga sätts
i främsta rummet. Det kan handla om såväl uttalade värderingar och beteenden,
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 2 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
som beslut om riktade insatser och åtgärder. Att möjliggöra för de unga att
komma ut på arbetsmarknaden är en central uppgift. Näringslivet och skolan
måste gemensamt förbereda de unga för detta. Ett samhälle som är bra för barn
är bra för alla.
Det finns mycket kunskap om barn och unga på många olika håll i samhället.
Det är viktigt att samla ihop och lyfta fram den kunskapen. I Östersund är
Barnkonventionen ett levande dokument med syftet att det ska anläggas ett
barnperspektiv i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten. Detta uppnås bl a genom att varje nämnd har särskilt utsedda ledamöter vilka ansvarar för att konventionens intentioner efterlevs samt genom att kommunen i
ett partnerskap mellan 12 kommuner, Barnombudsmannen och Socialdepartementet aktivt verkar för Barnkonventionens genomförande.
2. Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla
Åtgärder behövs för att vuxna, barn, ungdomar och äldre genom samverkan
ska skapa en stark social gemenskap och starka nätverk/föreningar. En gemenskap för trygghet åt alla i vårt samhälle. Med en stark tillit i de egna nätverken
samt med öppenhet och generositet ökar den sociala sammanhållningen. Dessutom underlättar vi för medborgare från andra länder och kulturer att snabbt
komma in i den sociala gemenskapen.
Kunskaper om samhället, våra rättigheter och skyldigheter bidrar till att skapa
delaktighet, vilket är förutsättningen för en stark demokrati. Att ge medborgarna en större delaktighet i samhället och bidra till att skapa nya och starka nätverk, gör riskerna för ett utanförskap mindre och ökar möjligheterna för social
gemenskap. Östersunds kommun ska sträva efter att stärka den sociala ekonomins organisationer.
Vuxna ska vara positiva förebilder för barn och unga när det gäller mellanmänskliga relationer och aktivt samhällsengagemang. Aktiva åtgärder fordras
för att motverka kränkande behandling och diskriminering av såväl barn, unga
som vuxna. Alla medborgare ska mötas på ett respektfullt sätt.
För de allra flesta medborgare är ett eget arbete vägen att klara sin försörjning.
För de medborgare som av olika anledningar inte klarar att ta sig in på arbetsmarknaden ska, genom samarbete mellan den offentliga sektorn, näringslivet
och ideella sektorn, alla erbjudas en meningsfull tillvaro och sysselsättning för
sin försörjning.
3. Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och
den ständiga kampen mot droger
Värderingen att alla barn är våra gemensamma barn är också viktig och påverkar på ett positivt sätt trivsel och livskvalitet. Samverkan krävs för en
2
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 3 (11)
.d o
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
gemensam syn på detta mellan kommunen, näringslivet och den ideella sektorn. Vuxnas engagemang är viktigt och behöver finnas med i nätverken inte
minst som viktiga förebilder. De ideella organisationerna och deras arbete har
en stor betydelse för utvecklandet av den delaktighet och solidaritet som eftersträvas. Indikatorer att mäta engagemang/delaktighet för att bedöma tillståndet
och förändringar utifrån, är viktiga att enas kring och vi ska delta i nationella
och internationella nätverk för ökad kunskap.
Att skapa motkrafter till den påverkan som främst de unga utsätts för då det
gäller deras inställning till alkohol och droger, är en grundläggande uppgift att
klara för att nå målet om det socialt uthålliga samhället. Strävan är ett narkotikafritt Östersund och minskade skador som kan relateras till alkoholanvändningen. Ett bra utbud av idrott, fritid och kultur är en grundsten för att uppnå
en god livskvalitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de åldersgrupper där
alkoholdebuten vanligen sker och åt föräldrarna till dessa ungdomar. Det handlar såväl om livsstilspåverkan som om att öka den sociala kontrollen i syfte att
tidigt upptäcka förekomsten av olika drogmissbruk.
Övergripande åtgärder i linje med strategierna
Uttala den politiska viljan: Ett socialt hållbart Östersund är en del av den gemensamma grundläggande visionen för Östersund och en av utgångspunkterna
för det långsiktiga politiska arbetet.
Beskriv och tillkännage de grundläggande värderingarna: Ingen är utanför –
alla är med, antingen som medskapare eller som medföljare. Ett samhälle där
de nära och små nätverken är många och starka.
Lyft fram och ta vara på goda förebilder och exempel –såväl verksamheter
som personer. Arbeta med det positiva för ögonen.
Skapa praktiska möjligheter för att kombinera ett yrkesliv med ett aktivt föräldraskap.
Förbered en plan för uppföljning av strategidokumentet i kommunens löpande
arbete och genomför årliga uppföljningar med gemensamma seminarier där
årets händelser diskuteras och värderas och definiera nyckeltal/volymtal för att
kunna mäta och värdera framgångar.
Stöd organiserandet av föreningsråd i de olika kommundelarna.
1. Åtgärder för att skapa ett barnvänligt Östersund
•
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
Det är viktigt att hålla en hög nivå på kvaliteten i våra skolor och skapa
ytterligare naturliga mötesplatser för unga människor i kommunen i
syfte att behålla och stärka befintliga nätverk runt dem.
3
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 4 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
•
Förläng föräldragrupperna från BVC (idag endast 8-10 ggr under barnens första levnadsår). Kräver resurstillskott/omfördelning. Föräldrautbildning och stöd till föräldrar är det viktigaste verktyget för att skapa
goda uppväxtvillkor. Erbjud föräldrautbildning/-grupper för den period
av livet barnen befinner sig i t ex skolstart, tonårstiden.
•
Kunskapsinsamlande och kunskapsspridning av dem som verkar runt
barn och unga. Nyttja öppna förskolorna/familjecentralerna/fritidsgårdarna. Bredda dem till att gälla även lite äldre barn (modell Umeå)
”Familjens hus”kan vara en modell. Det finns en stor potential i det
samarbete som påbörjats i våra familjecentraler och fritidsgårdspersonal kan nyttjas som en resurs för tonårsföräldrar. Kräver sannolikt resurstillskott.
•
Samverkan mellan näringslivet och skolan i syfte att ge en samlad och
så entydig bild av samhällets möjligheter och behov av arbetskraft. Entreprenörskap och eget företagande är områden att i samverkan utveckla
vidare.
•
Ett ”Barnkontor”i Östersunds kommun. Organisatoriskt fristående från
kommunen med kommunalt stöd och en styrgrupp/styrelse bestående
av organisationer som på olika sätt verkar för barn och unga.
•
Skapa naturliga mötesplatser och positiva miljöer för medborgare i alla
åldrar där det kan tillhandahållas ett varierat kulturutbud och som speglar den kulturella mångfalden i kommunen.
•
Satsa på såväl ut- och fortbildning som rekrytering av ungdomsarbetare
och ungdomsledare samt utnyttja fördelen med att Östersund är en geografiskt samlad kommun som har en närhet till fjäll och natur. Arbete
som görs i samband med ungdomars fritid ges en hög prioritet. Här spelar fritidsgårdar en viktig roll; en roll som kan stärkas genom bl a kontinuerliga fortbildningsmöjligheter.
•
Inspirera boende, föreningsaktiva och anställda barn- och ungdomsarbetare till att bilda nätverk runt alla barn och ungdomar. Modellen kan
vara liknande ”grannsamverkan mot brott”. Östersund kan bli den första kommunen som startar ”Grannsamverkan för ett socialt hållbart Östersund”
•
Genomför utbildningsinsatser speciellt till dem som arbetar med och
för barn. Inhämta och samla kunskap om hur barn och unga har det genom erfarenhetsutbyten inte bara mellan vuxna utan även mellan barn,
ungdomar och vuxna.
4
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 5 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
•
Elevhälsans kunskaper sammanställs och sprids till dem som verkar
runt barn och unga.
•
Utveckla och samordna stödet i det generella välfärdssystemet till familjer med barn och ungdomar med funktionshinder med målet att de
ska behålla en god fysisk och psykisk hälsa.
2. Åtgärder för att skapa ett solidariskt Östersund för
trygghet åt alla
•
Förtäta det ofta glesa nätverket runt de allra mest socialt utsatta barnen
och ungdomarna. De ungdomar som vuxit upp i missbruksmiljöer, i
ekonomiskt utsatta familjer eller där föräldrar av någon anledning hamnat i olika krissituationer, har det särskilt besvärligt och har bör ges särskilt stöd.
•
Fortsätt att utveckla olika fora där unga medborgare kan uttrycka sina
åsikter och få kontakt med beslutsfattare av olika slag (såväl politiska,
ledare i ideella föreningar som med ledare inom näringslivet)
•
Unga medborgare har ofta ett engagemang och idéer om förbättringar i
samhället. Skapa tillfällen att samla upp dessa och ge dem en spridning
till beslutsfattare på olika nivåer och i olika verksamheter.
•
Beskriv hur bra familjer trivs med att bo i Östersund, för att skapa en
positiv motbild till de så vanliga dystra beskrivningar av hur illa det är
ställt med ungdomen idag! Beskriv för medborgarna hur kommunen
använder sina skattepengar för att skapa en barn- och ungdomsvänlig
kommun, där det är tillåtet att inte alltid lyckas fullt ut om bara ”rätta
viljan”finns. Det är viktigt att ge en bra och korrekt bild av hur det är
att bo i Östersund. Vi behöver förstå vår tillvaro och bli förstådda och
uppleva att vi bemästrar vår situation, se en mening med vår existens
och vara motiverade för en fortsättning.
•
Stöd ungdomsrådet och andra samverkansfora i syfte att öka delaktigheten i samhället.
•
Hjälp ungdomar att forma sina egna kulturyttringar på redan befintliga
mötesplatser t ex fritidsgårdarna och fånga upp de ungas engagemang
där och tillför resurser så att detta möjliggörs. Det kan handla om teknisk utrustning för ljud/ljus/it/utställning men också resurser i form av
personer med specialkunskaper i exempelvis att hjälpa ungdomar att
genomföra olika kulturyttringar.
5
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 6 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
•
Nyttja de ungas befintliga mötesplatser såsom skolor, fritidsgårdar, förenings- och idrottsplatser samt universitetet för att mötas gemensamt
över generationsgränserna och låt de ungas förslag få formas och växa
fram där. Frågor att lyfta fram särskilt, är sådana om tolerans, jämlikhet, jämställdhet och attityder.
•
Pröva nya otraditionella sätt att inhämta förbättringsförslag till stadens
utformning och håll fast vid eventuellt överenskomna nya principer.
•
Skapa en utmärkelse ”Årets unga initiativ i Östersunds kommun”, som
i sina bedömningskriterier utgår ifrån strategin Ett solidariskt Östersund
skapar trygghet åt alla.
•
Nyttja de befintliga mötesarenorna för att skapa mångfald bland mötesdeltagarna –bjud in grupper som vanligtvis inte hörsammar inbjudan t
ex olika invandrargrupper, medborgare med funktionshinder eller grupper med olika religiös eller etnisk bakgrund. Det är viktigt med anläggningar och lokaler för olika verksamheter såväl i som utanför centrala
staden.
•
Utveckla kunskapen inom kommunen om olika intressen och engagemang som föreningsliv och näringsliv besitter i samma positiva anda
som omställningsarbetet har skapat.
3. Åtgärder för att skapa ett Östersund som samverkar för
livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger
•
Arbeta med våra attityder till varandra, inte minst med kommunens
tjänstemän där ett helhetstänkande fordras. En helhetssyn på barnen, de
unga och barnfamiljerna sett över dygnets alla 24 timmar kräver en
samordning och förändrad syn liksom en uppföljning ur barnets/den
unges perspektiv och inte enbart ur en enskild verksamhets eller kommunal förvaltnings perspektiv.
•
Nätverksskapande för ansvariga och verksamma för barn- och ungdomsverksamheter i länet (även lt!), med beaktande av att vi är relativt
få och måste prioritera vad vi satsar på. Initieras av Sveriges Kommuner och Landsting som bör samordna.
•
Viktigt att verka för att få såväl aktiva som medföljare/åskådare till
våra ”events”; det krävs olika insatser för att locka besökare till kommunen och få kommunens egna invånare att besöka ett event och känna
delaktighet och tillhörighet i samhället. Lär oss vara åskådare också!
6
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 7 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
•
Lyft fram de olika samverkansformer och projekt som pågår mellan
kommunen och näringslivet –inte minst med skolorna –och skapa ett
forum för att presentera goda resultat och visa upp goda exempel. Till
exempel den samverkan mellan skolan och idrottsrörelsen som är ett resultat av regeringens överenskommelse med idrottsrörelsen, det så kallade Handslaget. För en långsiktig utveckling av samverkan krävs en
god samordning med en planerad överblick.
•
Verka för att få medborgarna engagerade inte enbart i fritidsaktiviteter
utan även kunna engagera och aktivera sig i det som vi vanligen tänker
oss som kommunal service, t ex hur vissa serviceinsatser kan bedrivas
av ideella föreningar, kooperativ eller ekonomiska föreningar. Detta
kan inte minst gälla kampen mot drogerna och insatser för att skapa en
god livskvalitet för de äldre som inte alltid själva kan klara aktiveringen
för att uppleva delaktighet i samhället.
•
Förändringar i ungdomars värderingar (egna styrkor och självkänsla)
måste ta sin början i att arbeta med föräldrarna (enda långsiktiga/hållbara sättet). Det handlar i första hand om förebilder, varför det
viktigaste arbetet görs med föräldrar och andra vuxna. Man kan även
mobilisera ungdomar att vara goda förebilder för andra ungdomar.
•
Uppmärksamma och ge barn och unga kunskap och kompetens kring
frågor som handlar om ett långsiktigt positivt hälsofrämjande arbete.
Nyttja utprovade metoder och använd dem målmedvetet, kontinuerligt
och långsiktigt och samverka med alla som deltar i arbetet i syfte att
komma överens om vem som gör vad. Utveckla t ex strukturerade program för föräldramöten som samtliga kommunens skolor följer.
•
En viktig del i att stoppa alkohol- och drogbruk bland det uppväxande
släktet består av att bidra till att erbjuda intressanta alternativa fritidssysselsättningar för ungdomarna, men även att tillämpa gällande lagstiftning och att följa den lokala ordningsstadgan samt kommunens alkohol- och drogpolicy. Sannolikt en viktig del för att minska förekomsten av våld i nära relationer.
•
Bevara en attityd gentemot droger som innebär att man tydligt tar avstånd ifrån dem. (En samhälls- och föräldrafråga) Vidareutveckla Östersunds image av att vara en kommun med god livskvalitet där miljön,
hälsan och samvaron sätts i centrum. Marknadsför kommunen så!
•
Marknadsför Östersunds besöksnäringar för utlandsturismen i samband
med alla internationella kontakter och lyft fram de positiva effekterna
såsom frisk luft, ren natur och ett sunt leverne, för att minska drogbruk,
kriminalitet och främlingskap.
7
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 8 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
BAKGRUND
”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund”- är
den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet”. Så har kommunfullmäktige
formulerat sin övergripande vision för utveckling av Östersunds kommun.
För att närma sig visionen har kommunfullmäktige fastlagt ett antal styrdokument.
Tillväxtprogrammet är det övergripande styrdokumentet. Utifrån tillväxtprogrammet
och kommunens kvalitetspolicy har sedan planer med inriktningsmål för kommunens
olika verksamhetsområden fastlagts, såsom Plan för lärande; Plan för idrott, motion
och rekreation; Plan för vård och omsorg; Plan för socialtjänsten.
Andra styrdokument som kommunen har och som hänger ihop med strategier för att
uppnå ett socialt hållbart Östersund är Jämställdhetspolicyn, Alkohol- och drogpolicyn, Mångfaldspolicyn, Integrationsplanen, den strategiska planen för besöksnäringen
samt kommunens internationella strategi.
Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att gemensamt påbörja ett projekt som syftar till att finna
metoder för ett effektivt befrämjande arbete, där våra barns välmående står i centrum.
Kommunstyrelsen beslutade den 30 juni 2005 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag
att utarbeta strategier för att närma oss den av fullmäktige fastlagda visionen om ett
socialt hållbart Östersund.
Ledningsgruppen har bestått av Jens Nilsson (s) ordf., Stefan Konradsson (v), Carina
Zetterström (c), Harriet Svaleryd (s), Jananders Mattsson (m), Evalisa DanielssonRoos (v), Reinhold Gänsler (m), Katarina Lindgren Coompanion och Nils Eriksson
företagare.
Styrgrupp har utgjorts av Bengt Marsh, Dan Osterling och Anders Byström
Projektgrupp med uppdrag att ge ledningsgruppen stöd har utgjorts av Marianne Laurin-Jakobsson, Ann Hultstrand och Lena Månström. Sammankallande för de olika
grupperna har varit Göran Qvarnström.
Ett första förslag till formulering och konkretisering av strategier sändes på remiss till
de politiska partierna, samtliga nämnder, föreningslivet, näringsliver samt lades som
en öppen remiss via kommunen hemsida. Synpunkter från 25 olika avsändare, varav
10 via den öppna remissen på hemsidan, inkom och har bidragit till den utformning
strategidokumentet har i föreliggande version.
De utarbetade strategierna ska vägleda beslutsfattarnas prioriteringar i syfte att nyttja
befintliga resurser på bästa sätt. Det är således styrelsens och varje nämnds uppgift att
med dessa strategier och utifrån nämndens prioriterade inriktningsmål formulera sina
del- eller effektmål och därefter låta verksamheten ta fram sin verksamhetsplan/lokala
arbetsplan. För det konkreta utvecklingsarbetet som ska göras utifrån strategidokumentet och tidigare nämnda styrdokument för kommunen, är det viktigt att upprätta
aktivitets- och/eller handlingsplaner gemensamt med även intressenter utanför den
kommunala sfären.
8
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
lic
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 9 (11)
.d o
m
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
o
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
NÅGRA FAKTA OM TILLSTÅNDET IDAG
Det finns idag tecken på att de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på
inte längre är självklara. Det handlar främst om synen på vad samhället har ansvar för,
vad familjen har ett ansvar för samt vad den enskilde medborgaren har ett ansvar för.
Vidare diskuteras ofta den förändrade synen på vad som är rätt och fel, vad som är
mitt och ditt och respekten för medmänniskan.
Det finns en grupp unga som inte lever upp till samhällets uttalade krav på dem. Det
handlar bland annat om en relativt stadig andel på 10 % av eleverna som varje år avslutar grundskolan utan att vara behöriga till fortsatta gymnasiestudier på ett nationellt
program. Det finns också en liten grupp elever som upplever sig utsatta för mobbning
och annan kränkande behandling av kamrater och vuxna. För de unga som upplever att
de inte duger, ökar risken för att de sätter upp egna normer och regler som de blir duktiga att efterleva, för att på så sätt påvisa sin existens. En ungdomsgrupp som riskerar
att hamna i ett utanförskap, behöver tillförsäkras tillgång till de nätverk som utvecklar
samhället i positiv riktning för att inte hamna i tillfälliga och löst sammansatta grupperingar och med risk att istället utveckla asociala nätverk.
Socialnämnden har de senaste åren tvingats att i en ständigt ökande takt besluta om att
placera barn och unga utanför det egna hemmet, beroende på en bristande omvårdnadsförmåga hos föräldrarna eller på att de unga har utvecklat en livsstil som ställer
sådana krav på föräldrarna att de inte klarar uppgiften att vara vårdnadshavare. Barnets
rätt till sin egen familj måste värnas.
Andel personer <25 år som placerats utanför den
egna familjen jfrt med totala antalet (per tusen):
0 – 15 år
2003
2004
2005
9,9
9,9
12,4
16 – 20 år
15,9
18,1
18,4
21 – 24 år
4,0
3,8
5,3
Socialdepartementets kansli för Mobilisering mot narkotika, beskriver i en rapport att
det är en allmän uppfattning att kriminella gäng finns i alla större svenska städer. Det
rör sig om ett stort antal löst sammansatta grupperingar som är mycket brottsaktiva
och som i huvudsak består av individer i åldern 15-30 år. Brottsligheten är koncentrerad till stölder, narkotikabrott, våldsbrott och skadegörelse som exempelvis klotter,
och även personrån. Det förekommer också uppgifter om att gängmedlemmarna utnyttjas av mer kvalificerade kriminella organisationer, bl.a. som ”hantlangare”och
kurirer. Gängen sägs dessutom utgöra en viktig rekryteringsbas för den grövre organiserade brottsligheten.
Enligt Jämtlands läns landstings enhet för samhällsmedicin och folkhälsa har försäljningen av alkohol, uttryckt i ren 100%-ig sprit, ökat med drygt 25% under de fem senaste åren (2000-2005). Under de tio senaste åren har försäljningen av andelen öl och
blanddrycker ökat medan andelen försåld sprit och vin har minskat. Öl och blanddrycker bedöms främst vara så kallade ungdomsdrycker.
9
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 10 (11)
.d o
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
År 2002 genomförde landstinget en omfattande enkätundersökning av länets ungdomar. Av den framgår att 22 % av flickorna och 24 % av pojkarna någon gång haft lust
att pröva narkotika och att 12 % av flickorna och 10 % av pojkarna i Östersund faktiskt använt narkotika någon gång.
För att med framgång kunna förebygga och bekämpa problemen är det viktigt att olika
aktörer som polisen, socialtjänsten, skolan och föräldrarna utvecklar ett fungerande
samarbete lokalt och tydligt definierar vilka normer och krav som gäller. Kunskaperna
i kommunen om ungdomskriminalitet och eventuella kriminella nätverk är sannolikt
inte så stor vilket kan göra det svårt att veta vart man ska rikta eventuella insatser. Det
behövs gemensamma genomgångar av lokala kartläggningar så att de olika aktörerna
kan utgå ifrån samma bild av problematiken.
Medborgarna måste involveras och vara aktiva i processen. Det är av största vikt att
skapa en bra relation och en tillit mellan myndigheterna och medborgarna. Det är viktigt att alla verksamheter uppmanas och ges möjlighet att arbeta långsiktigt med detta.
De ideella organisationerna har här en mycket viktig roll. Polisens roll är viktig; medborgarna måste känna att polisen är närvarande och bryr sig om problemen. Välfungerande skolor med en personal som utgör goda förebilder och ställer rätt krav, som fullgör hela sitt uppdrag är viktiga för att minska risken att kriminella normsystem skapas
bland barn och ungdomar. Det är en uppgift för alla att bidra till uppbyggnaden av de
små och nära nätverken, bl a genom att kommunen aktivt verkar för en fördjupad
samverkan mellan skolan och föräldrarna.
Arbetsmarknaden för unga har de senaste åren upplevts mycket svår att ta sig ut på.
Enligt Företagarna räknar hälften av alla småföretag med att behöva nyrekrytera personal inom de närmaste tre åren. Det är därför viktigt att gemensamt lotsa dem som är
på väg ut i arbetslivet, genom att bl a ge dem ett bra beslutsunderlag för sina studieoch yrkesval.
I Östersunds kommun fanns föregående år inte mindre än 463 registrerade föreningar
uppdelade på 26 olika sorters organisationer; allt ifrån schackklubbar till politiska föreningar och inte mindre än 154 olika idrottsföreningar. Totalt fanns det 39 500 medlemmar registrerade i föreningarna varav drygt hälften –20 569 –i åldern 7-20 år. Det
innebär att varje 7–20-åring är med i drygt 2 föreningar var, eftersom den totala befolkningen i kommunen i dessa åldrar var drygt 9 500. Med sådana förutsättningar bör
utsikterna för en positiv påverkan och möjligheterna att finna goda förebilder vara
mycket goda.
De beskrivna negativa trenderna behöver brytas och de positiva stödjas. Det finns redan idag föreningar, fritidsgårdar, verksamheter och nätverk som gör goda insatser i
det syftet. Skolpersonalens roll är viktig men en klart bättre effekt uppnås ifall föräldrar, föreningsliv och alla aktiva i samhället gemensamt engagerar sig, gärna med skolan som gemensam arena. Det ska finnas nätverk runt de unga som kan upptäcka när
något inte står rätt till och som vet hur man agerar vid sådana upptäckter. Vi behöver
lära oss att snabbt upptäcka signalerna på att något inte är helt OK och vi behöver lära
oss hur vi ska agera.
10
o
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
m
lic
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
.c
F -X C h a n ge
F -X C h a n ge
c u -tr a c k
N
y
bu
to
k
Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström
2006-09-25
w
Sidan 11 (11)
.d o
c u -tr a c k
Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005
2006-12-12, § 201
Solidariteten mellan människorna och en trygg social situation för alla i Östersund är
en förutsättning för en hållbar utveckling. Det är allas ansvar att bidra till en trygg och
säker kommun med stor social gemenskap. Utifrån denna bakgrund och med ledord
som demokrati, samverkan, goda förebilder och påverkansmöjligheter har arbetsgruppen formulerat tre prioriterade strategier.
En viktig ambition med strategierna och de åtgärder som beskrivs för att konkretisera
dem, är att skapa förutsättningar för föräldrar att ta sig an sitt föräldraskap, vara den
förebild och ledsagare som detta innebär. Inte minst kan det handla om att skapa möjligheter för barn och föräldrar/vuxna att få en stor andel gemensam tid.
Strategierna avgränsas på så vis att de ej omfattar allmänpolitiska problem såsom arbetslöshet och samhällsekonomin, vilka självfallet har en ytterst betydelsefull inverkan
på den sociala hållbarheten.
11
o
Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund
m
lic
.c
C
m
o
.d o
w
w
w
w
w
C
lic
k
to
bu
y
N
O
W
!
PD
O
W
!
PD
.c