F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k m lic Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund w .c .d o Sidan 1 (11) c u -tr a c k Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 Dnr: 1098-2005 Beslutad av: Kommunfullmäktige 2006-12-12, § 201 Strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund INLEDNING ”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet”. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utveckling av Östersunds kommun. Ett socialt hållbart Östersund är således en del av den gemensamma grundläggande visionen för Östersund och en av utgångspunkterna för det långsiktiga politiska arbetet. Den sociala sammanhållningen och tilliten är en av grundstenarna för en hållbar utveckling och för utvecklandet av en stark demokrati. En social sammanhållning och en hög tillit till varandra är positivt för samtliga medborgare. Det är viktigt att bevara och ytterligare utveckla såväl invånarnas som våra gästers positiva bild av kommunen. Det bidrar effektivt till Östersunds attraktionskraft. Innebörden i begreppet ett socialt hållbart samhälle behöver förklaras och konkretiseras. Med social hållbarhet avses därför fortsättningsvis ett förhållande som beskrivs som: Ingen är utanför –alla är med, antingen som medskapare eller som medföljare. Ett samhälle där de nära och små nätverken är många och starka. TRE STRATEGIER SOM ÄR VIKTIGA FÖR ATT UPPNÅ ETT SOCIALT HÅLLBART ÖSTERSUND För att vi ska närma oss den övergripande visionen vill vi skapa det Barnvänliga samhället Östersund och samla dem som aktivt vill vara med och verka för detta. Ett barnvänligt samhälle innebär inte enbart åtgärder och insatser riktade direkt till barn och unga, utan oftast till dem som finns runt omkring barnen och de unga samt till dem som på andra indirekta sätt påverkar tryggheten och gemenskapen i samhället. Strategierna har noga vägts och prioriterats. Syftet har varit att ta fram strategier som verkligen styr mot den övergripande visionen. En ytterligare viktig ambition är att peka på arbetsformer som stimulerar kraftfulla nätverk där medborgarna bryr sig och bidrar till en social gemenskap. 1. Ett barnvänligt Östersund Det viktigaste strategiska valet för att skapa ett samhälle som omfattar samtliga medborgare och värnar om deras välbefinnande innebär att barn och unga sätts i främsta rummet. Det kan handla om såväl uttalade värderingar och beteenden, o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 2 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 som beslut om riktade insatser och åtgärder. Att möjliggöra för de unga att komma ut på arbetsmarknaden är en central uppgift. Näringslivet och skolan måste gemensamt förbereda de unga för detta. Ett samhälle som är bra för barn är bra för alla. Det finns mycket kunskap om barn och unga på många olika håll i samhället. Det är viktigt att samla ihop och lyfta fram den kunskapen. I Östersund är Barnkonventionen ett levande dokument med syftet att det ska anläggas ett barnperspektiv i det politiska arbetet och i den kommunala verksamheten. Detta uppnås bl a genom att varje nämnd har särskilt utsedda ledamöter vilka ansvarar för att konventionens intentioner efterlevs samt genom att kommunen i ett partnerskap mellan 12 kommuner, Barnombudsmannen och Socialdepartementet aktivt verkar för Barnkonventionens genomförande. 2. Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla Åtgärder behövs för att vuxna, barn, ungdomar och äldre genom samverkan ska skapa en stark social gemenskap och starka nätverk/föreningar. En gemenskap för trygghet åt alla i vårt samhälle. Med en stark tillit i de egna nätverken samt med öppenhet och generositet ökar den sociala sammanhållningen. Dessutom underlättar vi för medborgare från andra länder och kulturer att snabbt komma in i den sociala gemenskapen. Kunskaper om samhället, våra rättigheter och skyldigheter bidrar till att skapa delaktighet, vilket är förutsättningen för en stark demokrati. Att ge medborgarna en större delaktighet i samhället och bidra till att skapa nya och starka nätverk, gör riskerna för ett utanförskap mindre och ökar möjligheterna för social gemenskap. Östersunds kommun ska sträva efter att stärka den sociala ekonomins organisationer. Vuxna ska vara positiva förebilder för barn och unga när det gäller mellanmänskliga relationer och aktivt samhällsengagemang. Aktiva åtgärder fordras för att motverka kränkande behandling och diskriminering av såväl barn, unga som vuxna. Alla medborgare ska mötas på ett respektfullt sätt. För de allra flesta medborgare är ett eget arbete vägen att klara sin försörjning. För de medborgare som av olika anledningar inte klarar att ta sig in på arbetsmarknaden ska, genom samarbete mellan den offentliga sektorn, näringslivet och ideella sektorn, alla erbjudas en meningsfull tillvaro och sysselsättning för sin försörjning. 3. Ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger Värderingen att alla barn är våra gemensamma barn är också viktig och påverkar på ett positivt sätt trivsel och livskvalitet. Samverkan krävs för en 2 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 3 (11) .d o c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 gemensam syn på detta mellan kommunen, näringslivet och den ideella sektorn. Vuxnas engagemang är viktigt och behöver finnas med i nätverken inte minst som viktiga förebilder. De ideella organisationerna och deras arbete har en stor betydelse för utvecklandet av den delaktighet och solidaritet som eftersträvas. Indikatorer att mäta engagemang/delaktighet för att bedöma tillståndet och förändringar utifrån, är viktiga att enas kring och vi ska delta i nationella och internationella nätverk för ökad kunskap. Att skapa motkrafter till den påverkan som främst de unga utsätts för då det gäller deras inställning till alkohol och droger, är en grundläggande uppgift att klara för att nå målet om det socialt uthålliga samhället. Strävan är ett narkotikafritt Östersund och minskade skador som kan relateras till alkoholanvändningen. Ett bra utbud av idrott, fritid och kultur är en grundsten för att uppnå en god livskvalitet. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt de åldersgrupper där alkoholdebuten vanligen sker och åt föräldrarna till dessa ungdomar. Det handlar såväl om livsstilspåverkan som om att öka den sociala kontrollen i syfte att tidigt upptäcka förekomsten av olika drogmissbruk. Övergripande åtgärder i linje med strategierna Uttala den politiska viljan: Ett socialt hållbart Östersund är en del av den gemensamma grundläggande visionen för Östersund och en av utgångspunkterna för det långsiktiga politiska arbetet. Beskriv och tillkännage de grundläggande värderingarna: Ingen är utanför – alla är med, antingen som medskapare eller som medföljare. Ett samhälle där de nära och små nätverken är många och starka. Lyft fram och ta vara på goda förebilder och exempel –såväl verksamheter som personer. Arbeta med det positiva för ögonen. Skapa praktiska möjligheter för att kombinera ett yrkesliv med ett aktivt föräldraskap. Förbered en plan för uppföljning av strategidokumentet i kommunens löpande arbete och genomför årliga uppföljningar med gemensamma seminarier där årets händelser diskuteras och värderas och definiera nyckeltal/volymtal för att kunna mäta och värdera framgångar. Stöd organiserandet av föreningsråd i de olika kommundelarna. 1. Åtgärder för att skapa ett barnvänligt Östersund • m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD Det är viktigt att hålla en hög nivå på kvaliteten i våra skolor och skapa ytterligare naturliga mötesplatser för unga människor i kommunen i syfte att behålla och stärka befintliga nätverk runt dem. 3 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 4 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 • Förläng föräldragrupperna från BVC (idag endast 8-10 ggr under barnens första levnadsår). Kräver resurstillskott/omfördelning. Föräldrautbildning och stöd till föräldrar är det viktigaste verktyget för att skapa goda uppväxtvillkor. Erbjud föräldrautbildning/-grupper för den period av livet barnen befinner sig i t ex skolstart, tonårstiden. • Kunskapsinsamlande och kunskapsspridning av dem som verkar runt barn och unga. Nyttja öppna förskolorna/familjecentralerna/fritidsgårdarna. Bredda dem till att gälla även lite äldre barn (modell Umeå) ”Familjens hus”kan vara en modell. Det finns en stor potential i det samarbete som påbörjats i våra familjecentraler och fritidsgårdspersonal kan nyttjas som en resurs för tonårsföräldrar. Kräver sannolikt resurstillskott. • Samverkan mellan näringslivet och skolan i syfte att ge en samlad och så entydig bild av samhällets möjligheter och behov av arbetskraft. Entreprenörskap och eget företagande är områden att i samverkan utveckla vidare. • Ett ”Barnkontor”i Östersunds kommun. Organisatoriskt fristående från kommunen med kommunalt stöd och en styrgrupp/styrelse bestående av organisationer som på olika sätt verkar för barn och unga. • Skapa naturliga mötesplatser och positiva miljöer för medborgare i alla åldrar där det kan tillhandahållas ett varierat kulturutbud och som speglar den kulturella mångfalden i kommunen. • Satsa på såväl ut- och fortbildning som rekrytering av ungdomsarbetare och ungdomsledare samt utnyttja fördelen med att Östersund är en geografiskt samlad kommun som har en närhet till fjäll och natur. Arbete som görs i samband med ungdomars fritid ges en hög prioritet. Här spelar fritidsgårdar en viktig roll; en roll som kan stärkas genom bl a kontinuerliga fortbildningsmöjligheter. • Inspirera boende, föreningsaktiva och anställda barn- och ungdomsarbetare till att bilda nätverk runt alla barn och ungdomar. Modellen kan vara liknande ”grannsamverkan mot brott”. Östersund kan bli den första kommunen som startar ”Grannsamverkan för ett socialt hållbart Östersund” • Genomför utbildningsinsatser speciellt till dem som arbetar med och för barn. Inhämta och samla kunskap om hur barn och unga har det genom erfarenhetsutbyten inte bara mellan vuxna utan även mellan barn, ungdomar och vuxna. 4 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 5 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 • Elevhälsans kunskaper sammanställs och sprids till dem som verkar runt barn och unga. • Utveckla och samordna stödet i det generella välfärdssystemet till familjer med barn och ungdomar med funktionshinder med målet att de ska behålla en god fysisk och psykisk hälsa. 2. Åtgärder för att skapa ett solidariskt Östersund för trygghet åt alla • Förtäta det ofta glesa nätverket runt de allra mest socialt utsatta barnen och ungdomarna. De ungdomar som vuxit upp i missbruksmiljöer, i ekonomiskt utsatta familjer eller där föräldrar av någon anledning hamnat i olika krissituationer, har det särskilt besvärligt och har bör ges särskilt stöd. • Fortsätt att utveckla olika fora där unga medborgare kan uttrycka sina åsikter och få kontakt med beslutsfattare av olika slag (såväl politiska, ledare i ideella föreningar som med ledare inom näringslivet) • Unga medborgare har ofta ett engagemang och idéer om förbättringar i samhället. Skapa tillfällen att samla upp dessa och ge dem en spridning till beslutsfattare på olika nivåer och i olika verksamheter. • Beskriv hur bra familjer trivs med att bo i Östersund, för att skapa en positiv motbild till de så vanliga dystra beskrivningar av hur illa det är ställt med ungdomen idag! Beskriv för medborgarna hur kommunen använder sina skattepengar för att skapa en barn- och ungdomsvänlig kommun, där det är tillåtet att inte alltid lyckas fullt ut om bara ”rätta viljan”finns. Det är viktigt att ge en bra och korrekt bild av hur det är att bo i Östersund. Vi behöver förstå vår tillvaro och bli förstådda och uppleva att vi bemästrar vår situation, se en mening med vår existens och vara motiverade för en fortsättning. • Stöd ungdomsrådet och andra samverkansfora i syfte att öka delaktigheten i samhället. • Hjälp ungdomar att forma sina egna kulturyttringar på redan befintliga mötesplatser t ex fritidsgårdarna och fånga upp de ungas engagemang där och tillför resurser så att detta möjliggörs. Det kan handla om teknisk utrustning för ljud/ljus/it/utställning men också resurser i form av personer med specialkunskaper i exempelvis att hjälpa ungdomar att genomföra olika kulturyttringar. 5 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 6 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 • Nyttja de ungas befintliga mötesplatser såsom skolor, fritidsgårdar, förenings- och idrottsplatser samt universitetet för att mötas gemensamt över generationsgränserna och låt de ungas förslag få formas och växa fram där. Frågor att lyfta fram särskilt, är sådana om tolerans, jämlikhet, jämställdhet och attityder. • Pröva nya otraditionella sätt att inhämta förbättringsförslag till stadens utformning och håll fast vid eventuellt överenskomna nya principer. • Skapa en utmärkelse ”Årets unga initiativ i Östersunds kommun”, som i sina bedömningskriterier utgår ifrån strategin Ett solidariskt Östersund skapar trygghet åt alla. • Nyttja de befintliga mötesarenorna för att skapa mångfald bland mötesdeltagarna –bjud in grupper som vanligtvis inte hörsammar inbjudan t ex olika invandrargrupper, medborgare med funktionshinder eller grupper med olika religiös eller etnisk bakgrund. Det är viktigt med anläggningar och lokaler för olika verksamheter såväl i som utanför centrala staden. • Utveckla kunskapen inom kommunen om olika intressen och engagemang som föreningsliv och näringsliv besitter i samma positiva anda som omställningsarbetet har skapat. 3. Åtgärder för att skapa ett Östersund som samverkar för livsstilspåverkan och den ständiga kampen mot droger • Arbeta med våra attityder till varandra, inte minst med kommunens tjänstemän där ett helhetstänkande fordras. En helhetssyn på barnen, de unga och barnfamiljerna sett över dygnets alla 24 timmar kräver en samordning och förändrad syn liksom en uppföljning ur barnets/den unges perspektiv och inte enbart ur en enskild verksamhets eller kommunal förvaltnings perspektiv. • Nätverksskapande för ansvariga och verksamma för barn- och ungdomsverksamheter i länet (även lt!), med beaktande av att vi är relativt få och måste prioritera vad vi satsar på. Initieras av Sveriges Kommuner och Landsting som bör samordna. • Viktigt att verka för att få såväl aktiva som medföljare/åskådare till våra ”events”; det krävs olika insatser för att locka besökare till kommunen och få kommunens egna invånare att besöka ett event och känna delaktighet och tillhörighet i samhället. Lär oss vara åskådare också! 6 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 7 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 • Lyft fram de olika samverkansformer och projekt som pågår mellan kommunen och näringslivet –inte minst med skolorna –och skapa ett forum för att presentera goda resultat och visa upp goda exempel. Till exempel den samverkan mellan skolan och idrottsrörelsen som är ett resultat av regeringens överenskommelse med idrottsrörelsen, det så kallade Handslaget. För en långsiktig utveckling av samverkan krävs en god samordning med en planerad överblick. • Verka för att få medborgarna engagerade inte enbart i fritidsaktiviteter utan även kunna engagera och aktivera sig i det som vi vanligen tänker oss som kommunal service, t ex hur vissa serviceinsatser kan bedrivas av ideella föreningar, kooperativ eller ekonomiska föreningar. Detta kan inte minst gälla kampen mot drogerna och insatser för att skapa en god livskvalitet för de äldre som inte alltid själva kan klara aktiveringen för att uppleva delaktighet i samhället. • Förändringar i ungdomars värderingar (egna styrkor och självkänsla) måste ta sin början i att arbeta med föräldrarna (enda långsiktiga/hållbara sättet). Det handlar i första hand om förebilder, varför det viktigaste arbetet görs med föräldrar och andra vuxna. Man kan även mobilisera ungdomar att vara goda förebilder för andra ungdomar. • Uppmärksamma och ge barn och unga kunskap och kompetens kring frågor som handlar om ett långsiktigt positivt hälsofrämjande arbete. Nyttja utprovade metoder och använd dem målmedvetet, kontinuerligt och långsiktigt och samverka med alla som deltar i arbetet i syfte att komma överens om vem som gör vad. Utveckla t ex strukturerade program för föräldramöten som samtliga kommunens skolor följer. • En viktig del i att stoppa alkohol- och drogbruk bland det uppväxande släktet består av att bidra till att erbjuda intressanta alternativa fritidssysselsättningar för ungdomarna, men även att tillämpa gällande lagstiftning och att följa den lokala ordningsstadgan samt kommunens alkohol- och drogpolicy. Sannolikt en viktig del för att minska förekomsten av våld i nära relationer. • Bevara en attityd gentemot droger som innebär att man tydligt tar avstånd ifrån dem. (En samhälls- och föräldrafråga) Vidareutveckla Östersunds image av att vara en kommun med god livskvalitet där miljön, hälsan och samvaron sätts i centrum. Marknadsför kommunen så! • Marknadsför Östersunds besöksnäringar för utlandsturismen i samband med alla internationella kontakter och lyft fram de positiva effekterna såsom frisk luft, ren natur och ett sunt leverne, för att minska drogbruk, kriminalitet och främlingskap. 7 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 8 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 BAKGRUND ”Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund”- är den gemensamma, grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet”. Så har kommunfullmäktige formulerat sin övergripande vision för utveckling av Östersunds kommun. För att närma sig visionen har kommunfullmäktige fastlagt ett antal styrdokument. Tillväxtprogrammet är det övergripande styrdokumentet. Utifrån tillväxtprogrammet och kommunens kvalitetspolicy har sedan planer med inriktningsmål för kommunens olika verksamhetsområden fastlagts, såsom Plan för lärande; Plan för idrott, motion och rekreation; Plan för vård och omsorg; Plan för socialtjänsten. Andra styrdokument som kommunen har och som hänger ihop med strategier för att uppnå ett socialt hållbart Östersund är Jämställdhetspolicyn, Alkohol- och drogpolicyn, Mångfaldspolicyn, Integrationsplanen, den strategiska planen för besöksnäringen samt kommunens internationella strategi. Kommunfullmäktige gav kommunstyrelsen, socialnämnden samt barn- och utbildningsnämnden i uppdrag att gemensamt påbörja ett projekt som syftar till att finna metoder för ett effektivt befrämjande arbete, där våra barns välmående står i centrum. Kommunstyrelsen beslutade den 30 juni 2005 att tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utarbeta strategier för att närma oss den av fullmäktige fastlagda visionen om ett socialt hållbart Östersund. Ledningsgruppen har bestått av Jens Nilsson (s) ordf., Stefan Konradsson (v), Carina Zetterström (c), Harriet Svaleryd (s), Jananders Mattsson (m), Evalisa DanielssonRoos (v), Reinhold Gänsler (m), Katarina Lindgren Coompanion och Nils Eriksson företagare. Styrgrupp har utgjorts av Bengt Marsh, Dan Osterling och Anders Byström Projektgrupp med uppdrag att ge ledningsgruppen stöd har utgjorts av Marianne Laurin-Jakobsson, Ann Hultstrand och Lena Månström. Sammankallande för de olika grupperna har varit Göran Qvarnström. Ett första förslag till formulering och konkretisering av strategier sändes på remiss till de politiska partierna, samtliga nämnder, föreningslivet, näringsliver samt lades som en öppen remiss via kommunen hemsida. Synpunkter från 25 olika avsändare, varav 10 via den öppna remissen på hemsidan, inkom och har bidragit till den utformning strategidokumentet har i föreliggande version. De utarbetade strategierna ska vägleda beslutsfattarnas prioriteringar i syfte att nyttja befintliga resurser på bästa sätt. Det är således styrelsens och varje nämnds uppgift att med dessa strategier och utifrån nämndens prioriterade inriktningsmål formulera sina del- eller effektmål och därefter låta verksamheten ta fram sin verksamhetsplan/lokala arbetsplan. För det konkreta utvecklingsarbetet som ska göras utifrån strategidokumentet och tidigare nämnda styrdokument för kommunen, är det viktigt att upprätta aktivitets- och/eller handlingsplaner gemensamt med även intressenter utanför den kommunala sfären. 8 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k lic Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 9 (11) .d o m Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund o .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 NÅGRA FAKTA OM TILLSTÅNDET IDAG Det finns idag tecken på att de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på inte längre är självklara. Det handlar främst om synen på vad samhället har ansvar för, vad familjen har ett ansvar för samt vad den enskilde medborgaren har ett ansvar för. Vidare diskuteras ofta den förändrade synen på vad som är rätt och fel, vad som är mitt och ditt och respekten för medmänniskan. Det finns en grupp unga som inte lever upp till samhällets uttalade krav på dem. Det handlar bland annat om en relativt stadig andel på 10 % av eleverna som varje år avslutar grundskolan utan att vara behöriga till fortsatta gymnasiestudier på ett nationellt program. Det finns också en liten grupp elever som upplever sig utsatta för mobbning och annan kränkande behandling av kamrater och vuxna. För de unga som upplever att de inte duger, ökar risken för att de sätter upp egna normer och regler som de blir duktiga att efterleva, för att på så sätt påvisa sin existens. En ungdomsgrupp som riskerar att hamna i ett utanförskap, behöver tillförsäkras tillgång till de nätverk som utvecklar samhället i positiv riktning för att inte hamna i tillfälliga och löst sammansatta grupperingar och med risk att istället utveckla asociala nätverk. Socialnämnden har de senaste åren tvingats att i en ständigt ökande takt besluta om att placera barn och unga utanför det egna hemmet, beroende på en bristande omvårdnadsförmåga hos föräldrarna eller på att de unga har utvecklat en livsstil som ställer sådana krav på föräldrarna att de inte klarar uppgiften att vara vårdnadshavare. Barnets rätt till sin egen familj måste värnas. Andel personer <25 år som placerats utanför den egna familjen jfrt med totala antalet (per tusen): 0 – 15 år 2003 2004 2005 9,9 9,9 12,4 16 – 20 år 15,9 18,1 18,4 21 – 24 år 4,0 3,8 5,3 Socialdepartementets kansli för Mobilisering mot narkotika, beskriver i en rapport att det är en allmän uppfattning att kriminella gäng finns i alla större svenska städer. Det rör sig om ett stort antal löst sammansatta grupperingar som är mycket brottsaktiva och som i huvudsak består av individer i åldern 15-30 år. Brottsligheten är koncentrerad till stölder, narkotikabrott, våldsbrott och skadegörelse som exempelvis klotter, och även personrån. Det förekommer också uppgifter om att gängmedlemmarna utnyttjas av mer kvalificerade kriminella organisationer, bl.a. som ”hantlangare”och kurirer. Gängen sägs dessutom utgöra en viktig rekryteringsbas för den grövre organiserade brottsligheten. Enligt Jämtlands läns landstings enhet för samhällsmedicin och folkhälsa har försäljningen av alkohol, uttryckt i ren 100%-ig sprit, ökat med drygt 25% under de fem senaste åren (2000-2005). Under de tio senaste åren har försäljningen av andelen öl och blanddrycker ökat medan andelen försåld sprit och vin har minskat. Öl och blanddrycker bedöms främst vara så kallade ungdomsdrycker. 9 .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 10 (11) .d o c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 År 2002 genomförde landstinget en omfattande enkätundersökning av länets ungdomar. Av den framgår att 22 % av flickorna och 24 % av pojkarna någon gång haft lust att pröva narkotika och att 12 % av flickorna och 10 % av pojkarna i Östersund faktiskt använt narkotika någon gång. För att med framgång kunna förebygga och bekämpa problemen är det viktigt att olika aktörer som polisen, socialtjänsten, skolan och föräldrarna utvecklar ett fungerande samarbete lokalt och tydligt definierar vilka normer och krav som gäller. Kunskaperna i kommunen om ungdomskriminalitet och eventuella kriminella nätverk är sannolikt inte så stor vilket kan göra det svårt att veta vart man ska rikta eventuella insatser. Det behövs gemensamma genomgångar av lokala kartläggningar så att de olika aktörerna kan utgå ifrån samma bild av problematiken. Medborgarna måste involveras och vara aktiva i processen. Det är av största vikt att skapa en bra relation och en tillit mellan myndigheterna och medborgarna. Det är viktigt att alla verksamheter uppmanas och ges möjlighet att arbeta långsiktigt med detta. De ideella organisationerna har här en mycket viktig roll. Polisens roll är viktig; medborgarna måste känna att polisen är närvarande och bryr sig om problemen. Välfungerande skolor med en personal som utgör goda förebilder och ställer rätt krav, som fullgör hela sitt uppdrag är viktiga för att minska risken att kriminella normsystem skapas bland barn och ungdomar. Det är en uppgift för alla att bidra till uppbyggnaden av de små och nära nätverken, bl a genom att kommunen aktivt verkar för en fördjupad samverkan mellan skolan och föräldrarna. Arbetsmarknaden för unga har de senaste åren upplevts mycket svår att ta sig ut på. Enligt Företagarna räknar hälften av alla småföretag med att behöva nyrekrytera personal inom de närmaste tre åren. Det är därför viktigt att gemensamt lotsa dem som är på väg ut i arbetslivet, genom att bl a ge dem ett bra beslutsunderlag för sina studieoch yrkesval. I Östersunds kommun fanns föregående år inte mindre än 463 registrerade föreningar uppdelade på 26 olika sorters organisationer; allt ifrån schackklubbar till politiska föreningar och inte mindre än 154 olika idrottsföreningar. Totalt fanns det 39 500 medlemmar registrerade i föreningarna varav drygt hälften –20 569 –i åldern 7-20 år. Det innebär att varje 7–20-åring är med i drygt 2 föreningar var, eftersom den totala befolkningen i kommunen i dessa åldrar var drygt 9 500. Med sådana förutsättningar bör utsikterna för en positiv påverkan och möjligheterna att finna goda förebilder vara mycket goda. De beskrivna negativa trenderna behöver brytas och de positiva stödjas. Det finns redan idag föreningar, fritidsgårdar, verksamheter och nätverk som gör goda insatser i det syftet. Skolpersonalens roll är viktig men en klart bättre effekt uppnås ifall föräldrar, föreningsliv och alla aktiva i samhället gemensamt engagerar sig, gärna med skolan som gemensam arena. Det ska finnas nätverk runt de unga som kan upptäcka när något inte står rätt till och som vet hur man agerar vid sådana upptäckter. Vi behöver lära oss att snabbt upptäcka signalerna på att något inte är helt OK och vi behöver lära oss hur vi ska agera. 10 o Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund m lic .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD .c F -X C h a n ge F -X C h a n ge c u -tr a c k N y bu to k Upprättad av: Politisk ledningsgrupp/G Qvarnström 2006-09-25 w Sidan 11 (11) .d o c u -tr a c k Beslutad av: Kommunfullmäktige Dnr: 1098-2005 2006-12-12, § 201 Solidariteten mellan människorna och en trygg social situation för alla i Östersund är en förutsättning för en hållbar utveckling. Det är allas ansvar att bidra till en trygg och säker kommun med stor social gemenskap. Utifrån denna bakgrund och med ledord som demokrati, samverkan, goda förebilder och påverkansmöjligheter har arbetsgruppen formulerat tre prioriterade strategier. En viktig ambition med strategierna och de åtgärder som beskrivs för att konkretisera dem, är att skapa förutsättningar för föräldrar att ta sig an sitt föräldraskap, vara den förebild och ledsagare som detta innebär. Inte minst kan det handla om att skapa möjligheter för barn och föräldrar/vuxna att få en stor andel gemensam tid. Strategierna avgränsas på så vis att de ej omfattar allmänpolitiska problem såsom arbetslöshet och samhällsekonomin, vilka självfallet har en ytterst betydelsefull inverkan på den sociala hållbarheten. 11 o Dokumentnamn: Strategier för ett socialt hållbart Östersund m lic .c C m o .d o w w w w w C lic k to bu y N O W ! PD O W ! PD .c