5. Lisa (22) sjunger i kör. En varm vårdag har man ett framförande i en galleria
där det är stekhett. Hon har definitivt tagit på sig för mycket kläder men nu hinner
hon inte knäppa upp kappan, utan det gäller att stå still och sjunga. Efter en stund
börjar hon känna sig yr och det svartnar nästan för ögonen. Hon måste sätta sig
ner för att inte svimma och hon känner sig också törstig. Hon känner igen detta
sedan tidigare och tror själv att det beror på att hon har lågt blodtryck.
a. Skriv formeln för de grundläggande faktorer som reglerar det arteriella
blodtrycket (2p)
MAP = CO x total perifer resistans. CO bestäms av slagvolym x
slagfrekvens.
b. Varför förbättras Lisas tillstånd av att hon sätter sig ner? (2p)
Då ökar det venösa återflödet till hjärtat vilket ökar hjärtminutvolymen
och därmed medelartärtrycket.
c. Lisa har märkt att hon kan förebygga en eventuell svimning genom att inte
stå blick stilla, utan istället röra på benen och liksom pumpa med
benmusklerna. Förklara varför detta tycks hjälpa henne.(2p)
Kombinationen av venklaffarna och att aktivera benmusklerna fungerar
som ett perifert hjärta och bidrar till att öka det venösa återflödet och
därmed hjärtminutvolymen.
d. Finns det någon yttre komponent som har bidragit till Lisas tillstånd i det
aktuella fallet? (2p)
Det är varmt och hon har för mycket kläder på sig vilket leder till att hon
svettas kraftigt – vätskeförlusten bidrar till att minska cirkulerande
blodvolym och därmed accentuera blodtrycksfallet.
e. Hur registrerar kroppen den aktuella blodtrycksnivån och hur leder sådana
signaler till omställningar av cirkulationssystemet som svar på
förändringar i blodtrycksnivåerna? (4p)
Korttidsreglering: Baroreceptorerna i aortabågen och carotisbifurkationen
signalerar trycknivån (fr.a. pulstrycket) till hjärnstammens
vasomotorcentrum (=cardiovaskulära centrum), vilket i sin tur leder till
förändrad aktivitet i sympaticus till hjärta-kärl, och parasympaticus till
hjärtat.
6. Agnes (70) har precis lagts in på intensiven pga typiska symtom på hjärtinfarkt
som också kan bekräftas med EKG och blodprov. Plötsligt händer något:
Övervaknings-EKG visar att hennes regelbundna hjärtrytm (90 slag/min) har
förändrats. Kardiologen säger att Agnes pga sin hjärtinfarkt fått ett totalblock
vilket innebär att de elektriska impulserna från förmaken inte når fram till
kamrarna. Kardiologen börjar planera för akut pace-makerinläggning.
a. Förklara var blocket sitter. (1p)
Strax efter A-Vnoden, i His’ska bunten.
b. Förklara varför hjärtat kan kontraheras trots hennes totalblock, och ungefär
vilken frekvens hjärtat troligen har i denna situation. (3p)
Ett nytt pace-makerfokus uppstår i kamrarna. Frekvens 30.
c. Den elektriska aktiviteten i det normala hjärtat uppstår spontant i s.k. pacemakervävnad. Vad för typ av vävnad är detta? Rita en aktionspotential för
pace-makervävnad. Förklara jonflödena i de olika faserna av
aktionspotentialen, och förklara varför aktionspotentialen spontant uppstår.
(5p)
Pace-makervävnad är omvandlade cardio-myocyter, dvs.
hjärtmuskelvävnad. Se t.ex. Guyton för beskrivning av pacemakerpotentialen och jonströmmarna.
7. Kalle (25) tränar bänkpress.
a. Redogör för den arteriella blodförsörjningen från aorta av vänster och
höger överarm-underarm. (2p)
Vänster: Aorta - a. subclavia – a. axillaris – a. brachialis – a. radialis
och a. ulnaris.
Höger: Truncus brachio-cephalicus – a. subclavia – a. axillaris - a.
brachialis – a. radialis och a. ulnaris.
b. Vad händer med blodflödet i armmuskulaturen under träningspasset,
och vilken funktion har denna förändring? (1p)
Blodflödet ökar för att förse den arbetande muskulaturen med syrgas
och näring.
c. Redogör för mekanismerna för reglering av det lokala blodflödet i
muskelvävnaden. (5p)
Minskat flöde pga vasokonstriktion, genom sympatiska, noradrenerga
nerver till muskelarteriolerna. Vasodilatation genom
sympaticusaktiverade beta2-receptorer. Dessa aktiveras också av
sympaticusutlöst adrenalinfrisättning från binjuremärgen. Den
viktigaste vasodilatationen åstadkoms genom frisättning från den
arbetande muskelvävnaden av s.k. vasodilatatormetaboliter, t.ex.
adenosin. Ett ökat lokalt blodflöde leder i sig till ett ökat flöde, genom
att endotelet stimuleras mekaniskt till NO-frisättning som verkar
vasodilaterande.
8. Redogör för följande vad gäller koagulationssystemet: (10p)
a. Hur startar koagulationsprocessen då en blödning beror på ett yttre
trauma? (2p)
Det hela startar med vasospasm, och också bildandet av en
trombocytplugg: Trombocyter adhererar, och aggregerar till kärlskadan.
b. UTGÅR
c. Förklara trombocyternas roll för starten av koagulationsprocessen. (4p)
Trombocyter kommer i kontakt med kollagen i skadad kärlyta; binder till
kollagen och till v. Willebrandfaktorn från endotelcellerna; utsöndrar ADP
och PAF och syntetiserar TXA2, vilka aktiverar närliggande trombocyter
som också adhererar – bildar på detta sätt en trombocytplugg.
d. UTGÅR
9. Greta (72) har opererats för cancer i vänster bröst. Eftersom tumören var spridd
utanför själva bröstvävnaden gjordes en s.k. axillarutrymmning, innebärande
borttagande av lymknutor i vänster axill. En tid efter operationen noterar Greta att
hela vänster arm börjar svullna. Hon har inte skadat armen genom något färskt
trauma och det verkar inte finnas några tecken på infektion i armen. (6p)
a. Vad kan svullnaden beror på? (1p)
Lymfstas.
b. Vilken fysiologisk funktion har lymfvägarna? (1p)
Transportera vätska som inte återförts till kapillären i det transkapillära
utbytet. Att återföra proteiner som läckt ut från kapillären. Att transportera
fett = chylomikroner från tarmen till blodet.
c. Vilken fysiologisk funktion har lymfknutorna? (1p)
Immunologisk funktion.
d. Förklara begreppen ytliga och djupa vensystemen och var dessa är belägna
i kroppen. (3p)
Övre och nedre extremiteterna är försedda med ett ytligt (hudnära) och ett
djupt (följer de stora artärerna) vensystem med förbindelser mellan dessa
bägge.
