Lika eller olika? Vad betyder kultur för mötet under

Transkulturellt Centrum
Stockholms läns landstings
kunskapscentrum i
 transkulturell psykiatri
 asylsjukvård och munhälsa
 nyanlända flyktingars hälsa
 hälsokommunikation
Lika eller olika?
Vad kan ha betydelse för mötet under en
hälsoundersökning?
Reflektion kring kulturens och andra
faktorers betydelse för mötet mellan
migrant och vårdpersonal
Anne Johansson Olsson distriktssköterska/vårdlärare
Transkulturellt Centrum
Olika kunskaps och
föreställningsvärldar kring hälsa
•
Does my Culture affect your Care?
titel på en workshop kring psykisk ohälsa i London i vår
UCL University College London
Patienten
Individer med olika bakgrund och
livserfarenheter som påverkar synen på hälsa
och sjukdom samt förhållningssätt till dessa.
Kan helt eller delvis ha andra referenser och
förklaringar till hälsa och sjukdom än den
biomedicinska.
Central fråga: Varför?
Strävan efter förståelse
• Skaffa kunskap om
patientens bakgrund
• Uppmärksamma
individen
• Glöm inte
grupptillhörighetens och
de kollektiva
erfarenheternas
betydelse för beskrivning
av sjukdom
Olika språkbakgrunder:
• Betydelsen av betoningar,
pauser, tonfall, röststyrka
kan gå förlorad
• Svår tolkning av det
faktiskt sagda och det
underförstådda
• Kommunikation på två
främmande språk, det
talade och det medicinska
K.Svenberg
Vilket språk ska vi välja för en god dialog?
• Val av språk betydelsefullt för att ”hamna rätt”
undvika känsla av ”underläge”
öka möjligheten till delaktighet och påverkan
ta tillvara individens resurser
• Ett språk lämpligt för situation och innehåll
Möten som blir
disharmoniska:
• Kulturella skillnader och
erfarenheter ger
tolkningskonflikter
• Känsla av maktlöshet i
patientmötet ger fokus på
det somatiska och mindre
på människan bakom
symtomet
Kan ge bedömningen ”det är
inget”
Ett framkomligt
förhållningssätt kan vara:
• Vara nyfiken och
pragmatisk, öppen och
humanistisk
• Se sjukdom och lidande
som en personlig
upplevelse oberoende av
identitet, kategori m.m.
K. Svenberg
Profession i vården
Individer med olika bakgrund
och livserfarenheter som
påverkar synen på hälsa och
sjukdom samt förhållningssätt
till dessa.
Har den naturvetenskapliga
skolningen/det biomedicinska
synsättet gemensamt
Centralt: Kunskap
Doctors have knowledge, patients
have beliefs
Susruth Jadhav
Förklaringar till individens sjukdom
• Försök förstå den enskilde patientens sätt att uppfatta sin sjukdom
och beskriva den.
Människors sätt att uttrycka sjukdom, lidande och ohälsa påverkas
av traditioner, utbildning och omgivande sociala och kulturella
faktorer. Sättet att förmedla att man behöver stöd och hjälp kan
vara olika.
• Tillskriv aldrig en patient en uppfattning utifrån hans/hennes etniska
bakgrund eller kultur!
• Sök uppgifter om patientens perspektiv genom att fråga om de
aktuella besvären och situation.
Sofie Bäärnhielm/Marco Scarpinati-Rosso
Manual som stöd
för transkulturella möten
• Att utforska patientens
perspektiv på sjukdom
och besvär och på sitt
sociala och kulturella
sammanhang.
•
http://www.slso.sll.se/upload/Transk
ulturellt%20Centrum/Kulturform_10
03.pdf
Kulturella förklaringar till individens sjukdom –
uttryck och meningsskapande
•
•
•
•
Vad har du för besvär?
Hur allvarliga tycker du att dina besvär är?
Hur påverkar besvären din vardag?
Hur påverkar besvären dina kontakter med
andra?
• Kan du prata med din familj och dina anhöriga
om dina besvär?
• Från vilka kan du få råd, stöd och hjälp i din
vardag?
Jag vill förstå världen från ditt
perspektiv. Jag vill veta det du vet
på det sätt du vet.
Spradley
Många faktorer avgör mötet
• Hemland
Kultur, religion,tradition,
politik, ekonomi, klass,→
utbildning, kön ,hälsa,
stad, landsbygd
• På flykt
Tid, väg, ordnad, oordnad,
ekonomi,liv i exil egen
bostad/flyktingläger.. →
• Sverige
Tid i asyl, ordnat
mottagande, familj kvar i
hemland/på flykt, bostad,
jobb, ekonomi, nytt språk,
nya roller
Betydelsen av migrantens väg till det
nya landet
• Displaced
• Dislocated
• Disconnected
Sushrut Jadhav
Hur påverkas hälsan?
• Utlandsfödda (flyktingar eller andra
invandrare) löper större risk för fysisk och
psykisk ohälsa (SOU 2006:78)
• För flyktingar utgör flykten, förlust av
hemland, traumatiska upplevelser, väntetid i
Sverige, integration m.m. riskfaktorer
• Stressrelaterade, psykosomatiska
och somatiska problem
• Psykisk ohälsa stor
• Tidigare debut av folksjukdomar
Nyanlända irakier
baslinjestudie 2008 och 2010
•
•
•
•
•
•
•
Stillasittande fritid
Rökning bland män
Dålig tandhälsa
Nedsatt psykiskt välbefinnande
Brist på sociala nätverk
Lite stöd för avlastning i vardagen
2010 förbättrad tandhälsa
IMHAD 2010
Är kulturkompetens möjlig?
I mötet,
• Hur mycket är där och då - av kulturella
föreställningar om hälsa, ohälsa, bemötande
och vård….?
• Hur mycket är här och nu – av erfarenheter
under själva migrationen och livet som
asylsökande och dess betydelse för
upplevelser av och förhållningssätt till hälsa,
ohälsa, bemötande och vård…..?
Kulturkompetens
”Uppnå insikt och medvetenhet om den egna kulturens
värderingar och tro samt att ha kunskap om andra kulturers
varierande världsbild.
Kunskapsbaserad skicklighet och förmåga att förstå en
annan människas syn på sin hälsa och välbefinnande
genom att utgå ifrån hennes livsvärld.”
Azita Emami
docent i Vårdvetenskap Karolinska Institutet
Kulturkompetens?
• ”God vårdkompetens handlar inte om att ha
kunskap om kulturella särdrag, utan bygger på
ett individperspektiv med öppen dialog mellan
patient och vårdgivare”
Elisabeth Björk Brämberg
Distriktssköterska, filosofie doktor.
Kultur och kompetens vid
hälsoundersökning
• Kunskap om kultur och livssyn i den
asylsökandes hemland
• Kunskap om politiska förhållanden och
konflikthärdar i den asylsökandes hemland
• Kunskap om flyktvägar och livsvillkor
• Kunskap om migrationens villkor och effekter
på hälsan
• Kunskap om…….
Att förstå
Allmänmänskliga och personliga behov
• Kunskap kring hur individuella behov
påverkas av migration och etnisk bakgrund.
• Kunskap kring hur allmänmänskliga behov kan
kännas igen hos alla patienter
• Nyfikenhet på kulturella skillnader bra, risk för
att förbise andra faktorer som exilvillkor,
migrationsproblem och strukturella hinder
• Sjukdom och lidande en personlig upplevelse
oberoende av identitet m.m.
Brämberg /Svenberg
Är frågor kring sexuell hälsa
obekväma?
Tips om att prata sex:
• Visa tillåtande attityder genom broschyrer och
böcker i hyllor.
• Innan intima frågor, förklara syftet tydligt!
• Ja och nej- frågor bra. Patienten kan se en väg
ut och gör det lätt att ”ljuga”.
Cecilia Dhejne läkare och sexolog
”Kärlek är ett fint ord. Jag undrar vad
det är för nåt.”
Kan en allmän fråga som :
”Hur fungerar livet med din partner?” vara en
bra inledning?
”Obekvämt” att prata psykisk ohälsa?
• Hälsoundersökningen ska innefatta ett samtal
om den undersöktes hälsa med avseende på
tidigare och nuvarande fysiska och psykiska
hälsotillstånd. En del av samtalet ska avse hur
hälsotillståndet kan vara påverkat av den
undersöktes psykosociala situation eller av
traumatiska upplevelser.
SOSFS 2011:11
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om hälsoundersökning av
asylsökande m.fl.
• ”Att efterfråga erfarenheter
av trauma och dess
konsekvenser
rekommenderas inte vid
första mötet med en patient
om det inte är patientens
primära behov. Detta kan
senareläggas efter att en
tillitsfull relation har
etablerats” ( fritt översatt från
”Cultural Consultation” Cecile
Rousseau et al. 2014)
Frågor om psykisk ohälsa vid hälsoundersökning
• ”För att skapa sig en uppfattning om
patientens psykiska hälsa och eventuella
behov av stödsamtal talar man om rädsla, oro,
ledsamhet och sorg. Man ställer frågor kring
rädslans omfattning nu och tidigare. Frågor
ställs kring på vad sätt rädslan tar sig uttryck
och om trauma”. Minnesanteckning från intervju ur TCrapport om stödsamtal 2012
Om att fråga om tortyr
• ”Jag kan ha fel., men det är bättre att fråga än
att inte fråga alls”
Neda Zakeri, sjuksköterska som bland annat genomför
hälsoundersökningar på mottagningen för vuxna flyktingar, Göteborg
Citat från Vårdfokus 9/2013
Underlätta transkulturella möten
• Erkänn osäkerhet inför
det okända som en del
av arbetet
• Fokusera mer på
patienten som individ
mindre på
kulturkompetens
• Tag med möjliga
kulturella olikheter som
orsak till försvårad
kommunikation men,
då inte minst den
biomedicinska kulturens
förhållande till olikhet
och normavvikelse
K. Svenberg
Mer kunskap hämtas ur:
Avhandlingar:
• ”Möten med motstånd- kultur,
klass, kropp på vårdcentralen.
Ingrid Fioretos etnolog
• ”Att vara invandrare och
patient i Sverige. Ett
individorienterat perspektiv
Elisabeth Björk Brämberg
distriktssköterska
• ”Mötet mellan patienten och
läkaren – Erfarenheter hos
somaliska flyktingar och läkare
under utbildning”
Kristian Svenberg läkare
Litteratur:
• ”Omvårdnad i mångkulturella
rum – frågor om kultur, etik
och reflektion”
Studentlitt 2010
Carin Björngren Cuadra
• Culture, health and illness
Fifth Edition 2007
Cecil Helman
• ”Kommunikation –samtal och
bemötande i vården”
Studentlitt 2007
Björn Fossum
Mer kunskap hämtas ur:
Artiklar:
• Anthropology in the Clinic: The
problem of Cultural
Competency and How to Fix It
Kleinman/Benson 2006
www.plosmedicine.org
• Spåren av smärtan utmanar
vården-se spåren av tortyr
Vårdfokus 9/2013
• Olika villkor – olika hälsa Hälsan
bland irakier i åtta av Sveriges
län
2008 Susanne Sundell
• Impact of Multicultural Health
Advisors IMHAd II
A research project funded by
The European Refugee Fund
2009-2011