VERKSTADSVERKSAMHET LÖNAR SIG ALLTID – CENTRALA BEGREPP
Om verkstadsverksamhet och sektorn för social sysselsättning:
Verkstad. Verkstaden är en gemenskap, där man med hjälp av arbete och därtill hörande arbetsträning och
individuell träning stöder individens förmåga och beredskap att söka sig till en utbildning eller arbete samt
förbättrar vardagshanteringsförmågan. Verkstädernas deltagare eller klienter utgörs av många olika
klientgrupper, som t.ex. arbetslösa unga och vuxna som saknar yrkesutbildning eller arbetserfarenhet, de som
byter yrke, arbetssökande med nedsatt arbets- och funktionsförmåga, rehabiliteringsklienter inom missbrukaroch mentalvården, långtidsarbetslösa, personer med partiell arbetsförmåga och invandrare.
Rehabiliteringsmottagarna är på verkstaden till exempel med lönesubvention, i arbetspraktik, rehabilitering
ordnad av Fpa, arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte, arbetskraftsutbildning, läroavtalsutbildning eller som
studerande vid yrkesläroanstalt eller i grundskola. Verkstäderna i Finland har årligen i olika tränings- och
utbildningstjänster sammanlagt 21 000 deltagare, av vilka cirka 13 000 är under 29 år. Ungefär 75 procent av
deltagarna lotsas positivt vidare från verkstadsverksamheten.
Arbetsträning. Arbetsträning är verksamhet som främjar individens arbetsförmåga. Den är planerad enligt
deltagarens individuella behov, målinriktad och sker genom arbete. I arbetsträningen erbjuder man stöd i
inlärning av arbete och arbetsfärdigheter, utvecklar arbetslivsfärdigheter och främjar sysselsättningen av
klienten. Arbetstränarna är oftast experter inom sitt eget yrkesområde och har därutöver även
träningskunnande.
Individuell träning. Individuell träning är verksamhet som stöder arbetsträning, i vilken man sätter sig in i
klientens livssituation på ett övergripande sätt och erbjuder multiprofessionellt stöd för att förbättra
vardagshantering och funktionsförmåga. Som metod inom individuell träning kan man dessutom särskilja
gruppträning, där klienternas vardags-, arbetslivs- och interaktionsfärdigheter utvecklas genom funktionella
metoder i en kamratgrupp.
Träning till arbete. Träning till arbete är ett allmänbegrepp för verksamhet med vilken man stöder och främjar
sysselsättning i anställningsförhållande för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden. I träningen
till arbete stöder man placering i arbete eller möjligheterna att kvarstå i arbete i en vanlig arbetsgemenskap.
För att sänka sysselsättningströskeln eller skapa möjligheter för klienten att hålla sig kvar i arbete beaktar man i
träningen de stödformer till arbetsgivaren som tjänstesystemet möjliggör. Sådana kan vara till exempel
lönesubvention, stöd för specialarrangemang på arbetsplatsen och stöd för den som ger arbetsorientering eller
arbetsträning under tiden för anställningsförhållandet eller åtgärden (som t.ex. arbetsprövning, arbetspraktik
eller arbetslivsorientering).
Sektorn för social sysselsättning. Sektorn för social sysselsättning erbjuder personer som är i svag ställning på
arbetsmarknaden högkvalitativa sysselsättnings-, utbildnings-, rehabiliterings- och handledningstjänster som
hör till basservicen och som kompletterar den samt arbets- och verksamhetsplatser som stöder övergången till
utbildning och anställning. Arbetet utförs i olika enheter, företag och projekt, som förenas av det gemensamma
syftet med verksamheten. Aktörerna har inte en enhetlig verksamhetsmodell, utan tjänsterna byggs upp
utgående från lokala behov, traditioner och arbetssätt. Enheterna i sektorn för social sysselsättning är centrala
aktörer på övergångsarbetsmarknaden.
Mellanarbetsmarknaden. Mellanarbetsmarknaden som begrepp har inte en etablerad innebörd som godkänns
av alla dem som använder begreppet, men det är ändå ett sätt att definiera de tjänster som erbjuds vissa
klientgrupper och aktörerna inom området. Mellanarbetsmarknaden kan indelas i aktiva arbetskraftspolitiska
och aktiva socialpolitiska tjänster. Syftet med aktiv arbetskraftpolitik är att ”förbättra yrkesskicklighet,
kompetens och ställning på arbetsmarknaden” för att underlätta steget ut på den öppna arbetsmarknaden.
Med hjälp av aktiv socialpolitik upprätthålls eller förbättras personernas funktionsförmåga och
vardagshantering, för att övergången till arbete ska vara möjlig. För de aktiva arbetskraftspolitiska åtgärderna
ansvarar arbets- och näringsministeriet (ANM) och för de aktiva socialpolitiska åtgärderna ansvarar social- och
hälsovårdsministeriet (SHM).
Verkstädernas speciella arbetsformer:
Vägglös verkstad. Verkstadsverksamhet kan också genomföras vägglöst, i nära samarbete med arbetsgivarna.
Vägglösa verkstäder har inte en egen fysisk verkstad eller produktionsmiljö, utan deltagarna lotsas direkt till
arbetsplatserna eller till arbetsgivarnas tjänst med stöd av verkstadspersonalen.
Uppsökande ungdomsarbete, uppsökande arbetsparverksamhet. Avsikten med uppsökande arbetsparverksamhet eller uppsökande ungdomsarbete är att hjälpa unga personer under 29 år som står utanför
utbildning eller arbetsmarknaden och som behöver stöd för att nå behövliga tjänster eller som löper risk att
marginaliseras. Uppsökande arbetsparverksamhet finansieras av undervisnings- och kulturministeriet.
Startträning. Startträningen som sker på verkstäderna är branschövergripande verksamhet med låg tröskel för
de klienter som behöver ett starkt och helhetsbetonat stöd för att klara upp sin livssituation och bygga upp
framtidsplaner. Verksamheten är riktad till personer som har förlorat sin dygnsrytm eller har olika typer av
beroenden, problem med den mentala hälsan, inlärningssvårigheter eller brister i vardagshanteringen. Många
har problem på flera av livets delområden och deras naturliga nätverk fungerar bristfälligt. Klienten får med
hjälp av metoderna i individuell träning stöd i sin strävan efter att engagera sig i målinriktad verksamhet. Till
startträningen anvisas man bland annat av kommunernas social- och hälsoväsende, via uppsökande
arbetsparverksamhet, olika vårdsamfund och av servicecenter för arbetskraften.
Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte. Enligt lagen om arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte (189/2001)
ska kommunerna och arbets- och näringsbyråerna arrangera verksamhet för att förbättra
sysselsättningsmöjligheterna och livshanteringen för klienter som har varit arbetslösa under en lång tid och får
arbetsmarknadsstöd eller utkomststöd. Ordnandet av arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte grundar sig på en
aktiveringsplan som arbets- och näringsbyrån och kommunens socialvårdsmyndighet, till exempel en
socialarbetare, utarbetar i samarbete med klienten. Den som deltar i arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte
får antingen arbetsmarknadsstöd och ersättning för uppehälle eller utkomststöd och sysselsättningspenning
samt ersättning för de resekostnader som deltagandet medför. Arbetsverksamhet i rehabiliteringssyfte ordnas
enligt individuellt behov som hel- eller halvdagsverksamhet 1–5 dagar i veckan i 3–24 månaders tid.
Verkstadsskola. Verkstadsskolorna erbjuder ett praktiskt sätt att slutföra grundskolan och få avgångsbetyg
eller yrkesexamen. I verkstadsskolan grundar sig studierna på görande och på att lära genom att göra.
Undervisningen kan ske antingen helt eller delvis i verkstadens lokaler. Målet är alltid att få ett avgångsbetyg
och en studieplats för fortsatta studier.*
Produktionsskola. En produktionsskola är ett alternativt sätt att utbilda sig, om arbetsbetonade studier känns
som ett lämpligare alternativ än teoribetonade studier. I produktionsskolan motsvarar inlärningsmiljön en riktig
arbetsmiljö och för verksamheten uppställs produktiva mål. Yrkesinriktad grundexamen avläggs genom
specialundervisning och studierna sker genom inlärning i arbete och genom att avancera från praktik till teori.
Oftast köper läroanstalten tjänsten av verkstaden, och för undervisningen ansvarar en lärare i yrkesämnen som
avlönas av yrkesläroanstalten. Utbildningen tar i genomsnitt tre år. Efter avslutade studier får den studerande
ett examensbetyg.*
Stödd läroavtalsutbildning. Stödd läroavtalsutbildning är ett läroavtal, där den studerande som stöd erbjuds
individuell arbetsträning och läroavtalsträning. Avsikten med stödet är att främja den studerandes
vardagshantering och kartlägga inlärningsberedskapen. Också arbetsgivaren kan erbjudas stöd. Man arbetar för
att genom olika stödåtgärder stärka den studerandes arbets- och inlärningsfärdigheter. Den studerande kan
lära sig arbetsuppgifterna i sin egen takt. Stödd läroavtalsutbildning lämpar sig för personer för vilka vanligt
läroavtal är för krävande, som till exempel elever med särskilda behov, invandrare, långtidsarbetslösa och
personer med invalidpension.*
* Utbildningen genomförs alltid i samarbete med läroanstalten och examensrättigheterna kvarstår hos
läroanstalten.
Allmän information:
ULA-nätverket. ULA - Ungdom/Lärande/Arbete är ett nätverk som består av 12 svensk- och tvåspråkiga
verkstäder i Finland. Inom ULA-nätverket finns ULA-kompetenscenter, som genomför kvalitets- och
kompetenshöjande utvecklingsarbete för verkstäderna i Svenskfinland. Verkstäderna och dess nätverk bedriver
ett omfattande sektorövergripande samarbete och bidrar till att motverka marginalisering av unga i
Svenskfinland. Nätverket hör till Valtakunnallinen Työpajayhdistys ry. Läs mera om ULA på www.ula.fi
TPY. Valtakunnallinen työpajayhdistys ry (TPY) är en organisation som grundades av yrkesmänniskor inom
verkstadsverksamhet år 1997. Föreningens syfte är att förebygga utslagning genom att utveckla verkstädernas
verksamhetsförutsättningar och stärka yrkesskickligheten hos dem som arbetar på verkstäderna. TPY har över
200 verkstadsorganisationer som medlemmar.
Ytterligare information:
www.ula.fi (ULA-Kompetenscenter)
www.tpy.fi (Valtakunnallinen Työpajayhdistys ry)
