greppa näringen
Praktiska Råd
Nr 14:1
Undvik markpackning
sammanfattning
Foto: Peter Wellander
Undvik körning på blöt mark.
Oftast störst risk på våren.
Planera körningen.
Använd gärna fasta körspår.
Underhåll dräneringen.
Sänk hjullasten till max 3 ton/
hjul för mindre alvpackning.
Sänk däckstrycket, gärna till
max 0,5 bar, för mindre mat­
jordspackning.
Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat
består marken av 50 procent partiklar (jord) och resterande del av hålrum som fylls av vatten och luft. Hålrummen, de så kallade mikro- och
makroporerna, står för transporten av vatten, syre och växtnäringsämnen genom jordprofilen och ger möjlighet för rötterna att utvecklas.
Makroporerna – markens Autobahn
Makroporerna som framförallt består av maskkanaler, gamla rotkanaler, grövre sprickor
och håligheter mellan jordkockor och aggregat1 är markens Autobahn. Här förflyttas
mycket på kort tid och svarar därmed för huvuddelen av vattengenomströmning
i markens uppbyggnad. Det är de som vi först förstör vid markpackning.
Jordpartiklar 50%
Luft 25%
Vatten 25%
Cirka 50 procent av markens volym består av jordpartiklar,
resterande är hålrum som fylls upp av luft och vatten.
1
Lerpartiklarna, som är mycket små var och en, sammanfogar sig i klumpar som kallas för aggregat.
Anpassa däckstrycket efter din
däcksutrustning och belastning.
Ladda ner aktuell information
Praktiskt Råd 14:2, på
www.greppa.nu
LÄGRE MARKTRYCK
Tidigare sådd
Tidigare skörd
Förbättrad
markstruktur
Lång växtsäsong
och hög skörd
Bättre såoch rotbädd
Bättre etablering av
efterföljande höstgröda
Lägre marktryck
Mer effektivt
växtnäringsutnyttjande
MINSKAD UTLAKNING
Minskad markpackning ger positiva
effekter både för den enskilda växtodlaren och för vår miljö.
Som en följd av markpackning ökar andelen små porer på
bekostnad av andelen stora porer och den totala porvolymen
blir därmed mindre. Det här leder till en väsentlig försäm­
ring av vatten- och gastrans­porterna i marken.
Strömningen i en rörledning (till exempel i en markpor)
ökar kraftig med ökande diameter. Det här beror på att be­
tydelsen av friktionen mot insidan av röret minskar i större
utsträckning än vad diametern ökar. Om man jämför en por
med 1 millimeters diameter med en por med 10 millimeters
diameter har den stora poren 100 gånger ­större tvärsnittyta
men strömningen blir hela 10 000 gånger större. När vi
förstör en makropor skapas i stället många små mikroporer
som inte är lika effektiva på att snabbt leda bort vatten och
syresätta jorden.
Uppkomst och effekt av markpackning
Packning uppkommer när trycket från till exepel en maskin
överskrider markens hållfasthet. Vid hög vattenhalt i marken
är bindningarna mellan markpartiklarna svagare vilket mins­
kar markens hållfasthet och leder till ökad risk för packning.
Riskerna är därmed större på våren och sent på hösten på
grund av att det generellt sett finns mer vatten i marken
dessa tider på året.
När hållfastheten överskrids pressas luften ut, por­volymen
minskar och porfördelningen förskjuts från stora till små po­
rer. Samtidigt minskar avståndet ­mellan jordpartiklarna och
förstärker bindningarna mellan dem. En kompaktare jord
får därmed en större mekanisk
hållfasthet (ökat dragkraftsbehov), minskad förmåga att
transportera gaser (risk för syrebrist) och försämrad vatten­
ledningsförmåga (ökad risk för stående vatten).
Markpackningen skapar en rad skördesänkande ­effekter:
Avdunstning och groning försämras.
Rottillväxten hämmas liksom vattentransport och
näringsupptagning.
Försämrad vattenledningsförmåga påverkar syre­beroende
processer negativt (till exempel nitrifikationen) samt ökar
risken för denitrifikation (gasformiga förluster av kväve)
och jorderosion. Denitrifikation innebär bland annat ökat
lustgasbildning vilket innebär ökade negativa klimateffekter.
Jorderosion på grund av ytavrinning är en av de
viktigaste orsakerna till fosforläckage.
Packningsskador uppkommer i både matjorden och alven.
Alvpackning är svår att åtgärda och ger lång­variga skador
som tar mycket lång tid att läka. Packningsskador i matjor­
den kan lättare åtgärdas men är ofta kostsamma. Generellt
sett kan en packnings­skada i matjorden ha läkt ut på fem år.
En packningsskada kan i slutändan långsiktigt försämra
åkermarkens kvalitet och den potentiella avkastningen sam­
tidigt som risken för negativ miljö­påverkan från jordbruket
ökat. Att undvika mark­­packning blir därmed en nyckelfak­
tor till att bibehålla avkastningspotentialen både i dag och i
morgon, minska dragkraftsbehovet (bränsleförbrukningen),
behålla växtnäringen på fälten och begränsa klimatpåverkan.
Foto: Marie Lundberg
Luckring av jorden
Markstrukturen påverkas positivt av en rad olika ­faktorer.
Förutom den mekaniska luckringen som ­jord­bearbetning
innebär, luckras jorden av frost/tjäle/­upptining, samt vät­
ning/torka. Även biologiska aktiviteter som till exempel
maskar och andra djur i marken luckrar upp jorden med
mask- och rotgångar. Den biologiska aktiviteten hjälper yt­
terligare till att förbättra strukturen då rester och slem från
markfaunan, främst från maskar, rötter och bakterier, nybil­
dar och stabiliserar markens aggregat.
Markens struktur kan även stabiliseras genom kalkning
(särskilt med bränd eller släckt kalk) och av metalloxider
samt mullämnen. Dessa ämnen bildar stabiliserande be­
läggningar på aggregaten vilket ger en positiv inverkan för
markstrukturen.
Var rädd om alven!
Den skadliga markpackningens varaktighet är långt större
i alven än i matjorden. De naturliga struktur­bildande pro­
cesserna såsom upptorkning och frostsprängning reparerar
i större utsträckning en packad matjord än en packad alv
eftersom matjorden är mer exponerad för tjäle och uttork­
ning. Antalet gånger marken fryser minskar snabbt med
djupet och en matjord kan tjälas tiotals gånger under en
vinter medan tjälen sällan når alven mer än en gång. Matjor­
dens struktur återställs till viss del även av jordbearbetning,
dessutom förekommer det i matjorden en mycket ­högre
biologisk aktivitet än i alven vilket ytterligare gynnar mat­
jordsstrukturen.
Strukturen i alven är svår att återställa. Mekanisk alvluck­
ring är kostsamt och har i försök gett osäkra resultat. I vissa
fall har alvluckring skadat strukturen mer än att reparera
den. Man är därför i stort sett utelämnade till de naturliga
processerna för läkning av packningsskador i alven. Därför
är det bättre att förebygga än att bota alvpackning. Detta är
en mycket stark anledning till att inte överstiga de rekom­
menderade hjullasterna på dina maskiner.
Hur stor skördesänkande effekt alvpackningen egentligen
har är svårt att säkert säga. Långliggande försök där extrema
hjullaster har packat samman ­alven under det första försöks­
året har visat mycket långvariga skördesänkningar. I försök
har alven visat körskador i upp till 28 år. Där höga hjullaster
återkommer årligen kan skördesänkningarna antas vara ännu
större.
Fasta körspår
Ett sätt att begränsa markpackning är att med ­olika teknik
alltid köra på samma ställe. Att hålla fasta körspår kräver
anpassade maskinsystem med viss kombination av arbets­
bredder, anpassning av spårbredd samt GPS-teknik för
vissa moment. Internationella försök har visat på i snitt
12 procent högre skörd. Detta bygger på att största skadan
sker vid första överfarten för att sedan avta vid ­efter­följande överfarter.
Större jordbruksenheter kräver effektiva och stora maskiner
vilket ökar vikten av att tänka förebyggande för att minska
markpackningen.
Skilj på markpackning och
återpackning
Inte all packning är av ondo – skilj
på skadlig markpackning och
återpackning. Återpackning är nöd­
vändigt för att skapa god kontakt
mellan frö och jord. Detta förbättrar
transport av markvätska till frö och
rötter vilket medger ett bättre upp­
tag av vatten och näringsämnen.
Jämför till exempel uppkomsten
där traktorns hjul gått med där det
bara är återpackat med såmaskin
eller en vält. Ofta är uppkomsten
bättre och tidigare i traktorns
hjulspår.
Foto: Johan Wellander
Med hjälp av ­dubbelmontage minskar risken för alvpackning.
Väl fungerande dränering ger goda
förutsättningar
En väl dränerad mark ger bra förutsättningar att minska ris­
ken för skadlig markpackning. Här kan en snabb och jämn
upptorkning ske, vilket minskar risken att packningsskador
uppstår om man måste köra under allt för fuktiga förhål­
landen. En väl dränerad mark skapar också förutsättningar
för en optimal växtlighet. En välmående gröda växer både på
höjden och på djupet vilket gynnar markstrukturen genom
att fler rotkanaler bildas som i framtiden kan dränera mar­
ken. God tillväxt och mycket skörderester gynnar dessutom
maskar som även de skapar makroporer. Det bidrar också till
att höja mullhalten vilket ytter­ligare gynnar markens struk­
tur. Se därför till att underhålla dräneringen.
Däcksutrustningen gör skillnad!
Hur stor packning som ett hjul åstadkommer på marken
beror, förutom på vattenhalt och jordart, också på hjulbe­
lastningen (tidigare benämnt axelbelastning), anliggningsy­
tan och ringtrycket. Ring­trycket påverkar främst matjorden
medan hjullasten framförallt påverkar alven. På grund av
den här skillnaden kan risken för alvpackning minskas ge­
nom att maskinens vikt fördelas på fler antal ­axlar, bredare
däck och dubbelmontage medan låga ringtryck minskar ris­
ken för matjordspackning.
Gällande rekommendationer
Rekommendationerna för att undvika alvpackning är max
3 ton hjullast. För att undvika packningsskador i matjorden
bör ringtrycket ej överskrida 0,5 bar (50 kPa). Tyvärr är det få
däck på marknaden som är anpassade för detta låga ringtryck.
Använder du lastmaskin
för att plocka sten och
balar på fältet?
Mindre lastmaskiner hamnar ­under
rekommenderad maxhjullast.
Total­vikten på 10 ton fördelas
jämt på de fyra hjulen vilket blir
2,5 ton per hjul. Skulle mycket
vikt läggas på lyftarmarna (till
exempel flera balar) överskrids
dock maxgränsen.
Åtgärd: Plocka helst sten i sam­
band med harvning. Måste
lastartraktor ut på åkern för
stenplockning välj höst före vår.
Tip s frå n ”c oa ch en”
Forskaren
Bonden
Johan Arvidsson – Professor vid Jordbearbetnings­
avdelningen på SLU, Ultuna
Lars-Håkan Jonsson – Lantbrukare med bland annat
cirka 1 650 ha växtodling, Kyrkeby Egendom, Örebro.
– Vad kan man göra för att minska jordpackning och
förbättra strukturen? Ofta tänker vi direkt i tekniska
termer kring hjullaster och ringtryck. Men det är minst
lika viktigt med andra åtgärder, framförallt att köra vid
rätt tillfälle och att minska antalet överfarter. Motorn
i detta är det odlingssystem vi använder. Markens
vattenhalt styrs av vädret men också av vilken gröda
vi odlar. På hösten är marken generellt torrare än på
våren, speciellt i markens djupare del, och höst­­sådda
grödor är därför bättre än vårsådda. Antalet överfar­
ter bestäms bland annat av bearbetningssystem. En
grund bearbetning kan till exempel göra att behovet
av efterföljande såbädds­beredning minskar, dessutom
kan en grund bearbetning göras med lättare maskiner
eftersom dragkraftsbehovet blir lägre. Vid sådd och
såbäddsberedning är det viktigt med effektiva redskap
för att hålla nere antalet överfarter.
Till slut gäller det också att begränsa hjullaster och
ringtryck. Använd ringtryckstabeller! Många tänker inte
på hur mycket ringtrycket måste anpassas efter hjul­
lasten. En bra idé kan vara att ha som grund­filosofi att
genomgående begränsa ringtrycket till
till exempel 0,6 bar. Detta skonar matjorden, och
eftersom det samtidigt begränsar hjullasten så
minskar också packningen i alven.
– När det gäller jordbearbetning och sådd strävar vi
hela tiden efter att använda lägsta möjliga lufttryck
i däcken. Dubbelmontage är en självklarhet när det
är möjligt. Det ger oss en chans att sänka ringtrycket
ytterligare. Lägre ringtryck både skonar marken och
ger ett bättre grepp vilket ökar traktorns dragförmåga.
Vidare försöker vi minimera slirning och ältning genom
att vikta traktorerna rätt. Fel jordbearbetnings­strategi
vid fel tidpunkt kan också fördärva strukturen, fram­
förallt på hösten. Vi försöker kultivera allt inför höst­
sådd men vid för stora regnmängder gör snarare
kultivatorn större skada än nytta för markstrukturen.
Då kommer plogen fram i stället.
Av gårdens två tröskor är en försedd med band.
Bandstället ger en större anliggningsyta och där­
igenom ett lägre marktryck än hjultröskan, trots dess
1050-hjul.
– Bandens fördelar märktes verkligen under den
blöta hösten 2008. Vi uppskattar att vi tack vare band­
tröskans framkomlighet lyckades rädda cirka 100 hektar
som vi annars fått lämna. Oftast går en treaxlad skruv­
vagn i skytteltrafik mellan tröskorna och ett antal vägekipage. Eftersom skruvvagnen enbart används i fält
är det möjligt att använda låga ringtryck. Eftersom
urtankning av tröskorna sker under gång försöker vi
minimera körsträckan för spannmålstransporterna
i fält genom att planera vart urtankningarna ska påbörjas och avslutas. Tipset blir att alltid ha markens
struktur och bördighet i åtanke och sen anpassa
insatser och åtgärder efter de förutsättningar
som råder.
Rådgivaren
Marie Lundberg – Växtodlingsrådgivare i
Södermanland på HS Konsult
Att minimera risken för markpackning handlar mycket
om att tänka efter före och jobba förebyggande. Oftast
måste skörden ske NU! oavsett hur mycket det regnat
den senaste tiden. Om jag som brukare, regelbundet gått
igenom och hållit efter gårdens täckdikningssystem och
öppna diken, anlagt flera ut- och infarter till varje fält har
jag förbättrat förutsättningarna att minimera risken för
markpackning, även år med dåliga skördeförhållanden
och dessutom till låga kostnader.
Hyr gården in maskintjänster måste det ställas krav på
vilken däcksutrustning och ringtryck som entreprenad­
firman använder sig av. Brukaren ska även kunna ge bra
och tydliga instruktioner om hur den vill att entreprenören
ska köra i fält. Jag tror att tydliga krav från gårdarna är
det enda sättet att få med sig entreprenörerna på ”minska
markpackningståget”. Varför ska de göra investeringar
i teknik och utrustning om ingen efterfrågar den?
Utnyttja däcken optimalt
Ladda ner aktuella ringtryck
Moderna däck är gjorda för att arbeta med låga ringtryck
vilket ger dig möjligheten att skona matjorden. Olika arbeten
innebär olika förutsättningar att minska ringtrycket. Fak­
torer som avgör vilket ringtryck som är möjligt att använda
är hjullast och hastighet. Låg hastighet och låg belastning
medger lägre ringtryck än hög hastighet och hög belastning.
Dubbelmontage halverar belastningen på däcken vilket gör
att ringtrycket kan sänkas. Tänk på att anpassa ringtrycket
efter varje arbete!
Ta reda på vilka ringtryck som är möjliga att använda
i just dina däck. Hittar du inte rekommendationerna för
aktuella däck i ringtrycksbroschyren, kontakta din däck­
leverantör.
Låga ringtryck ger däcket ett större ”fotavtryck”. För­utom
att skona matjorden innebär en större anliggningsyta att
större dragkraft kan förmedlas. Detta ger, vid dragkraftsar­
bete, mindre slirning och ett effek­tivare arbete med såväl
tid- som bränslebesparingar.
På www.greppa.nu under Lagret finns i Praktiskt Råd 14:2
aktuella rekommendationer för en lång rad vanligt förekom­
mande traktordäck och däck till vagnar och maskiner.
Information på nätet
Vill du testa markstatusen på dina egna fält?
Ta hjälp av SLU:s Markstrukturtest som kan laddas ner från
webben. Markstrukturtest i fält, beskrivning och instruktioner
av Kerstin Berglund och Anna Gustafsson Bjuréus.
http://hy.mv.slu.se
Vill du hålla koll på lagarna angående last och vägtranspor­
ter? Trafikverket har gett ut en broschyr med vägledning för
laglig last på jordbrukets maskiner som kan laddas ner från
webben. Lasta lagligt http://publikationswebbutik.vv.se
För d en exp erim en tslyst n a
Foto: Hans Nilsson
Ringtryckets betydelse för anliggningsytan
För att se hur anliggningsytan förändras
med ringtrycket kan man använda sig av
en tom storsäck, presenning eller dylikt.
Parkera traktor eller vagn med ett hjul med
ett högt/normalt ringtryck på storsäcken
och rita eller spraya svart färg längs däck­
ets kanter av ”fotavtrycket”. Upprepa nu
proceduren med en ny säck och ett så lågt
ringtryck som arbetsförutsättningarna och
däckets specifikationer tillåter. Du kommer
att upptäcka stora skillnader i anliggnings­
ytans storlek!
Högt ringtryck
Lågt ringtryck
Praktiska Råd är en skriftserie inom Greppa Näringen för handfasta råd kring produktion och miljö. Rådgivningsoch informationsprojektet Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och
företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på: tel 0771-573 456, www.greppa.nu
