Undvik markpackning

Nr 14:1
Praktiska råd från Greppa Näringen
Text Marie Lundberg och
Johan Wellander, HS Konsult AB
Undvik markpackning
Sammanfattning
Undvik körning på blöt mark. Oftast störst risk på våren.
Planera körningen. Använd gärna fasta körspår.
Underhåll dräneringen.
Sänk hjullasten till max 3 ton/hjul för mindre alvpackning.
Sänk däckstrycket, gärna till max 0,5 bar, för mindre matjordspackning.
Anpassa däckstrycket efter din
däcksutrustning och belastning. Ladda ner aktuell information
Praktiskt Råd 14:2, på www.greppa.nu.
Titta under Lagret.
Cirka 50 procent av markens
volym består av jordpartiklar,
resterande är hålrum som fylls
upp av luft och vatten.
Jordpartiklar 50%
Luft 25%
Vatten 25%
Spårskada efter körning under blöta förhållanden.
Foto Peter Wellander
Markens struktur är nyckeln till gårdens avkastningspotential. Förenklat
består marken av 50 procent partiklar (jord) och resterande del av hålrum som fylls av vatten och luft. Hålrummen, de så kallade mikro- och
makroporerna, står för transporten av vatten, syre och växtnäringsämnen genom jordprofilen och ger möjlighet för rötterna att utvecklas.
Makroporerna – markens Autobahn
Makroporerna som framförallt består av maskkanaler, gamla rotkanaler,
grövre sprickor och håligheter mellan jordkockor och aggregat1 är markens Autobahn. Här förflyttas mycket på kort tid och svarar därmed för
huvuddelen av vattengenomströmningen och gasutbytet i vår åkermark.
Tyvärr är makroporerna även den svagaste länken i markens uppbyggnad. Det är de som vi först förstör vid markpackning.
1
Lerpartiklarna, som är mycket små var och en, sammanfogar sig i klumpar som kallas för aggregat.
Greppa Näringens Praktiska Råd nr 14:1 www.greppa.nu 1
Lägre marktryck
Förbättrad
markstruktur
Tidigare sådd
Tidigare skörd
Lång växtsäsong
och hög skörd
Bättre såoch rotbädd
Bättre etablering av
efterföljande höstgröda
Lägre marktryck
Mer effektivt
växtnäringsutnyttjande
Minskad utlakning
Minskad markpackning ger positiva effekter både för den enskilda växtodlaren och för vår miljö.
Som en följd av markpackning ökar andelen små
porer på bekostnad av andelen stora porer och den
totala porvolymen blir därmed mindre. Det här leder
till en väsentlig försämring av vatten- och gastrans­
porterna i marken.
Strömningen i en rörledning (t ex i en markpor)
ökar kraftig med ökande diameter. Det här beror på
att betydelsen av friktionen mot insidan av röret minskar i större utsträckning än vad diametern ökar. Om
vi jämför en por med 1 millimeters diameter med en
por med 10 millimeters diameter har den stora poren
100 gånger ­ större tvärsnittyta men strömningen blir
hela 10 000 gånger större. När vi förstör en makropor
skapas istället många små mikroporer som inte är lika
effektiva på att snabbt leda bort vatten och syresätta
jorden.
Uppkomst och effekt av markpackning
Packning uppkommer när trycket från t ex en maskin
överskrider markens hållfasthet. Vid hög vattenhalt i
marken är bindningarna mellan markpartiklarna svagare vilket minskar markens hållfasthet och leder till
ökad risk för packning. Riskerna är därmed större på
våren och sent på hösten på grund av att det generellt
sett finns mer vatten i marken dessa tider på året.
När hållfastheten överskrids pressas luften ut, por­
volymen minskar och porfördelningen förskjuts från
stora till små porer. Samtidigt minskar avståndet
­mellan jordpartiklarna och förstärker bindningarna
2
www.greppa.nu Greppa Näringens Praktiska Råd nr 14:1 mellan dem. En kompaktare jord får därmed en större
mekanisk hållfasthet (ökat dragkraftsbehov), minskad
förmåga att transportera gaser (risk för syrebrist) och
försämrad vattenledningsförmåga (ökad risk för stående vatten).
Markpackningen skapar en rad skördesänkande
­effekter:
• Avdunstning och groning försämras.
• Rottillväxten hämmas liksom vattentransport och
näringsupptagning.
• Försämrad vattenledningsförmåga påverkar syreberoende processer negativt (t ex nitrifikationen)
samt ökar risken för denitrifikation (gasformiga
förluster av kväve) och jorderosion. Denitrifikation
innebär bland annat ökat lustgasbildning vilket
innebär ökade negativa klimateffekter.
• Jorderosion på grund av ytavrinning är en av de
viktigaste orsakerna till fosforläckage.
Packningsskador uppkommer i både matjorden och
alven. Alvpackning är svår att åtgärda och ger lång­
variga skador som tar mycket lång tid att läka. Packningsskador i matjorden kan lättare åtgärdas men är
ofta kostsamma. Generellt sett kan en packnings­skada
i matjorden ha läkt ut på fem år.
En packningsskada kan i slutändan långsiktigt
försämra åkermarkens kvalitet och den potentiella av-
Skilj på markpackning och återpackning
Inte all packning är av ondo - skilj på skadlig
markpackning och återpackning. Återpackning är
nödvändigt för att skapa god kontakt mellan frö och
jord. Detta förbättrar transport av markvätska till frö
och rötter vilket medger ett bättre upptag av vatten
och näringsämnen. Jämför t ex uppkomsten där
traktorns hjul gått med där det bara är återpackat
med såmaskin eller en vält. Ofta är uppkomsten
bättre och tidigare i traktorns hjulspår.
kastningen samtidigt som risken för negativ miljö­
påverkan från jordbruket ökat. Att undvika mark­­
packning blir därmed en nyckelfaktor till att bibehålla
avkastningspotentialen både i dag och i morgon,
minska dragkraftsbehovet (bränsleförbrukningen),
behålla växtnäringen på fälten och begränsa klimatpåverkan.
Luckring av jorden
Markstrukturen påverkas positivt av en rad olika
­faktorer. Förutom den mekaniska luckringen som
­jord­bearbetning innebär, luckras jorden av frost/tjäle/
­upptining, samt vätning/torka. Även biologiska aktiviteter som till exempel maskar och andra djur i marken luckrar upp jorden med mask- och rotgångar. Den
biologiska aktiviteten hjälper ytterligare till att förbättra strukturen då rester och slem från markfaunan,
främst från maskar, rötter och bakterier, nybildar och
stabiliserar markens aggregat.
Markens struktur kan även stabiliseras genom
kalkning (särskilt med bränd eller släckt kalk) och av
metalloxider samt mullämnen. Dessa ämnen bildar
stabiliserande beläggningar på aggregaten vilket ger
en positiv inverkan för markstrukturen.
marken fryser minskar snabbt med djupet och en matjord kan tjälas tiotals gånger under en vinter medan
tjälen sällan når alven mer än en gång. Matjordens
struktur återställs till viss del även av jordbearbetning,
dessutom förekommer det i matjorden en mycket
­högre biologisk aktivitet än i alven vilket ytterligare
gynnar matjordsstrukturen.
Strukturen i alven är svår att återställa. Mekanisk
alvluckring är kostsamt och har i försök gett osäkra
resultat. I vissa fall har alvluckring skadat strukturen
mer än att reparera den. Vi är därför i stort sett utelämnade till de naturliga processerna för läkning av
packningsskador i alven. Därför är det bättre att förebygga än att bota alvpackning. Detta är en mycket
stark anledning till att inte överstiga de rekommenderade hjullasterna på dina maskiner.
Hur stor skördesänkande effekt alvpackningen
egentligen har är svårt att säkert säga. Långliggande
försök där extrema hjullaster har packat samman
­alven under det första försöksåret har visat mycket
långvariga skördesänkningar. I försök har alven visat
körskador i upp till 28 år. Där höga hjullaster återkommer årligen kan skördesänkningarna antas vara
ännu större.
Var rädd om alven!
Den skadliga markpackningens varaktighet är långt
större i alven än i matjorden. De naturliga struktur­
bildande processerna såsom upptorkning och frostsprängning reparerar i större utsträckning en packad
matjord än en packad alv eftersom matjorden är mer
exponerad för tjäle och uttorkning. Antalet gånger
Större jordbruksenheter kräver effektiva och stora maskiner
vilket ökar vikten av att tänka förebyggande för att minska
markpackningen. Foto Marie Lundberg
Greppa Näringens Praktiska Råd nr 14:1 www.greppa.nu 3
Med hjälp av
­dubbelmontage
minskar risken för
alvpackning.
Foto Johan Wellander
Fasta körspår
Ett sätt att begränsa markpackning är att med
­olika teknik alltid köra på samma ställe. Att hålla
fasta körspår kräver anpassade maskinsystem med
viss kombination av arbetsbredder, anpassning av
spårbredd samt GPS-teknik för vissa moment. Internationella försök har visat på i snitt 12 procent
högre skörd. Detta bygger på att största skadan
sker vid första överfarten för att sedan avta vid
­efterföljande överfarter.
också på hjulbelastningen (tidigare benämnt axelbelastning), anliggningsytan och ringtrycket. Ring­
trycket påverkar främst matjorden medan hjullasten framförallt påverkar alven. På grund av den
här skillnaden kan risken för alvpackning minskas
genom att maskinens vikt fördelas på fler antal
­axlar, bredare däck och dubbelmontage medan
låga ringtryck minskar risken för matjordspackning.
Gällande rekommendationer
Väl fungerande dränering ger goda
förutsättningar
En väl dränerad mark ger bra förutsättningar att
minska risken för skadlig markpackning. Här kan
en snabb och jämn upptorkning ske, vilket minskar risken att packningsskador uppstår om man
måste köra under allt för fuktiga förhållanden. En
väl dränerad mark skapar också förutsättningar
för en optimal växtlighet. En välmående gröda
växer både på höjden och på djupet vilket gynnar
markstrukturen genom att fler rotkanaler bildas
som i framtiden kan dränera marken. God tillväxt
och mycket skörderester gynnar dessutom maskar
som även de skapar makroporer. Det bidrar också
till att höja mullhalten vilket ytter­ligare gynnar
markens struktur. Se därför till att underhålla dräneringen.
Däcksutrustningen gör skillnad!
Rekommendationerna för att undvika alvpackning
är max 3 ton hjullast. För att undvika packningsskador i matjorden bör ringtrycket ej överskrida
0,5 bar (50 kPa). Tyvärr är det få däck på marknaden som är anpassade för detta låga ringtryck.
Använder du lastmaskin för att plocka sten
och balar på fältet?
Mindre lastmaskiner t ex en Volvo L50 C
hamnar ­under rekommenderad maxhjullast.
Totalvikten på 10 ton fördelas jämt på de fyra
hjulen vilket blir 2,5 ton per hjul. Skulle mycket
vikt läggas på lyftarmarna (t ex flera balar)
överskrids dock maxgränsen.
Åtgärd: Plocka helst sten i samband med
harvning. Måste lastartraktor ut på åkern för
stenplockning välj höst före vår.
Hur stor packning som ett hjul åstadkommer på
marken beror, förutom på vattenhalt och jordart,
Greppa Näringens Praktiska Råd nr 14:1 www.greppa.nu 4
Tip s frå n ”c oa c h e n”
Forskaren
Bonden
Johan Arvidsson – Professor vid Jordbearbet-
Lars-Håkan Jonsson – Lantbrukare med bland annat
ningsavdelningen på SLU, Ultuna
ca 1 650 ha växtodling, Kyrkeby Egendom, Örebro.
– Vad kan man göra för att minska jordpackning och förbättra strukturen? Ofta tänker
vi direkt i tekniska termer kring hjullaster och
ringtryck. Men det är minst lika viktigt med
andra åtgärder, framförallt att köra vid rätt
tillfälle och att minska antalet överfarter.
Motorn i detta är det odlingssystem vi använder. Markens vattenhalt styrs förstås av vädret
men också av vilken gröda vi odlar. På hösten
är marken generellt torrare än på våren,
speciellt i markens djupare del, och höst­sådda
grödor är därför bättre än vårsådda. Antalet
överfarter bestäms bland annat av bearbetningssystem. En grund bearbetning kan t ex
göra att behovet av efterföljande såbädds­
beredning minskar, dessutom kan en grund
bearbetning göras med lättare maskiner
eftersom dragkraftsbehovet blir lägre. Vid
sådd och såbäddsberedning är det viktigt
med effektiva redskap för att hålla nere antalet
överfarter.
Till slut gäller det förstås också att begränsa hjullaster och ringtryck. Använd ringtryckstabeller! Många tänker inte på hur mycket
ringtrycket måste anpassas efter hjullasten.
En bra idé kan vara att ha som grundfilosofi att
genomgående begränsa ringtrycket till t ex 0,6
bar. Detta skonar matjorden, och eftersom det
samtidigt begränsar hjullasten så minskar
också packningen i alven.
– När det gäller jordbearbetning och sådd strävar vi
hela tiden efter att använda lägsta möjliga lufttryck i
däcken. Dubbelmontage är en självklarhet när det är
möjligt. Det ger oss en chans att sänka ringtrycket
ytterligare. Lägre ringtryck både skonar marken och
ger ett bättre grepp vilket ökar traktorns dragförmåga.
Vidare försöker vi minimera slirning och ältning genom
att vikta traktorerna rätt. Fel jordbearbetnings­strategi
vid fel tidpunkt kan också fördärva strukturen,
fram­förallt på hösten. Vi försöker kultivera allt inför
höstsådd men vid för stora regnmängder gör snarare
kultivatorn större skada än nytta för markstrukturen.
Då kommer plogen fram istället.
Av gårdens två tröskor är en försedd med band.
Bandstället ger en större anliggningsyta och där­igenom
ett lägre marktryck än hjultröskan, trots dess 1050hjul.
– Bandens fördelar märktes verkligen under den
blöta hösten 2008. Vi uppskattar att vi tack vare
bandtröskans framkomlighet lyckades rädda ca 100
hektar som vi annars fått lämna. Oftast går en treaxlad
skruvvagn i skytteltrafik mellan tröskorna och ett antal
vägekipage. Eftersom skruvvagnen enbart används i
fält är det möjligt att använda låga ringtryck. Eftersom
urtankning av tröskorna sker under gång försöker vi
minimera körsträckan för spannmålstransporterna i fält
genom att planera vart urtankningarna ska påbörjas
och avslutas. Tipset blir att alltid ha markens struktur
och bördighet i åtanke och sen anpassa insatser och
åtgärder efter de förutsättningar som råder.
Rådgivaren
Marie Lundberg – Växtodlingsrådgivare i
Södermanland på HS Konsult
Att minimera risken för markpackning handlar
mycket om att tänka efter före och jobba förebyggande. Oftast måste skörden ske NU! oavsett hur
mycket det regnat den senaste tiden. Om jag som
brukare, regelbundet gått igenom och hållit efter
gårdens täckdikningssystem och öppna diken, anlagt
flera ut- och infarter till varje fält har jag förbättrat
förutsättningarna att minimera risken för markpack-
5
www.greppa.nu Greppa Näringens Praktiska Råd nr 14:1 ning, även år med dåliga skördeförhållanden och
dessutom till låga kostnader.
Hyr gården in maskintjänster måste det ställas
krav på vilken däcksutrustning och ringtryck som
entreprenadfirman använder sig av. Brukaren ska även
kunna ge bra och tydliga instruktioner om hur den vill
att entreprenören ska köra i fält. Jag tror att tydliga
krav från gårdarna är det enda sättet att få med sig
entreprenörerna på ”minska markpackningståget”.
Varför ska de göra investeringar i teknik och utrustning om ingen efterfrågar den?
Utnyttja däcken optimalt
Moderna däck är gjorda för att arbeta med låga ringtryck vilket ger dig möjligheten att skona matjorden.
Olika arbeten innebär olika förutsättningar att minska ringtrycket. Faktorer som avgör vilket ringtryck
som är möjligt att använda är hjullast och hastighet.
Låg hastighet och låg belastning medger lägre ringtryck än hög hastighet och hög belastning. Dubbelmontage halverar belastningen på däcken vilket gör
att ringtrycket kan sänkas. Tänk på att anpassa ringtrycket efter varje arbete!
Ta reda på vilka ringtryck som är möjliga att använda i just dina däck. Hittar du inte rekommendationerna för aktuella däck i ringtrycksbroschyren, kontakta din däckleverantör.
Låga ringtryck ger däcket ett större ”fotavtryck”.
Förutom att skona matjorden innebär en större anliggningsyta att större dragkraft kan förmedlas. Detta
ger, vid dragkraftsarbete, mindre slirning och ett effek­
tivare arbete med såväl tid- som bränslebesparingar.
Ladda ner aktuella ringtryck
På www.greppa.nu under Lagret finns i Praktiskt
Råd 14:2 aktuella rekommendationer för en lång
rad vanligt förekommande traktordäck och däck till
vagnar och maskiner.
Information på nätet
Vill du testa markstatusen på dina egna fält?
Ta hjälp av SLU:s Markstrukturtest som kan laddas
ner från webben. Markstrukturtest i fält, beskrivning
och instruktioner av Kerstin Berglund och Anna
Gustafsson Bjuréus. http://hy.mv.slu.se
Vill du hålla koll på lagarna angående last och
vägtransporter? Vägverket har gett ut en broschyr
med vägledning för laglig last på jordbrukets
maskiner som kan laddas ner från webben.
Lasta lagligt http://publikationswebbutik.vv.se
För d en exp erim en tslyst n a
Ringtryckets betydelse för anliggningsytan
För att se hur anliggningsytan förändras med ringtrycket kan man använda
sig av en tom storsäck, presenning
eller dylikt. Parkera traktor eller vagn
med ett hjul med ett högt/normalt
ringtryck på storsäcken och rita eller
spraya svart färg längs däckets
kanter av ”fotavtrycket”. Upprepa nu
proceduren med en ny säck och ett
så lågt ringtryck som arbetsförutsättningarna och däckets specifikationer
tillåter. Du kommer att upptäcka
stora skillnader i anliggnings­ytans
storlek! Foto Hans Nilsson
Högt ringtryck
Lågt ringtryck
Praktiska Råd är en skriftserie inom Greppa Näringen för handfasta
råd kring produktion och miljö. Rådgivnings- och informationsprojektet
Greppa Näringen är ett samarbete mellan Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och företag inom lantbruksnäringen. Du når oss på:
Greppa
Näringens Praktiska Råd nr 14 www.greppa.nu www.greppa.nu • tel 0771-573
456