Vallöfte: Rektorslyftet blir permanent och
obligatoriskt
- 50 miljoner kronor årligen till rektorers
kompetensutveckling
Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som
saknar bra ledare saknar också ofta ett klimat med höga förväntningar och strävan
efter att utvecklas. Rektorer är således nyckelpersoner för att vända den negativa
utvecklingen i svensk skola.
Rektorerna ska kunna hantera en mängd frågor av olika slag. Samtidigt som de ska
vara pedagogiska ledare och personalansvariga ska de ansvara för skolans ekonomi
och resultat. Det finns många skickliga rektorer i den svenska skolan. Men alldeles
för få av dem ges rätt förutsättningar att utveckla sitt viktigaste uppdrag – det
pedagogiska ledarskapet.
Vi vill stödja Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska
ledare. Därför investerar vi 50 miljoner kronor i ökad och kontinuerlig
kompetensutveckling för rektorer och skolledare.
•
•
•
Vi vill göra Rektorslyftet permanent och obligatoriskt. Samtliga rektorer och
skolledare som har genomgått rektorsprogrammet eller en äldre statlig
rektorsutbildning ska senast inom fem år genomgå Rektorslyftet.
Förskolecheferna ska betecknas rektorer och i ett första steg genomgå
rektorsprogrammet.
Vi vill ge Skolverket i uppdrag att ta fram en modell för kontinuerlig
kompetensutveckling av rektorer, skolledare och förskolechefer och ta fram
en plan för hur Rektorslyftet på sikt kan bli obligatoriskt för förskolechefer.
Fortbildningen ska utformas utifrån de behov som rektorn och rektorns
verksamhetsområde har för att utvecklas.
Utbildningsinsatserna ska ha ett tydligt fokus på pedagogiskt ledarskap och bidra till
skolans utveckling.
Socialdemokraternas förslag för framtidens rektor
Det behövs flera olika åtgärder för att stärka rektors pedagogiska ledarskap så att
resultaten i skolan kan höjas.
1. Dela dagens rektorsuppdrag i två: rektor och intendent
Med syftet att ge det pedagogiska ledarskapet ett mycket större utrymme och att
förbättra rektorers arbetsvillkor bör dagens rektorsuppdrag delas i två: rektor och
intendent. Rektor ska fortsatt vara högst ansvarig i skolan med ansvar för det
pedagogiska ledarskapet och ha huvudansvar för skolans ekonomi och personal.
Intendenten ska inför rektor ansvara för administration, lokaler, övriga
personalfrågor och sköta det löpande arbetet med ekonomi. Dock får det inte råda
något tvivel om att rektor är den som är högst ansvarig för den totala verksamheten i
skolan.
2. Högre utbildningskrav för rektorer
Idag finns inget krav på att rektor ska ha en för jobbet relevant akademisk utbildning.
Utbildningskraven bör höjas. Rektor ska ha avlagt akademisk examen i en relevant
utbildning, vilket också ska vara ett krav för att få gå den statliga rektorsutbildningen.
Dagens låga krav kan orsaka problem när en rektor ska leda lärare med akademisk
utbildning på avancerad nivå. Legitimiteten är svår att uppnå och verksamhetens
kvalitet blir lidande.
3. Rektorsutbildning med fokus på pedagogiskt ledarskap
Rektorsutbildningen ska utvecklas så att det pedagogiska ledarskapet får mycket
större plats. Det är viktigt att både professionen och skolans huvudmän involveras i
detta arbete. Rektorsutbildningen ska inte bara vara ett instrument för
implementering av aktuell skolpolitik, utan kännetecknas av ett problemorienterat
lärande med stort utrymme för kritik och reflektion.
4. Kontinuerlig kompetensutveckling för rektorer
Rektorslyftet bör bli permanent, obligatorisk och även omfatta förskolechefer.
Möjligheterna till kontinuerlig kompetensutveckling som har ett tydligt fokus på
pedagogiskt ledarskap och bidrar till skolans utveckling behöver stärkas.
5. Mentorshandledning under första året som rektor
Den första tiden som rektor är ofta omvälvande och ensamarbetet är märkbart. Alla
nyanställda rektorer bör ges mentorshandledning i minst ett år av en erfaren rektor.
6. Möjliggör delat skolledarskap
Rektor ska ha möjlighet att organisera sin egen ledningsfunktion som samledarskap
om hon/han finner det bäst. Skollagen bör ändras så att hindren för gemensamt
ansvarstagstagande tas bort och delat ledarskap möjliggörs.
7. Förskolechefer ska vara rektorer
Förskolechefer ska betecknas rektorer och samma krav ska gälla för dem som för
rektorer i andra skolformer.
Rektor viktig för skolan
Rektors ledarskap är viktigt för skolan. Skolforskarna Anders Böhlmark, Erik
Grönqvist och John Vlachos har för IFAU studerat rektors betydelse för skola,
elever och lärare. Deras resultat visar att rektor har stor betydelse för såväl
studieresultat som arbetsmiljö och personalbeslut. Om en skola har en rektor som
tillhör de 30 procent ”bästa” vad gäller positivt inflytande på elevers
studieprestationer i stället för en rektor bland de 30 procent ”sämsta”, kan
provresultaten förbättras med 3,5 procent och betygen med 1,5 procent.1
Rektors betydelse framhålls även i en rad andra studier. I OECD-rapporten
”Improving School Leadership – Volume 1: Policy and Practice”, som bygger på jämförande
studier från 19 olika länder, bland dem Sverige, fastslås att ett kvalificerat ledarskap
för skolan är bland det viktigaste för att ge eleverna en god utbildning och höja
resultaten. I dagens kunskapssamhälle har skolornas rektorer en avgörande roll för
att utveckla utbildningssystemet, menar forskarna bakom rapporten.2
Liknande slutsatser dras i en rapport från McKinsey & Co, vilken undersöker de
bakomliggande orsakerna till varför vissa utbildningssystem blir mer framgångsrika
än andra. Rapporten pekar på betydelsen av ett starkt ledarskap för att utveckla och
förbättra skolan. Ett internationellt mönster är att de bästa utbildningssystemen
satsar på att utveckla skolledare som är duktiga pedagogiska inspiratörer och
utvecklare.3
I Vetenskapsrådets forskningsöversikt över svensk och europeisk forskning om
rektor framhålls att rektors ledarskap kommer att fortsätta vara central för skolans
utveckling, förbättring, organisatoriska kapacitet och elevresultat. Efter kvaliteten på
lärarnas arbete och undervisning är ledarskapet den näst viktigaste faktorn för
elevernas utveckling och resultat.4
1
IFAU (2012) Rektors betydelse för skola, elever och lärare. Böhlmark, Anders, Grönqvist, Erik & Vlachos, John. Rapport 2012:15 2
OECD (2008) Improving School Leadership – Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. 3 McKinsey & Company (2007) How the world’s best performing school systems come out on top
4 Vetenskapsrådet (2011) Rektor – En forskningsöversikt 2000-2010. Johansson, Olof (red.)
Stärk rektorers kompetensutveckling
Erfarenheter från olika länder visar att skolledare behöver kontinuerlig utbildning,
såväl formell som informell, för att kunna möta de utökade krav som yrket kräver.
Rätt personer måste mötas med rätta utbildningsinsatser i ledarskapets alla faser.
Dessutom måste rektor ha förmåga att skaffa sig det stöd, de nätverk och den
kunskap som behövs för att leda skolan mot ökad måluppfyllelse.5 OECD skriver att
“treat leadership development as a continuum” och påpekar att traditionen är svag
hos svenska skolledare att följa och ta till sig den senaste forskningen.6
I dag finns Rektorslyftet, en fortbildning för rektorer som redan har gått
Rektorsprogrammet eller en motsvarande utbildning och därefter arbetat minst ett år
som rektor. Rektorslyftet är en tillfällig satsning som pågår fram till 2015. Syftet med
denna fortbildning är att ge kunskaper i pedagogiskt ledarskap. Rektorslyftet omfattar
7,5 högskolepoäng och sträcker sig över högst två terminer.
Skolverkets uppföljning visar att Rektorslyftet kan beskrivas som en lyckad satsning
utifrån rektorernas perspektiv. Deltagarna ger fortbildningen mycket positiva
omdömen och andelen av den totala arbetstid som ägnas åt pedagogiskt ledarskap
upplevs ha ökat.7
Skolverkets slutsats från tidigare utvärderingar är att rektorsutbildningar oftast
upplevs som positiva av deltagarna. Individen upplever att man utvecklar sin
kompetens, får ett ”lyft” och blir stärkt i sin yrkesroll. Däremot är det i huvudsak
betydligt svårare att spåra effekter på verksamhetsnivå, i den mån sådana har
studerats.
Vidare pekar Skolverket på att rekryteringsbasen kan breddas till att omfatta även
förskolechefer och biträdande rektorer, eller annan personal med motsvarande
ledningsfunktion, som genomgått rektorsutbildning.8
Det är motiverat att ifrågasätta det lämpliga i att Rektorslyftet är en tillfällig satsning.
Med tanke på att förutsättningarna i skolan förändras med jämna mellanrum och att
Vetenskapsrådets rapportserie 4:2011
Jfr. OECD (2008) Improving School Leadership – Volume 1: Policy and Practice. Pont, Beatriz, Nusche, Deborah, & Moorman, Hunter. Skolinspektionen (2012:1) Rektors ledarskap med ansvar för den pedagogiska verksamheten 6
OECD (2007) Improving School Leadership – Background report Sweden
7
Skolverket (2012) Redovisning av uppdrag att svara för fortbildning för rektorer – Rektorslyftet Dnr U2011/1198/S 8
ibid.
5
det ständigt produceras ny skolforskning borde rektorer erbjudas en mängd
möjligheter till fortsatt kompetensutveckling under sitt yrkesliv. Delar av rektors
kompetensutveckling bör även ges med koppling till kompetensutveckling som lärare
på skolan genomgår. Att ledning och lärare utvecklas gemensamt är ett
framgångsrecept för hela skolverksamheten. Det är viktigt att kompetensutveckling
sker i samarbete med skolhuvudmännen så att skolledarens hela ansvarsområde täcks
in.
