MurverkMaterial, konstruktion, hantverk
Tegelbyggandets ursprung och utveckling
De äldsta funna lämningarna av tegel
• Mellanöstern, ca 10 000 år sedan
• Dålig tillgång på trä och natursten,
• Rikliga lertillgångar
• Soltorkat tegel, murat med lerbruk
Illustration: Brick – a world history,
Campbell, Pryce
Handformat, slaget, bränt tegel
• Handformat tegel, ”Adobe”
- soltorkat, flat undersida, kullrig ovansida
7600-6600 f Kr
8300-7600 f Kr
• Från ca 5900 – 5300 f Kr slaget tegel
Illustrationer: Brick – a world
history, Campbell, Pryce
• Ungefär 3500 f Kr bränt tegel, Mesopotamien
- keramik hade bränts redan 7000-8000 f Kr
´
Tempel i Uruk-Warka
(Mesopotamien), 3500 f Kr
Tegelkupol av
spiralliknande skift, Kafaje,
ca 2000 f Kr
Bild och illustration: Byggnadstekniken, E. Cornell
Zigguratet i Al-Untesh-Napirisha ,
1260-1235 f Kr, Mesopotamien
Basen är en kvadrat med 67 m längd,
höjd på kvarvarande byggnad 28 m.
Bilder: Campbell, Pryce, Brick – a world history
Babylon, 604-562 f Kr, Processional Way, Pergamon Museum, Berlin
Egypten
ca 2500 f.Kr.
Cheops pyramid
Foglösa naturstensblock
Bild: Byggnadstekniken, E Cornell
Thebe, Egypten, ca 1450 f Kr
Exempel på tidig
valvmurning, utan
form
Väggmålningar, Tomb of Rekh-mi-Re
Illustrationer: Campbell, Pryce, Brick – a world history
Tidigt tegelvalv – Egypten
De understa
skiften har
svängda tegel,
de övriga raka
1300 f Kr
Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell
Grekiskt tempel
Arkaisk tid 800-480 f Kr
Romarriket: Stark utveckling av tegelbyggandet
• Utveckling av valvbyggandet
• Gjutteknik, tegelmurverk användes som
”kvarsittande form”, kärnan fylldes med
gjutmassa, concretum
Bilder, illustration: Brick – a world history, Campbell, Pryce
Romerskt murverk, Herculaneum
Svagt bruk, svaga
stenar, svagt bruk,
starka stenar, svagt
bruk, svaga
stenar…
Medvetet satt i
system?
Foto:
Jens Lindhe
Handelshus, Ostia, Rom
Bild: Brick – a world history, Campbell, Pryce
Pont du Gard
Nuvarande södra Frankrike, byggd första århundradet e Kr
Bild: Byggnadstekniken, E Cornell
Pantheon
Illustrationer: Byggnadstekniken, E Cornell
Rom, 120 f Kr
TEKNIK OCH MATERIAL
Tegelhantverket spreds vidare i Europa
Romansk byggnad (basilika) från ca 490 e.Kr, Ravenna, Italien
Romanskt - relativt små fönster, sluten volym
Bild: A history of western
architecture, D Watkin
Romanskt valv, halvcirkulär form
Hagia Sofia, Istanbul
Ca 537 e Kr
Bilder: Furneaux Jordan, Western Architecture
Gotiskt kyrkobyggande
Gotisk katedralarkitektur
•
•
•
•
•
Högt och ljust
Ribbvalv
Högt mittskepp
Stora fönster
System av strävpelare och
strävbågar
Illustration: NE
Gotiskt valv
Pontigny, Frankrike
sent 1200-tal
De första dokumenterade
hållfasthetstekniska
beräkningarna i
Västerlandet gjordes ca
1500 av Leonardo da Vinci
Som vetenskaplig disciplin
anses hållfasthetslära ha
införts av Galilei i boken
”Samtal och matematiska
bevis rörande två nya
vetenskaper”, 1638
Illustration: NE
Renovering av Peterskyrkans kupol
Rom 1742
Polenis tillämpning av kedjekurvan
Illustration: Byggnadstekniken, E Cornell
Trycklinjen analyserades genom att den ritades som en spegelbild av en hängande kedja.
Punktvis belastning av kedjan motsvarande kupolens tyngd gav formen.
Elias Cornell: ”Det första handgripliga byggnadsarbete där man systematiskt utnyttjade
tidens samlade byggnadsteoretiska vetande”
Lübeck, tegel 11201140
Äldsta tegel som hittats i
sekulär byggnad i
Nordeuropa, utgrävning
2014
Foto: Björn Magnusson
Staaf
Tegel har använts i Sverige sedan medeltiden
• Infördes med klosterordnar
• Anammades först av kyrka och kungamakt, senare även adeln
• Tegelslagning/bränning utfördes normalt vid byggnadsplats, främst
slott, kyrkor
Gumlösa kyrka, norr om Hässleholm,
invigd 1191
Mariakyrkan, Sigtuna, uppfördes med
början 1221 eller 1237
Bild: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige
Tillbakagång efter reformationen
Reformationen medförde avbräck för tegelhantverket i Sverige
under 1500-talet
Under 1600-1700-talen förekom t.ex. betydande import av taktegel,
från Nederländerna och Schleswig Holstein
Kv Kirsten Munck, Halmstad
Vid 1800-talets inledning:
• Små, godsanknutna tegelbruk, kort säsong
• Hantverksbaserat, ofta tegel endast för godsets behov
1800-talet:
Marknad för tegelindustri växer fram
Förändringar inom jordbruket
• Täckdikning
• Konstgödsel
Växande städer under 1800-talet:
• Oro för stadsbränder
• Kontinentala städer förebild
• Ökat behov av bostäder, pga industrialisering, inflyttning till städerna
Godstegelbruken kunde utvecklas till tegelindustrier för öppen marknad
Från 1850-1900 fanns ca 500 tegelbruk i Sverige
1800-talet:
Ny teknik tillgänglig för tegelproduktionen
• Ångmaskiner infördes i produktionen, ersatte vattenkraft och
kreatursvandring, från1860-talet
• Ringugnar, första i Sverige 1872 (Lomma)
• Från 1870-talet utbyggnad av järnvägarna, tegelbruk utanför
vattenleder kunde expandera
• Resultat: kraftig produktionsökning, 1905 tillverkades mer än 400
mil sten
Bilder:
Modernismens
tegelfasader, T
Tägil, m fl
Ugnarna
• Fältugnar, äldsta typen, råteglet staplades i stor hög, kanaler
för rökgaser, täcks med lera, jord och sten, revs efter
bränningen, förekom in på 1930-talet
• Små, periodiska ugnar, mer permanent, eldades från sidan,
bränning ca 3 veckor, skiftande kvalitet
• Flamugn, eldades uppifrån, med ved, för tunnväggigt gods
som taktegel och rör, stort bränslebehov, Horns tegelbruk
• Ringugnar, ved, torv eller stenkol, första 1872 i Sverige, först
cirkulär, senare oval, gav kontinuerlig drift, Bältarbo tegelbruk
• Tunnelugn, första i Frankrike 1751, första i Sverige i UppsalaEkeby 1922, första för tegel 1948, Brillinge, jämnare bränning,
mekanisering, bättre arbetsmiljö
Yrkeskategorier vid tegelbruk:
• Pressmatare, inblandning råvaror
• Avskärare
• Framtagare, lyfte råteglet från avskärningsbordet
• Rumsskjutare, förde råteglet till torklada
• Inskjutare
• Utskjutare
Ett normalt tegelbruk kunde i
slutet av 1800-talet sysselsätta
25 man och tillverka 1.5 milj tegel
Källa: Olsson, L-E, Tegelbruk i Sverige
Åbjörn Anderssons mekaniska verkstad, Svedala
Svedalasystemet; torkning i högbyggnad ovan ugnen,
automatiserad hantering av råteglet
Tidigare torkade man råteglet i genomluftade lador
•
Utvecklade maskiner för
tegelbruk
•
Nya ugnstyper
•
Fadder för
Tegelmästarskola i Svedala
•
Nedlagt 1970
1800-talet:
Fullmurade murverkskonstruktioner blev
vanliga
• Handslagning
• Ny formningsmetod, strängpressning
• Förbländertegel, 1890-talet,
• Runt 1900 slog nationalromantiken
igenom, åter handslaget
Illustration: Så byggdes husen 1880-1980, C.
Björk, P Kallstenius, L. Reppen
Förbländertegel
• Stor måttnoggrannhet
• Hårdbränt
• Smala fogar
Traditionellt tegelmurverk, fullmurar
Stark sten, tegel
+
Viktig kombination
Svag fog, kalkbruk
Fogens uppgift:
• Kompensera för variation i stenstorlek
• Låser teglet i konstruktionen
• Förmedla kraft från tegel till tegel
Förbandsmurning
stötfog
liggfog
Löpskift/löpstenar
Koppskift/koppstenar
Traditionellt tegelmurverk:
• Stötfogar i intilliggande skift förskjuts i sidled
• Fogen är den svaga länken i kedjan
• Koppstenarna fungerar som bindare- dom ger konstruktiv
(”statisk”) samverkan i tvärsnittet
Normalformat
Tegelstenens mått väljs så att två koppstenar +
mellanliggande fog är lika lång som en löpsten
svenskt NF:
danskt NF:
Bredd
120 mm
108
Längd
250
228
62
54
Höjd
Tjockleken benämns efter hela och halva sten
½ sten
”Skalmur”
1-sten
”Fullmur”
1 ½ sten
”Fullmur”
Traditionell indelning av murförband:
• Egentliga förband
• Beklädnadsförband
Egentliga förband
Användes traditionellt till väggar som skulle putsas, men även
i oputsat murverk, om man eftersträvade just det aktuella utseendet
• Kryssförband
• Blockförband
• Amerikanskt förband
Kryssförband
Vartannat skift koppar, löpytor förskjuts 1/2-sten i längsriktning
Blockförband
Vartannat skift koppar, löpstenar rakt ovanför varandra
Amerikanskt förband
• Vart 5:e skift bindare
• Minsta mängd bindare, ekonomiskt
Beklädnadsförband
• Användes främst till oputsat tegelmurverk
• Fasadtegel brändes hårdare, dyrare än murtegel
• Man ville minimera åtgången av fasadtegel, så få
koppar som möjligt
Munkförband
2 löp + 1 kopp i varje skift
Krav på bindare i fullmurar
Krav på antal koppstenar vid förbandsmurning
av fullmurar :
•
Minst var 5:e sten ska vara bindare
•
Högst 4 skift i följd får vara utan bindare
•
För att erhålla tillräcklig sammanbindning i tvärsnittet
Detta är en traditionell regel i murningssammanhang, som
fortfarande är tillämplig
Kan frångås om t.ex. armering ersätter den sammanhållande
funktionen
År
Miljoner sten
100
50
0
19
50
19
45
19
40
19
35
19
30
19
25
19
20
19
1
19 3
15
19
75
150
19
75
200
19
70
250
19
70
300
19
65
350
19
65
400
19
60
450
19
60
Årsproduktion av murtegel
19
55
År
19
55
19
50
19
45
19
40
19
35
19
30
19
25
19
20
19
1
19 3
15
1905 > 400 milj sten
Miljoner sten
Årsproduktion av fasadtegel
300
250
200
150
100
50
0
574 tegelbruk i Sverige sedan 1850
Tegel i konstruktioner fram till 1930:
Kalkbruk
Bindsten
Romerskt murverk
Nordvästra Europa,
medeltid
Nordvästra
Europa, 1800-tal
• Murstensproduktionen normerades på 1930-talet till nuvarande
svenskt normalformat; 120 x 250 x 62
• Tidigare: varierande format i olika landsdelar
Skalmurar ersatte fullmurar
- Från 1940-talet och framåt -
½-sten
fasadmur +
bakmur av
lättbetong
Fullmur:
Bjälklagen är upplagda på och
förankrade i ytterväggarna - därför
behövs inte kramlor:
Skalmurar kräver
särskild förankring till
inre väggdel/stomme:
•
Bättre värmeisolering
eftersträvades
•
Rationellare murning
Kanalmur;
½-sten +
isolering +
½-sten
½-sten
fasadmur +
träregelvägg/
isolering
Fullmurar
Normalt 1,5 stens djup i ytterväggar,
Även 1 stens och 2-stens förekommer
• Helt dominerande fram till 1930
• Relativt vanlig under 1940-talet
• Försvann helt i bostadshus under 1950-talet, i
övriga byggnadstyper under 1960-talet
Illustrationer: H Ericson, Testbedstudio
Skalmur med bakmur av lättbetong
• Produktion av lättbetong i Sverige startade 1929
• Förekommer från 1930-talet
• Vanlig 1940 - 1970 i bostadshus
Kanalvägg med två halvstens tegelmurar
Ytterväggar med halvstens tegel utvändigt, luftspalt och halvstens
bakmur, putsad invändigt
• Ökade starkt i betydelse på 1950-talet
• Relativt ovanlig från slutet av 1960-talet
Skalmur + isolering +
enstens bakmur förekom
också (1950-tal)
Skalmur med bakmur av gjuten betong
Vanlig från mitten av 1960-talet
Ofta gavelväggar, med utfackning av träreglar på
långsidorna
Skalmur med träregelvägg
Första huset med tegel- och regelvägg 1948, villa i Sävedalen
Relativt ovanlig under 1950-talet
Stark ökning under 1960-talet, framförallt från mitten av årtiondet
Under 1970-talet helt dominerande för tegelfasader
Är hantverksbetonat, murat byggande
rimligt på 2000-talet?
• Anses dyrt
• Längre byggtider
• Väderberoende arbetsmoment
• Föga lämpat för prefabrikation
• Låg industrialiseringspotential
58
Faktorer som ändå kan anses tala för
murat byggande:
• Enkel byggnadsteknik - få komponenter
• Stombyggnadskostnaden - idag liten andel av
byggkostnad
• Lång livslängd, låga underhållskostnader
• Robust teknik, förutsättningar för sund inomhusmiljö
• Murade fasader, särskilt tegel, åldras ofta med patina
Foto: Jens Lindhe
2000-talet: Radikal ökning i utbud av tegel
• Europeisk integration, Öresundsbron
• Idag finns ett större utbud av tegel på mycket länge
Nutida väggtyper med murverk:
• Skalmur utanpå regelstomme
• Skalmur utanpå gjuten betongvägg
• Skalmur utanpå bakmur av sten
• Homogena blockmurverk
Skalmur utanpå regelstomme
Tegelskalet kramlas till
regelstommen
Armering behövs normalt inte ur
konstruktiv synpunkt
Tegelskalet yttre beklädnad,
träffas av nederbörd
Skalmur utanpå betongvägg
Tegel, isolering, gjuten, armerad betong
Tegelskalet kramlas till betongen
Betongen står för den helt dominerande lastkapaciteten
Skalmur utanpå bakmur
Kanalmur halvstens tegelskal:
Tegel, isolering, tegel, puts
Kanalmur med bakmur av block:
Tegel, isolering, murblock, puts
• Skalmur kramlas till bakmur
• Skalmurens styvhet kan tillgodoräknas om
bakmuren är bärande
Homogena, putsade blockmurverk:
Bärande, klimatavskiljande, kan vara
relativt bra värmeisolerande
Isoblock, Ergotherm (leca)
Termoblock (lättbetong)
Med rötterna i forntiden …
Soltorkat tegel och lerbruk
har blivit
bränt tegel, lättklinker, lättbetong, betong och
kalk-, cement- eller KC-bruk
Materialen och hjälpmedlen har ändrats
men metoden att foga sten och sten till ett
murverk är i grunden oförändrad.
