Målarmusslan
och livet i åarna
och
larmussla
r Musse Må
te
he
a
g
in
Ja
d
Hej!
al so m
lika gam m
et
är ungefär
bor finns d
g
ån där ja
I
r.
a
ra
sk
ld
g
förä
äldre. Ja
m är ännu
var vi
musslor so
r oss och
fö
vet är
li
r
hu
mina
a
tt
på
berä
hälsa
ska också
i
V
.
st
.
bä
a
s
rn
triv
ver i åa
ner so m le
andra vän
Vem är den tjockskaliga
målarmusslan? [Unio crassus]
Den tjockskaliga målarmusslan
är en av Sveriges musslor.
Musslan hör till den grupp som
kallas stormusslor och de blir cirka
tio centimeter stora.
1
0
Det finns ytterligare sju stycken arter av
stormusslor, den vanligaste heter allmän dam�mussla. De övriga heter större dammussla, flat dammussla, spetsig målarmussla, äkta målarmussla, flodpärlmussla och
vandrarmusslan. Vandrarmusslan kommer ursprungligen från området i
Svarta havet. Totalt finns ungefär 30 musselarter till och de flesta
är mycket små.
11
Den tjockskaliga målarmusslan lever i åar där vattnet strömmar förbi. Musslorna
är nedgrävda i den sandiga bottnen och liksom alla musslor så lever de av att
filtrera vattnet för att fånga upp små partiklar, till exempel plankton och rester av
kvistar och löv. Man kan säga att de fungerar som små minireningsverk.
Musslorna har ett mycket tjockt och brunsvart skal med rundade ändar. Den är
utrustad med en grävfot som den kan sticka ut ur skalet och använda sig av när
den vill flytta på sig eller gräva ned sig.
En målarmussla kan bli väldigt gammal – uppåt 80 år! Men jämfört med flodpärlmusslan är inte det så gammalt. Den kan bli nästan 300 år gammal, vilket betyder
att det kan finnas flodpärlmusslor idag som föddes när Carl Michael Bellman levde
på 1700-talet.
Både den tjockskaliga målarmusslan och flodpärlmusslan är fridlysta vilket betyder
att man inte får fånga, skada eller döda dem. De är fridlysta eftersom de är sällsynta och riskerar att försvinna från Sverige.
för r i
du att
e
t
ns tnäs
is
V
nde ko
ä
v
n
t
a
skal at
ti den
lornas
t
s
e
s
u
d
m
h
rer
i oc
färger
r
ö
a
f
d
n
s
a
a
bl
kall
för vi
är där
.
r
o
l
uss
målar m
suto m
s
e
d
i
v
Och att
små
ar so m
!
funger
vattnet
i
sverk
rening
2
Redaktör: Helena Herngren, Länsstyrelsen i Södermanlands län
Konceptidé, grafisk produktion och mussel-illustrationer: bybloo.se
Illustrationer för arter, livscykel och miljöer: Carina Lindkvist och Therese Johannesson, Naturcentrum
Målarmusslans livscykel kan förklaras i fyra steg.
Vart och ett av dessa steg måste lyckas för att fortplantningen ska bli framgångsrik.
3
4
2
1
1 På våren släpper hanarna ut sina spermier i vattnet.
2 Ett fåtal spermier når honan när hon sitter och filtrerar vattnet. Inne i honan befruktas äggen som hon bär på.
3 De befruktade äggen mognar inne i honan i några veckor och utvecklas till små
så kallade glochidielarver. Dessa larver släpps sedan ut i vattnet. Nu gäller det för
larverna att snabbt hitta en fisk! Larverna hakar nämligen fast sig på fiskens gälar
och lever där som parasiter under några veckor. Under denna tid växer larverna
till färdigbildade musslor. Som tur är tar inte fisken någon skada av att bära på
mussellarverna.
4 När de små musslorna har utvecklats färdigt släpper de från gälarna och faller ned
till bottnen. Där gräver de ned sig helt och hållet och lever i sanden eller gruset tills
de vuxit till cirka en centimeters längd. Då kryper de upp och sätter sig i bottenytan
och börjar filtrera som vuxna små musslor.
Det är inte helt känt vilka fiskarter som mussellarverna föredrar att sitta fast på men
forskare försöker att ta reda på mer om detta!
3
Ett vattendrag kan se ut på många olika sätt – en
liten strömmande skogsbäck till en bred å med långsamt rinnade vatten.
För att djuren ska trivas är det bra om det finns många olika typer av
miljöer i en å. Här kan du se vad som kan bidra till att göra miljön
i ån mer varierad.
Kungsfiskare
Häger
Ån ringlar
naturligt genom
landskapet och ger
både strömmande
och lugnare
vattenpartier.
Jungfruslända
Gädda
Bottnen
varierad med
både sand,
grus och
sten.
Ryssje
Signalkräfta
4
Träd
och buskar
längs ån som
skuggar vattnet
och rötterna ger
skydd.
Löv och
kvistar blir
mat.
Flodnejonöga
Gamla
döda trädstockar och
grenar.
espinnare
Målarmusslor
Läs mer om mina
ko mpisar längre
fram i boken.
5
Människan har sedan länge bosatt sig nära vattnet och
använt sig av ån på många olika sätt. Då såg åarna lite annor-
lunda ut mot idag. Förr ringlade åarna naturligt genom landskapet. Man badade,
fiskade och tvättade kläder i åarna.
Det fanns gott om småsjöar och våtmarker i anslutning till ån och vid högvatten
översvämmades vissa områden. Längs visa sträckor växte träd och buskar medan
andra partier var öppna med gräs. På dessa skördades gräset för att användas
som djurfoder under vintern.
Där det fanns forsar byggdes kvarnar som tog till vara på kraften i det strömmande
vattnet. Här maldes säd till mjöl.
De senaste hundra åren har människan gjort allt större ingrepp i åarna vilket lett
till att musslor, fiskar och andar djur fått svårare att överleva.
R
FÖR
6
IDAG
För att få mer åkermark att odla på har
man på olika sätt lett bort vatten från
våtmarker och andra blöta områden.
För att vattnet ska rinna undan snabbare har man grävt bort stenar,
block och annat material i åarna. Man har också rätat ut vattendragen – det betyder att man grävt så att åarna blivit rakare.
Där det tidigare låg mindre kvarnar har man nu byggt stora
dammar för att samla mycket vatten på ett ställe. Vattnet kan
sedan ledas in till ett vattenkraftverk som producerar el.
Dammar hindrar fisk och andra djur från att kunna simma fritt i ån.
Jordbruket och skogsbruket har blivit allt mer intensivt och storskaligt. På åkrar och i skogsmark läggs gödsel ut för att plantorna
7
ska växa sig större. Gödsel innehåller näringsämnen som fosfor
och kväve. Den näring som växterna inte tar upp rinner ner i
vattnet och leder till övergödning. Det betyder att vattnet växer
igen med alger, vass och andra höga växter.
Industrier, reningsverk och trafiken släpper ut miljögifter och
andra skadliga ämnen. Det påverkar musslorna och andra
djur på olika sätt, bland annat kan djuren få svårare att få barn.
dra
ina an
m
u
d
r
ng
Här se
ch kri
o
i
r
a
s
när du
ko mpi
i
a
s
s
y
Kr
!
åarna.
d in” å
”
i
m
de
hittar
Dagsländelarv
• Storlek
Larv cirka 15 mm,
slända cirka 30 mm.
• Mat Alger och växtdelar.
• Miljö Larverna lever på botten
i sjöar och åar.
Insekter – dagsländor
• Om arten De vuxna sländorna lever mellan några timmar till ett par veckor. De ses
ofta flyga i skymningen i närheten av vatten. Larverna har gälblad på ryggen och tre antenner på bakkroppen. Dagsländelarver är känsliga
för försurning och föroreningar. Försurning innebär att marken och vattnet blir surt av olika ämnen som människor släpper ut. Det finns 58 olika arter dagsländor i Sverige.
• Vet du att Tiden som larv är mycket längre än tiden som slända. Många dag
sländor lever 2-3 år som larv.
Blå Jungfruslända
• Storlek
Larv 32 mm, vuxen slända 35 mm.
• Mat
Andra insekter.
• Miljö
Vuxna sländor i närheten av åar, larver på botten i ån.
• Om arten Hanen skinande turkos. Flyger vid
åarna lik en fjäril och vaktar sitt revir. Larverna lever i vattnet i 2-3 år.
• Vet du att Man kan se sländor som ska para sig
flyga ”tandem”. Då håller hanen i
honan i nacken med bakkroppen och flyger iväg med henne.
9
Insekter – trollsländor
Ryssjespinnare
• Storlek
Insekter – nattsländor
Larv 22 mm, vuxen slända cirka 8 mm.
• MatPlankton.
• Miljö
Rinnande vatten, sjöutlopp.
• Om arten Larverna bygger långa fångststrutar (liknar spindelväv) som den fångar plankton med.
• Vet du att Larvens hud på frambröstet är hårt och som ett pansar för att skydda larven mot det strömmande vattnet.
Stenryssjebyggare
• Storlek
Larv 20 mm, vuxen slända 12 mm.
• Mat
Små växtdelar och bakterier.
• Miljö
Åar med strömmande vatten.
Insekter – nattsländor
• Om arten Larven bygger små rörhus av sten och växtdelar med ett fångstnät för den främre öppningen. Inne i huset sitter larven och skrapar sitt nät rent på ätbart material. Om man hittar arten tyder det på ett syrerikt
vattendrag.
• Vet du att Namnet på latin – Hydropsyke – betyder vattnets själ.
Vanlig sötvattensmärla
• Storlek
Upp till 20 mm.
• Mat
Döda växtdelar.
• Miljö
Grunt vatten i sjöar och åar.
• Om arten
Kallas ofta för sitt latinska namn Gammarus. Är känslig för försurning och kan användas som
ett tecken på att vattnet inte är försurat. Kräftdjuren
är en mycket viktig föda för många fiskar.
Kräftdjur
• Vet du att Märlkräftan använder de främre benen att gå med, benen på
mellankroppen att simma med och de bakersta benen för hopp.
10
Fiskigel
Ringmaskar
• Storlek
Upp till 80 mm.
• Mat
Den lever som parasit på snäckor, fiskar och groddjur.
• Miljö
Under stenar, på växter med mera, i lugnt vatten.
• Om arten Har två sugskålar – en i framänden och en i bak
änden. Har två par ögon i framänden och 12-14 små ögonfläckar i bakänden.
• Vet du att Det finns ungefär 30 arter av iglar i Sverige. Bara en
av dessa, blodigeln, kan suga blod från människan. Blodigeln har spelat en stor roll inom medicinen och
används än idag vid exempelvis operationer.
Kungsfiskare
• Storlek
Ryggradsdjur – fåglar
18 cm.
• MatFisk.
• Miljö
Trädkantade åar och floder med långsamt rinnande vatten. Bygger bohål i sandbrinkar vid åar.
• Om arten
Liten fågel med stort huvud och lång näbb.
Flyger snabbt och lågt fram över vattnet.
Sitter på en gren ute över vattnet och spanar efter fisk nedanför. Dyker blixtsnabbt ned i vattnet. Den äldsta kungsfiskaren som har hittats var 21 år. Ett hot mot kungsfiskaren är att deras livsmiljöer försvinner när åar rensas på sten, sand och annat som anses dämpa vattenflödet. Kungsfiskarna är även mycket känsliga för miljögifter som samlas i kroppen.
• Vet du att Under antiken trodde man att kungsfiskarens bo flöt omkring på havet och bestod av små ihopflätade fiskben.
Häger
Ryggradsdjur – fåglar
• Storlek
Cirka 1 meter.
• Mat
Fisk, groddjur, insekter, maskar.
• Miljö
Häckar i träd. Står ofta och spanar efter fisk i grunt vatten i sjöar och åar.
• Om arten Stor grå fågel. Står och vilar på ett ben. Flyttar söderut på vintern.
• Vet du att Hägern är en av Sveriges största fåglar. Världens största fågel är den afrikanska strutsen som kan bli 2,5 meter hög.
Mört
Fiskar
• Storlek
Cirka 20 cm.
• Mat
Smådjur, växtdelar och alger.
• Miljö
Vanlig i hela landet i sjöar och
åar. Föredrar grunda varma
vatten med mycket växtlighet.
• Om arten Silverglänsande med röda ögon. Lever i stim men bildar revir vid lek.
• Vet du att Förr var mörten en vanlig matfisk. Fortfarande är den en viktig mat
fisk i exempelvis Östeuropa.
Stensimpa
Fiskar
• Storlek
Upp till 18 cm.
• Mat
Insekter, maskar, kräftdjur, fiskrom
och fiskyngel.
• Miljö
Vill ha klart, syrerikt vatten. Lever vid steniga bottnar i grunda åar och sjöar. Fisken klarar även av att gå ut i Östersjön där salthalten är låg.
• Om arten Taggig och knölig liten fisk som ofta håller till vid en och samma sten. Kan bli cirka 6 år gammal.
• Vet du att Hanen bygger ett grottliknande bo under en sten dit han lockar
honan vid parning. I grottan klistrar honan fast äggen i taket. Hanen vaktar och viftar friskt vatten på äggen tills de kläcks.
Gädda
• Storlek
Fiskar
Kan bli nästan 1,5 m lång.
• Mat
Rovfisk. Unga
äter kräftdjur och insektslarver.
• Miljö
Sjöar och rinnande vatten. Står ofta utanför vassen och spanar efter byten.
• Om arten
Har ofta revir som de vaktar. Leker tidigt på våren på grunt vatten
eller översvämmade åkrar. Får nya tänder när de gamla slitits ut.
Under de första dagarna sitter de nykläckta ynglen fastklibbade med nosen vid växter.
• Vet du att Namnet ”gädda” har sitt ursprung i det fornnordiska ordet gaddr. Det betyder spik eller spets och syftar på gäddans vassa tänder.
12
Elritsa
Fiskar
• Storlek
Upp till 12 cm.
• Mat
Insekter, kräftdjur, maskar, rom, fiskyngel.
• Miljö
Klara, rinnande åar, även sjöar med grus och stenbotten.
• Om arten Lever i små stim på en och samma plats. Slår gärna följe med lax- och öringyngel. Leker i juni-juli. Rommen klibbar fast på bottnen. Kan bli cirka 10 år gammal.
• Vet du att Elritsan tillhör familjen karpfiskar som är världens artrikaste fisk-
familj. Det finns cirka 2070 karpfiskarter i världen, varav cirka 80 arter i Europa och 17 i Sverige. Andra karpfiskar är till exempel mört, löja, braxen, björkna och sutare.
Abborre
Fiskar
• Storlek
Mellan 20-40 cm.
• Mat
Unga äter plankton och smådjur, vuxna är rovfiskar.
• Miljö
Söt- och brackvatten.
• Om arten Leker på senvåren. Rommen läggs på grenar, stenar och vatten
växter i långa mjölkvita strängar. Lever i stim som unga. Kan bli
uppemot 20 år gammal.
• Vet du att Abborrens främre ryggfena har sylvassa taggar.
Flodnejonöga
• Storlek
Upp till 50 cm lång.
• Mat
Larver äter smådjur i bottenslammet. Vuxna äter smådjur samt suger sig fast på levande eller döda fiskar.
• Miljö
Unga individer lever nedgrävda som larv i bottnen på ett lugnt
rinnande åar. Vuxna lever i sjöar och havet.
Fiskar
• Om arten Har en ålliknande form. Saknar käke, har istället en sugskiva. Vandrar upp i strömmande vatten för att leka (para sig).
Dör efter parningen.
• Vet du att Det finns flera arter av nejonögon. De är uråldriga fiskar som har funnits på jorden länge. I USA har man hittat en fossil från ett
nejonöga som levde för 280 miljoner år sedan.
13
Lake
Fiskar
• Storlek
Mellan 35-70 cm.
• Mat
Andra fiskar, kräftor.
• Miljö
Sjöar och åar med kallt klart vatten och mjuka eller leriga
bottnar. Leker under vintern på grus och sandbotten.
• Om arten Enda torskfisken som lever i sötvatten. Aktiv på natten. En del lakar förflyttar sig långa sträckor mellan olika vattendrag och sjöar, andra lakar föds, lever och dör på ungefär samma plats.
• Vet du att En lakehona som vägde cirka 3,8 kg bar på 5 miljoner ägg.
Öring
Fiskar
• Storlek
Upp till 110 cm.
• Mat
Unga fiskar äter insekter, snäckor och märlor. Vuxna är rovfiskar.
• Miljö
Unga lever i rinnande vatten. Vuxna kan vandra till hav
eller sjö. Återvänder till samma å där den föddes för att leka.
• Om arten Prickig fisk. Leker under senhösten. Kan bli cirka 18 år gammal. Finns även öringar som inte vandrar till havet. Dessa kallas bäcköring.
• Vet du att Öring är Jämtlands landskapsfisk.
Ål
Fiskar
• Storlek
Honor upp till 1,5 m, hanar högst 51 cm.
• Mat
Allätare bland annat musslor, kräftdjur, insekter, fiskar och rom.
• Miljö
Gärna på bottnen av sjöar och åar samt havet.
• Om arten
Är aktiv på natten. Leker i västra Atlanten (Sargassohavet). Larverna förs med strömmar till Europas kuster. Lekmogna ålar vandrar tillbaka till Sargassohavet för lek. Dör efter leken. Ålar kan slingra sig fram på land för att ta sig till ett nytt vattendrag. En ål har vandrat 5 km på 24 timmar. Ålen är utrotningshotad.
• Vet du att Äldsta ålen i fångenskap blev 88 år gammal.
14
Löja
Fiskar
• Storlek
Cirka 25 cm.
• Mat
Plankton, till exempel hinnkräftor, insektslarver samt flygande insekter.
• Miljö
Sjöar och lugnt rinnade åar, även brackvatten.
• Om arten
Silverglittrande, storögd fisk som tillhör karpfiskarna. Lever i stim. Jagar ibland vid vattenytan och kan hoppa upp ovan ytan för att fånga insekter eller för att fly från fiender. Leker i maj-juni på stenig botten nära stranden. Blir cirka 10 år gammal.
• Vet du att Man kan tillverka konstpärlor av löjans fjäll.
Signalkräfta
Kräftdjur
• Storlek
Upp till 20 cm.
• Mat
Bland annat insektslarver,
musslor, snäckor, fiskrom och skott av vattenväxter.
• Miljö
Grunt vatten i sjöar och åar.
• Om arten
Gräver hålor bland rötter och stenar. Kräftor är mycket viktiga för andra arters överlevnad. Många rovdjur äter kräftor, som till exempel mink, abborre och ål. Kräftorna kan även hålla efter växtligheten i vattnet. Kan bli 5-20 år gammal.
• Vet du att Det är olagligt att plantera ut signalkräftor utan tillstånd.
Har du hört talas om kräftpesten och flodkräftan?
I Sverige har vi en kräftart som har funnits här under ungefär 10 000 år. Det är flodkräftan som förr levde i sjöar och vattendrag i nästan hela landet. I dag finns den tyvärr inte kvar på så många platser och man säger därför att flodkräftan är hotad.
Sedan mitten på 1900-talet spreds kräftpesten och många kräftor dog. Istället
satte man ut nordamerikansk signalkräfta i de drabbade vattnen, eftersom
signalkräftan var tåligare mot pesten. Nackdelen är att signalkräftan ofta sprider
kräftpesten vidare vilket tar död på de flodkräftor som finns kvar. Den kan även
påverka andra arter negativt.
Idag har vi signalkräfta i de flesta större sjöar och åar i södra Sverige men i
Norrland och på Gotland finns fortfarande mycket flodkräfta kvar. I övriga
Sverige finns flodkräftan främst kvar i mindre sjöar där signalkräftan inte satts
ut. Flod- och signalkräftan är mycket lika varandra men signalkräftan har en ljus
fläck i ”tumgreppet” och en rad med små taggar mellan huvud och ryggsköld,
vilket flodkräftan saknar.
15
Målarmusslans återkomst
– till nytta för människa, djur och natur
Projektet är EU-finansierat och till för att skydda och skapa bättre vattenmiljöer
för att gynna hotade arter och andra naturvärden.
I tolv sydsvnska vattendrag kommer livsmiljöer för målarmusslan att förbättras genom olika insatser:
•Åar ska få tillbaka sina ringlande sträckningar
•Sand, grus, sten och död ved ska läggas ut i åarna för att bottnarna ska
bli mer varierande
•Träd ska planteras längs med åarna för att skapa mer skugga
•Musslans värdfiskar ska få lättare att simma i åarna genom att hinder
som dämmer vattnet ska tas bort
Målsättningen med åtgärderna är att den tjockskalig målarmusslan och dess
värdfiskar ska trivas bättre så att de kan leva kvar i våra åar. Det är förstås fler
vattendjur som tycker om friskt och rent vatten och variationsrika vattendrag.
Får vi målarmusslan att trivas gynnas också många andra djur och växter som
lever i dess närhet.
Rent vatten är en bristvara för många. Målarmusslan försöker berätta för oss att
vi tillsammans måste hjälpas åt för att skydda våra vatten så att djur, natur och
människor kan fortsätta leva och trivas tillsammans.
På vår hemsida www.ucforlife.se kan du läsa mer om målarmusslan.
Du kan också ställa olika frågor om musslorna eller läsa om
vilka andra projekt vi genomför.
Projektet är ett samarbete mellan Länsstyrelserna i Skåne, Jönköping, Blekinge, Östergötland och Södermanland samt
Karlstads universitet.
