Makten över maten

MAKTEN ÖVER MATEN
-En guide för påverkan
Tillsammans kan vi påverka personal
och beslutsfattare att köpa in mer
klimatsmart, etisk och hälsosam mat
Författare Katyan Barraza Merino
Redaktörer Josefine Höijer & Pontus Björkman
Illustration framsida Anna Nylander
“Earth provides enough to satisfy every man’s need,
but not every man’s greed.”
-Mahatma Gandhi
Innehåll
Inledning.....................................................................1
Matsuveränitet och global solidaritet .........................2
Problemen idag...........................................................3
Vad är klimatsmart mat?.............................................5
Vad är etisk mat?........................................................7
Vad är hälsosam mat?.................................................8
Det är billigt att tänka rätt...........................................9
Matinköp- från politik och lagar till mat på bordet.....10
Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion
och konsumtion?.......................................................13
Mallar för brev, medborgarförslag, insändare, m.m....15
Faktablad...................................................................20
Goda exempel............................................................21
Vad är nästa steg?......................................................23
Länkar för mer information och inspiration................24
Källor..........................................................................25
Förord
syfte
&
Varje tugga du stoppar i dig innebär olika stor mängd utsläpp av koldioxid. Det är en
revolutionerande insikt i sin enkelhet. För det innebär att vi alla är en tugga ifrån att
vara en del av lösningen på den globala uppvärmningen. Vi kan ju påverka vad vi äter. Inte bara
hemma, utan på skolan och på sjukhuset. Och i kommunhusets korridorer. 30 procent av världens
koldioxidutsläpp beror på mat. Sojan, som främst används till djurfoder, och boskapsuppfödning är
de viktigaste orsakerna till avskogningen av Amazonas.
Den extremt storskaliga produktionen av exempelvis soja, socker och ris slår hårt på den biologiska mångfalden, samtidigt som man i utvecklingsländer använder bekämpningsmedel som sen
länge varit förbjudna i Sverige. Argentinska och brasilianska forskare rapporterar ökande antal
cancerfall, missbildningar hos barn och missfall på grund av kemikalierna.
Det finns hälsosamma alternativ till industrimatens snabba kalorier. Och de finns nära oss.
Hälsosam och klimatsmart mat hänger ihop.
Syftet med denna guide är att ge elever, lärare och medborgare verktyg och argument för att
påverka inköpsansvariga på skolor, kommuner, landsting och universitet att välja klimatsmart,
lokalproducerad, ekologisk, rättvisemärkt och hälsosam mat. Vi vill också ge elever och lärare kunskap om hur den offentliga upphandlingslagen påverkar skolors och kommuners matinköp, ge en
beskrivning av inköpskedjan i skolor och kommuner, samt ge tips och presentera framgångsexempel för inspiration och motivation att påverka. Handboken ger konkreta enkla tips om hur man kan
påverka matinköpen på skolor, kommuner, landsting och universitet. Så här enkelt kan det vara:
1. Bilda en liten arbetsgrupp
2. Skriv ner vad ni på skolan äter en vecka
3. Prata med kökschefen
och skolledningen och fråga hur de tänker kring mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad)
4. Skicka skolledningen ett konkret förslag och be om svar inom rimlig tid
5. Skicka samtidigt
en insändare till de lokala tidningarna
6. Följ upp förslaget med ett möte.
Kanske har ni redan nu
lyckats påverka en del.
7. Kontakta inköpsansvarig på kommunen och fråga hur de tänker kring
mat, hälsa och klimatsmart mat (ha med ett faktablad)
8. Skicka ett konkret Medborgarförslag till
kommunfullmäktige (gärna med kopia till alla partierna i kommunen) och be om svar inom rimlig
tid
9. Skicka samtidigt en insändare till de lokala tidningarna
10. Följ upp Medborgarförslaget med
ett möte med kommunchefen.
Kanske lyckas ni påverka inköpen på skolor i hela kommunen.
Det här kan låta svårt, men i denna guide finns konkreta exempel på brev, förslag, faktablad,
checklistor för möten med inköpsansvariga mm.
Alla är vi en del av problemet och lösningen på
klimathotet. Alla kommuner och landsting måste göra klimatpolitik. Vi kan se till att arbetet kommer igång. Med klimatsmarta hälsningar
Francisco Contreras
Ordförande Latinamerikagrupperna
Så använder du guiden
Bäst användning får du av guiden om du läser igenom all fakta och information som finns.
Detta för att du ska få en överblick i de olika delarna som tas upp och förstå hur allt hänger
ihop. Sedan kan du välja att fördjupa dig i de delar du vill veta mer om genom att använda
dig av länkarna som finns i slutet av varje del, och de länkar som du hittar näst sist i guiden.
Guiden kan också användas som underlag för att framställa workshopmaterial att använda
i skol-, arbets- eller andra informations- och utbildningssammanhang. Guiden vänder sig
i första hand till elever och lärare men även till alla andra som vill bidra till en mer hållbar
livsmedelsproduktion och konsumtion lokalt i Sverige som i sin tur har en positiv påverkan
globalt. Guiden samlar de bästa tipsen och information som finns idag om
klimatsmart, etisk mat och hälsosam.
Du kan också använda dig av tipsen och informationen i guiden i din vardag, för att så många
som möjligt ska bli mer medvetna och bidra till en mer hållbar utveckling. Du kan till exempel
skicka in en insändare till din lokaltidning eller skicka in ett medborgarförslag till din kommun.
Genom att ta med exempel på hur du skriver insändare och medborgarförslag vill vi underlätta för alla som vill, men inte vet hur de ska göra, att bidra. Ju fler som engagerar sig, desto
större genomslagskraft och desto större är chansen att beslutsfattare på alla nivåer i Sverige,
EU och andra internationella sammanhang inser hur livsviktigt det är att börja ställa om och
tänka i nya hållbara banor. Genom att påbörja arbetet nu har vi möjligheten att ligga steget
före i klimat och miljöarbetet, vilket i sin tur kan förmildra omställningen mot ett mer hållbartsamhälle på längre sikt.
Genom hela guiden hittar du också faktarutor med intressant information som är bra och viktig att känna till. Guiden är indelad i följande delar:
•Matsuveränitet och global solidaritet- Här får du en inblick i vad matsuveränitet är och varför
det berör oss alla.
•Problemen idag- Här hittar du mycket som du kanske hört tidigare, men också sådant som
du inte visste om de problem som finns med dagens ohållbara livsmedelsproduktion och
konsumtion och vad problemen har för konsekvenser.
•Hur kan vi bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion?-I den här delen
hittar du konkreta förslag och idéer på vad vi kan göra för lösa en del av de problem
vi står inför. Det behöver inte vara krångligare än vad vi tror.
•Vad är klimartsmart mat?-Här hittar du information om vad klimatsmart mat är,
varför vi alla människor, naturen, miljön och klimatet tjänar på att vi äter mer klimatsmart mat. Du hittar också exempel på klimatsmart mat.
•Vad är etisk mat?-Här presenteras den etiska och sociala aspekten av av maten,
förhållandena som majoriteten av odlare och anställda lever under idag och hur våra
val påverkar deras sociala och ekonomiska situation. I den här delen finns även
information om etiska märkningar och hur den etiska aspekten påverkar
matsuveräniteten.
•Vad är hälsosam mat?-Vet vi egentligen om innehållet i de livsmedel vi äter idag och
hur påverkar de vår hälsa?
•Matinköp- Från politik och lagar till mat på bordet- I den här delen hittar du all
information du behöver och lagen om offentlig upphandling och annat som påverkar
skolor och kommuners inköp av livsmedel.
•Goda exempel- Här hittar du inspiration, motivation, tips och idéer på vad du kan
göra redan nu på din skola eller kommun. Här hittar du goda exempel på kommuner
som har tagit steget och börjat tänka i mer klimatsmarta, etiska och hälsosamma
banor för en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion. Låt dig inspireras av
andras idéer och projekt.
•Vad är nästa steg?-Om du känner dig motiverad att bidra ännu mer för ett mer
hållbart samhälle finner du en hel del inspiration och idéer i den här delen. Det är
väldigt svårt att sluta när man väl kommit igång.
•Länkar för mer inspiration och information- Helt enkelt en samling länkar här för
mer information, fördjupning och inspiration.
Inledning
Vi bombarderas ständigt av nyheter om alla de problem som finns runtom i världen.
Miljoner hungrande och undernärda människor, fattigdom, höjda matpriser, människor
som drabbas av sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, cancer, för att inte tala om den
omfattande skogsskövlingen, minskad biologisk mångfald, övergödning och förorening av
vattendrag, torka, översvämningar, förstörda skördar, miljöförstöring och klimatförändringar. För att nämna en del.
Alla problem som finns gör oss antingen handlingsförlamade eller motiverade att göra
något. Det är just det som är tanken med guiden, att alla som känner att de vill bidra till
ett mer hållbart samhälle ska finna inspiration, idéer och motivation. Men viktigast av
allt information och verktyg för att genom lokal påverkan kunna bidra till en positiv
förändring för människor i Sverige och runtom i världen. Det är nu vi har möjligheten att
välja vilket arv vi vill lämna efter oss till framtida generationer. En förstörd planet,
utarmad på naturresurser och liv till förmån för vår bekvämlighet och ohållbara livsstil,
eller en planet full av naturresurser, bördighet, hållbara samhällen och liv. Vi kan göra
mer än vad vi tror, samtidigt som det är givande och motiverande att känna att man bidra
till ett större syfte.
Guiden är en del av ett EU finansierat projekt vid namn ”Mat, Människa och Miljö”,
som handlar om hur vi kan påverka globalt genom att agera lokalt. Genom att påverka
personal och beslutsfattare på lokal nivå kan vi påbörja omställningen mot ett mer
hållbart samhälle och utveckling. Klimatförändringarna är något som berör oss alla.
Redan nu drabbas människor av klimatförändringarnas effekter och miljöförstöring. Vi
måste återställa balansen genom att välja mer klimatsmart, etisk mat och hälsosam för
vår egen, klimatet, miljön och de människor som producerar vår mats skull. Vi kan inte
längre passivt vänta på att någon annan ska lösa problemen åt oss. Vi måste själva bli en
del av lösningen.
“Be the change you want to see in the world.”
-Mahatma Gandhi
h
c
o
t
e
t
i
n
ä
r
e
v
u
s
t
a
M
t
e
t
i
r
a
d
i
l
o
s
l
a
b
o
l
g
Dagens ojämnt fördelade tillgång på livsmedel, mark och resurser, men också
internationella handelsregler och jordbrukssubventioner ökar klyftan mellan rika och
fattiga. Vi vet inte säkert vad maten som produceras idag innehåller, hur den har odlats
eller hur den påverkar miljön, människors hälsa, ekonomi och sociala situation. Det är
här matsuveränitet kommer in i bilden.
”Ett land som lyckas
föda sin befolkning
genom stora livsmedelsimporter till rimliga
priser, kanske lyckas
få till en relativt stabil
matsuveränitet. Men
landet är inte fritt eller
självständigt eftersom
det är beroende av
utländska regeringars
eller transnationella
företags vilja och priser.”
Mochila Campesina
Escuela campesina
Centroamericana
Matsuveränitet är ett begrepp som myntades av världens största globala folkrörelse
La Via Campesina i början av 1990-talet.Matsuveränitet handlar om att uppmuntra till
lokal jordbruksproduktion, få igenom jordreformer som garanterar att alla människor
har tillgång till mark för att odla mat och ett förbud mot genmanipulerade grödor, patent på utsäde, boskap och gener.
Matsuveränitet handlar också om konsumenternas rätt att själva bestämma över
maten de vill äta, möjligheten att kunna välja hur och av vem maten ska produceras.
Alla länder ska också kunna konkurrera på lika villkor vid handel, genom att slopa rika
länders jordbrukssubventioner. Varje land måste ha möjlighet att bestämma över sin
egen jordbruks- och livsmedelspolitik för att garantera att livsmedel som produceras i
första hand går till den egna befolkningen och i andra hand till export.
Matsuveränitet innebär också rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoderför att garantera att framtida generationer får möjligheten att ta del av
jorderns resurser, biologisk mångfald, rent dricksvatten och bördiga jordar att odla mat
på.
Matsuveränitet handlar om att:
•Uppmuntra till lokal jordbruksproduktion
•Förbud mot GM- grödor, patent på utsäde, boskap och gener.
•Varje lands bestämmande och kontroll över sin egen matproduktion
Visste du att La Via Campesina är en global folkrörelse som består av
ca 150 medlemsorganisationer i ett 70-tal länder runtom i världen.
La Via Campesina är den gemensamma rösten för flera miljoner småbönder,
lantarbetare, jordlösa, kvinnliga lantbrukare, ursprungsfolk, migranter och
jordbruksarbetare på landsbygden som kämpar för sina rättigheter utifrån FN:s
deklaration om lantarbetares rättigheter.
La Via Campesina förespråkar ett hållbart småskaligt jordbruk för att främja
social rättvisa och värdighet. De motarbetar starkt storskaliga företagsdrivna
jordbruk och transnationella företag som förstör människors hälsa, liv och
naturen.
Källa: www.viacampesina.org
Vill du veta mer?
•Rätten att använda sig av ekologiskt hållbara jordbruksmetoder
Kampanjen Rent Mjöl- http://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0/
•Försäkra människors tillgång till egen mark att odla på
Problemen idag
Klimatförändringar
Effekterna av klimatförändringarna som på många håll redan märks av är smältande glaciärer,
översvämningar, torka, klimatflyktingar, etc. Förändringar i klimatet ger också effekter på växters
och djurs reproduktion, växtsäsongens längd, nya skadeorganismer, sjukdomar och förändringar
i ekosystemet. Den fattigaste delen av befolkningen i utvecklings-länderna som bidragit minst till
utsläppen av växthusgaser är de som drabbas allra hårdast av effekterna.
Hunger och undernäring
Enligt en rapport publicerad av FAO, FN:s livsmedels och jordbruksorganisation, fanns det
närmare 1 miljard undernärda människor år 2010. Majoriteten, 98 procent, bor i utvecklingsländerna. Enligt Världsbanken lever mer än en miljard människor i extrem fattigdom, vilket
innebär att de lever på mindre än ca en dollar om dagen. En daglig inkomst på under en dollar är
inte tillräckligt för att täcka dagsbehovet av mat, åtminstone inte utan tillgång till jord för att odla
egen mat. Av alla fattiga människorna i världen lever närmare 70 procent på landsbygden och är
ofta helt beroende av jordbruket för sin livsmedelsförsörjning, enligt Naturskyddsföreningen
rapport “Miljö, klimat och utveckling”.
EU:s jordbrukspolitik och handelsavtal
EU:s handels och jordbrukspolitik begränsar utvecklingsländernas möjligheter att utveckla ett
jordbruk som är mer hållbart, eftersom de måste anpassa sig efter EU:s efterfrågan på livsmedelsprodukter. Samtidigt hjälper EU sina egna bönder med höga jordbrukssubventioner (ekonomiskt
stöd), vilket skapar en skev konkurrens som bidrar till orättvisa villkor för utvecklingsländerna.
Transnationella företag och GM-grödor
De transnationella företagen bidrar till miljöförstöring och utsätter människor för stora
hälsorisker genom sin produktion av genmanipulerade grödor och bekämpningsmedel. Det
argument företagen använder sig av är att GM-grödor behövs för att föda den ökande
befolkningen i världen eftersom det finns brist på livsmedel.
Om alla människor
på jorden skulle
leva och konsumera som vi gör i
Sverige skulle vi
behöva minst 3
jordklot till istället
för det enda vi har.
Källa: WWF
Ojämn fördelning
Bristen på livsmedel är inte problemet, istället är det den ojämna fördelningen
av livsmedel, mark och resurser som påverkar människors möjlighet att få i
sig den näringsrika mat de behöver för att kunna leva ett värdigt liv.
Konventionellt jordbruk
Argumenten för det dominerande konventionella och storskaliga jordbruket är att
det går att producera större mängder livsmedel, åtminstone i de industrialiserade
länderna. En del av nackdelarna med det här typen av jordbruk är beroendet av
konstgödsel och bekämpningsmedel som leder till övergödning och förorening av
vattendrag genom utsläpp av bland annat kväve och fosfor. Dessutom bidrar det
konventionella jordbruket till en minskad biologisk mångfald och större utsläpp av
växthusgaser än det ekologiska jordbruket som använder sig av mer hållbara och
miljövänliga jordbruksmetoder.
En ohållbar livsmedelsproduktion och konsumtion
I takt med att fler människor och länder får bättre ekonomi runtom i världen tar de
efter samma ohållbara livsmedelsproduktion och konsumtion som de industrialiserade länderna.Utvecklingsländerna måste också få möjligheten att utveckla sin egen
jordbruks- och livsmedelspolitik på det sätt som passar den egna befolkningen och
miljön bäst utifrån varje lands förutsättningar. Ett ekonomiskt stöd till utvecklingsländerna är ett sätt för de industrialiserade länderna att kompensera för den
påverkan på miljö och klimat som de orsakat sedan lång tid tillbaka.
Kostrelaterade problem
Den växande köttkonsumtion är också ett stort problem som bidrar till att regnskog
skövlas, bland annat för att ge plats till sojaodlingar som används i fodret vi ger till
våra boskapsdjur. För mycket kött är inte heller bra för vår hälsa, enligt Livsmedelsverket äter vi 40 procent mer kött än på 1990-talet. Ett annat hälsorelaterat problem
med maten vi får i oss är den inte är tillräckligt näringsrik.
d
(Över)konsumtionen av kött, näringsfattig mat eller mat med rester av bekämpningsioxi
d
l
o
k
medel från jordbruket i kombination med ett alltför stillasittande liv, leder till att
nsen
a
rga la
g
s
o
u
fler människor drabbas av bland annat hjärt- och kärlsjukdomar,
e
d
l:
th
rag ödar d ätta o
r til a väx
d
e
n
s
d
typ-2 diabetes och vissa cancerformer.
atte del d fort
g le bind ld
v
a
a
a
n id m kan mångf ing av ngsme kunn
e
i
m
o
a
n
pn i sk
isk
ds
öd
ble
Pro rre trä biolog överg bekäm r att v
järt
h
(
h
ä
ö
d
f
r
c
F
a
m
a
• nsk
o
o
tc
den
i
ng
ord
är s tes, e
v
s
•M roreni matj s i jor
e
be
v
a
de 2 diab r)
tc.
•Fö rstörd behö
a
e
r
,
yp
ate
da
rka
•Fö er som
trel mer, t a skör
, to
r
s
)
a
o
l
r
k
ism ede ning
de cerfo rstörd
ket
a
r
m
u
m
r
r
s
a
ä
e
n
v
li
rdb
rsv ykting trelat sa ca g a fö
e
o
r
j
v
a
•Ö matfl v kos ar, vis iser, p
cer
från
u
l
i
d
e
ed
•Kl r fall a kdom matpr iskor
)
pro
r
m
o
s
m
n
u
e
d
g
•Fl kärlsj höjda a män
a so
grö pnin
l
n
o
r
:
(
n
m
ag
de
och tkris rnärd
eta bekä
län
n id
h
s
a
e
c
e
g
h
•M r und
ja o or, oc
klin
lem
o
c
b
s
e
e
l
o
f
,
v
r
s
•F
i ut
olja ch fo
el
av p n
r
d
m
l
o
g
o
e
k
a
in
e
p
is
m
tio
livs
attn nsum ing av a kväv
änn
f
a
l
m
n
l
a
r
o
l.
od
mm r köttk (för od ser, b
n fö
na
a
e
n
s
d
u
a
k
En ållba vling husg ödor ållan
ulle
r
h
t
h
k
ö
r
g
x
s
k
O
ö
r
ä
s
f
•
del
rse ker vi
e
ogs p av v av GM vnads
u
k
m
s
S
s
tten
e mar
• släp
v
r
a
e
i
n
l
l
v
e
h
s
h
g
c
k
å
ka
•Ut ridnin ner oc
rk o , etc p ik mat ingsri
dric
a
t
n
m
p
r
r
ä
a
sr
re
•S liga lö edel
g av ering äring g till n
till
n
å
i
g
m
D
k
n
n
n
s
l
r
•
å
rde , pa öpa llgån
a liv
tillg r
r
vår ämt fö vägar att k ller ti
a
n
o
d
e
sak nnisk
r
•Oj gge av nte rå ng av
o
ä
sk
i
i
Vi kan minska omfattningen på de konsekvenser som väntar oss
nni ärda m
•By a har rdeln anor
ä
l
m
n
ö
v
l
f
r
t
r
A
a
e
e
• ämn
på längre sikt, men då gäller det att redan nu börja tänka mer
a m ljon und
•Oj ållbar 00 mi joner
l
hållbart för att minska den klimat och miljöpåverkan vi har på
•Oh r än 8 00 mi
e
9
hemmaplan men också i andra delar av världen.
•M r än
e
M
•
Vad är klimartsmart
mat
?
Klimatsmart mat är mat som har så lite påverkan på klimatet och miljön som möjligt.
Genom att välja mer klimatsmart mat bidrar vi till en mer hållbar livsmedelsproduktion
och konsumtion. För att äta mer klimatsmart mat är den så kallade S.M.A.R.T-modellen
som till stor nytta. Modellen har utarbetats av Tillämpad näringslära i Stockholms läns
landsting och bygger på de svenska näringsrekommendationerna i kombinationen med de
nationella miljömålen. Livsmedelsverket, Miljöstyrningsrådet, m. fl har tagit fram liknande
klimatsmarta råd:
Ät mindre kött! Världens djurproduktion står för nästan 18 % av de totala växthusgasutsläppen, vilket är större utsläpp än trafiken globalt. Förutom de enorma arealerna som
behövs för odling av spannmål till djurfoder, framförallt sojaodlingar, behövs tio gånger
mer vatten för att framställa ett kilo nötkött än för att odla ett kilo rotfrukter. Nötkött är
det kött som orsakar högst utsläpp. Men gris och kyckling föds ofta upp på importerat
kraftfoder som innehåller soja, som bidrar till att ovärderlig regnskog skövlas till förmån
för sojaodlingar. Om fler väljer att äta en större andel vegetabilier gör vi en stor insats för
klimatet och miljön. Baljväxter, som exempelvis ärter, bönor och linser, ger samma typ
av näring som kött. Om du äter kött välj helst ekologiskt beteskött av nöt och lamm som
bidrar till att bevara odlingslandskapet. Att införa en köttfri dag i veckan är också en bra
början.
Handla miljömärkt fisk och skaldjur! Den största klimatpåverkan kommer främst
från fiskebåtarnas bränsleanvändning men också från energin som går åt i transport och
produktion. Fiske sker på olika sätt som har mer eller mindre påverkan på miljön. Vissa
metoder som till exempel bottentrålning och skrapning leder till att havsmiljön skadas.
En stor del av den fisk vi äter i Sverige är odlad lax som kräver stora mängder fiskfoder.
Fiskodlingar kan leda till övergödning. Det finns två miljömärkningar av fisk i Sverige, MSC
(Marine Stewardship Council) och KRAV som garanterar att fisken fångats eller odlas på ett
hållbart sätt med minsta möjliga påverkan på miljön och inte bidrar till utfiskning.
Ät säsongsanpassat och mer grova grönsaker. Vi måste börja äta mer säsongsanpassade
grönsaker. Men också grova grönsaker, som kål och rotfrukter, som har mindre klimatpåverkan än salladsgrönsaker. Grova grönsaker odlas ofta på friland och kräver mindre
energi än växthusodling. Välj också mer potatis eller pasta som påverkar klimatet mindre
än t. ex ris vid odling.
Visste du att en tredjedel av en vanlig familj
klimatpåverkan kommer från maten. Om alla vi
svenskar skulle byta ut kött mot grönsaker en
dag i veckan så skulle vi spara koldioxidutsläpp
motsvarande 1 års utsläpp från 233 000 bilar.
Ät mer grönt och mindre kött så sparar du på
miljön.
Källa: Klimatsmart Matguide, Framtidsjorden
Handla närproducerat. Frukter och grönsaker färdas ofta långa sträckor innan de hamnar
på vår tallrik. Om vi istället väljer större mängder närproducerad frukt och grönt efter
säsong bidrar vi till att minska vår klimatpåverkan. Närproducerat gynnar dessutom
svenskt jordbruk och lokala marknader, vilket bidrar till en ökad matsuveränitet. Dock är
närproducerat inte alltid det bästa alternativet eftersom en del livsmedel odlas lokalt i
växthus som drivs på fossila bränslen. Men för det mesta är närodlat ett bra val för klimat
och miljön.
Ät mindre skräpmat! Vi lägger nästan hälften av våra matkostnader på varor som kroppen inte behöver, som chips, läsk, vin och godis. Detta är det som kallas ”tomma kalorier”, eftersom de innehåller mycket kalorier, men har ett lågt näringsinnehåll. Att äta stora
mängder tomma kalorier är inte bra för vår kropp eller vår plånbok. Om du drar ner på
skräpmaten spara du samtidigt pengar du kan lägga på mer näringsrik mat.
Ta lagom stora portioner så att du inte slänger mat. Enligt livsmedelsverket så slänger
vi ungefär 56 kg fullt ätbar mat varje år per person i Sverige. Genom att ta lagom stora
portioner blir vi lagom mätta och belåtna. Om vi däremot inte orkar äta upp allt innebär
det en onödig påverkan på miljön och klimatet. Dessutom bidrar avfallet till utsläpp av
växthusgaser som bidrar till klimatförändringarna.
Ät mer ekologiskt. Ekologisk mat produceras utan kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och man tar större hänsyn till djurens naturliga beteenden. Fodret till djuren odlas
i huvudsak på de egna gårdarna där djuren föds upp och antibiotika används sparsamt.
Ekologiskt jordbruk är anpassat till de naturliga kretsloppen, månar om den biologiska
mångfalden och förbjuder genetiskt manipulerade grödor(GMO). Genom att öka andelen
ekologiska livsmedel kan vi bidra till en hållbar livsmedelsproduktion.
Vi tjänar alla på att göra våra
matvanor mer klimatsmarta!
Hur kan jag äta mer klimatsmart mat?
Vill du veta mer?
•Ät klimatsmart- Fem enkla tips:
http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/klimatsmart-i-affaren/
•Naturskyddsföreningens klimartsmart recepthttp://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/recept/
•Ät S.M.A.R.Thttp://www.folkhalsoguiden.se/Informationsmaterial.aspx?id=1068
•Hållbar fisk på skolmatsedeln- http://www.msc.org/msc-i-skolan/matsalen
•Ät mer ekologiskt.
•Ät lokalproducerade livsmedel som frukt och grönsaker istället för importerade. (Den största miljö och
klimatpåverka beror på hur långt maten vi äter har
transporterats)
•Ät säsongsbetonade grönsaker istället för importerat och från växthus.
•Ät mer grova grönsker som kål och rotfrukter (De
odlas ofta på friland istället för i energikrävande fossildrivna växthus.)
•Ät färsk mat istället för fryst mat
•Ät vegetarisk mat istället för kött. Inför två köttfria
dagar i veckan till att börja med.
•Ät miljömärkt fisk och skaldjur
•Om du äter kött välj beteskött av nöt och lamm
som bidrar till att bevara odlingslandskapet.
•Ät lagom stora portioner och släng inte mat
Vad är etisk mat?
Av de ca 6 miljader människor som finns i världen idag delar en miljard på 80 procent av de globala
inkomsterna medan mer än en miljard människor måste klara på mindre än 1 dollar om dagen, enligt
Världsbanken.
Småproducenter eller anställda i utvecklingsländer tjänar ofta inte tillräckligt för att kunna försörja sig
själva eller sin familj. Ofta är de dessutom beroende av jordbruket för sin försörjning. Att allt färre aktörer
har makten över maten som produceras gör inte situationen bättre. Stordrift och teknik går ofta före miljö,
människorshälsa och livskvalitet. Som tur är så finns det alternativ som erbjuder rättvisa avtal för småproducenter och anställda, som i sin tur leder till bättre levnads- och arbetsförhållanden, men också bättre
ekonomiska förutsättningar och rätten att organisera sig. Fairtrade och KRAV är två exempel på märkningar
som ställer etiska och sociala krav på livsmedelsproduktionen i utvecklingsländerna.
Fairtrade
Fairtrade är en oberoende produktmärkning som bidrar till förbättrade arbets- och
levnadsvillkor för odlare och anställda i utvecklingsländer. Fairtrade fokuserar på
principen om rättvis handel genom att stödja handel där människors och lokalsamhällens utveckling står i centrum för att undvika fattigdom och social utslagning. De
motsätter sig barnarbete och diskriminering och arbetar för en produktion med rimlig
lön, demokrati och rätten att organisera sig fackligt. Miljöhänsyn är också en kriterie i
produktionen, och syftar till att förbättrad välfärd, hälsa och livsvillkor för odlare och
anställda genom att skydda den naturliga miljön, minimera användningen av konstgödsel, bekämpningsmedel och icke förnybara källor. Dessutom finns specifika regler
för den vattenmängd som får användas vid odling och ett förbud mot genmanipulerade
grödor. Genom att köpa Fairtrade-märkta livsmedel får odlare och anställda förbättrade
ekonomiska villkor. Med långsiktiga avtal ger det en trygghet för människor utan stora
marginaler att leva på.
”Fairtrade bidrar till att
producenter, genom utbildning
och ökade ekonomiska resurser,
kan minska sin klimat- och
miljöpåverkan på olika sätt. Till
exempel att tillämpa hållbara
jordbruksmetoder, återplantera träd och hantera sitt avfall,
att minska användningen av
bekämpningsmedel samt
energi- och vattenresurser.”
Källa: Frågor och svar om
Fairtrade, miljökriterier och
klimat
KRAV
KRAV förknippas vanligtvis med ekologiskt livsmedelsproduktion. De regler som KRAV
producenter måste följa uppmuntrar till en låg klimatpåverkan genom förbud mot bland annat bekämpningsmedel, konstgödsel eller genmanipulerade grödor. KRAV förespråkar också hälsosam mat utan onödiga syntetiska tillsatser som smakförstärkare, färgämnen, etc.
När det kommer till de etiska och sociala kraven är ett av kriterierna för att bli KRAV-producent att man visar
ett socialt ansvar i produktionen men också omsorg för djur och natur. En KRAV-godkänd produktion kan bli
underkänd om arbetsvillkoren och de sociala förhållandena hos en producent inte uppfyller kriterierna. KRAV
anslutna producenter får i alla led möjlighet till en arbetsmiljö utan onödig exponering av gifter och kemikalier
och de arbetar dessutom med skonsamma metoder och naturliga processer i sin produktion. Klimatreglerna i
KRAV märkningen talar dessutom om hur producenterna ska bete sig för att minska sin klimatpåverkan.
Visste du att monokulturer är stora fält av bara en gröda som odlas
året om. Monokulturer ökar risken för skadedjursangrepp, vilket
bidrar till att odlare måste använda stora mängder bekämpningsmedel. Det bidrar till förorening av mark och vattendrag. Dessutom skadar bekämpningsmedel pollinerande insekter, bland annat vildbin,
som människor, djur och natur är beroende av. En tredjedel av det
jordens befolkning äter idag kommer från växter som pollineras av
insekter. Många monokulturer kräver också enorma mängder vatten
vid odling eftersom de förväntas ge högre avkastning. Exempel på
monokulturgrödor är sockerrör (för etanol), majs, soja och oljepalm.
Källor: Jordbruksverket ”Grödor och vildbin”
Vill du veta mer?
•Fairtrade - http://www.fairtrade.se/cldoc/351.htm
•KRAV - http://www.krav.se/Om-KRAV/KRAV-markets-mervarden/Socialtansvar-/
•Fairtrade i plugget- http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm
•Mat och Naturbruksuppropet - http://www.mjv.se/konsumtion/mat-ochnaturbruksuppropet
Visste du att vår växande köttkonsumtion bidrar till att
regnskog skövlas för att ge plats åt soja- och oljepalmsplantager som används i fodret vi ger till våra boskapsdjur. Palmolja används också i flera av de livsmedelsprodukter som vi äter idag, som exempelvis nudlar.
Regnskogen behövs för att binda in växthusgasen
koldioxid. Skogsskövlingen bidrar till att vi förlorar vår
biologiska mångfald, djur- och växtarter som ännu inte
har upptäckts fråntas sitt livsutrymme, för att
vi ska kunna äta kött 365 dagar om året.
Vad är
hälsosam mat?
Vi äter för att må bra, för att få energi så vi orkar med dagens aktiviteter och för att det är
gott. Vi lagar mat tillsammans, tar en fika eller går på restaurang med vänner och familj. Våra
matvanor är en del av vårt sociala umgänge och en viktig del av vårt välmående och hälsa. Går
man in i en livsmedelsaffär idag så hittar man sannolikt alla möjliga matprodukter som lovar
både det ena och det andra i näringsinnehåll och smakväg.
Snabbmat i form av hel och halvfabrikat innehåller olika tillsatser. Vissa tillsatser är till för att
matprodukterna ska få en längre hållbarhet vid långa transporter, andra smakförstärkare, eller
tillsatser för att kunna producera en billigare vara. Chips, godis och läsk som vi äter alltmer
idag bidrar bara med tomma kalorier och ingen näring till kroppen.
En del undersökningar som bl. a Livsmedelsverket har gjort visar dessutom att rester av
bekämpningsmedel finns i alla livsmedel, som frukt, grönsaker och spannmål, som
behandlats med bekämpningsmedel under odling, lagring eller transport. Eftersom grödor
som används till djurfoder behandlas med bekämpningsmedel, hittar man också rester i kött,
mjölk och ägg. Rester av bekämpningsmedel förekommer mest i konventionellt odlade livsmedel än ekologiskt odlade.
Antalet fall av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ 2-diabetes, etc är ett tecken på att
våra matvanor inte är särskilt hälsosamma. Det som också bidrar är bristen på daglig fysisk
aktivitet och Livsmedelsverket rekommenderar därför att vi rör på oss mellan 30-60
minuter varje dag.
Hur kan vi äta mer hälsosamt ur ett klimat och miljöperspektiv?
• Dra ner på köttkonsumtionen och ät mer varierade vetegetariska alternativ. Äter vi mer
växter istället för att föda upp köttdjur i stora mängder som äter växterna, så förbrukar vi
mindre resurser och vår klimatpåverkan minskar
• Välj mer ekologiska livsmedelsprodukter som bidrar till en mer hållbar
matproduktion och minskar vår klimat och miljöpåverkan samtidigt som
vi slipper få i oss livsmedel med rester av bekämpningsmedel och tillsatser.
• På skolor kan man följa Livsmedelsverkets råd för bra mat. Exempelvis
bort med kakor, läsk och godis i kafeterian/kiosken, frukt och grönt till varje
måltid, vatten och lätt-mjölk som måltidsdryck, etc.
Låt oss gå vidare med matens klimat
aspekt och visa hur mycket vi tjänar
på att välja mer klimatsmart mat.
Vill du veta mer?
•Livsmedelsverkets råd om bra mat i förskola och skolahttp://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Mat-i-forskola-och-skola/
http://www.slv.se/upload/dokument/mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf
•Frukt- och grönt test- http://www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/frukt%20och%20gr%c3%b6nt-test.pdf
Det är billigt att
tänka rätt
Visste du att i Sverige så dricker
vi 75 liter läsk och 22 liter förpackat vatten per person och år.
I jämförelse är förpackat vatten
bättre för miljön och hälsan än
läsk men allra minst påverkan
sker om vi istället dricker kranvatten.
Källa: Livsmedelsverket Mat och
Miljö
Att äta klimatsmart och hälsosam mat kan ofta förknippas med dyrare matkostnader, men
faktum är att du kan komma undan med billigare kostnader. En undersökning från Folkhälsoinstitutet visar att man kan spara mellan 2000 och 5600 kr på att äta mer hälsosamt och miljösmart. Det handlar om att välja ekologiskt men samtidigt köpa mindre kött, som kostar mycket
pengar, och istället äta mer säsongsanpassat och närodlade grönsaker och frukter. I kalkylen
ingår också att dra ner på godis och läsk och att slänga mindre mat. För de pengar man spara in
kan man istället lägga på ekologisk mat.
Några ekonomiska argument för att äta klimatsmart, etiskt och hälsosam mat:
Mindre kött och mer i plånboken. Genom att minska vår köttkonsumtion får vi inte bara bättre
hälsa och minskar vår klimatpåverkan, vi sparar också en del pengar eftersom köttet ofta kostar
mer än det vegetariska alternativet. Vi äter redan 20 procent mer kött på knappt tio år per
person och år än vad kroppen behöver för att fungera enligt Livsmedelsverket. (Se till att få i
dig bönor och andra vegetariska proteiner om du drar ner mycket på köttet.)
Minska inköp av godis och chips. Köp ekologisk frukt och nötter istället, bättre för tänderna och
billigare. Passa på att äta mycket av den frukt som finns i respektive årstid, billigt och i de flesta
fall gratis att ta frukt (fråga först) från alla de som har fruktträd i sin trädgård. Eller varför inte
plantera fler fruktträd till allmänheten. Bättre hälsa och vacker natur på köpet.
Drick mindre läsk och andra söta drycker. Drick kranvatten istället, så känner du när du blir mätt
och får i dig precis så mycket näring som din kropp behöver, och dina tänder kommer att tacka
dig! Sveriges dricksvatten är bland det renaste i hela världen och helt GRATIS! Tänk på att mer än
800 miljoner människor runtom i världen saknar tillgång till rent dricksvatten. Ta inte tillgången
på rent dricksvatten för givet! Du spara dessutom pengar på att inte köpa läsk. Gör det till enr
vana att ha med dig en vattenflaska som du lätt kan fylla på vid behov.
Ta lagom stora portioner och släng mindre mat. Maten vi slänger kostar pengar och onödiga
mängder energi som går åt i produktionen. Men svinnet bidrar också till miljö och klimatpåverkan helt i onödan. I Natuvårdsverkets rapport ”Minskat svinn av livsmedel i skolkök”
beräknas bara tallriksavskrapet kosta skolor i Sverige mellan 100 och 300 miljoner kronor per år!
Att planera matinköpen bättre, väga matavfallet och informera elever och personal kan bidra till
att skolor och kommuner runtom i landet sparar miljontals kronor.
Välj s.m.a.r.t.-mat som är billig mat! Om du byter ut kött, växthusodlade grönsaker, ris och
”tomma kalorier” mot billigare och mer näringsrik mat som exempelvis baljväxter, rotfrukter och
säsongsanpassade frukter så räcker pengarna till en större andel ekologiska varor.
Odla egna grönsaker hemma, på balkongen, i skolan eller på arbetsplatsen. Du belastar klimatet
mindre samtidigt som du får du färska och nyttiga grönskar helt gratis.
Du kan spara pengar när du minskar
din klimatpåverkan!
Visste du att en kost med
tillräckligt fiberintag minskar
risken för förstoppning och
kan i längden bidra till att
öka skyddet mot grovtarms
cancer.
Källa: Livsmedelsverket
Matinköp-
Den senaste tiden har personal och beslutsfattare
på en del skolor och kommuner runtom i landet påbörjat ett miljöarbete. Arbetet går för det
mesta ut på att engagera och informera elever,
anställda och invånare samt sätta upp mål och öka
inköpen och kunskapen om ekologisk mat. Etiska
livsmedel, som till exempel Rättvisemärkta
bananer och kaffe, är också något som skolor och
kommuner köper in allt mer.
från politik och
lagar till mat på
bordet
Anledningarna till att inte fler är engagerade i
arbetet idag är flera. Dels handlar det om personal
och beslutsfattares brist på kunskap om klimatsmart,
etisk och hälsosam mat eller så vet de inte att det går att ställa mer krav vid inköp av livsmedel.
Andra anledningar kan vara en ovilja och osäkerhet i arbetet med att tänka i nya banor. Men vi
har möjligheten att påverka maten som serveras på skolor och kommuner! Tanken med det här
kapitlet är att kortfattat reda ut en del av oklarheterna som finns vad gäller nationell och
internationell politik eller lagar som påverkar inköpen.
Lagen om offentlig upphandling
Lagen om offentlig upphandling, eller LOU, är den lag som styr alla de inköp som görs av
myndigheter och andra organisationer som är finansierade med allmänna medel. Bestämmelserna i LOU är de samma för alla EU länder och bygger på EU-direktiv. Det går att ställa krav
på att de livsmedel som köps in är producerat efter vissa kriterier som exempelvis miljökrav
eller etiska krav. När det kommer till att ställa krav på närodlat är det inte möjligt om värdet av
inköpet överstiger ett visst tröskelvärde som fastställts av EU. En möjlig genväg ärdå att dela upp
inköpen av livsmedel.(Läs mer om inköp av närodlade livsmedel i kapitlet Goda exempel)
Upphandling
Kommuner
Varje dag äts det tre miljoner måltider som tillagats i det offentliga köket. Det är kommunen
och landstingen som har ansvaret för maten i skolor, på äldreboenden och sjukhus. Offentliga
upphandlare och leverantörer har idag tillgång till en mängd verktyg, utbildningar och annat
stöd för miljöanpassad och etisk upphandlingar. Det som avgör hur långt skolor och kommuner
kommer i sitt arbete är det politiska engagemanget bland personal och beslutsfattare. Något
som underlättar arbetet är om kommunen utarbetar en upphandlingspolicy som underlättar
inköpen och och ger inköpsansvariga tydligare riktlinjer och större utrymme att ställa mer krav
vid inköp.
Visste du att om vi halverar svinnet från all
mat som slängs vore det samma sak som att
ställa av alla bilar som finns på jorden.
Källa: Klimatsmart Matguide,
Framtidsjorden
Skolor
När skolbespisning köper in mat är det oftast kommunens upphandlingsavdelning som sköter
inköpen i samråd med kommunens storkök och gör sedan ett ramavtal med leverantörer.
Skolköket och leverantörerna får sedan själva hålla kontakt och göra upp om rutiner, mängder och
tidpunkter för leveranserna. Upphandlingsprocessen kan ta upp till 6 månader från det att
upphandlingen påbörjas till dess att avtal är skrivet, vilket beror på att olika kommuner och skolor
har olika tidpunkter på olika produkter. Skolan kan se till att engagera elever och personal i arbetet
för en mer hållbar utveckling i en större utsträckning än idag. En omställning av skolmaten för en
mer hållbar matproduktion och konsumtion är också i linje med läroplanen för den obligatoriska
skolan och frivilliga skolformerna:
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt
kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala
miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan
anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka
till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och
vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.” - Lpo 94
Nationell politik
Sverige har tagit fram en handlingsplan för miljöanpassad upphandling till kommuner och landsting, efter uppmaning från EG-kommissionen. Målet är att den offentliga sektorn ska påskynda
utvecklingen mot en långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Det ska uppnås
genom styrning av myndigheter, engagemang av politiker och andra beslutsfattare på lokal och
regional nivå, utbildning och stöd till offentliga upphandlare.
Miljöstyrningsrådet har fått uppdraget att genomföra handlingsplanen genom att stödja,
informera och utbilda offentliga och privata upphandlare om miljöanpassad offentlig upphandling.
MSR tar också fram underlag för konsumtionsmål och utvärderar hur sociala och etiska aspekter
kan integreras i upphandlingskriterierna. Sveriges kommuner och landsting erbjuder också stöd,
utbildningar och information inom etisk och miljöanpassad upphandling.
Riksdagen har tagit fram 16 nationella miljökvalitetsmål som ska ligga till grund för Sveriges
miljöarbete nationellt men också internationellt. Miljömålen som påverkar livsmedel är:
•Begränsad klimatpåverkan •Giftfri miljö •Ett rikt odlingslandskap •Ett rikt växt- och djurliv
•Ingen övergödning •Bara naturlig försurning •Grundvatten av god kvalitet
•Myllrande våtmarker •Hav i balans samt levande kust och skärgård
Sedan tidigare finns målet att den certifierade ekologiska odlingen i Sverige ska vara minst 20
procent av landets jordbruksmark och att 25 procent av de livsmedelsprodukter som konsumeras
ska vara ekologiskt certifierade vid utgången av 2010.
”Det övergripande målet för det miljöpolitiska
arbetet i Sverige är att nästa generation ska kunna ta
över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,
utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför
Sveriges gränser.”
Källa: Regeringen. ”Regeringens arbete för
hållbar mat”.
Visste du att genetisk manipulerade organismer (GMO)
eller, GM-grödor, är organismer där det genetiska
material ändrats på konstgjord väg. GMO-odlingar
kräver ofta stora mängder dyra bekämpningsmedel
som förorenar mark och vattendrag och minskar
den biologiska mångfalden. GM-grödor utvecklades
av några stora bioteknikföretag. Monsanto är ett
av de ledande företagen med hela 90 procent av
marknaden. Monsanto driver också sedan några år
tillbaka fältförsök med majs i Sverige och Danmark.
Källa: Jordbruksverket skrivelse om GMO
Internationell politik
EU
Lagstiftningen inom EU har samordnats för att underlätta handel mellan medlemsländerna.
Att ställa krav på närproducerat om ett inköp överstiger en viss summa, ett så kallat tröskelvärde, går emot EU:s direktiv, eftersom det stänger ute andra länder. I praktiken innebär det
att inga leverantörer från ett visst land får gynnas eller diskrimineras för att alla ska få samma
möjlighet att delta. Det är också EU:s direktiv som ligger till grund för lagen om offentlig
upphandling.
Agenda 21
På klimatkonferensen i Rio de janeiro 1992, antogs FN:s globala handlingsprogram för miljö
och utveckling, Agenda 21. Det innehåller långsiktiga mål och riktlinjer för att uppnå en
hållbar utveckling genom att utrota fattigdom och få bort de hot som finns mot miljön.
Världens regeringar, kommuner och andra viktiga samhällsaktörer är de som har ansvaret att
se till målen nås.
Millenniemålen
2000 antog Sverige FN:s millenniedeklaration, som utgörs av åtta mål för att bekämpa
fattigdomen i världen fram till 2015. De millenniemål som handlar om livsmedel och en etisk
produktion av livsmedel är:
Millenniemål 1-Utrota extrem fattigdom och hunger- Mellan 1990 och 2015 ska antalet
människor som lever på under en dollar per dag och människor som lider av hunger halveras.
Varje dag dör omkring 25 000 barn runtom i världen på grund av svält eller svälrelaterade
problem.
Millenniemål 7- Säkra en hållbar utveckling- Enligt millenniemål 7 ska arbetet med hållbar
utveckling ha integrerats i länders politik, och det ohållbara utnyttjande av naturresurser ska
minskas fram till 2015. Andelen människor som har tillgång till rent dricksvatten ska också
öka. Alla länder måste också hantera kommande klimatförändringar genom attminska sina
växthusgasutsläpp, särkilt de industrialiserade länderna som måste minska sina utsläpp med
40 procent till år 2020.
Vill du veta mer?
• Skolmatens vänner. Verktygslådan. Upphandling av livsmedel- http://www.skolmatensvanner.se/verktygslada_3.php
• CSR-kompassen. Information och stöd för att ställa sociala krav i offentlig upphandling- http://offentlig.csr-kompassen.se/
•Grunderna i offentlig upphandling- http://upphandlingsstöd.se/grunderna-i-offentlig-upphandling
Hur kan vi bidra till en mer hållbar
matproduktion och konsumtion?
Om vi vill bidra till en mer hållbar matproduktion och konsumtion kan vi börja med att
se över vår egen livsmedelskonsumtion.Vi kan sedan använda oss av all den kunskap som
finns om klimatsmart, etisk och hälsosam mat. Det finns redan en hel del information
som tagits fram av Naturskyddsföreningen, Miljöstyrningsrådet, Livsmedelsverket,
Sveriges Folkhälsoinstitut, Världsnaturfonden, Naturvårdsverket m.fl.
Personal och beslutsfattare på skolor och kommuner har också ansvaret att öka sin
kunskap om vilka krav som kan och bör ställas vid inköp av livsmedel. Information och
utbildningar finns redan tillgängligt för alla. Ju fler som är med och jobbar mot samma
mål desto lättare kommer övergången att bli mot ett mer hållbart samhälle och
utveckling. Några exempel på saker vi kan arbeta för redan idag är:
Fairtrade City
Fairtrade City är en diplomering som tilldelas kommuner som engagerar sig för och
lever upp till kriterier om ökade inköp av etiska produkter och informationspridning om
etisk konsumtion i butiker och på arbetsplatser. Det första initiativet till en Fairtrade City
diplomering togs 1999 av ideella krafter inom biståndsorganisationen Oxfam i Storbritannien. Malmö var den första kommunen som fick en Fairtrade City diplomeringen i Sverige
2006. Idag finns det 41 Fairtrade City diplomerade kommuner i Sverige och ytterligare 13
kommuner undersöker möjligheten eller arbetar för att få en Fairtrade City diplomering.
Fairtrade Sverige har också en rad verktyg, utbildningar, kampanjer, tävlingar, föreläsnings- och informationsmaterial för alla som vill bidra.
KRAV
KRAV har en hel del utbildningar inom olika livsmedelsrelaterade teman som till
exempel Mat & klimat och en Ekologisk grundkurs som vänder sig till beslutsfattare,
inköpare, kostchefer och storkökspersonal inom kommuner och landsting.
Klimatkommunerna
Klimatkommunerna är en förening för kommuner, landsting och regioner som jobbar
med lokalt klimatarbete. Syftet med deras arbete är att minska utsläppen av växthusgaser i Sverige genom att stödja kommuner som vill arbeta med klimatfrågan genom
klimatcoachning, kampanjer, föredrag etc. Klimatkommunerna är drivande i det
nationella klimatarbetet, de sprider information och erfarenheter om lokalt klimatarbete och om klimatproblemen. De försöker också stärka sitt internationella samarbete
med liknande nätverk i andra länder.
Visste du att: Kött – nöt, lamm, gris och
kyckling – är det livsmedel som påverkar miljön
mest. I Sverige äter vi i snitt cirka 65 kilo kött
per person och år, vilket är drygt tio kilo mer
än för tio år sedan. Att äta mindre kött, och att
välja det du äter med omsorg, är därför det
smartaste miljöval du kan göra. Ur hälsosynpunkt finns det heller inga skäl att äta så mycket kött som vi gör i dag.
Källa Livsmedelsverket “Miljösmarta matval”
Skola för hållbar utveckling
Skola för hållbar utveckling är en utmärkelse som alla skolformer inom det offentliga
skolväsendet, men också fristående skolor och riksinternatskolor som arbetar med frågor som
rör hållbar utveckling kan söka. För att få en utmärkelse måste man uppfylla ett antal kriterier
och när man väl får en utmärkelse varar den i tre år. Skolan får då ett diplom och rätt använda
utmärkelsens logotyp. Ansökan görs hos Skolverket.
Världsnaturfondens handlingsplan för skolans ekologiska fotavtryck
WWF har tagit fram ett exempel på handlingsplan som personal och beslutsfattare kan ha som
underlag i miljöarbetet på skolan. Som ett komplement till handlingsplanen har de också tagit
fram en kalkylator somräknar ut den individuella eller skolans miljöbelastning, det så kallade
ekologiska fotavtrycket. Även om inte all miljöbelastning är inkluderad kan kalkylatorn ge en
ungefärlig uppskattning.
Köttfria dagar
Köttfri Måndag eller Meatless Monday är en kampanj som pågår just nu med syftet att bekämpa cancer, hjärt- och kärlsjukdomar och typ-2 diabetes genom att införa en köttfri dag i veckan
och sedan stegvis minska köttätandet i världen. I Sverige har köttkonsumtionen ökat med 40
procent sedan 1990-talet. Genom kampanjen vill man uppmärksamma och informera om de
problem som dagens ohållbara köttkonsumtion leder till.
Klimatkontot
Allt vi själva kan göra för att minska vår egen klimat och miljöpåverkan är ett steg i rätt
riktning. Men några små ändringar i våra vanor kan vi göra en hel del. Vet man inte hur stor
klimatpåverkan man egentligen har är klimatkontot ett bra tips. På Klimatkontot kan man testa
sin individuella klimatpåverkan och få tips på hur man kan minska den. De kategorier som
finns är bland annat bostad, resor och mat.
Vad mer?
Det finns så många olika organisationer och föreningar du kan engagera dig i om du vill göra
mer för att minska vår miljö- och klimatpåverkan. Internet är en oändlig källa för inpiration,
information och organisering. Sök redan idag efter lokala klimatföreningar, organisationer eller
kampanjer du kan engagera dig eller varför inte starta en egen? Alla initiativ gör skillnad!
Vill du veta mer?
•Klimatkommunerna. Utbildningsmaterial och projekt till skolorna- www.klimatkommunerna.se/?page=page440c6b6b87f6f
•Fairtrade. Gör skillnad på din ort- www.fairtrade.se/cldoc/980.htm
•Köttfri måndag www.kottfrimandag.se
•WWF:s handlingsplan för att minska skolans ekologiska fotavtryck- http://www.wwf.se/source.php?id=1180418
•WWF:s kalkylator och information om ekologiskt fotavtryck- http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/1127697-ekologiska-fotavtryck
•Min Planet. Klimatsmartkalkylatorn- http://www.minplanet.se/index.php?option=com_pixcalc&view=pixcalc&Itemid=100000013
•Klimatkontot- www.klimatkontot.se/
•Kampanjen Global Rättvisa Nu!- www.globalrattvisa.nu
Exempel på brev till
skolledning
Malla
r för
brev
medb
orgar
insän
försla
dare,
g,
m.m
Mer klimatsmart, etisk och hälsosam mat i skolan!
Maten vi äter i skolan påverkar inte bara klimatet och vår hälsa men också människors arbets- och
levnadsförhållanden. Mer än 1 miljard människor lever idag på under en dollar om dagen enligt
Världsbanken. Dessutom finns det mer än 900 miljoner undernärda människor och över 800 miljoner
saknar tillgång till rent dricksvatten. Detta samtidigt som allt fler människor drabbas av kostrelaterade
sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, för att nämna några av problemen.
Maten står för nästan 30 procent av vår klimatpåverkan från det att den odlas tills den hamnar på vår
tallrik. Både läroplanen, regeringens handlingsplan för miljöanpassad upphandling och andra nationella och internationella åtaganden lägger grunden och målen för arbetet med en mer hållbar utveckling.
Vi vill att vår skola minskar sin klimatpåverkan genom att göra skolmaten mer klimatsmart och etisk.
Detta är också i linje med läroplanen(I Lpo 94 anges)för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna :
”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka till
att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande
och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att
leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
Genom att exempelvis köpa in mer rättivsemärkta produkter kan skolan också bidra till bättre arbetsoch levnadsförhållanden för människorna som försörjer sig på jordbruk i utvecklingsländerna. Vilket
också ger dem möjligheten att utveckla mer hållbara jordbruksmetoder.
Vi är flera som vill att vår skola ska påbörja arbetet och omställningen för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Skolan kan dessutom spara en hel del pengar att tänka mer klimartsmart. Vi
måste redan idag påbörja omställningen för ett mer hållbart samhälle och utveckling som kommer att
löna sig nu och på längre sikt! Vi föreslår därför:
•Att skolan utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy
•Att skolan inför dagliga vegetariska matalternativ
•Att skolan inför inför minst en köttfri dag i veckan
•Att skolan köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker
•Att skolan köper in mer ekologiska livsmedel
•Att skolan köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske
•Att skolan börjar väga matsvinnet
•Att skolan ökar inköpen av Fairtrade märkta livsmedel
•Att skolan följer Livsmedelsverkets råd om bra mat i skolan
•Att skolan ansöker om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos Skolverket
Medborgarförslag
Maten står för 30 procent av vår klimatpåverkan från det att den produceras till dess att maten
hamnar på tallriken. Maten vi köper påverkar inte bara klimatet, miljön och vår hälsa, utan bidrar
också till de orättvisa arbets- och levnadsförhållanden för odlare och anställda i utvecklingsländerna. Idag lever mer än en miljard männsiskor på under en dollar om dagen enligt Världsbanken,
dessutom finns det mer än 900 miljoner undernärda människor och mer än 800 miljoner saknar
tillgång till rent dricksvatten . Detta samtidigt som allt fler människor i västvärlden drabbas av
kostrelaterade sjukdomar som cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ-2 diabetes, etc.
....................kommun kan påverka utvecklingen för en mer hållbar matproduktion och
konsumtion, och samtidigt förändra situationen för miljoner människor runtom i världen genom
att välja mer klimatsmart och etisk mat. Detta kan också bidra till att uppnå flera av Sveriges
miljökvalitets mål som bl. a: Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ett rikt växt- och djurliv,
Ingen övergödning, Grundvatten av god kvalitet, Hav i balans sam levande kust och skärgård.
Regeringen har sedan länge tagit fram en handlingsplan som kommuner och landsting kan
använda sig av. I den står det bland annat att offentliga upphandlare ska ställa mer miljömässiga
och etiska krav på de livsmedel som köps in. Till alla offentliga upphandlares hjälp finns dessutom
Miljöstyrningsrådets och Sveriges Kommuner och Landstings stöd, information, verktyg och utbildningar.
Arbetet har redan påbörjats på flera håll i landet. Malmö kommun har till exempel integrerat
miljömässiga, etiska och sociala principer i sin upphandlingpolicy. De har också ett miljöprogram
som är utgångspunkten för kommunens klimat och miljöarbete. De var dessutom först i Sverige i
att få en Fairtrade City diplomering redan 2006.
Nu har....................kommun chansen att föregå med ett minst lika gott exempel genom att
påbörja sitt klimat och miljöarbete. Vi måste redan idag påbörja omställningen för ett mer
hållbart samhälle och utveckling som kommer att löna sig nu och på längre sikt!
Jag/Vi föreslår därför:
•Att kommunen utarbetar en miljöanpassad och etisk upphandlingspolicy
•Att kommunen påbörjar arbetet för en Fairtrade City diplomering
•Att kommunen inför dagliga vegetariska matalternativ
•Att kommunen inför inför minst en köttfri dag i veckan
•Att kommunen köper in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker
•Att kommunen köper in mer ekologiska livsmedel
•Att kommunen köper in KRAV eller MSC- märkt fisk för ett mer hållbart fiske
•Att kommunen börjar väga matsvinnet på skolor och arbetsplatser
•Att Miljöstyrningsrådets kriterier ska användas när kommunen köper in livsmedel
............................................................
Ort och datum
...........................................................
Nanm och underskrift
Skriv en insändare!
Har du något du vill nå ut med? Att skriva insändare behöver inte vara svårt. Det kan bli en rolig och spännande process i att nå ut till flera och påverka genom att sprida sina åsikter. Med hjälp av Megafonen så
kan du nå ut till tidningar i hela Sverige på ett klick! En insändare läses av många fler människor än en
debattartikel!
Har du blivit inspirerad av något särskilt som du skulle vilja nå ut med till andra. Kanske har sett en spännande film om skövling av regnskog i Amazonas eller läst en artikel om hur
klimatförändringar påverkar glaciärsmältningen i Anderna. Skulle det vara kul att få en insändare publicerad? Använd dig av det bakgrundsfakta du fått inspiration från och skriv en kort
insändare.
ng
Kom igå n
iv e
och skr !
re
insända
1. Skriv kort och koncist, 1000 tecken (en fjärdedels till en tredjedels sida) är en bra riktlinje.
Man hinner säga en sak bra. Fundera över att dela upp i flera insändare om du vill säga flera
saker.
2. Vad är syftet? Folkbildning? Påverkan? Skriv dock inte läsaren på näsan. Låt läsaren själv vara smart
och dra slutsatsen. Om du vänder dig till en nationell politiker, nämn för- och efternamn, då politiker har
mediasök på sina namn.
3. En insändare får gärna vara personlig i tonen. Är skribenten upprörd eller glad över något så kan det
lysa igenom i ordvalet och tonen. Samtidigt vill skribenten nå så många läsare som möjligt och då kan man
inte använda ett alltför grovt eller slarvigt språk. Om man verkligen vill påverka andra är det bra med sakskäl. Var saklig. Humor! Kolla fakta (i synnerhet siffror och namn). Var rädd om trovärdigheten.
4. Media gillar: Kopplingar till det dagsaktuella, liten mot stor, avslöjanden, närhetsprincipen (kopplingar
till orten), det oväntade, jämförelser (gärna i siffror), konfrontation, brott och straff, löftesbrott och svek,
det upprörande, det fyndiga, det trendiga, det spektakulära, kändisar, framgångssagan. Alltså kan man
vinkla text och rubrik på något av ovan.
5. Läs och låna! Återanvänd gärna nyhets- och debattartiklar som du läser. Ordet är fritt och vissa åsikter
förtjänar att spridas igen. Välj ut ett stycke, bearbeta, argumentera och vips så är det klart på tio minuter.
6. Sätt en rubrik som lockar (se under nummer 4 ovan)– men räkna inte med att få behålla den. Syftet
med en bra rubrik är att fånga insändarredaktörens och läsarnas intresse (inte skriva på näsan).
7. Skriv lättläst – korta meningar! Undvik förkortningar och svåra ord.
8. Låt någon läsa texten och föreslå ändringar. Alla våra texter blir bättre av kritisk granskning.
9. Använd gärna insändare som ett sätt att arbeta med omvärldsanalys i arbetsgruppen/
klassen. En eller flera personer är ansvarig/a att förbereda en insändare inför
varje möte. Insändaren diskuteras, revideras och kan sen skickas i
arbetsgruppens eller klassens namn.
E
R
A
D
N
Ä
S
ever
ar
vå el em men
t
r
u
vd
gh
de ja gar: en a r är bara
r
ö
h
agen förändrin ändringa lle det
d
m
10. Avsändaren. Skriv under med exempelvis ”NN,
o
r
u
n här m klimat klimatfö ant så sk slipper
ö
k
s
t
klass, skola” Kom ihåg att lägga till din boendeort (flera
lma
igt o
med lle vara s ch att vi
m att
I sko erade ivr det här
o
o
u
s
k
s
n
s
os
re
t
t”
et
redaktioner skriver alltid ut boendeorten) och skicka med
disku ritisk rös och om d mrar för na är öve dan idag n
r
o
e
,
k
s
a
re
telefonnummer (då en del redaktion vill ha möjlighet att
med ff tror jag varmare att forsk h att det m i värld
o
r
c
u
a
en bl innebär Faktum ä faktum o den runt h mer
kontakta dig).
a
t
c
n
.”
t
r
r
a
ju ba lla vintra arna är e dsförhåll astrofer o s klimatg
a
a
lj
at
ta
fler k förändrin kors levn r naturk nlig fami skulle by
e
t
a
s
l
r
i
klima ar männ laciärer, f el av en v svenska et spara
k
a
d
g
l
r
l
e
j
e
e
e
a
and
d
ll d
påv
Några exempel på insändare:
ältan ar. En tre aten. Om an så sku ån samm i
m
s
r
m
fr
k
med flykting
http://gd.se/insandare/1.2745948-infor-en-vegetarisk-dag-i-skolan
från dag i vec utsläpp g man stå
r
e
t
a
m
s
ån
en
år
klim an kom
http://latinamerikagrupperna.se/insandare-agera-nu-reinfeldt-klimatet-vantar-inte
aker arande 1 ta nästa g tning.
s
k
r
n
e
ö
v
r
på
ot g p motsv
Vill du fördjupa dig mer i hur man skriver insändare:
a det g i rätt rik
m
k
t
n
t
ä
ö
p
t
ste
ut k xidutslä r. Att be
Om insändare- http://www.mediekompass.se/iskolan/lektionstips/lektionstipsa ett
r
a
o
l
i
ä
i
d
b
b
l
e
ko
000
temp/57-demokrati/349-skriv-insaendare-och-debattartiklare inn
t 233 kön skull
g
a
l
PDF om åsiktstexter( del B)- http://www.mediekompass.se/iskolan/lararmaterial/varats
olma
k
s
laerarmaterial/1167-tidningens-texter
IN
Kort insändare om klimatsmart mat i skolan
Frågebatteri till möte med skol- och kommunledning
- Vi har räknat på hur mycket koldioxidutsläpp skolan gör varje vecka. Skulle vi ta bort kött en dag i
veckan, skulle vi minska utsläppen med så här mycket på ett år. (här fyller ni i det ni har kommit fram
till med hjälp av WWF:s skolkalkylator)
-Har ni tänkt införa dagliga vegetariska alternativ eller minst en köttfridag i veckan?
-Har ni funderat på att väga svinnet i skolor, för att minska svinnet?
- Har ni några riktlinjer för inköp av miljöanpassade och etiska livsmedel?
Om ja -har ni en handlingsplan med mål för att öka inköpen av miljöanpassade och etiska livsmedel?
- Hur stor andel miljöanpassade och etiska livsmedel köper ni in idag?
Om nej -Varför har ni inte infört riktlinjer för upphandling av miljöanpassad och etisk mat?
- Känner ni till vilka regler som gäller för upphandling av miljöanpassad och etisk mat?
-Känner ni till att regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling
som alla kommuner och landsting ska använda sig av för att öka upphandlingen av miljöanpassad och
etisk mat?
- Känner ni till att Miljöstyrningsrådet kan ge stöd, information och utbildning i
miljöanpassad och etisk upphandling? - Har ni anpassat era riktlinjer efter regeringens mål om att 25 procent av maten som köps in ska vara
ekologisk?
- Hur förhåller ni er detta mål och har ni tänkt att arbeta i fortsättningen för att uppfylla detta mål?
Argument för bättre miljö och hållbar utveckling
Skolor
Enligt skollagen så ska verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande
demokratiska värderingar och att var och en som verkar inom skolan skall främja aktningen för
varje människas egenvärde och respekt för vår gemensamma miljö
I den nya läroplanen för den obligatoriska skolan och frivilliga skolformerna så föreslår regeringen
att de ska ingå i skolan uppdrag att (I Lpo 94 anges)
”Genom ett miljöperspektiv får de möjligheter både att ta ansvar för den miljö de själva direkt
kan påverka och att skaffa sig ett personligt förhållningssätt till övergripande och globala
miljöfrågor. Undervisningen skall belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva kan
anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
En ytterligare formulering lyder; Lpf 94:
”Miljöperspektiv i undervisningen skall ge eleverna insikter så att de dels själva kan medverka
till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt
till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen bör belysa hur samhällets funktioner och
vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.”
I styrdokumenten för grund och gymnasieskolan finns det skrivningar där man pekar på vikten av
kunskap om miljö. Skollagen säger till exempel att vi ska främja respekt för de mänskliga
rättigheterna, hälsa och en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. I läroplanen ( Lpo
94) lyfts miljöperspektivet fram som ett av fyra övergripande perspektiv. Högskolelagen. Kap 1:
” högskolorna skall i sin verksamhet främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande
och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö, ekomiskt och social
välfärd och rättvisa”.
Kommuner
Regeringen har tagit fram en handlingsplan för en mer miljöanpassad upphandling som alla
kommuner och landsting ska använda sig av. Detta för att de ska påskynda utvecklingen mot en
långsiktigt hållbar konsumtion och produktion av livsmedel. Kommuner och landsting kan även
ställa mer etiska krav på de livsmedel som köps in. Tills in hjälp har de Miljöstyrningsrådets
stöd, information, verktyg och utbildningar.
Tio enkla tips för att minska klimatpåverkan i skolan
Låt eleverna vara med och påverka matinköpen på skolorna. Detta leder till att mindre
mat slängs. I en rapport från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor
kosta mellan 100-300 miljoner kronor årligen.
1
2
Inför dagliga vegetariska alternativ och fler köttfria dagar på skolan
Anpassa matinköpen efter den svenska säsongen som att äta isbergssallad, moroter och
rabarber på våren och broccoli, grönkål och äpplen på hösten. Naturskyddföreningen
har en lista på säsongens godsaker som du kan använda dig av när du planerar dina eller
skolans inköp: http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/ata/frukt-och-gront/
3
4
Servera färsk mat istället för fryst mat.
5
Köp in närodlad mat från lokala producenter istället för importerat
6
Servera kranvatten istället för läsk och flaskvatten
Köp in miljöcertifierad fisk som KRAV eller MSC. Köp överhuvudtaget in mer ekologisk
och rättvisemärkt mat som både värnar om miljön och garanterar att maten producerats
med respekt för de mänskliga rättigheterna.
7
8
Använd till exempel rapsolja istället för produkter som innehåller palmolja
9
10
Undvik skräpmat, godis och tomma kalorier. Servera istället vatten, frukt, grön hälsosam mat och fika.
Ansök om Skolverkets utmärkelse Skola för hållbar utveckling och sätt igång och engagera elever och personal i skolans arbetet för en mer hållbar utveckling.
Experiment att genomföra på skolorna
Ekologiskt fotavtryck – så här gör du - http://ecoguru.panda.org/#/calculator/questions
Kalkylator för skolan-http://skola.klimatsmartcommunity.net/?page=1&cat=2
http://www.wwf.se/vrt-arbete/ekologiska-fotavtryck/s-berknar-man-ekologiskafotavtryck/1157938-ekologiska-fotavtryck-s-berknar-man-ekologiska-fotavtryck
Matsvinn-http://www.klimatsmart.se/?page=videos&search=skolor&id=1554
Faktablad - Klimatsmart, etisk
och hälsosam mat
Vi står inför en rad olika utmaningar idag. En del av problemen är skogsskövling (för odling av
palmolja, soja och etanolgrödor, boskapsuppfödning, etc), vårt jordbruk som bidrar till förorening
och övergödning av vattendrag, dåliga löner och levnadsförhållanden för människorna som producerar en del av våra livsmedel i utvecklingsländer. Dessutom saknar mer än 800 miljoner människor
till rent dricksvatten och mer än 900 miljoner människor är undernärda. Det flesta av problemen
går att förebygga eller motverka om vi väljer att tänka i mer hållbara matvanor. Det är här klimatsmart, etisk och hälsosam mat kommer in i bilden.
30 procent av världens växthusgasutsläpp kommer från maten. Det betyder att vi kan göra mycket
för klimatet och miljön bara genom att ändra våra matvanor men också genom att skolor och kommuner köper in mat som bidrar till en mer hållbar livsmedelsproduktion. En av de största bidragande faktorerna till vår ökade klimatpåverkan är den växande köttkonsumtionen. Sedan 1990talet har köttkonsumtionen i Sverige ökat med ungefär 40 procent enligt Livsmedelsverket. Detta
påverkar inte bara vår hälsa, det bidrar dessutom till att viktig regnskog skövlas för att ge plats åt
stora sojaodlingar som användes i fodret vi ger våra kor, grisar och kycklingar.
Genom att införa ett vegetariskt alternativ varje dag, eller minst en köttfri dag i veckan kan vi
minska vår klimatpåverkan rejält. Vi behöver börja tänka i mer hållbart redan nu och i det här faktabladet finns inspiration, tips och information om hur vi kan göra det.
Vad är klimatsmart mat?
Klimatsmart mat är mat som påverkar miljön och klimatet i så liten utsträckning som möjligt och
som tillåter framtida generationer att leva ett liv med de resurser och möjligheter vi har idag. Några
exempel på klimartsmart mat:
• Ekologisk mat, som har så lite påverkan på miljön som möjligt.
• Närodlade livsmedel som frukt och grönt. Miljö och klimatpåverka beror på dels hur hur långt
har maten transporterats men också mängden energi som gått åt under produktionen, odling,
förädling, nerfrysning, etc.
• Säsongsanpassade grönsaker och frukter istället för långväga transporterade eller växthusodlade
som bidrar till utsläpp av växthusgaser.
• Grova grönsaker som kål och rotfrukter (de är oftare frilandsodlade till skillnad mot de grönsaker
som odlas i energikrävande fossildrivna växthus.)
• Ät mer varierade vegetariska alternativ och minska köttkonsumtionen. Genom att inför två
köttfria dagar i veckan gör vi en stor insats för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Välj
beteskött av nöt och lamm som bidrar till att bevara det svenska odlingslandskapet eller ekologiskt
kött.
• Miljömärkt fisk och skaldjur, så att framtida generationer också får möjligheten att äta fisk. KRAV
och MSC(Marine Stewardship Council) är två märkningar man kan välja för ett mer hållbart fiske.
• Minska svinnet. Väg maten som slängs och informera elever, personal eller invånare om svinnets
kostnad. Exempelvis så slänger vi 65 kg fullt ätbar mat per person i Sverige varje år. I en rapport
från Livsmedelsverket beräknas matsvinnet i Sveriges skolor kostar mellan 100-300 miljoner kronor
årligen. Det är pengar som kan användas för att köpa in mer ekologisk mat, men svinnet innebär
också klimatpåverkan helt i onödan.
Vad är etisk mat?
Mer än en miljard av världens sex miljarder människor lever på under en dollar om dagen enligt
Världsbanken. En dollar är långt ifrån tillräckligt för att täcka en människas dagsbehov av mat. Orsakerna är
flera, dels den ojämna fördelning av resurser, mark men också näringsrika livsmedel. Många av de människor
som producerar vår mat lever under dåliga levnads- och arbetsförhållanden. Det är här inköpen av mer etisk
mat kan göra en skillnad. Etisk mat handlar om att maten ska produceras med respekt för de mänskliga
rättigheterna och ge människor möjligheten att utveckla en mer hållbar livsmedelsproduktion. Exempel på
märkningar med etiska och sociala krav är Fairtrade och KRAV.
Vad är hälsosam mat?
Hälsosam mat är i det här fallet näringsrik mat, som ger kroppen den näring den behöver. Mat utan rester av
bekämpningsmedel från jordbruket, tillsatser, etc. Näringsrik mat är A o O för kroppens olika funktioner. Det
är också viktigt att sätta sig in mer i vad maten vi äter idag faktiskt innehåller och hur det påverkar vår hälsa
och miljö. På skolor är det viktigt med näringsrika alternativ både i matsalen men också i skolkafeterior och
kiosker.
Hur kan skolor och kommuner bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion och konsumtion?
Upphandlingsansvariga, beslutsfattare och personal på skolor och kommuner har en avgörande roll i arbetet
för en mer hållbar matproduktion och konsumtion. Genom att utarbeta en miljöpolicy med tydliga mål,
kriterier och indikatorer som alla kan jobba med och utvärdera, kan kommunerna påverka utveckligen åt rätt
håll. Skolan har en nyckelroll vad gäller barn och ungdomars matvanor och kan integrera informationen om
matens påverkan på miljön och klimatet i undervisningen. Kommuner kan i sin tur se till att engagera
invånarna i arbetet och föregå med gott exempel för andra. Bara kreativiteten kan sätta gränser för vad vi kan
åstadkomma tillsammans.
En del exempel på vad skolor och kommuner kan göra redan nu:
• Arbeta för en Fairtrade City diplomering
• Personal och beslutsfattare kan ta del av de utbildningar och information som Fairtrade eller KRAV har att
erbjuda om matens klimat och miljöpåverkan
• Införa dagliga vegetariska matalternativ och minst en köttfri dag i veckan
• Utarbeta en klimatsmart och etisk upphandlingspolicy för kommunen
• Köpa in mer närodlade och säsongsanpassade frukter och grönsaker
• Väga matsvinnet i skolor för att göra elever och personal mer medvetna om kostnader och klimatpåverkan,
spara pengar och samtidigt minska skolans klimat och miljöpåverkan
• Ansöka om utmärkelsen Skola för hållbar utveckling hos skolverket
Hjälp och stöd
Till offentliga upphandlare och beslutsfattares hjälp finns Miljöstyrningsrådets information och verktyg för en
mer miljöanpassad och etisk upphandling. Men även Naturvårdsverket, Naturskyddsföreningen, Skolmatens
vänner, Livsmelsverket, etc har tagit fram en hel del information om hur vi kan göra våra matvanor och matproduktion mer hållbar för att minska vår miljö och klimatpåverkan.
Goda
exempel
Malmö kommun i täten med Fairtrade City diplomering,
miljöprogram och upphandlingspolicy
2006 blev Malmö kommun den kommunen i Sverige första att få en Fairtrade City diplomeringen. De har idag ett miljöprogram som är utgångspunkten för allt miljöarbetet i kommunen
för att uppnå och upprätthålla ett hållbart samhälle. De har också en hel del andra spännande
projekt på gång inom flera områden vad gäller hållbar utveckling. Malmö kommun har
dessutom en upphandlingspolicy som styr alla de inköp som kommunen gör för att underlätta
arbetet med att ställa mer miljökrav, sociala och etiska krav på maten som köps in.
Inspirerande odlingsprojekt i Seved
I april 2008 startade det treåriga odlingsprojektet ”Barn i stan” på bostadsområdet Seved i
Malmö.Projektet drivs av föreningen Hidde IyoDhaqan med bidrag från bland annat Allmänna
arvsfonden.
Syftet med projektet är att bygga broar genom möten och förståelse över generationsgränser och mellan olika kulturer. Projektet har hittills resulterat i utbyte av kunskaper,
recept och historier genom odling. Barn, äldre och alla andra i bostadsområdet har på olika
sätt varit engagerade och deltagit odlingen av bland annat blommor, grönsaker, kryddor.
Odling har varvats med livliga diskussioner om hur man tillagar diverse ingredienser på bästa
sätt, vilka kryddor som ska användas eller hur man lagar en rätt på bästa sätt. Linnea Wettermark som varit projektansvarig säger att hon tänkte mer på hållbarhetsperspektivet och att
öka självhushållningen i städerna innan starten av projektet. Enligt Barn i Stans hemsida var
utgångspunkten för projektet att skapa en mötesplats för Seved seniorer och invandrarbarn
med odlingen som ett instrument.
”Alla åldersgrupper är lika intresserade av mat. Odling, grödor och mat lockar fram minnen och levnadsberättelser hos människorna. Att få höra många berättelser om till exempel
kryddor och annan växtlighet är berikande för alla.”
- Linnea Wettermark, Projektansvarig för Barn i stan.
Norrbottens läns landsting köper in mer lokalproducerat
Norrbottens läns landsting har kommit en lång väg i sitt klimat och miljöarbete. De har utarbetat en
miljöpolicy som styr miljöarbetet, de arbetar även fortlöpande med att öka andelen ekologiska och
närodlade livsmedel. Mer närodlade livsmedel har de kunnat köpa in genom att dela upp sina inköp.
Enligt Miljöstyrningsrådet får upphandlare ställa både etiska krav och miljökrav i upphandlingen, ju
fler som gör det desto bättre. Eller som Norrbottensläns landsting själva skriver i sin miljöpolicy:
Det långsiktigt hållbara samhället är en stor utmaning som kommer att kräva svåra beslut, stora
omställningar och tydliga hänsynstaganden – både för myndigheter, företag, organisationer och
den enskilde norrbottningen. För att nå framgång måste hållbarhetsperspektivet tas med i alla
sammanhang när vi formar vår framtid.
Mer om Malmös miljöarbete och etiska arbete
•http://www.malmo.se/Kommun--politik/Vart-Malmo/Vart-Malmo/Vart-Malmo-artiklar/10-27-2010-Siktepa-en-godare-matkultur.html
•Om Malmös klimat arbete http://www.malmo.se/klimat
Mer om att odla i staden eller på skolor
•Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html
•”Framgangsrik odling stärker sociala kontakter”- http://www.movium.slu.se/nyheter/lasmer.cfm?408
•Odla mer i staden- http://www.kagus.nu/odling/index.shtml
•Odla pa skolgarden- http://www.natur.pedc.se/index.asp?IDnr=1634
•En samling lankar för inspiration- http://www.hutiskolan.se/odla-i-staden.html
Mer om Norrbottensläns landsting
•Norrbottens läns landsting http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_milj%C3%B6policy.
pdf
Andra goda exempel
•http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Mat-och-miljo/Goda-rad-for-miljosmarta-matval/Avfallshantering/
•Miljöstyrningsrådets goda exempel. http://www.msr.se/sv/Livsmedel/Goda-exempel/
Vad är nästa steg?
Efter att ha fördjupat oss en del i problem och lösningar som finns i den nuvarande livsmedelsproduktionen och livsmedelskonsumtionen är det dag att ta nästa steg.
Mat och rent dricksvatten är livsnödvändigt för oss alla, för att vi ska kunna fungera, utvecklas och leva
ett värdigt liv med alla de möjligheter som finns idag. Om alla skulle leva som vi gör idag skulle jordens
resurser inte räcka till kommande generationer eller ens till alla de människor som vi delar planeten
med idag. Andra civilisationer som utvecklats till storslagna samhällen har slutat att växa, eller helt gått
under på grund av bl.a matbrist som orsakats av överutnyttjande av jordens resurser, miljöförstöring,
etc.
Brist på livsmedel och andra naturresurser har ofta varit och är fortfarande några bidragande orsaker till
många konflikter. Teknologin kan hjälpa oss till en viss del idag, men vi får inte glömma bort att naturens kretslopp behöver ha sin gång, så att inte obalans uppstår och våra liv drabbas. Människan är vare
sig hon vill eller inte, en del av naturen. Naturen klarar sig bättre utan oss, men vi behöver naturen för
att överleva.
Det finns så mycket möjligheter och alternativ till hands idag för en mer hållbar utveckling och livsstil.
Exempel på fler saker vi kan utveckla eller använda oss mer av är miljövänlig el och teknologi, ekologiska kläder och rättvisemärkta kläder, miljövänliga hus eller kretsloppshus, hållbara transporter, klimatsmart stadsplanering, kollektivtrafik, elbilar, klimatsmarta kommuner, etc. Allt detta och mycket mer har
vi inom räckhåll redan idag.
För tanken är inte att vi ska stänga in oss helt för att orsaka så lite klimatpåverkan som möjligt, utan
istället se till de möjligheter och kunskaper som finns idag, men också ta till vara på traditionell
kunskap som kan vara oss till hjälp också nu. Det är en spännande värld vi lever i full av möjligheter, där
vi tillsammans med andra kan välja en annan väg, en annan livsstil. En väg som respekterar naturen och
alla människors rätt till ett värdigt liv för en mer hållbar utveckling.
Vill du veta mer?
• SVT. Detta kan du göra för att minska din klimatpåverkan- http://svt.se/2.42521/1.721974/detta_kan_du_gora_sjalv/
• Gröna Bilister- http://www.gronabilister.se/public/enter.php?stat=1
• Naturskyddsföreningen. Grön guide- http://www.naturskyddsforeningen.se/gron-guide/
• Local Action and climate change- Swedish Experiences- http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39454_1.pdf
• Skriv ett eget klimatavtal- http://mittavtal.coolaklimatet.nu/
• WWFs sida om utbildning
www.wwf.se/utbildning/utbildning-startsida/1163362utbildning-start-skola-lromedel-kurs-fortbildning
• Fairtrade i plugget. Lite fler tips på vad du kan göra i
din skola http://www.fairtrade.se/cldoc/982.htm
• Lektionsbanken. Gruppövning: Räcker våra resurser? http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=118
Länkar för mer
inspiration
& information
• Lektionbanken. Gruppövning. Vad kostar ekomaten? http://www.lektionsbanken.kov.se/public/ShowArticle.aspx?MaterialID=0&ArticleID=119
• Klimatexperiment i skolan www.klimat-x.se/
• Matens pris. Ett reportage producerat av Sveriges radio 2010- Om vår ohållbara matproduktion,
med exempel fran hela världen- http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=3737&gru
pp=10485&artikel=3471608
• Livsmedelsverket rekommendationer för bra mat i skolan. http://www.slv.se/upload/dokument/
mat/mat_skola/Bra_mat_i_skolan_2007.pdf
• KRAV:s information om ekologiska produkter och annat användbart http://www.krav.se/skola/
Ekoskolan/Fakta/
• Frågor och svar från Jordbruksverket http://www.jordbruksverket.se/omjordbruksverket/dusomarkonsument/rackermatentillhelavarlden/fragorochsvar.4.72e5f95412548d58c2c80001159.html
• Vad innehåller maten? Användbar fakta om innehållet i vår mat och varför vi behöver äta en
varierad kost.
http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Vad-innehaller-maten/
• Ekomatcentrum. Guide till matansvarig personal på skolor och kommuner http://www.ekomatcentrum.se/files/Matklimatochekologiir&storhushall2010.pdf
•Olika repportage fran Sveriges Radio p1 om odling i städerna - http://sverigesradio.se/sida/laddaner.aspx?programid=3411
•Folkhälsoguiden. Ät S.M.A.R.T www.folkhalsoguiden.se/upload/Mat/Broschyrer%20och%20
material/%c3%84t%20SMART%20Minifolder%202008.pdf
•Skolmatens vänner- Så kan du påverka - http://www.skolmatensvanner.se/sa_kan_du_paverka.php
•Fakta om skolmat i Sverige- http://www.skolmatensvanner.se/fakta_om_skolmat.php
•Klimatportalen. Om växthuseffekten och växthusgaser- http://www.miljoportalen.se/luft/
vaexthusgaser/vaexthuseffekt-och-vaexthusgaser-vad-aer-det-egentligen
•Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http://www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbetamed-miljomalen-i-skolan/
•Naturskyddsföreningen. Mat för bättre klimat- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/
Foreningsdokument/Faktadokument/Fakta_mat_for_battre_klimat.pdf
•Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan.-Miljöportalen. Arbeta med miljömål i skolan. http://
www.miljomal.nu/Undre-meny/Att-arbeta-med-miljomalen-i-skolan/
•Ekomatsedeln. Verktyg för ekologiska menyer i storhushåll- i http://www.ekomatsedeln.se/sida.
aspx?id=6
Källor
• Livsmedelsverket. “Miljösmarta val”.
• Fairtrade. Rurik. http://www.fairtrade.se/obj/docpart/c/cd7c0cb31d5e177d70bedf797e2dd39d.pdf
• Globala röster. nr. 4. 2007. Matsuveränitet- för en framtid utan hunger
• Livsmedelsverket. Fel! Ogiltig hyperlänkreferens.
• Naturskyddsföreningen. Kött och klimat. www.naturskyddsforeningen.se/.../broschyr_jordbruk_kott.pdf
• Naturskyddsföreningen. Mat och Klimat- Faktaunderlag Miljövänliga Veckan 2009:1. s. 7
• Livsmedelsverket. Fisk och skaldjur. http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Fisk-och-skaldjur/
• Fairtrade Sverige. http://www.fairtrade.se/cldoc/627.htm
• Statens folkhälsoinstitut. Vad kostar hållbara matvanor? http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostar-hallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/
• Bättre hälsa, bättre miljö och pengar över.http://www.fhi.se/Publikationer/Alla-publikationer/Vad-kostarhallbara-matvanor-Battre-halsa-battre-miljo-och-pengar-over/
•
• Jordbruksverket. Gödsel och miljö 2011.http://www2.jordbruksverket.se/webdav/files/SJV/trycksaker/
Pdf_ovrigt/ovr206.pdf
• Livsmedelsverket. På väg mot miljöanpassade kostråd. http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/
mat_naring/2008_livsmedelsverket_9_miljoanpassade_kostrad.pdf
• Livsmedelsverket. Kött, nöt, lamm, gris och kyckling- http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-miljo/Kott-not-lamm-gris-och-kyckling/
• Norrbottens läns landstings uppphandlingspolicy- http://www.nll.se/webb/Landstingsdirektorens-stab/
Sekretariatet/-Politik/Landstingets-styrdokument/Landstingets-regler/Miljo/Livsmedel/
• Worldbank. The Challenge: Reducing Poverty. http://www.worldbank.org/progress/reducing_poverty.
html
• Norrbottens läns landstings miljöpolicy- http://www.nll.se/upload/IB/lg/sekr/lfu/plan/Landstingets_
milj%C3%B6policy.pdf
• Malmös upphandlingspolicy. http://www.malmo.se/Foretagare/Offentlig-upphandling/Lagar-och-riktlinjer/Hallbar-upphandling.html
• Barn i Stan- http://www.barnistan.info/kolonilotten.html• Naturvårdsverket. Klimatanpassad mat.
http://www.naturvardsverket.se/sv/Start/Klimat/Konsumtion-och-klimat/Klimatanpassad-mat/
• Naturvårdsverket. Minskat svinna av livsmedel i skolkök. Erfarenheter och framgångsfaktorer. http://
www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-5979-8.pdf
• Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik. http://www.sjv.se/amnesomraden/handel/politikochframtid/eusjordbrukspolitik/varforengemensamjordbrukspolitik.4.6beab0f111fb74e78a7800
0936.html
• Klimatkommunerna- http://www.klimatkommunerna.se/?page=page43fd7fb10f986
• Naturskyddsföreningen. Miljö, mat, klimat och utveckling- http://www.naturskyddsforeningen.se/upload/Foreningsdokument/Rapporter/rapport_miljo_matklimatutveckling.pdf
• Lantbrukarnas riksförbund. Ställ krav vid offentlig upphandling
• Regeringen. Handlingslan för offentlig upphandling. http://www.regeringen.se/sb/d/8827/a/78711
• Lantbrukarnas riksförbund. 2010. Ställ krav. upphandling av livsmedel i offentlig sektor
• Ekologiska lantbrukarna. Producentguide för offentlig upphandling. 1999.
• Naturskyddsföreningen. Rapport om soja som foder och livsmedel i Sverige- konsekvenser lokalt och
globalt.
• Regeringens skrivelse. Miljöanpassad offentlig upphandling Skr. 2006/07:54
• EkoMatCentrum. Mat, klimat och ekologi i restauranger och storhushåll
• Livsmedelsverket. bra mat i skolan. Råd för förskoleklass, grundskola, gymnasieskola och fritidshem.
• Ekologiska lantbrukarna. Det osynliga goda. Om ekologisk mat.
• FAO. Undernourishment around the world 2010.
• Jordbruksverket. Varför har EU en gemensam jordbrukspolitik?
• Naturskyddsföreningen. Klimat och utveckling. www.naturskyddsforeningen.se/.../rapport_miljo_matkli
• Om matsuveränitet. http://rentmjol.nu/om-matsuver-nitet-0
• Unicef. Vatten och hygien. http://www.unicef.se/om-unicef/fakta-om-unicef-och-barns-rattigheter/
snabbfakta/vatten-och-hygien
”Almost half of the people in the world are peasants.
Even in the high-tech world, people eat food produced by peasants.
Small-scale agriculture is not just an economic activity; it means life for
many people. The security of the population depends on the well-being
of peasants and sustainable agriculture. To protect human life it
is important to respect, protect and fulfill the rights of the peasants.
In reality, the ongoing violations of peasants’ rights threaten human life.”
- Declaration of Rights of Peasants, Women and Men.
La Via Campesina.