Kampanjplan klimatarbete 2015

advertisement
Kampanjplan klimatarbete 2015
Vi behöver systemförändringar – inte klimatförändringar!
1. Mål
Att utnyttja den öppning som diskussionen inför COP21 erbjuder för att mobilisera föreningens aktivister
och genom opinionsbildning och folkbildning synliggöra globala systemkritiska perspektiv, matsuveränitet
som alternativ och vikten av folkligt deltagande.
2. Problemanalys
Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) bör den globala temperaturhöjningen begränsas till endast 1,5 C för att
begränsa klimatpåverkan för människor som redan lever i fattigdom. Extrema väderförhållanden som
värmeböljor, torka, höjd vattennivå leder till fortsatt urbanisering, utslagna matproduktionssystem,
dödsfall, skador och hälsoproblem, liksom förlorade ekosystem och minskad biologisk mångfald.1 Högre
temperatur kommer att få allvarliga konsekvenser och äventyra överlevnaden av småskalig matproduktion i
det Globala Syd.
Klimaträttvisa och förändrad konsumtion
Länder i det Globala Syd bär historiskt mindre ansvar för klimatkrisen, men är de första att påverkas.
Människor som redan lever i fattigdom drabbas hårdast av klimatförändringarnas konsekvenser. Värst
drabbas barn och kvinnor. Konsekvenserna av förändrat klimat påverkar människors överlevnad och
försörjning genom exempelvis minskad tillgång till odlingsbar jord och färskvatten.
En rättvis klimatpolitik måste ifrågasätta rikare länders konsumtionsmönster och ta ansvar för de
koldioxidutsläpp denna konsumtion skapar. Sverige ligger på 10:e plats på listan över länder med störst
ekologiskt fotavtryck. Om alla skulle konsumera som en genomsnittlig invånare i Sverige skulle vi behöva 3,7
jordklot. Överkonsumtion och användning av fossila bränslen har varit ett sätt att upprätthålla en
industriell utvecklingsmodell som gagnar redan rika länder.
Istället för att lägga klimatansvar på de stater där produktion och koldioxidutsläpp sker, måste livsstil och
konsumtion vara centrala frågor i debatten om ansvarsutkrävande och omställning i skapandet av en globalt
rättvis klimatpolitik.
Falska lösningar
Initiativ från internationella organisationer och myndigheter, som ”grön ekonomi”, ”klimatsmart jordbruk”
och ”REDD+”, är alla förslag där det Globala Syd ska anpassa sig till klimatförändringar inom ramen för
ekonomisk tillväxt. Detta är ett resultat av en utvecklingsmodell som bygger på en ständig ökning av
konsumtion och en o h å l l b a r exploatering av naturresurser som inte respekterar naturens gränser.
1
IPCC. 2014. Summary for policymakers. In: Climate Change 2014: Impacts, Adaptation, and Vulnerability. Part A: Global
and Sectoral Aspects. Contribution of Working Group II to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate
Change [Field, C.B., V.R. Barros, D.J. Dokken, K.J. Mach, M.D. Mastrandrea, T.E. Bilir, M. Chatterjee, K.L. Ebi, Y.O. Estrada,
R.C. Genova, B. Girma, E.S. Kissel, A.N. Levy, S. MacCracken, P.R. Mastrandrea, and L.L.White (eds.)]. Cambridge University
Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, pp. 1-32.
1
Transnationella företags roll är viktig i analysen av hur världen hanterar och löser avgörande
miljöproblem och klimatförändringar. Företagen är stora producenter av växthusgaser och får samtidigt
ofta subventioner och skattelättnader. Den gröna ekonomins förespråkare ifrågasätter aldrig att stora
politiska beslut i många samhällen tas av marknaden, utan vill istället utöka denna sfärs inflytande.
Den gröna ekonomin erbjuder lösningar som sätter pris på naturen och dess tjänster, ekosystemtjänster.
Tanken är att om man gör om naturens ekosystemtjänster till kapital – något som kan ägas, sparas och
säljas – kommer storföretag och stater att se det ekonomiska intresset i att äga och bevara naturen.
Klimatkrisen kan inte förhandlas med ekonomisk tillväxt som utgångspunkt, och löses inte heller av
transnationella företag och privata aktörers goda vilja. Handel med utsläppsrätter är ett system som inte
problematiserar konsumtion och är ett sätt för rika stater att köpa sig fria från ansvar. Många av de
lösningar som diskuterats på klimattoppmöten, såsom FN:s program för att minska avskogning – REDD+,
är lösningar som kapitaliserar naturen, inte garanterar urfolks rättigheter och kan inte kallas för hållbara.
Matsuveränitet som alternativ
De sektorer som bidrar till de största utsläppen av växthusgaser är den industriella matproduktionen, fossilberoende energiproduktion och konsumtion, samt urbanisering. Det industriella matproduktionssystemet
uppskattas stå för 44-57% av de globala utsläppen av växthusgaser. I det industriella jordbruket används
kemiska bekämpningsmedel, transport, förpackningar, frys- och kylprocesser samt distributionsmekanismer
som kräver enorma mängder energi2 Dagens industrijordbruk ökar dessutom småbrukares sårbarhet för
klimatförändringar då deras matproduktion slås ut av monokulturer och omfattande besprutning av
bekämpningsmedel. Paradoxalt nog står denna typ av produktion endast för 30 % av världens globala
matproduktion.3
FAO:s och Världsbankens ”klimatsmarta jordbruk” är en metod som överför koldioxid från atmosfären ner
i marken. Problemet med klimatsmart jordbruk är att bekämpningsmedel används, istället för plöjning, för
att bekämpa ogräs. Detta påverkar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet och närliggande
odlingar och öppnar för en ökad försäljning av GMO-grödor med hög tålighet för kemiska
bekämpningsmedel. Det riskerar att vara en del av samma ohållbara jordbruksmodell. Det saknas
dessutom idag tydliga riktlinjer för vad som kan – eller inte kan – kallas ”klimatsmart”.
Men jordbruket är också nyckeln till en hållbar utveckling. Småskaligt jordbruk mättar 70 procent av
världens befolkning. Historiskt och även idag använder småbrukare och urfolk mer hållbara metoder för
livsmedelsproduktion. Oftast används metoder som till exempel agroekologi, vilka inte påverkar den
globala uppvärmningen eftersom det inte använder kemiska bekämpningsmedel eller nyttjar globala
transportsträckor. Dessa metoder binder, snarare än släpper ut, koldioxid i marken och kyler därav ned
planeten.4 Småskalig matproduktion, lokal konsumtion och alternativa sätt att organisera vår värld, är
centrala i kampen för matsuveränitet – ett centralt koncept bland världens småbrukar- och
urfolksrörelser, som innefattar rätten till självförsörjning och folks rätt att själva bestämma över sin
matproduktion och konsumtion.
2
La Via Campesina and GRAIN. 2014. The solution to climate change is in our lands. December.
http://viacampesina.org/en/images/stories/pdf/Food%20and%20climate%20op%20ed%20EN%2007.pdf
3
ETC Group. 2014. Who will feed us? The industrial food chain or the peasant food web?
http://www.etcgroup.org/content/who-will-feed-us-0
4
La Via Campesina and GRAIN. 2014. The solution to climate change is in our lands. December.
http://viacampesina.org/en/images/stories/pdf/Food%20and%20climate%20op%20ed%20EN%2007.pdf; La Via Campesina. 2009.
Small scale sustainable farmers are cooling down the earth. December. http://viacampesina.org/downloads/pdf/en/EN-paper5.pdf
2
Matproduktionssystemen måste därför baseras på småskaligt jordbruk utan bekämpningsmedel och
patenträtter och se till lokala marknader och producenters behov. Det är fullt möjligt att skapa ett
samhälle med god livskvalitet och som är både ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbart. Det är inte
marknadslösningar, utan systemförändringar som måste till för att lösa klimatkrisen. Lösningarna måste
värdera människa och miljö högre än vinstintressen och vara lokalt anpassade. Istället för individuellt
ansvar behöver vi en systemförändring med samarbete och solidaritet på en global nivå.
3. Våra ingångar och krav
Vår utgångspunkt är att den globala temperaturhöjningen inte ska överstiga 1,5 C.
Vi fokuserar på följande ingångar och krav i vårt arbete:

Folkligt inflytande: Folkligt deltagande och folkets lösningar ska ha en central roll, från lokal till
global nivå samt i de internationella klimatförhandlingarna. Det är viktigt både i förhållande till makt
och demokrati, samt för att identifiera och genomföra verkliga, lokalt anpassade lösningar.

Omställning: Sverige ska gå i täten för omställning i det Globala Nord för att minska våra utsläpp,
inte minst från vår konsumtion. De faktiska utsläppen måste minska, inte förläggas i andra länder
genom uppköp av utsläppsrätter. Statliga bolag och aktörer som AP-fonderna ska vara föregångare
och spela en aktiv roll i klimatomställningen.

Klimaträttvisa: Globala Nord måste bära ett större ekonomiskt ansvar i klimatomställningen och
Sverige och EU måste därför anta en position för klimaträttvisa inför förhandlingarna på COP21 i
Paris. EU kan spela en avgörande roll om de ställer sig bakom fattiga länders krav om hjälp med
klimatfinansiering, tekniköverföring och hjälp med skador och förluster. Pengarna i den gröna
klimatfonden ska användas till verkligt hållbara projekt, inte REDD+, ”klimatsmart jordbruk” eller
andra falska lösningar.

Matsuveränitet: Att Sverige och EU ska verka för en verkligt klimatsmart global
livsmedelsproduktion som prioriterar lokal småskalig matproduktion baserad på agroekologi och
framför ett jordbruk som baseras på monokulturer, storskalig djuruppfödning, stor giftanvändning
och export. Rätten till land, vatten och fröer ska säkerställas för att småbrukar- och urfolks
matsuveränitet ska garanteras.

Företagsansvar: Att Sverige och EU ska verka för ett bindande regler för företags ansvar för klimat,
miljö och mänskliga rättigheter genom ett internationellt klimatavtal och ett internationellt
bindande regelverk för transnationella företag gällande mänskliga rättigheter och miljö.
5. Aktivitetsplan
Utgångspunkten är att främst koppla det arbete vi gör inom andra områden till de klimatfrågor vi driver så
att arbetet integreras och inte utvecklas som ett helt eget spår.
De nätverk Latinamerikagrupperna kommer att arbeta med är KlimatSverige, Treaty Alliance (nätverk och
grupper som utför påverkansarbete och aktiviteter för internationell reglering av företag och
ansvarsutkrävande vid kränkningar av mänskliga rättigheter), Schyssta pensioner, March Against
Monsanto.
3
Följande aktiviteter planeras för året:
När
Vad
Ansvar
löpande
Schyssta pensioner – AP-fondernas fossila investeringar
Annelie
mars
Gemensamt upprop Klimataktion och Jordens vänner
Annelie
15-17 mars
Besök Pablo Solón, Focus on the Global South
Francisco
-
Seminarium Åsa Romson
Seminarium KlimatSverige
Möten riksdagsledamöter
april
Pressmeddelande och petition för internationellt bindande
regelverk för transnationella företag (Treaty Alliance)
mars-april
Ta fram faktablad mat/klimat
(del i faktabladsserie makten över maten)
april-dec
Debattartikelserie – 5 x artiklar april – december
Temagrupp?
En utifrån varje huvudingång utom folkligt inflytande som
integreras + en övergripande?
Intresserade i
styrelse?
Annelie
maj
March Against Monsanto
Juli, vecka 1
Kampanjvecka för Treaty Alliance, debattartikel och sociala
medier.
september?
Studiecirkel fokus klimat
(del 3 i makten över maten)
oktober
Höstforum 12 oktober
(klimat, systemkritik, alternativa visioner)
november
Aktiviteter kopplade till ”Run for your life”
december
Deltagande parallellt forum Paris
Styrelserepresentant/
aktivist
Material:
-
Kansli och styrelse?
Positionspapper
Gemensamt upprop Klimataktion och Jordens Vänner
Faktablad
Studiecirkel klimat/mat
4
Download
Random flashcards
Svenska

105 Cards Anton Piter

Fysik

46 Cards oauth2_google_97f6fa87-d6cd-4ae9-bcbf-0f9c2bb34c13

Create flashcards