Val av strategi

Bredbandsstrategi
2014-2020
Datum: 2014-06-05
Handläggare: Ulrika Westerberg
2 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
2
Sammanfattning
4
Val av strategi
5
1 Vision
6
2 Bakgrund
6
2.1 IT-infrastrukturutredningen - 1998
6
2.2 IT-propositionen - 2000
6
2.3 Bredbandsutredningen - 2001
6
2.4 IT-infrastrukturprogram - 2002
7
2.5 Statens vision och regeringens Digitala Agenda 2011
7
2.6 Strategier på länsnivå i Södermanland
7
2.7 Rapporten Katrineholm 2030
7
2.8 Översiktsplan 2030
8
3 Syfte
8
4 Mål
9
5 Nuläge
9
5.1 Bredbandsutbyggnad i Katrineholm
9
5.1.1 Allmänt
9
5.1.2 Bredbandsutbyggnad - 2003-2007
10
5.1.3 Utsikt Bredband
10
5.1.4 Katrineholms Fastighets AB
10
5.1.5 Kommunalt bredbandsindex
10
5.2 Hushåll och företag
11
5.2.1 Tätort
11
5.2.2 Landsbygd
11
5.3 Översikt av befintlig fiber
12
5.3.1 Allmänt
12
5.3.2 Stamnätsutbyggnad 2012-2013
12
6 Behoven i framtidens IT-infrastruktur
13
6.1 Den informationsteknologiska revolutionen
13
6.2 IT-infrastruktur i Sverige
13
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
3 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
6.3 Den trådlösa bredbandsinfrastrukturen – wifi/wlan
13
7 Trender i samhället
14
7.1 Konsumtion och tjänster
14
7.2 Media
15
7.3 E-medborgaren
15
7.4 Vård och omsorg
15
7.5 Företagande och näringsliv
15
7.6 En levande landsbygd
16
7.7 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan?
16
8 Juridik
16
9 Bredbandsstrategi
17
9.1 Behovet styr utbyggnaden
17
9.2 Bredbandsutvecklare
17
9.3 Landsbygdsnät
17
9.4 Planarbete
18
9.5 Marktillträde
18
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
4 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
Sammanfattning
Tillgång till bredband av hög kvalitet och hastighet är idag en förutsättning för effektiv
förvaltning, företagande, sysselsättning och inte minst för att förenkla vardagen för
medborgare och företag. Det är viktigt att alla som lever och verkar i Katrineholms
kommun har möjlighet att ta del och dra nytta av det digitala samhälle som växer fram.
Staten har satt upp som mål att år 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha
tillgång till bredband om minst 100 Mbit/s. I januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen
i Södermanland den Digitala agendan.
Då bredbandsbehovet fördubblas vart annat år indikerar historien att kapacitetsbehovet
snarare kommer uppgå till 1000 Mbit/s än 100 Mbit/s. Då den enda
kommunikationsbärare som är kapabel att hantera denna typ av kapacitet är fiberkabel
fastslås Katrineholms kommuns mål till att:
”År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha
möjlighet till fiberbaserat bredband”
Idag har ca 44 procent av hushållen i kommunens nio tätorter tillgång till fiberbaserat
bredband medan motsvarande siffra för landsbygden är under 2 procent. Trots att
mobilnäten byggts ut med god täckning, nu senast fjärde generationens mobilnät med
överföringshastigheter på upp till 100 Mbit/s, är det fibernät som kommer vara den
teknik som morgondagens bredband bygger på.
Trådlösa nät (wlan/wifi) bör ses som en integrerad del av den övriga
bredbandsinfrastrukturen, framför allt som en trådlös förlängning av det fasta fibernät.
WiFi är inte en teknik istället för andra, utan ett komplement till det fasta nätet och
avlastning av mobilnätet.
Förutom ett generellt ökat bredbandsbehov har också trafik- och användarmönstret
förändrats radikalt. Tidigare utgjorde nerladdning (mottagning) den absoluta merparten
av den digitala trafiken, till att uppladdning (skicka) nu ökat dramatiskt. Detta beror till
stor del på den så kallade ”cloudifieringen” där företag och användare lagrar alltmer i
”molnet” på andra platser än den egna datorn eller i en egen serverpark. Denna
förändring påverkar mobilnäten i allra högsta grad som inte är byggda för en
dubbelriktad trafik med lika hög uppladdnings- som nerladddningskapacitet. Fibernät
har i stort sett en obegränsad kapacitet i bägge riktningarna
För att uppnå uppsatta mål behöver fibernäten byggas ut.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
5 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
Val av strategi
Utbyggnad av IT-infrastruktur i Katrineholms kommun kommer att ske på ekonomiska
och/eller marknadsmässiga grunder baserat på ett uttalat behov, från näringsliv,
offentlig sektor eller privatpersoner. Det finns idag många fiberaktörer på marknaden,
där Skanova och Utsikt äger merparten, vilket utgör en viktig grund.
För att kunna genomföra bredbandsstrategin avser kommunen att tillsätta en
bredbandsutvecklare. Bredbandsfrågan är central i det regionala utvecklingsarbetet.
Även internt behövs samordning mellan olika delar av den kommunala
administrationen och de olika förvaltningarna. Det behövs också någon som håller
kontakt med externa aktörer, andra myndigheter och organisationer samt som
samordnar all bredbandsutbyggnad i kommunen.
En bredbandsutvecklare bör också ha till uppgift att informera och stötta byalag vid
utbyggnad med bidragsansökningar hos Länsstyrelsen. På landsbygden byggs näten ut
enligt byalagsprincipen. Grundprincipen för byalagsmodellen är att företag och
privatpersoner går samman i en ekonomisk förening eller liknande och bygger den sista
delen av nätet, spridningsnätet, själva.
I den kartläggning som nyligen gjorts över landsbygden i Katrineholms kommun är det
möjligt att se att bebyggelsen på landsbygden är utspridd och att det är svårt att göra en
byalagsindelning som täcker alla hushåll. Det saknas också sammanbindande nät för att
nå ut med anslutningspunkter till samtliga tänkta byalag. Det ligger därför i kommunen
intresse att skapa förutsättningar för byalag att ansluta där marknaden inte är
intresserad.
Bredband skall alltid beaktas vid andra infrastrukturprojekt och ingå som en naturlig del
i planförutsättningar. Vid exploateringar eftersträvas etablering av operatörsneutral ITinfrastruktur. Med operatörsneutrala IT-infrastruktur menas att alla aktörer, operatörer,
företag eller tjänsteleverantörer skall kunna ha tillgång till nät på likvärdiga och icke
diskriminerande villkor.
Tydliga regler för tillstånd till förläggning av fiber, marktillträde och tillgång till
kanalisation samt samförläggning ska eftersträvas.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
6 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
1 Vision
I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling – för liv,
lärande och företagsamhet. Sveriges Lustgård kännetecknar en bra livsmiljö.
Förutsättningar för en bra livsmiljö är bl.a. god offentlig service, växande näringsliv,
närhet till omvärlden, personlig livsmiljö och en stimulerande fritid.
Konkurrensen mellan kommuner blir allt mer påtaglig och inflyttningen till
storstadsområden fortsätter i oförminskad takt. För att Katrineholm ska upplevas som
en attraktiv framtidskommun där människor vill bo, leva och verka även framöver,
utgör tillgången till en väl utbyggd bredbandsinfrastruktur en av de allra viktigaste
förutsättningarna.
Allt fler tjänster distribueras över bredband, såväl kommersiella som offentliga, t ex ehälsa, utbildning och andra samhällstjänster. Därför är bredband även av stor betydelse
för att kommunen ska kunna ställa om och effektivisera sin egen verksamhet men också
göra det möjligt för andra myndigheter och offentliga aktörer att leverera tjänster direkt
till medborgare, företagare och brukare, och därmed minska betydelsen av det fysiska
avståndet.
2 Bakgrund
2.1 IT-infrastrukturutredningen - 1998
Hösten 1998 tillsatte regeringen en utredning för att skapa en bättre konkurrenssituation
i Sverige vad gäller tele- och datatjänster samt för att tillse att tillgången på nätkapacitet
inte skulle hindra Sveriges utveckling som IT-nation.
IT-infrastrukturutredningen konstaterade att ny infrastruktur behövde byggas upp i
Sverige om nationen även i fortsättningen skulle kunna vara ledande inom IT. Med en
kraftfull IT-infrastruktur skulle såväl offentlig verksamhet, näringsliv och hushåll få
tillgång till ett ökat tjänsteutbud. Detta skulle leda till ökad konkurrenskraft, ökat
företagande och ökad kompetens. IT-infrastrukturutredningens vision var att alla
företag och hushåll senast år 2005 skulle ha tillgång till minst 5 Mbit/s.
2.2 IT-propositionen - 2000
IT-infrastrukturutredningen omsattes i en IT-proposition som presenterades 29 mars år
2000. IT-propositionen föreslog en satsning inom tre områden, där utbyggnaden av ITinfrastruktur var den ekonomiskt mest omfattande.
Inriktningen i propositionen var att ge ekonomiskt stöd till kommunerna och att
Svenska Kraftnät skulle ges uppgiften att bygga ut ett nationellt stomnät med minst en
anslutningspunkt i varje kommun.
2.3 Bredbandsutredningen - 2001
Efter riksdagens beslut tillsattes en ny utredning med uppgiften att utreda hur beslutad
investering för utbyggnad i tätorter skulle fördelas. Utredningen omformades till totalt
fem förordningar som kom att reglera statens bredbandssatsning.
Sveriges kommuner gavs en viktig roll i realiseringen av statens bredbandssatsning. För
att kommunerna skulle tänka igenom och genomföra satsningen effektivt ställdes krav
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
7 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
på att kommunerna, som steg 1 skulle ta fram ett IT-infrastrukturprogram. Programmets
innehåll och omfattning reglerades i en förordning.
2.4 IT-infrastrukturprogram - 2002
Katrineholms kommun tog fram sitt initiala IT-infrastrukturprogram 2002. ITinfrastrukturprogrammet beskrev förutsättningar för att nå nationella mål och
konstaterade att Katrineholm inom fem år inte skulle lyckas genomföra en utbyggnad
utanför centralorten om inget gjordes. Marknaden förväntades inte heller lösa detta.
2.5 Statens vision och regeringens Digitala Agenda
2011
Det ökade behovet av kapacitet och fysisk täckningsgrad har resulterat i att staten satt
upp ett nytt mål; "År 2020 bör 90 procent av alla hushåll och företag ha tillgång till
bredband om minst 100 Mbit/s. Redan år 2015 bör 40 procent ha tillgång till bredband
med den hastigheten".
2.6 Strategier på länsnivå i Södermanland
Regionen i Sörmland har tagit fram en regional utvecklingsstrategi för Södermanlands
län. ”Sörmlandsstrategin 2020” antogs av regionstyrelsen den 6 december 2012 och har
sin utgångspunkt i det som identifierats som viktigt lokalt och regionalt i länet. Den har
sin grund i bland annat EU2020, EU:s tillväxt- och sysselsättningsstrategi.
Regionförbundet slår där fast att ”ett utvecklat informationssamhälle med en ITinfrastruktur av hög standard är viktigt för regionens konkurrenskraft”. Det konstateras
också att tillgången på effektivt bredband varierar och att marknaden främst prioriterar
större städer med en större kundpotential. Man säger därför att det är viktigt att
regionen stödjer utbyggnaden av bredband. Ansvaret för utbyggnad av bredband ser
regionen bör fördelas enligt följande:
 Huvudansvaret för utbyggnad av IT-infrastruktur sköts via marknaden och styrs
av efterfrågan från användarna.
 Kommunerna ska ha bredbandsansvariga med kontakter med marknaden.
 När grupper av användare efterfrågar bredband finns möjligheter till offentligt
stöd.
 Möjlighet till statsbidrag finns via länsstyrelsen.
Den 9 januari 2014 undertecknade Länsstyrelsen i Södermanland genom länsråd
Staffan Larsson den Digitala agendan. I det undertecknade dokumentet slår han fast ”att
Länsstyrelsen i Södermanslands län avser att ta fram en regional digital agenda i
samverkan med relevanta aktörer i samhället”.
2.7 Rapporten Katrineholm 2030
Under 2012 fick tjänstemannaorganisationen i Katrineholms kommun i uppdrag från de
förtroendevalda att ta fram ett framtidsscenario för Katrineholm med sikte på år 2030.
Syftet med rapporten Katrineholm 2030 – Underlag för samhällsplanering på längre
sikt, var en gemensam bild av framtiden och kommunens utmaningar fram till år 2030.
För att uppnå Vision 2025: Katrineholm – Läge för liv & lust och för att förbereda för
framtida utmaningar måste lokal tillväxt och kommunal service gå hand i hand.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
8 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
Rapporten visar att lokal tillväxt har stor betydelse för möjligheterna att skapa goda
levnadsvillkor och ett hållbart attraktivt samhälle. Den lokala tillväxten, och i synnerhet
befolkningstillväxten, är en viktig förutsättning för Katrineholm.
Den ökade individualisering och ökad kunskapsnivå bland medborgarna driver upp
kraven och förväntningarna på de kommunala välfärdstjänsterna. Att kunna få service
utförd på “mitt” sätt är en trend i samhället i övrigt, konsekvensen av det kan i sin tur
bli att de kommunala välfärdstjänsterna blir flexiblare eller att alternativen blir fler. Det
i sin tur driver på en utveckling där kraven på välfärdstjänsterna förändras.
Den dagliga användningen av Internet har ökat bland skolbarn i låg- och mellanstadiet.
Över hälften av svenska folket har tillgång till Internet via mobilen och även
surfplattorna börjar breda ut sig. Inom utbildningsområdet ses en utveckling mot att det
individuella lärandet får en större roll i barns och ungdomars studier. Användningen av
IT ökar möjligheterna för individanpassad utbildning och utbudet av tekniska
hjälpmedel för personer med funktionsnedsättning ökar.
Utvecklingen att ersätta individers arbetskraft med teknik fortsätter genom nya
kommunikations- och tillsynssystem inom vård och omsorg. Mer avancerad vård sker i
hemmet dels som en följd av ny teknik. Dels för att möta människors behov och önskan
om vård i hemmet men också till följd av utvecklingen inom hälso- och sjukvården. En
fungerande individuell service kräver samverkan mellan alla parter kring individen
vilket i sin tur kräver integrerade IT-system.
Framöver behöver kommunen effektivisera sina verksamheter genom ny teknik och det
medför också att kommunen behöver vara rustad att möta de ökade kraven på ITinfrastruktur både inom kommunens verksamheter, men också för medborgarna.
2.8 Översiktsplan 2030
Just nu pågår arbetet med att ta fram en ny översiktsplan för Katrineholms kommun,
Översiktsplan 2030. Under våren 2012 startades arbetet med att gå ut till medborgarna
och fråga vad de tycker om Katrineholm och stadens framtid. Arbetet inleddes med
staden Katrineholm, därefter har dialogmöten genomförts med landsbygden och
kransorterna.
En återkommande fråga vid dessa möten har varit efterfrågan av fiberbaserat bredband
på landsbygden.
I översiktsplanen finns förslaget om ett tillväxtmål 2030 om 40 000 invånare, ett mål
som får stor betydelse både för bredbandsutvecklingen och för kommunens
infrastruktur.
3 Syfte
Syftet med bredbandsstrategin är att skapa en gemensam målbild och inriktning för
bredbandsutbyggnaden i Katrineholm för att nå uppsatta nationella, regionala och
kommunala mål, baserat på nuvarande och framtida behov. I praktiken innebär det att
95 procent av alla hushåll och permanenta arbetsställen ska kunna få möjlighet till en
bredbandsanslutning om 100 Mbit/s eller mer senast år 2020.
Bredbandsstrategin ska då ligga till grund för de aktiviteter och utvecklingssatsningar
av bredbandsinfrastrukturen i Katrineholm så att medborgare, företag och kommunala
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
9 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
funktioner ska erbjudas en tillräcklig, kostnadseffektiv, konkurrenskraftig och
framtidssäker IT-infrastruktur.
4 Mål
Katrineholm kommuns bredbandsmål är:
”År 2020 ska 95 procent av alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha
möjlighet till fiberbaserat bredband”
Detta innebär att Katrineholms kommun ska verka för att minst 95 procent av alla
hushåll ska ha tillgång till fiberbaserad bredbandsanslutning med minst 100 Mbit/s före
år 2020.
Genom att Katrineholms kommun har säkerställt tillgång till fiberbaserat bredband för
de egna verksamheterna ges också bättre förutsättningar för övriga aktörer att få
tillgång till fiber runt om i kommunen.
Övergripande strategi för att nå bredbandsmålet är:
 Att kommunen årligen anslår medel fram till och med 2020
 Att en bredbandsutvecklare tillsätts
 Att aktivt samarbeta med lokala nätägare
 Att aktivt bevaka möjligheter att öka utbyggnadstakt med olika stöd och bidrag
 Att samarbeta lokalt och regionalt, med näringslivet och andra aktörer
 Att skapa aktiv dialog och informera företag och invånare om
bredbandsutbyggnadens inverkan på samhället samt om hur man kan få tillgång
till bredband
 Att ta fram en handlingsplan för utbyggnad på landsbygden
 Att det på landsbygden genomförs ett antal projekt per år baserat på lokalt
engagemang och möjlighet till finansiering
 Att kommunen verkar för konkurrensneutrala och öppna nät
 Att bevaka och säkerställa kommunens och offentliga verksamheters eget behov
av tillgång till bredband i hela kommunen
5 Nuläge
5.1 Bredbandsutbyggnad i Katrineholm
5.1.1 Allmänt
Katrineholm har till stor del förlitat sig på marknadskrafterna för bredbandsutbyggnad.
Utöver Utsikts etablering av fibernät finns många av de större operatörerna
representerade i kommunen. En sådan ansats är inte tillräcklig, då det precis som i
övriga delar av landet, endast skett utbyggnader i områden som varit kommersiellt
intressanta.
Idag finns ett relativt väl utbyggt ADSL-nät i Katrineholm. 98 procent av invånarna och
96 procent av företagen hade 2012 tillgång till bredband via ADSL. Dock anses ADSL
vara långt ifrån tillräckligt för att täcka det framtida behovet, utan måste ersättas av
fiber.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
10 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
I tätorterna är andelen fiberanslutna i princip i linje med delmålet i Digitala
agendan om att 45 procent av hushåll och permanenta arbetsställen ska ha
tillgång till en bredbandsanslutning om 100 Mbit/s eller mer senast år 2015.
5.1.2 Bredbandsutbyggnad - 2003-2007
Under åren 2003 – 2007 skedde en omfattande utbyggnad av bredband i länet. Det man
gjorde var att ansluta flertalet telestationer till fibernät, vilket innebar att de allra flesta
fick tillgång till xDSL.
Detta innebar stor förbättring mot tidigare, och nöjdheten av bredbandskapaciteten
bland medborgare och företag steg markant under denna period. Sedan dess har
emellertid hushållen och företagens krav på högre kapaciteter ständigt ökat och allt
tyder på att den utvecklingen kommer att fortsätta framöver.
5.1.3 Utsikt Bredband
I Katrineholm driver Utsikt Bredband AB ett öppet bredbandsnät. Utsikt Bredband AB
har sedan januari 2013 också avtal som medger markupplåtelse för fibernät i
Katrineholms kommun. Utsikt Bredband når idag cirka 5 000 hushåll i flerbostadshus
och 350 småhus, nästan uteslutande i tätort.
Utsikt Bredband har idag en egen ambition att inom fyra år kunna erbjuda samtliga
hushåll inom tätort en bredbandsanslutning via fiber, men man menar också att detta
drivs av efterfrågan. Man ser också att byalagen har en viktig roll och sådana kommer
kunna anslutas där stamnät finns. Där stamnät saknas menar Utsikt Bredband att en
expansion av stamnätet för att kunna ansluta byalag kräver offentlig stödfinansiering.
Under 2012 startades anläggandet av en fiberförbindelse mellan Katrineholm-FinspångNorrköping i ett gemensamt projekt (den s.k. ”NFK-länken”), till stor del baserat på
offentlig finansiering bl.a. via strukturfonden och PTS. Ytterligare två delsträckor
byggs samtidigt.
5.1.4 Katrineholms Fastighets AB
Katrineholms kommunala fastighetsbolag, Katrineholms Fastighets AB, äger och
förvaltar ca 1500 lägenheter, 50 kommersiella lokaler samt 150 byggnader för
kommunal verksamhet.
Idag har man avtal med Utsikt som är kommunikationsoperatör. Utsikt tillhandahåller
ett utbud av tjänsteleverantörer som hyresgästerna kan välja mellan. Katrineholms
Fastighets har ett relativt modernt fastighetsnät för datakommunikation, enligt
standarden KAT 5e som medger en överföringshastighet upp till 1 000 Mbit/s.
5.1.5 Kommunalt bredbandsindex
Bredbandsforum har på regeringens uppdrag tagit fram ett kommunalt bredbandsindex.
Det är ett mått på hur långt kommunerna kommit med att uppnå de nationella
bredbandsmålen. Indexet fokuserar på tre områden – kommunens engagemang,
konkurrens i nätet och faktisk utbyggnad av höghastighetsbredband. Detta är planerat
att bli ett årlig återkommande index, resultatet i detta avsnitt redovisar utfallet av den
första och hittills enda omgången.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
11 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
Kommunalt bredbandsindex 2012
16
14
12
10
9.1
8
6.6
6
4
2
0
Eskilstuna
Flen
Gnesta
Faktisk utbyggnad
Katrineholm
Konkurrens
Nyköping
Oxelösund
Engagemang
Strängnäs
Trosa
Sörmland
Vingåker
Rikssnitt
Maximalt bredbandsindex är 25. Rikssnittet är 9,1 och snittet för kommunerna i
Sörmland är 6,6. Katrineholm erhöll 14 poäng av 24 möjliga och ligger väl till både i
förhållande till rikssnittet (9,1) och snittpoängen i länet (6,4). Katrineholm får relativt
höga betyg på konkurrensfrågorna, lägre betyg på kommunens engagemang och lågt
betyg på faktisk utbyggnad. Kommunen har störst förbättringspotential på
utbyggnadssidan.
5.2 Hushåll och företag
Tätort och landsbygd har helt olika förutsättning för att fiberanslutning kan ske på
affärsmässig grund. Hushåll på landsbygd är dyrare att ansluta, men det finns goda
möjligheter till ekonomiskt stöd.
5.2.1 Tätort
I det här sammanhanget definieras en tätort som ett tättbebyggt område med minst 200
invånare där avståndet mellan husen är mindre än 200 meter samt där andelen
fritidsfastigheter understiger 50 procent. I Katrineholms kommun finns nio tätorter;
Katrineholm, Valla, Sköldinge, Forssjö, Bie, Björkvik, Strångsjö, Äsköping sam Djulö
Kvarn. Befolkningen i Katrineholm kommuns tätorter uppgår till ca 26 600 uppdelat på
drygt 12 000 hushåll.
Cirka 44 procent av hushållen och företagen i tätort har i dag tillgång till fiber.
5.2.2 Landsbygd
De hushåll som inte tillhör de ovan nämnda orterna har definierats som landsbygd.
Befolkningen på landsbygd i Katrineholms kommun är enligt denna definition ca 5700,
motsvarande i storleksordningen 2400 hushåll.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
12 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
5.3 Översikt av befintlig fiber
Nedanstående karta visar var det finns fiber idag.
Samtliga tätorter i kommunen är ansluta till både Utsikts och Skanovas (Telia)
respektive fibernät. Dessa aktörers nät är relativt finmaskigt och en bra utgångspunkt
för vidare utbyggnad mot t.ex. byalag.
5.3.1 Allmänt
Katrineholms kommun hyr nätkapacitet från Utsikt för sitt eget behov av
datakommunikation, vilket man gjort sedan 1998. Kommunen gick ut i en ny
upphandling 2010, vilken Utsikt senare vann genom sitt lämnade anbud.
Kommunikationstjänsterna levereras både via ADSL och via fiber med ett VLAN till
varje anslutningspunkt.
5.3.2 Stamnätsutbyggnad 2012-2013
Kommunen lät 2012 anlägga ett ortsammanbindande fibernät. Syftet med detta var att
kunna knyta ihop hushåll, företag och byalag men även den egna trafiken utanför
centralorten. Utsikt fick detta uppdrag som omfattade byggnation av:
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
13 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
 NFK-sträckan, Norrköping-Finspång-Katrineholm
 Strångsjö-sträckan
 Björkvik-sträckan
6 Behoven i framtidens IT-infrastruktur
6.1 Den informationsteknologiska revolutionen
I hela världen pågår sedan ett par decennier ett paradigmskifte som till stor del drivs av
teknikutvecklingen inom informationsteknologin. På samma sätt som den industriella
revolutionen i grunden påverkade samhället på en mängd olika sätt, exempelvis med
avseende av ekonomisk tillväxt, folkomflyttningar, maktbalans, innovation, folks sätt
att tänka m.m., håller det pågående paradigmskiftet på att förändra samhället på djupet.
Skillnaden mot den industriella revolutionen är att den pågående informationstekniska
omdaningen går mycket snabbare.
En del hävdar att det var uppfinnandet av datorn som varit den viktigaste förklaringen
till den pågående utvecklingen. Men i själva verket utgör datorn bara en liten del av
förklaringen, den stora revolutionära kraften i IT-utvecklingen ligger snarare i
”uppfinnandet” av den moderna datakommunikationen och tillämpningarna av denna.
Idag utgör internet på många sätt motorn i den globala ekonomiska utvecklingen, i
utvecklingen av nya sociala och politiska nätverk och på en mängd andra sätt.
Bra IT-infrastruktur är en av flera förutsättningar för att ett samhälle skall kunna räkna
sig som vinnare i den nya värld som utkristalliserar sig. Bland andra faktorer finns
tillgång till IT-utrustning, samhällets allmänna utbildningsnivå, kulturella faktorer,
språkkunskaper, politiskt system och mycket annat.
6.2 IT-infrastruktur i Sverige
Sverige ligger generellt sett mycket bra till ur ett större perspektiv när det gäller
tillgången till en god IT-infrastruktur, åtminstone om man ser till dagens behov. Den
stora frågan är dock vilka krav morgondagens samhälle ställer.
Flera undersökningar, bland annat de som Post och telestyrelsen (PTS) och Statistiska
centralbyrån (SCB) gjort om hur människor använder Internet, visar att Internet har
blivit en självklar del av vardagen för både privatpersoner, företag och i offentlig
verksamhet.
Idag är man i allt större utsträckning hänvisade till nätet för olika typer av tjänster. Man
använder Internet för att söka information, boka biljetter och resor, lyssna på musik, se
på Tv eller filmer Internet är inte längre en produkt i sig utan enbart en självklar
förutsättning som bär viktiga, spännande och mångfacetterade funktioner i samhället.
6.3 Den trådlösa bredbandsinfrastrukturen – wifi/wlan
Katrineholms kommun, har sedan ett drygt år inlett etablering av en trådlös
bredbandsinfrastruktur tillsammans med en extern part, där Utsikt försett detta trådlösa
nät med fast fiberförbindelse. Avsikten är att fortsätta med denna satsning, men i en
klarare och tydligare kontext, där detta nät utgör en sammanhållen del av den
fiberinfrastruktur som nu planeras.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
14 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
WiFi, eller wlan, är den teknik som växer allra snabbast just nu. Detta beror främst på
att nästan alla mobila och bärbara terminaler numera innehåller wlan-kort som gör att
det går att ansluta mot wifi-nät, privat eller yrkesmässigt. Ett wlan-nät används inte
enbart för uppkoppling mot internet, som t ex mobilnäten gör, utan utgör i lika hög grad
ännu en kommunikationskanal mot tilltänkta användare.
Allt fler wlan-terminaler är oberoende av mobilabonnemang, t ex är de flesta kameror
och spelkonsoler idag försedda med wlan. Ett annat område som där wlan nyttjas i allt
högre grad är maskin-till-maskin (M2M), t ex till anslutning av skärmar, kameror,
mätinsamling, vilket då inte blir lika kostsamt att ansluta och dessutom mycket enklare
och billigare att flytta, utan att nya kabeldragningar görs. Sådan användning ansluter i
hög grad mot det som i dagligt tal omfattas av det som kallas ”Smart City”.
Trådlösa nät (wlan/wifi) bör ses som en integrerad del av den övriga
bredbandsinfrastrukturen, som en trådlös förlängning av det fasta fibernät. Där det finns
behov av wifi bör det alltså finns tillgång till någon anslutning mot fibernätet. En
samordning och samplanering av fast och trådlöst bredband bör därför göras. På så vis
fungerar den fasta bredbandsinfrastrukturen som ett transportnät av all annan digital
kommunikation. WiFi är alltså inte en teknik istället för andra, utan ett komplement till
det fasta nätet och/eller mobilnätet.
Inledningsvis är avsikten att förse besökare, invånare och brukare med
direktinformation och access mot internet på platser där behov och nytta redan är
påtagligt, såsom turistinformation och internetaccess. Allt för att skapa en ökad
attraktion av staden och specifikt vissa miljöer, men också samtidigt för att skapa
förutsättning att flytta över valda delar av kommunal information och tjänster till wifinätet, som ett slags ny informationskanal, parallellt med den traditionella hemsidan.
Redan idag finns en global och nationell wifi access (eduroam) för studenter och elever
tillgänglig över det wifi-nät som kommunen använder, genom Sunet och
Skolfederationen. Detta har kommunen för avsikt att nyttja i än högre grad så att dessa
målgrupper har åtkomst på alla de platser de vistas på.
Allt efter att wifi-nätet utökas är avsikten att kunna nyttja det för alla andra typer av
ändamål, inte minst i avsikt att kunna förse fältpersonal med direkt access mot
befintliga verksamhetssystem Detta ger helt nya möjligheter att förnya kommunens
arbetsprocesser och effektivisera det inre arbetet. Eftersom fiber redan finns på många
platser där också behovet av wifi finns är en etablering av trådlöst bredband oftast
enkelt och effektivt. Då t ex mobiltelefoni upphandlas, tillsammans med mobil
datakommunikation är bland annat wifi en förutsättning för att sänka dessa kostnader,
särskilt då samma wifi-plattform används för både det interna nätet som det externa.
För det trådlösa nätet bör i allt gälla detsamma som för det fasta nätet, att följa de
rekommendationer och riktlinjer om öppenhet, neutralitet och robusthet, vilka upprättas
av Svenska Stadsnätsföreningen (SSNF) och Svenska Post- och Telestyrelsen. Därtill
även de legala krav som ställs från såväl svenska som europeiska myndigheter.
7 Trender i samhället
7.1 Konsumtion och tjänster
Allt mer av det man tidigare gjorde på plats i affärer, via tidningar eller telefon har
flyttats till nätet. Att handla hemelektronik, resor, böcker, biobiljetter, boka tid hos
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
15 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
kiropraktorn, följa upp om tågen går i tid, leta nytt jobb och tusen andra saker gör man
idag självklart på nätet.
7.2 Media
Utvecklingen av media går mot allt mer internetbaserad distribution och internet utgör
idag en självklar kanal för såväl dagspress som TV. Man ser alltfler hybridvarianter av
korsningar mellan vad som tidigare var skilda medier, t.ex. Aftonbladet TV, och många
bedömer att den traditionella tablålagda TV:n på sikt helt kommer ersättas av on
demand-TV (även om tablålagd TV förväntas finnas kvar länge ännu). Redan idag har
Aftonbladet större annonsintäkter från sin nätversion än från sin papperstidning.
7.3 E-medborgaren
Som medborgare i samhället förläggs allt fler tjänster, information och service till nätet.
Tillgång till lokalkontor för tjänster som försäkringskassa, arbetsförmedling,
bankaffärer m.m. försvinner allt mer och funktionerna centraliseras. Som alternativ
erbjuds tjänsterna istället via internet. De offentliga förvaltningarna, såväl statliga
myndigheter som kommuner, utvecklar interaktiva tjänster med hög grad av service där
individen kan följa sitt ärende eller ha kontakt med en handläggare. Det innebär att det
är av yttersta vikt för medborgarna att få tillgång till bredband för att kunna fungera i
samhället.
Regeringen skriver i den Digitala agendan att: ”Det digitala innanförskapet handlar om
möjligheten att delta i alla aspekter av samhällslivet och att kunna utöva sina rättigheter
och skyldigheter som medborgare.”
7.4 Vård och omsorg
Svenska Stadsnätsföreningen, SSNF, menar i sin nyligen publicerade rapport ”Effekter
av digitala tjänster för äldrevård” (SSNF 2014-02-14) att kommunerna i Sverige har en
potential att spara 53 miljarder på att införa e-tjänster i hemtjänsten. I en framtid, med
en förändrad åldersstruktur och med ökade behov av omsorg som följd, kommer
innovation inom vården krävas för att kommunen inte ska behöva göra avkall på
kvaliteten i omsorgen.
7.5 Företagande och näringsliv
Företagandet förstod tidigt vinsterna med internet. Marknadsföring, extern
kommunikation med kunder och leverantörer, intern kommunikation mellan anställda,
både lokalt och internationellt, bankstöd, systemstöd m.m. är idag delar i allt
företagande. Den globaliserade ekonomin hade aldrig inträffat utan det snabba
informationsutbyte som den moderna datakommunikationen möjliggör.
Behovet av IT-infrastruktur är idag en förutsättning för så gott som allt företagande och
gynnar tillväxten inom hela näringslivet där även de allra minsta företagen ingår i ett
globalt sammanhang.
För att svenska företag ska kunna dra nytta av den här effektiviseringspotentialen ställs
stora krav på driftsäkerhet i näten samt på kontinuerlig utbyggnad.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
16 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
7.6 En levande landsbygd
De flesta är överens om att en väl fungerande IT-infrastruktur är en basal nödvändighet
för framtidens landsbygd. Man kan kanske till och med gå så långt som att säga att ur
ett glesbygdsperspektiv är det en överlevnadsfråga att ha tillgång till väl utbyggd ITinfrastruktur. Dagens och morgondagens människa förutsätter att det finns tillgång till
väl fungerande IT-system där de verkar och bor, och för att kunna attrahera människor
att bo i glest bebyggda områden krävs därför finmaskiga och effektiva data- och telenät.
Eftersom allt företagande idag kräver tillgång till IT är det en förutsättning för att
företagen ska ha en stark konkurrenskraft och kunna tävla med företag i andra regioner.
För att kommunen ska utvecklas positivt ur ett befolknings- och företagarperspektiv, är
det därför av största vikt att man fortsätter bygga ut IT-infrastrukturen.
7.7 Vad krävs för att nå målen i den Digitala agendan?
En väl utbyggd IT-infrastruktur med hög överföringskapacitet krävs för att ge
likvärdiga förutsättningar för företagande, samhälle och individer i olika delar av
landet. Att varje företag och hushåll ska ha tillgång till kvalitativt goda
bredbandstjänster måste betraktas som en självklarhet.
I regeringens Digitala agenda sätts flera mål upp för IT-infrastrukturutvecklingen. Det
viktigaste målet är att 90 procent av befolkningen och alla fasta verksamhetsställen bör
ha tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast år 2020. Man har
också satt upp ett delmål att 40 procent av befolkningen och verksamhetsställena bör ha
tillgång till en internetuppkoppling om 100 Mbit/s eller mer senast 2015.
8 Juridik
Kommunal bredbandsleverans styrs och påverkas av ett antal lagar, förordningar och
styrdokument. Det viktigaste är:
 Kommunallagen. Kommunallagen reglerar vad som kan sägas ingå i den
”kommunala kompetensen”, dvs. en kommuns möjligheter att ta hand om
angelägenheter för kommunens invånare. Två viktiga inslag i Kommunallagen
ur ett bredbandsperspektiv är dels ”lokaliseringsprincipen”, dels att en kommun
får bedriva sin verksamhet i bolagsform. Lokaliseringsprincipen gör gällande
att en kommuns verksamhet måste ha anknytning till kommunens område eller
dess invånare. Detta hindrar dock inte att kommunen agerar utanför
kommunens gränser, till exempel genom samverkan med andra kommuner, om
uppförandet av en anläggning eller annan åtgärd är svår för en kommun att
etablera på egen hand.
 Konkurrenslagen. Kommuner eller landsting får inte bedriva verksamhet som
”snedvrider, eller är ägnat att snedvrida, förutsättningarna för en effektiv
konkurrens på marknaden, eller hämmar, eller är ägnat att hämma,
förekomsten eller utvecklingen av en sådan konkurrens.” Man bör som
kommun därför iaktta viss försiktighet med engagemang som kan krocka med
kommersiella intressen och framför allt inte agera prisledare eller motarbeta
konkurrens.
 Lagen om offentlig upphandling, ”LOU”. I LOU finns ett undantag för
telekom. Undantaget gör gällande att en kommun, eller stadsnät, som kan
betraktas som en upphandlande myndighet enligt LOU, till följd av 1 kap. § 4
inte är skyldigt att tillämpa LOU vid upphandling av kontrakt som
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
17 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
huvudsakligen syftar till att ge Kommunen eller stadsnätet möjlighet att
tillhandahålla eller driva publikt telekommunikationsnät.
 LUF. En kommun, stadsnät eller energibolag som har till uppgift att driva och
tillhandahålla ett publikt telekommunikationsnät är inte skyldigt att tillämpa
lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter
och posttjänster (”LUF”), som trädde ikraft den 1 januari 2008, vid sina
upphandlingar.
 Andra styrdokument, t.ex. regeringens Digitala agenda, SKL:s rekommendationer
m.m.
Konkurrensverket, PTS och SKL menar att marknaden, genom kommersiella aktörer, i
första hand skata hand om utbyggnaden av bredbandsnät. Först när marknaden inte
förmår ta hand om detta ska kommunen träda in.
9 Bredbandsstrategi
Med denna skrivelse som grund och med målsättningen att, år 2020 ska 95 procent av
alla hushåll och företag i Katrineholms kommun ha möjlighet till fiberbaserat bredband,
har Katrineholms kommun beslutat sig för nedanstående bredbandsstrategi.
Katrineholms kommun ser att det finns flera sätt där man kan verka för att nå
bredbandsmålet och föreslår därför en kombination av olika insatser enligt nedan:
9.1 Behovet styr utbyggnaden
Utbyggnad av IT-infrastruktur i Katrineholms kommun kommer att ske på ekonomiska
och/eller marknadsmässiga grunder baserat på ett uttalat behov, från näringsliv,
offentlig sektor eller privatpersoner.
9.2 Bredbandsutvecklare
Kommunen avser att tillsätta en bredbandsutvecklare. Kommunen behöver såväl
informera som samråda med marknadsaktörer om kommunens behov av utbyggnad.
Internt behövs samordning mellan olika delar av den kommunala administrationen och
de olika förvaltningarna. Det behövs också någon som håller kontakt med externa
aktörer, myndigheter och intresseorganisationer samt samordnar och ser till att
kommunen är uppdaterad på aktuella frågor.
Bredbandsutvecklaren ska också ha till uppgift att informera och stötta byalag vid
utbyggnad med bidragsansökningar hos Länsstyrelsen.
9.3 Landsbygdsnät
Kommunen tar fram en handlingsplan samt avsätter medel för fiberutbyggnad på
landsbygden. På landsbygden byggs näten ut enligt byalagsprincipen.
Grundprincipen för byalagsmodellen är att företag och privatpersoner går samman i en
ekonomisk förening eller liknande och bygger den sista delen av nätet, spridningsnätet,
själva, enligt styrdokumentet ”Grundläggande principer för kostnadsfördelning i byalag
vid anslutning mot Katrineholms kommuns fiberkablar”.
I den kartläggning som nyligen gjorts över landsbygden i Katrineholms kommun är det
möjligt att se att bebyggelsen på landsbygden är utspridd och att det är svårt att göra en
byalagsindelning som täcker alla hushåll. Det saknas också sammanbindande nät för att
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340
18 (18)
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
IT-avdelningen
Datum
2015-06-05
nå ut med anslutningspunkter till samtliga tänkta byalag. Det ligger därför i kommunen
intresse att skapa förutsättningar för byalag att ansluta där marknaden inte är
intresserad.
9.4 Planarbete
Bredband skall beaktas vid andra infrastrukturprojekt och ingå som en naturlig del i
planförutsättningar. Vid exploateringar eftersträvas etablering av operatörsneutral IT
infrastruktur. Med operatörsneutrala IT infrastruktur menas att alla aktörer, operatörer,
företag eller tjänsteleverantörer skall kunna ha tillgång till nät på likvärdiga och icke
diskriminerande villkor.
Vid alla planerade nybyggnationer måste kommunen se till att ha med de ledningsägare
som är intresserade av att anlägga fiber till fastigheterna.
9.5 Marktillträde
Tydliga regler för tillstånd till förläggning av fiber, marktillträde och tillgång till
kanalisation samt samförläggning ska eftersträvas.
KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN
Postadress:
641 80 KATRINEHOLM
www.katrineholm.se
Besöksadress: Djulögatan 41
Telefon: 0150-570 00 vx
Telefax: 0150-570 25
[email protected]
Org.nummer
212000-0340