SYLTA I UPPLANDS-BRO
En skogshöjd vid den gamla landsvägen
Anna Lagerstedt
Särskild arkeologisk utredning
Kungsängen socken, Uppland
Rapporter från Arkeologikonsult 2005:2031
Kartor ur allmänt kartmaterial: ©Lantmäteriverket Gävle 2007. Medgivande I 2007/2184.
SYLTA I UPPLANDS-BRO
En skogshöjd vid den gamla landsvägen
Anna Lagerstedt
Särskild arkeologisk utredning
Kungsängen socken, Uppland
Rapporter från Arkeologikonsult 2005:2031
Bilden på framsidan föreställer Raä 48, ett röse i krönläge beläget inom planområdet.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Inledning............................................................................................................................................. 7
Sammanfattning och rekommendationer....................................................................................... 7
Utredningens omfattning och områdets begränsning.................................................................. 7
Metodval och dokumentationsteknik............................................................................................. 7
Miljöbeskrivning................................................................................................................................ 8
Områdets kulturhistoria och fornlämningsmönster..................................................................... 8
Indikationsområden..................................................................................................................... 9
Fältundersökningar.......................................................................................................................... 11
Utredningsresultat........................................................................................................................... 11
Tidigare kända fornlämningar.................................................................................................. 11
Utredningsobjekt ....................................................................................................................... 12
Åtgärdsförslag och rekommendationer........................................................................................ 13
Referenser......................................................................................................................................... 14
Tekniska och administrativa uppgifter......................................................................................... 14
±
Fig 1. Planområdet markerat på Terrängkartans blad 10I SV Stockholm och 11I SV Uppsala, skala 1:50 000.
INLEDNING
Arkeologikonsult har på uppdrag av Skanska Sverige AB utfört en särskild arkeologisk
utredning av planområdet Sandgrind, beläget strax utanför Kungsängen centrum i
Upplands-Bro kommun i Uppland (fig 1). Utredningen kommer att ingå i ett underlag inför
en ny detaljplan för Sylta (Sandgrind och Tibblegård) som Skanska tar fram på uppdrag av
Upplands-Bro kommun.
Syftet med utredningen var att undersöka om ytterligare fornlämningar utöver de tidigare
kända fanns inom planområdet och därigenom ligga till grund för den nya detaljplanen.
SAMMANFATTNING OCH REKOMMENDATIONER
Efter en sammanställning av kända fornlämningar samt uppgifter från litteratur, arkiv och
kartor definierades tre indikationsområden där vidare fältundersökningar var nödvändiga i
syfte att fastställa om fornlämningar finns i området. Detta skedde genom en inventering
av området samt genom genom provgropsgrävning och några mindre handgrävna
sökschakt. Fältarbetet resulterade i att en nyupptäckt husgrund, sannolikt från historisk tid,
påträffades i områdets östra del. De övriga objekt som identifierades vid inventeringen
kunde avföras efter utförda fältundersökningar.
På tomtmark i områdets södra delar, i anslutning till det gravfält från järnåldern som var
beläget utanför planområdet, är det möjligt att ytterligare gravar eller boplatser från
järnåldern kan komma att påträffas. Vid en exploatering inom dessa tomter är en
sökschaktning med grävmaskin nödvändig för att fastställa förekomsten av fornlämningar.
Detta arbete omfattas inte av föreliggande utredning.
UTREDNINGENS OMFATTNING OCH OMRÅDETS
BEGRÄNSNING
Den särskilda utredningen har omfattat informationsinsamling från register, arkiv, kartor
och litteratur med påföljande analys, fältinventering samt och schakt- och
provgropsgrävning. Resultaten presenteras i föreliggande rapport i form av text, kartor och
tabeller. Utredningsområdet är 8,6 ha stort och beläget ca 2 km väster om Kungsängens
centrum i Upplands-Bro kommun. Området begränsas i väster av småhusbebyggelse
tillhörande Sylta och i söder av Enköpingsvägen. Inom området ligger den gamla
länsmansbostaden Sandgrind samt ytterligare några bostadshus och ekonomibyggnader.
Den äldre landsvägen mellan Stockholm och Bergslagen sträcker sig genom områdets södra
del.
7
METODVAL OCH DOKUMENTATIONSTEKNIK
Utredningsarbetet har omfattat en genomgång av litteratur, arkivmaterial i AntikvarisktTopografiska Arkivet (ATA) samt fornminnesregistret. Det historiska kartmaterialet för
området har studerats och Häradskartan över området har rektifierats digitalt mot
Fastighetskartan. Fornlämningsmiljön i området har analyserats utifrån kända
fornlämningar samt utifrån de topografiska och geologiska förhållandena. Efter denna
inledande fas definierades ett antal indikationsområden där vidare utredning ansågs
nödvändig för att fastställa om fornlämningar fanns i området.
Området har inventerats av två personer i en dag. Syftet var att lokalisera nya
fornlämningar samt att identifiera lokaler som bedöms innehålla ovan mark omarkerade
fornlämningar. Efter avslutad inventering definierades ett antal utredningsobjekt inom vilka
fortsatta undersökningar i form av provgropsgrävning eller sökschaktning var nödvändig
för att konstatera förekomsten av fornlämningar.
MILJÖBESKRIVNING
Området präglas av skogsbevuxna bergshöjder i norr som gränsar till ett jordbrukslandskap
i dess södra delar. Marken sluttar mot söder för att så småningom bli ett relativt platt och
öppet åkerlandskap. I nordväst ligger sjön Lillsjön och i väster det nybyggda
bostadsområdet Sylta. Tidigare utgjordes bebyggelsen här av ett fritidshusområde. Området
begränsas i söder av Enköpingsvägen. Parallellt med denna löper ett järnvägsspår. Genom
planområdets södra del löper den äldre landsvägen mellan Stockholm och Enköping. Ett
antal bostadshus med tillhörande tomter och ekonomibyggnader är belägna på ömse sidor
om denna väg.
Terrängen i områdets högre delar präglas av kalberg och storblockig morän och är tidvis
brant sluttande. Lämpliga boplatslägen i form av platåer eller stenröjda ytor saknas i stort
sett i området.
OMRÅDETS KULTURHISTORIA OCH
FORNLÄMNINGSMÖNSTER
I närområdet finns flera registrerade fornlämningar från bronsåldern och järnåldern. De
tidigare registrerade fornlämningarna inom planområdet utgörs av ett röse i krönläge och
två milstolpar i gjutjärn.
Upplands Bro kommun var under stenåldern ett skärgårdslandskap. Ca 5000 f Kr, under
den äldre delen av stenåldern, låg vattennivån ca 50 m högre än idag vilket gjorde att de
högsta bergstopparna i kommunen bildade kala utskärsöar. Ca 3000 f Kr hade vattennivån
sjunkit till 30 m över dagens nivå och landskapet bildade då flera större och mindre öar
och skär. Lämningar efter stenåldern har tidigare påträffats vid Dragets fornborg
(neolitikum) och vid Högbytorp (mesolitikum). I kommunen har dessutom ett tiotal
lösfynd av skafthålsyxor i sten påträffats vilka indikerar att människor bott här under yngre
stenåldern och/eller bronsåldern.
8
Under bronsåldern (1800-500 f Kr)
formade landområdet i Upplands Bro
en större halvö omgärdad av flera större
och mindre öar. Från denna tid finns
gravar, skålgropar och skärvstenshögar
på flera platser i kommunen (fig 2).
Bronsåldersröset vid Sandgrind ligger
tillsammans med flera andra gravar i
närområdet
längst
den
dåtida
strandlinjen och exponerat mot havet.
Fig 2. Fornlämningar från bronsåldern (Efter
Prenzlau-Enander 1991). Det aktuella röset
är beläget i Kungsängens socken, sydöst om
sjön Lillsjön.
Under järnåldern finns flera gårdar i området vilket förekomsten av gravfält från både äldre
och yngre järnåldern indikerar. Dessa är framför allt belägna på slättområdena i söder. I
närheten av undersökningsområdet finns gravar vid det äldre läget för Sylta by och vid
Tibble. Dessa gravfält är huvudsakligen från yngre järnålder. Vid en tidigare utredning
söder om gravfältet Raä 43 påträffades boplatslämningar från förromersk järnålder i
åkermarken (Aspeborg 1996).
Delar av planområdet ingår i en av de utpekade miljöerna (Tibble-Sylta) i kommunens
kulturmiljöprogram: ”Kulturhistoriska miljöer i Upplands-Bro” (Prenzlau-Enander 1991).
Miljön utgörs av den gamla landsvägen mellan Stockholm och Enköping med tillhörande
äldre bebyggelse. Vid Tibble gård växte ett bygdecentrum upp under 1600-1800-talen med
Tibbles gästgiveri, tingshus, hållstall, soldattorp och postgård. I början av 1900-talet
återgick Tibble gård till att främst utgöra en lantgård. Sandgrind, som är beläget inom
planområdet, utgörs den gamla länsmansbostaden från 1850-talet. Tidigare bodde
länsmannen i Sylta by. Den nuvarande huvudbyggnaden uppfördes på 1930-talet.
I och med gästgiveriförordningen 1649 började milstolpar att sättas upp längst landets
huvudvägarna. Under 1700- och 1800-talet genomfördes en mängd milstolpeprojekt, ofta
på landshövdingens initiativ. I Upplands-Bro står flera milstolpar kvar utefter den gamla
landsvägen. En milstolpe är placerad vid Sandgrind, vilket troligen inte är det ursprungliga
läget. En annan milstolpe står idag intill landsvägen i planområdets östra del.
En genomgång av det historiska kartmaterialet från 1700- och 1800-talet har visat att det
aktuella planområdet till övervägande delen utgjordes av ett obebyggt skogsområde. Den
enda bebyggelseenhet som finns belagd i det äldre kartmaterialet är Bergsund, en
försvunnen bebyggelseenhet söder om Sandgrind, vilken är markerad på Häradskartan.
Enligt ortsnamnsregistret var Bergsund en lägenhet som tillhörde Sylta by.
9
±
Objekt 2
!
(
Raä 48
Objekt 3
Objekt 1
Objekt 4
!
(
Raä 47
Raä 50
!
(
!
(
Raä 45
Undersökt yta
Provgrop
Husgrund
Boplatsläge
!
(
Försvunnen milsten
Raä 168:2
Raä 168:1
Raä 43
!
(
Planområdet
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
!
(
!
(
Fast fornlämning
Övrig kulturhistorisk lämning
Fig 3. Fältingrepp, utredningsobjekt, boplatslägen och fornlämningar markerade på Fastighetskartans blad
10I 9b Kungsängen, skala 1:2500.
Indikationsområden
Utifrån den kända fornlämningsbilden i området, uppgifter från litteratur och historiska
kartor samt genom en analys av de topografiska och geologiska förhållandena i området
identifierades ett antal indikationsområden där vidare utredning krävdes i form av
inventering, provgropsgrävning eller sökschaktning. De identifierade indikationsområdena
utgjordes av:
•
Boplatslägen (stenålder). Höjden över havet varierar mellan 20 – 50 m inom
undersökningsområdet vilket gör det möjligt att boplatser från stenåldern kan vara
belägna här. Under äldre stenåldern utgörs landskapet emellertid endast av en mindre
utskärsö. Större potential finns för att neolitiska boplatser (4200 – 1800 f Kr) belägna i
ett dåtida skärgårdslandskap finns i området.
•
Lägen för bronsåldersgravar i anslutning till det kända gravröset. Tidigare
undersökningar i Mälardalen har påvisat att till synes ensamliggande rösen och
röseliknande stensättningar kan ligga i anslutning till större högt belägna gravfält. Många
av dessa gravar utgörs av mycket otydliga och före avtorvning nästan helt osynliga
stensättningar (Äijä 1994, s 65). Möjligheten finns därmed att det kan finnas ytterligare
gravar i anslutning till gravröset Raä 48.
•
Boplatslägen (järnålder) i anslutning till gravfält. Utanför planområdet i dess södra
del ligger ett gravfält av yngre järnålderskaraktär (Raä 45). Gravfältet avgränsas i väster
av en lokalväg som följer planområdets begränsning. Det är troligt att ytterligare gravar
eller boplatslämningar från järnåldern kan återfinnas innanför planområdets gränser i
anslutning till de idag bebyggda tomterna (fig 3). För att avgöra detta krävs att man
gräver sökschakt med maskin innanför befintlig tomtmark. Då dessa områden, enligt
tillhandahållet bakgrundsmaterial, inte kommer att beröras av den kommande
exploateringen krävs i nuläget ingen åtgärd.
11
FÄLTUNDERSÖKNINGAR
Fältarbetet utfördes av två personer i två dagar under idealiska väderförhållanden. Hela
området inventerades först, med särskilt avseende på de utpekade indikationsområdena. Ett
antal platser lokaliserades där mindre arkeologiska ingrepp bedömdes vara nödvändiga. Det
rörde sig om två platser med stenkoncentrationer i anslutning till bronsåldersröset och ett
boplatsläge (fig 3). En tidigare okänd husgrund framkom även vid inventeringen. Under
den andra fältarbetsdagen handgrävdes några mindre schakt och ett antal provrutor på tre
olika platser. Den påträffade husgrunden mättes in med GPS och en beskrivning
upprättades. Även provschakten och provgroparna mättes in med GPS.
UTREDNINGSRESULTAT
Tidigare kända fornlämningar
Tidigare kända fornlämningar inom planområdet var ett gravröse beläget på ett bergskrön
samt två milstolpar (fig 3). Den ena av de två milstolparna, Raä 47, är idag försvunnen. Det
tidigare registrerade läget för denna milsten, på gårdsplanen till den gamla
länsmansbostaden Sandgrind, är troligen inte det ursprungliga läget då dess placering då
inte anslöt till den äldre landsvägen. Detta har också påpekats tidigare från lokalt håll då
den ursprungliga platsen angavs till vägen mellan Aspvikens kvarn och Prästtorp i Bro
(ATA). På en karta från 1763 är en idag försvunnen milsten utsatt intill landsvägen i
områdets sydvästra del. Detta kan utgöra den ursprungliga platsen för Raä 48.
Tabell 1: Registrerade fornlämningar inom planområdet.
Raä
nr
Typ
Fornlämningssta Beskrivning
tus
Kommentar
48
Röse
Fast fornlämning
En
stenkoncentration
väster om röset kan
utgöra en separat
gravsättning
47
Milstolpe Fast fornlämning
Röset är runt, ca 14 m i diam
och intill 1,7 m högt,
bestående av 0,2-1 m stora
delvis skarpkantade stenar. I
röset är ca 7 gropar, 1-2 m
diam och intill 1 m djupa.
Begränsning är oklar p g a
nerrasade och utslängda
stenar.
Milstolpe i gjutjärn,
Milstolpen är idag
kvartsmilstolpe: 0,85 m h,
försvunnen
0,38 m br, ca 0,04 m tj.
Avsmalnande upptill, gjuten
i järngods med upphöjda
bokstäver och överskjutande
kanter. Milstolpen lutar
något åt norr.
12
Raä
nr
Typ
Fornlämningssta Beskrivning
tus
50
Milstolpe Fast fornlämning
Kommentar
Milstolpe i gjutjärn,
helmilstolpe, 0,9 m hög, 0,45
m bred, ca 0,04 m tjock.
Avrundat överstycke. På
SSÖ sidan är under en
kungakrona texten: 1 MIL
R:v.k. 1850 Postament av
gråsten, 0,75x0,75 st och
intill 0,9 m h.
Utredningsobjekt
De utredningsobjekt som lokaliserades vid inventeringen utgjordes av en husgrund, en
möjlig hålväg, två stensamlingar i anslutning till gravröset samt ett område med
boplatslägen (stenålder). Dessutom fanns ytterligare boplatslägen (järnålder) i anslutning till
ett gravfält från järnåldern. Dessa var belägna på bebyggd tomtmark och besiktigades inte
vid inventeringen.
Objekt 1: I områdets östra del, norr om milstolpen Raä 50 och väster om ett äldre
soldattorp, påträffades en husgrund, ca 6 x 4-4,5 m stor (NV-SÖ; fig 4). Husgrunden är
övertorvad. I NV och SÖ finns tydliga syllstensrader av ca 0,5 – 0,6 m stora stenar, delvis
tillhuggna. I SÖ delen av husgrunden saknas syllstenar. I de SV och SÖ hörnen finns dock
två klumpstenar, ca 0,6 respektive 0,7 m stora med flacka ovansidor, vilka tolkas som
hörnstenar. Centralt i husgrunden mot den SV långväggen är ett hoprasat spisröse av
natursten. Omedelbart under torven påträffades tegelflis. 70 gon om husgrundens NÖ
hörn är en möjlig hålväg, ca 17 m (NV-SÖ) och 1-1,5 m bred samt intill 0,6 m djup.
Hålvägen är otydlig i i SÖ och NV. Husgrunden kan ha samband med det intilliggande
soldattorpet, troligen från senare delen av 1700-talet. Det kan t ex röra sig om en smedja.
Men det kan också röra sig om en äldre bebyggelse.
13
Fig 4: Husgrunden från norr. I bildens främre del syns hörnstenen till huset.
Foto: Anna Hed Jakobsson
Objekt 2: I en svacka nedanför och väster om bronsåldersröset påträffades en
oregelbunden stensamling av moränkaraktär bestående av övermossade, rundade stenar
0,04 – 0,1 m stora. Stensamlingen var ca 20 x 15 m (Ö-V) och utan tydlig begränsning. För
att utesluta att det rörde sig om en fornlämning avtorvades två ytor, 3 x 0,5 respektive 3 x
0,75 m i syfte att finna konstruktioner i form av stenpackning eller dyligt. Inget av intresse
framkom emellertid och stensamlingen tolkades som naturlig morän.
Objekt 3: I en bergsskreva ca 12 m söder om röset påträffades en oregelbunden
stensamling. Ett mindre provschakt gjordes centralt i stensamlingen med syfte att försöka
iaktta konstruktioner eller dyligt. Under torven påträffades ett kollager, ca 3-4 cm tjockt
som dock bedömdes vara sent tillkommet och härröra från en skogsbrand i området. I
schaktet framkom ett blandat stenmaterial med kantiga och spjälade stenar 0,1 – 0,6 m
stora. Dessa var av samma karaktär som den omgivande terrängen. Under kollagret
framkom ytterligare sten blandat med ett humöst jordlager. Inga konstruktioner eller
anläggningar framkom. Stensamlingen och förekomsten av kol bedömdes som naturlig.
Objekt 4: I en skogssluttning nordväst om Sandgrind fanns några flackare ytor som
bedömdes som möjliga lägen för stenåldersboplatser. Här grävdes ett antal provgropar i
syfte att påträffa ett artefaktmaterial eller andra boplatslämningar. Varken föremål eller
anläggningar framkom emellertid i groparna. Under torvlaget fanns ett humöst lager och
under detta var opåverkad sandig morän. Misstanken om att det hade funnits en
stenåldersboplats eller andra aktivitetsytor på platsen kunde därmed avföras.
14
ÅTGÄRDSFÖRSLAG OCH REKOMMENDATIONER
De kända fornlämningarna i området bör bevaras vid en exploatering. Bronsåldersröset har
ett markerat höjdläge på toppen av en bergshöjd och med omgivande kala klippor. Från
röset ger utsikten över det lägre liggande slättlandet i söder en uppfattning om det dåtida
skärgårdslandskapet. Milstenen ansluter till den äldre landsvägen som löper genom området
vilket ger en ökad förståelse för äldre tiders kommunikationer.
Den påträffade husgrunden bör, i det fall den berörs av exploateringen, förundersökas i
syfte att avgöra bosättningens datering och karaktär. De övriga objekten som påträffades
vid inventeringen har genom fältundersökningarna kunnat avföras somfornlämningar och
lämnas utan åtgärd.
Vad gäller det indikationsområde som är beläget på nuvarande tomtmark i södra delen av
området bör en kompletterande utredning genomföras i händelse av exploatering och
omfatta sökschaktning med maskin i syfte att fastslå om gravfältet sträcker sig längre
västerut eller om boplatser från förhistorisk tid finns i området.
15
REFERENSER
Litteratur
Aspeborg, Håkan. 1996. Arkeologisk förundersökning. Mälarbanan, Bålsta station –
Kungsängen, Kungsängen socken, Stockholms län, Uppland. UV Uppsala Rapport
1996:06
Bevarandet och levandegörande av kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Etapp 1. Rap
1998:0301. Vägverket.
Prenzlau-Enander, Gabriele. 1991. Upplands-Bro – kulturhistoriska miljöer.
Stockholms läns museum och Upplands-Bro kommun.
Sandén, Börje. 1984. Det hände i Upplands-Bro. En hembygdsbok. Upplands-Bro
kulturnämnd.
Äijä, Karin. 1994. Arkeologiska undersökningar. Skärgårdsstad, Uppland, Österåker
socken, Översättra 1:5, Raä 76, 77, 266, 274, 296, 473, 473:B, 474, 481, 482:B. UV
Stockholm, Rapport 1994:35. Stockholm.
Arkiv
Riksantikvarieämbetets informationssystem om fornminnen (FMIS)
Antikvariskt Topografiska Arkivet (ATA)
Språk- och folkminnesinstitutet, Ortsnamnsregistret (SOFI)
Kartor
Terrängkartan, 10I SV Stockholm, Lantmäteriet
Fastighetskartan, 10I 9b Kungsängen, Lantmäteriet
Häradskartan, Stäket, J1.1.2
16
TEKNISKA OCH ADMINISTRATIVA UPPGIFTER
Arkeologikonsults projektnummer: 2005:2031
Uppdragsgivare:
Skanska Sverige AB, Region Nya Hem Stockholm
Socken:
Kungsängen
Kommun:
Upplands-Bro kommun
Landskap:
Uppland
Län:
Uppsala
Typ av undersökning:
Särskild arkeologisk utredning
Projektledare:
Anna Lagerstedt
Personal:
Anna Lagerstedt, Anna Hed Jakobsson, Medea
Huuva
17
