så undviker du vanliga fel

Tvärvillkor
- så undviker du vanliga fel
Felfri kontroll – dröm
eller verklighet?
För din skull har vi samlat felaktigheter som vi hittar vid
kontroll av tvärvillkor i den här broschyren. Läs texten och titta
på bilderna, så kan du undvika de vanligaste felen.
Vi som jobbar på kontrollenheten är medvetna om att det är
mycket att hålla reda på och att många anser att det är ett
krångligt regelverk. Att vara påläst och veta vilka regler som gäller
för jordbruksverksamheten och de stöd man söker kan bidra till en
felfri kontroll. Även om du tycker att du har bra koll på din
verksamhet kan det vara nyttigt att göra miljöhusesyn och ibland
gå in på Jordbruksverkets hemsida, kanske är det något som har
ändrats eller så hittar du något som du inte tänkt på tidigare.
Med gemensamma krafter kan drömmen bli verklighet!
Mer information om tvärvillkor finns på
www.jordbruksverket.se > Stöd > Jordbrukarstöd > Tvärvillkor
www.lansstyrelse.se/skane > Lantbruk & landsbygd > Lantbruk >
Jordbrukarstöd > Tvärvillkor
Länsstyrelsen Skåne, Kontrollenheten, 2014
Utgiven av:
Länsstyrelsen Skåne
ISBN:978-91-87423-54-3
Märkning och registrering av
nöt, får, get och svin
Reglerna kring djurmärkning är till för att kunna spåra smitta och öka spårbarheten
för livsmedel. Detta bygger på att djuren är märkta så att de kan spåras tillbaks till sin
födelseplats. Hos ca 40 % av djurhållarna som vi kontrollerar hittar vi tvärvillkorsfel
på märkning och registrering av djur.
Mer information om reglerna för märkning och registrering av djur finns på
www.jordbruksverket.se > Djur > Olika slags djur
Djuren ska vara märkta
Alla nötkreatur skall märkas senast vid 20 dagars ålder med öronbrickor i båda öronen
präglade med SE-nummer och individnummer.
Får och getter skall märkas senast vid 6 månaders ålder med brickor i båda öronen,
präglade med SE-nummer och individnummer. Lamm och killingar som är avsedda
för slakt innan de blivit 12 månader kan vara märkta med en bricka med SE-nummer.
De enstaka får och getter som är födda före den 9 juli 2005 och som fortfarande finns
kvar på födelsegården skall märkas senast när de flyttas därifrån.
Svin skall märkas senast då de lämnar födelsegården med antingen en tatuering eller
bricka i ena örat med SE-nummer. Slaktsvin som levereras direkt till ett slakteri från
födelseplatsen kan märkas med ett leverantörsnummer i stället för SE-nummer.
Förutsättningen är att djurhållaren har anmält till Jordbruksverket vilka leverantörsnummer som används på produktionsplatsen.
Kviga som har tappat ett öronmärke på betet. Kan bli tvärvillkorsfel.
Ett vanligt fel vid kontroll är att något eller några djur saknar brickor eller att en kalv
är omärkt eftersom den fötts på betet och inte gått att fånga in. Även nötkreatur som
saknar den ena brickan räknas numera som ett fel vid kontroll. Beställ därför ersättningsbrickor när du upptäcker att brickor saknas och märk djuren direkt. En god idé
är att vid installning och före betessläpp kontrollera extra noga om du behöver kompletteringsmärka djuren.
Djuren ska journalföras
För nötkreatur skall födelse, dödsfall och förflyttningar journalföras i en godkänd
stalljournal inom 48 timmar från det att händelsen ägde rum.
För får och getter skall förflyttningar journalföras i en godkänd stalljournal inom 48
timmar. Alla dödsfall skall journalföras med uppgift om orsak och vilken månad och
år de dog. Journalföring av djur födda på gården skall göras senast då äldsta lammet/
killingen blivit 6 månader, med uppgift om födelseår och märkningsdatum. Slaktlamm
och slaktkillingar kan journalföras i grupp. Om de behålls tills de blir äldre än 12
månader skall de journalföras individuellt. Får och getter födda före 2010 kan journalföras i grupp.
Svin skall journalföras med uppgifter om förflyttning och dödsfall inom 48 timmar.
För svin finns inget krav på någon särskild godkänd stalljournal så länge alla nödvändiga uppgifter ändå är med.
All journalföring rörande förflyttningar av djur skall innefatta åtminstone uppgift om
djurens identitet, mottagare/leverantör (SE-nummer eller namn och adress) samt
datum.
Fel i journalföringen beror oftast på att självdöda djur inte blivit utförda ur journalen,
men ibland också på att uppgift om födelse eller inköp saknas. Viktigt att tänka på om
du använder Jordbruksverkets stalljournal på internet (för nötkreatur) är att om du
kontaktar CDB-enheten på jordbruksverket för att göra rättelser i CDB så går inte
dessa rättelser in automatiskt i journalen, det måste du lägga in själv.
Nötkreatur ska rapporteras till CDB
Alla händelser (födelse, död, förflyttning) av nötkreatur skall rapporteras till Jordbruksverkets nötkreatursregister (CDB) inom sju dagar från det att händelsen ägde
rum. För födelse räknas sju dagar från märkningstillfället, som alltid skall ske senast
på 20:e dagen. För djur som tillfälligt flyttas till annan djurägares produktionsplats
gäller samma regler, det vill säga att de skall rapporteras ”tillfälligt ute” respektive
”åter från tillfälligt ute” inom sju dagar.
Det vanligaste felet vid kontroll är att djurhållaren glömt att rapportera ut djur som
dött. Andra fel är att det saknas rapport om djur som kommit hem från ”tillfälligt ute”
eller att kalvar inte är inrapporterade i tid. Varje år skickar CDB-enheten ut en lista
över djuren du har i CDB, kontrollera denna noga så att den stämmer.
Växtnäring
Reglerna kring växtnäring är till för att minska övergödning av kväve och fosfor och
bidra till en bättre miljö. På ungefär 15 % av de företag som hanterar gödsel och som
vi kontrollerar hittar vi brister i hanteringen eller dokumentationen av gödsel.
Mer information om reglerna för växtnäring finns på
www.jordbruksverket.se > Odling > Växtnäring
Urin- och flytgödselbrunnar ska vara täckta
Det är viktigt att urin- och flytgödselbrunnar har bra täckning och att påfyllning sker
under täckningen för att så lite ammoniak som möjligt ska försvinna från gödseln.
En brist som vi ser ibland är att det är dålig täckning på urin- eller flytgödselbrunnar. Och ännu vanligare, framför allt på vintern, är att påfyllning av brunnen inte sker
under täckningen.
Gödselbrunn med dålig täckning och påfyllning ovanifrån. Tvärvillkorsfel.
Lagringsutrymmen för stallgödsel ska vara täta
Det finns krav på att stallgödsel ska kunna lagras i 6–10 månader beroende på djurslag
och antal djur. Lagringsutrymmena ska vara utformade så att det inte sker läckage eller
avrinning till omgivningen.
Gödselplatta med trasig kant och läckage till omgivningen. Tvärvillkorsfel.
Det händer att vi ser att lagringsutrymmena inte är täta eller rätt utformade för att
undvika läckage eller avrinning. Det kan t.ex. vara att det saknas stödmurar på en gödselplatta eller att den upphöjda kant som ska förhindra avrinning är sönderkörd så att
lakvatten från gödseln rinner ut till omgivningen.
Lagringsbehovet ska vara dokumenterat
Gäller inom känsligt område. Alla med mer än två djurenheter inom känsligt
område måste ha en egen beräkning över hur stor lagringsvolym som behövs för
företagets stallgödsel. Tänk på att gödseln från alla djurslag på gården ska vara med,
även eventuella hästar, och att en ny beräkning behöver göras om djurhållningen
förändras. Mer information finns i häftet ”Information om dokumentationskrav och
beräkningar för växtnäring” på länsstyrelsens hemsida.
Exempel på beräkning av behovet av lagringskapacitet
Grödornas kvävebehov ska dokumenteras
Gäller inom känsligt område. Växtodlingsplan eller liknade ska finnas för alla
skiften som skördas. Den ska innehålla uppgifter om skifte, gröda, förväntad skörd,
förfruktseffekt, stallgödselns långtidseffekt, eventuell mulljord, tillförsel av stallgödsel
och andra organiska gödselmedel och planerade kvävegivor. Detta behövs för att du ska
vara säker på, och kunna visa, att du inte ger mer kväve till grödorna än vad de behöver och att du inte överskrider gränsen på 170 kg totalkväve per hektar och år och de
begränsningar som finns för kvävegödsling på hösten.
Vid våra kontroller har vi sett att denna dokumentation ofta saknas, framförallt på
mindre jordbruksföretag som inte har så mycket växtodling. På jordbruksverkets
hemsida kan du skriva ut eller beställa en tom växtodlingsplan.
Exempel på växtodlingsplan.
Dokumentera när du tar emot eller lämnar bort gödsel
Du ska ha dokumentation över all bortlämnad eller mottagen stallgödsel och andra
organiska gödselmedel. De uppgifter som ska finnas dokumenterade är till/från vem,
datum, gödselslag, gödselmängd samt hur mycket totalfosfor gödseln motsvarar eller
från hur många djur gödseln kommer. Dokumentationen kan vara bland annat följesedlar, kvitton eller anteckningar i t.ex. ”gårdsbok” eller växtodlingsplan.
Vid våra kontroller har vi sett att många har dokumentation men att det ofta saknas
någon uppgift som t.ex. mängden fosfor. Växtskydd
Reglerna kring växtskydd är till för att vi skall ha en giftfri miljö, levande sjöar och
vattendrag och säkra livsmedel. På ungefär 10 % av de företag som använder växtskyddsmedel och som vi kontrollerar hittar vi brister i sprutjournalen eller användningen av kemiska bekämpningsmedel.
Mer information om reglerna för växtskydd finns på
www.jordbruksverket.se > Odling > Växtskydd
Använd en sprutjournal som innehåller alla nödvändiga uppgifter
All användning av kemiska bekämpningsmedel ska dokumenteras och dokumentationen ska finnas på gården. Ett allvarligt fel vid våra kontroller är att jordbrukaren inte
kan visa någon sprutjournal alls. Det händer också att det saknas nödvändiga uppgifter
i sprutjournalen.
Det en del ofta glömmer att ta med är bland annat karenstid, skyddsobjekt och
skyddsavstånd, vindhastighet och vindriktning samt temperatur. Använd Länsstyrelsens sprutjournal så ser du vilka uppgifter som är nödvändiga.
www.lansstyrelse.se/skane > Lantbruk & landsbygd > Lantbruk > Växtskydd.
Exempel på sprutjournal.
Spruta inte utan tillstånd i vattenskyddsområde
Växtskyddsmedel får aldrig användas inom vattenskyddsområden utan särskilt tillstånd, som kan sökas hos kommunen. Vi tar alltid fram uppgifter på om det finns
mark inom något vattenskyddsområde innan vi gör en tvärvillkorskontroll. Det är
viktigt att du som jordbrukare känner till om du har mark inom något vattenskyddsområde och att du i så fall vet vilka regler som gäller där. Karta med vattenskyddsområden finns på naturvårdsverkets karttjänst
http://skyddadnatur.naturvårdsverket.se. Information om vattenskyddsområden finns
ofta också på kommunens hemsida.
Foder och livsmedel i
primärproduktionen
Reglerna kring primärproduktion är till för att foder och livsmedel ska vara säkra och
gå att spåra. På ungefär 20 % av de företag med primärproduktion som vi kontrollerar
hittar vi brister i hanteringen eller dokumentationen av foder och livsmedel.
Mer information finns på
www.jordbruksverket.se > Djur > Foder
www.slv.se > Livsmedelsföretag > Så kontrolleras din verksamhet > Primärproduktion
Din foderanläggning ska vara anmäld
Allt foder som används till dina djur måste komma från foderföretag eller anläggningar som är registrerade i Jordbruksverkets foderanläggningsregister. Tänk på att du
själv också ska vara registrerad om du hanterar foder, t.ex. odlar foder och/eller
utfodrar dina djur.
Anmäl dig på Jordbruksverkets hemsida,
www.jordbruksverket.se > E-tjänster > Foderföretagare > Anmäl foderanläggning
Dokumentera när du lämnar bort och tar emot foder
Allt foder du köper, säljer, tar emot eller lämnar ifrån dig skall kunna spåras. Därför
måste det finnas dokumentation över från/till vem, datum, typ av foder och hur
mycket foder som levererats. Det kan vara t.ex. kvitton och avräkningar eller en egen
anteckning om leveransen.
Dokumentera användning av läkemedel till djur
När djur som ska bli livsmedel behandlas med läkemedel eller veterinärmedicinska
preparat ska det dokumenteras. I en del fall räcker det med att veterinärens praktikjournal sparas. Men gör du behandlingar eller uppföljande behandlingar själv så måste
även det dokumenteras. Observera, att detta också gäller användning av avmaskningsmedel. En av de vanligaste bristerna i journalföring av läkemedel är just bristfällig
journalföring rörande avmaskning.
För varje behandlingstillfälle ska det finnas dokumenterat preparat, dos, behandlingsdatum, vilket eller vilka djur som behandlats samt vem som utfört behandlingen.
I vissa stalljournaler finns möjlighet att journalföra läkemedelsanvändning.
Du kan också använda journalen som finns på Jordbruksverkets hemsida,
www.webbutiken.jordbruksverket.se > Djur- och veterinärfrågor > Trycksaker > Stalljournaler
Håll god hygien vid mjölkproduktion
Hygienen i ett mjölkrum är viktig för livsmedelssäkerheten men det händer att vi
hittar brister på detta. Det kan t.ex. vara att dörrar inte hålls stängda, att katter kan ta
sig in i mjölkrummet eller att det förvaras avfall eller farliga ämnen i mjölkrummet.
Avfall som förvaras i mjölkrum. Tvärvillkorsfel.
Djurskydd
Vid våra kontroller hittar vi djurskyddsbrister som är tvärvillkorsfel hos ca 20 % av
djurhållarna. För tvärvillkoren är det EU:s djurskyddsbestämmelser som gäller. I
många fall ställer den svenska lagstiftningen högre krav på djurhållningen. Det betyder
att alla djurskyddsbrister inte är tvärvillkorsfel. Här kan du läsa om de krav som finns i
EU:s bestämmelser och vi ofta ser inte uppfylls och därför blir tvärvillkorsfel.
Mer utförlig information om t.ex. måttkrav och detaljer i den svenska djurskyddslagstiftningen finns på
www.jordbruksverket.se > Djur > Olika slags djur.
Tillsyn och skötsel ska förhindra lidande
Du ska se till och ta hand om dina djur så att de skyddas mot onödigt lidande eller
skada. Det innebär bland annat att ett djur som blir sjukt eller skadat snarast ska få
nödvändig vård. Om det behövs ska veterinär tillkallas. Det innebär också att du
måste rätta till missförhållanden som du själv upptäcker. Till exempel får djuren inte
bli så smutsiga att det bildas gödselpansar.
Tillsynen har inte varit tillräcklig eftersom djuren har fått gödselpansar. Tvärvillkorsfel.
Stall och hagar ska vara utan skaderisker
Utrymmen där djur hålls ska vara utformade och underhållas så att djuren inte riskerar
att skada sig på inredning eller utrustning
Exempel på skaderisker som kan bli tvärvillkorsfel är trasig inredning med vassa
kanter eller utskjutande delar eller att det saknas skydd för fönster.
Djur som går ute får inte heller utsättas för skaderisker och när det behövs måste de
ha skydd mot dåligt väder. Det svenska kravet på ligghall är inte tvärvillkor men
djuren ska vid dåligt väder kunna ta skydd i t.ex. en skog.
Exempel på brister i utemiljön som kan bli tvärvillkorsfel är uppenbara skaderisker i
form av dåliga stängsel, skrothögar på marken eller när utegångsdjur på vintern inte
har någonstans att ta skydd.
Betesmark med skrot och avfall som kan skada djuren. Tvärvillkorsfel.
Djur ska ha rörelsefrihet
Alla djur måste ha tillräckligt med utrymme för att kunna lägga sig, resa sig, äta och
dricka på ett naturligt sätt.
De brister vi hittar är både att båsmått för uppbundna djur är för små och att ytan i
gruppboxar är för liten. Det blir aldrig tvärvillkorsfel för utrymmen som uppfyller de
svenska måttkraven.
Båspallen är för kort för att djuren ska få plats att ligga bekvämt. Tvärvillkorsfel.
Djur ska ha foder och vatten
Alla djur ska få foder och vatten av bra kvalitet och i tillräcklig mängd för att de ska må
bra och få tillräckligt med näring och vätska. Utfodrings och vattningssystem ska vara
utformade och placerade så att foder och vatten inte förorenas och så att djuren kan äta
och dricka lugnt och naturligt.
De brister som ibland förekommer är till exempel att djur får för lite eller fels sorts
foder, att det saknas tillgång till vatten för djur på bete, att kalvar eller lamm kommer
upp på foderbordet och förorenar fodret eller att det finns för få ätplatser så att djuren
måste konkurera om fodret.
Särskilda krav för kalvar upp till 6 månaders ålder
Kalvar får inte hållas uppbundna utan ska gå lösa. De får hållas i ensambox tills de är 8
veckor gamla. Det finns krav både på hur stor en ensambox måste vara och hur stort
utrymmet måste vara för varje kalv i gruppbox. De utrymmen där kalvar hålls ska
vara rengjorda och gödslas ut så ofta som är nödvändigt och kalvarna ska ha en ren och
torr liggplats.
Exempel på tvärvillkorsfel är att kalvar över 8 veckors ålder hålls i ensambox, att det
står två kalvar i en box avsedd för en kalv och att utrymmen med kalvar är dåligt
rengjorda eller inte gödslas ut ordentligt.
Kalvar som hålls i en smutsig och ohälsosam miljö. Tvärvillkorsfel.
Särskilda krav för grisar
Det finns många detaljerade krav i EU:s lagstiftning på hur grisar ska hållas. De två
krav som det är vanligast att vi hittar tvärvillkorsfel på är att grisar alltid ska ha tillgång till material som de kan undersöka och sysselsätta sig med (t.ex. strö) och att
grisar ska ha fri tillgång till vatten.
Förbered dig för tvärvillkorskontroll
Vad vi tittar på vid kontrollbesöket beror på vilken inriktning du har på ditt jordbruksföretag och om gården ligger inom eller utanför nitratkänsligt område.
Det kan bland annat vara följande:
⬜⬜ Alla produktionsdjur (tex nöt, svin, får, fjäderfä) och stallutrymmen. Vi vill titta i stallbyggnader och ligghallar även om djuren är ute.
⬜⬜ Förvaring av oljor och andra farliga ämnen samt eventuell dieseltank.
⬜⬜ Förvaring av växtskyddsmedel.
⬜⬜ Förvaring av foder och livsmedel.
⬜⬜ Förvaring av läkemedel till djur.
⬜⬜ Lagringsutrymmen för stallgödsel (gödselplattor, gödselbrunnar och djupströbäddar).
⬜⬜ Märkning för spårbarhet av livsmedel (t.ex. märkningar eller följesedlar).
⬜⬜ Mjölkrum och andra lokaler och utrustning för hantering av mjölk.
Du behöver kunna visa dokumentation över:
⬜⬜ Journalföring av nötkreatur, får, getter och svin
⬜⬜ Bortlämnad och mottagen stallgödsel och andra organiska gödselmedel.
⬜⬜ En egen beräkning över hur stor lagringskapacitet för stallgödsel du behöver för att klara
lagringskraven (endast inom känsligt område).
⬜⬜ Beräkning av grödornas kvävebehov, tex växtodlingsplan (endast inom känsligt område).
⬜⬜ Användning av växtskyddsmedel, t.ex. sprutjournal, samt skadedjursbekämpning som
råttgift.
⬜⬜ Behörighet för att använda bekämpningsmedel.
⬜⬜ Resultat från analyser av foder och livsmedel som kan vara relevant för människors hälsa
eller fodersäkerheten (t.ex. egna foderanalyser eller uppgifter från spannmåls- eller
slaktavräkningar).
⬜⬜ Till vem livsmedelsprodukter (t.ex. spannmål, levande djur) har levererats (t.ex. avräkningar,
kvitton).
⬜⬜ Läkemedelsanvändning, veterinärmedicinska preparat, inkl. användning av avmaskningsmedel.
⬜⬜ Införskaffat samt sålt eller bortlämnat foder.
Under kontrollen ställer vi också många frågor om vad du har för rutiner inom de områden vi
kontrollerar.
En sammanfattning av fel som ofta upptäcks
vid fältkontroll i Skåne och Blekinge
.
www.lansstyrelsen.se/skane